Titta

UR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2015

UR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2015

Om UR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2015

Föreläsningar och samtal från Specialpedagogikens dag 2015. Inspelat den 25 mars 2015 vid Stockholms universitet. Arrangör: Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2015: Hälsan hos nyanlända flyktingbarnDela
  1. Jag heter Anders Hjern
    och är liksom Kalle barnläkare.

  2. Det känns bra att komma efter Kalle,
    som talat om för er-

  3. -att skolan är den viktigaste faktorn
    för barns hälsa i Sverige.

  4. Jag vill börja med att instämma i
    att skolan är den viktigaste faktorn-

  5. -inte bara för alla barn
    utan också för flyktingbarnen.

  6. Därför känns det viktigt
    att få vara här i dag-

  7. -och få berätta lite grann
    om mina erfarenheter.

  8. Det var över trettio år sen
    jag började jobba som läkare.

  9. Mitt första barnläkarvik
    ute i Hallunda i Norsborg-

  10. -känner en del av er säkert till.

  11. Det är ett område i södra Stockholm
    som i hög grad domineras-

  12. -av flyktingar och deras barn
    och numera av deras barnbarn.

  13. Som ung läkare ställdes jag
    inför familjer med problem-

  14. -som jag inte fått nån skolning
    för att hantera.

  15. Det blev början till ett intresse
    som har hållit sig till våra dagar.

  16. På åttiotalet pratade vi mycket
    om barn i krig, om trauma-

  17. -och om psykisk hälsa.
    Och det pratar vi fortfarande om.

  18. Men om jag hade fått börja om
    och intresserat mig i dag-

  19. -och vetat att jag hade 30 år kvar
    tills håret skulle börja gråna-

  20. -då skulle jag helt klart
    välja fokuset skolan.

  21. Den insats som vi
    inom vården kan göra-

  22. -och inom barnpsykiatrin, kan vara
    avgörande för enskilda barn.

  23. Det är ingen tvekan om den saken.

  24. Men insatsen
    som ni i skolan kan göra-

  25. -är den överlägset viktigaste
    insatsen för de flesta barnen.

  26. Jag tänkte börja med
    att ge er en del ramar-

  27. -för jag har haft
    mycket kontakt med skolor.

  28. En del av er jobbar i skolor där
    många barn har utländskt ursprung.

  29. Ni vet mycket om flyktingbarn redan.

  30. I andra skolor är flyktingbarnen få,
    det kommer nån då och då.

  31. Och då kan det vara
    en hel del frågor-

  32. -kring ramverket
    som man behöver få på plats.

  33. Så jag tänkte börja med att säga:
    Har flyktingbarn rätt till skolgång?

  34. Det känns skönt i dag, 2015,
    att med emfas kunna säga "ja"!

  35. Alla grupper av flyktingbarn
    i svenska samhället-

  36. -har rätt till skolgång.
    Så var det inte tidigare.

  37. Asylsökande barn har haft det länge-

  38. -men de gömda barnen har i ganska
    hög utsträckning gått i skolan ändå-

  39. -tack vare engagerade människor.

  40. En del har under långa perioder
    stått helt utan skolgång.

  41. Men sen förra året finns
    en överenskommelse på plats-

  42. -som gör att staten betalar skolgång
    också för gömda flyktingar.

  43. Man ska inte förvägra
    flyktingbarn skolgång.

  44. Däremot gäller inte skolplikten.

  45. Och när det gäller rätt till vård?

  46. För vuxna begränsar Sverige
    rättigheten för vård-

  47. -till de asylsökande eller gömda.

  48. Men för barn har vi
    med hänvisning till barnkonventionen-

  49. -och kanske också vår humanitet-

  50. -bestämt att alla barn ska vara lika
    i rättighet till hälso- och sjukvård.

  51. Gömda barn och asylsökande barn
    har rätt till alla former av vård-

  52. -också hälsovård och rehabilitering.

  53. En särskild rättighet
    som inte vi andra har-

  54. -är en rättighet
    att få en hälsoundersökning.

  55. Det gäller flyktingar, asylsökande
    och anhöriga till flyktingar-

  56. -vilket är många av de barn
    som kommer till oss.

  57. Hälsoundersökningen har två syften:
    Att uppmärksamma behov av vård-

  58. -vårdbehov som inte identifierats.
    De är inte sällan ganska stora.

  59. Ett andra syfte är att identifiera
    samhällsfarliga sjukdomar-

  60. -som kan smitta.

  61. Hur organiseras vården
    för de asylsökande och gömda barnen?

  62. En fråga som man får från skolor är:
    "Vem ska vaccinera barnen?"

  63. En del skolor har inte begripit
    att det är skolhälsovårdens ansvar.

  64. Det ingår i ersättningen
    som kommunerna får från staten.

  65. Jag vet att ersättningen
    inte är i nivå med kostnaderna-

  66. -men det är ett avtal
    och ingen annan gör det.

  67. Det är skolhälsovårdens ansvar.

  68. När det gäller sjukvård
    och habilitering-

  69. -som är viktig för många barn,
    så ska landstinget ge den vården.

  70. Också här finns ett avtal om
    ersättning från staten för vården.

  71. Om vi tittar väldigt grovt på-

  72. -hur hälsan ser ut hos nyanlända
    flyktingbarn jämfört med andra barn-

  73. -så har en del skolor
    som jag mött genom åren-

  74. -varit fokuserade på att det
    kan finnas infektionssjukdomar-

  75. -hos flyktingbarn
    som inte finns hos svenska barn.

  76. Det är inget stort problem,
    men det förekommer.

  77. Och ni möter barn med kroniska
    sjukdomar och olika funktionshinder.

  78. Det som skiljer barnen här-

  79. -är att de inte fått den utredning,
    uppmärksamhet och rehabilitering-

  80. -som de skulle ha fått
    om de varit födda i Sverige.

  81. Sen är tandhälsan ett jätteproblem
    för en del flyktingbarn.

  82. Men de stora skillnaderna finns
    när det gäller psykisk hälsa.

  83. Jag vill säga några ord
    om kroniska infektioner.

  84. Det är ju så att många
    allvarliga infektionssjukdomar-

  85. -i väldigt hög utsträckning beror på
    ekonomi, hygien och sociala faktorer.

  86. Tuberkulosen försvann inte
    med antibiotika-

  87. -utan därför att levnadsnivån i
    Sverige gjorde oss motståndskraftiga.

  88. Människor som har vuxit upp i länder
    utan vår levnadsnivå-

  89. -de blir utsatta
    för andra typer av smittor.

  90. Några såna problem som är vanligare
    hos vissa flyktinggrupper-

  91. -är det vi brukar kallar för gulsot -
    hepatitsjukdomarna.

  92. HIV är vanlig
    i vissa flyktinggrupper-

  93. -och tuberkulos
    är vanlig i vissa grupper.

  94. Vad kan man säga om det
    för er som jobbar i skola?

  95. Över huvud taget ska man i skolmiljön
    vara försiktig när barn blöder.

  96. Både bland svenska och utländska barn
    kan det finnas infektionssjukdomar-

  97. -som smittar med blodet,
    till exempel hepatit och HIV.

  98. Det kan finnas barn som har den typen
    av infektioner bland era elever.

  99. Då är det bra att använda handskar
    och sprit när man torkar upp blodet.

  100. Det andra är det med tuberkulos
    som det finns omotiverad rädsla för-

  101. -i skolmiljön, därför att barn
    väldigt sällan smittar i tuberkulos.

  102. Barn drabbas vanligen inte
    av lungtuberkulos-

  103. -och det är när man hostar upp
    bacillerna som smittan sker.

  104. Det är en typ av tuberkulos
    som framför allt drabbar vuxna.

  105. Därför har det varit så i Sverige
    av de utbrott vi har sett-

  106. -av tuberkulos i skolmiljön,
    så har personal smittat, inte barn.

  107. Det betyder att smittriskerna-

  108. -är så små i skolmiljön-

  109. -att ni inte behöver vara rädda
    för att släppa in nyanlända barn.

  110. Det finns barn som längtar efter
    att få börja skolan.

  111. Det räcker att ni kollar
    att de inte hostar och har feber-

  112. -eller möjligen har diarréer,
    vilket är extremt sällsynt.

  113. Annars ska de få börja skolan.

  114. Några kommentarer om en grupp barn
    för er som specialpedagoger-

  115. -nämligen barnen med funktionshinder:

  116. Man får räkna med, när ett barn har
    ett allvarligt funktionshinder-

  117. -att barnet kräver stora insatser
    från er och vården.

  118. Som jag sa tidigare-

  119. -har barnen ofta inte uppmärksammats
    på det sätt som vi gör i Sverige.

  120. De har inte blivit ordentligt utredda
    eller fått de rätta hjälpmedlen.

  121. Det kan till och med vara så
    att de inte har en rullstol.

  122. Därför är det jätteviktigt
    att de snabbt får komma till-

  123. -de fina verksamheter som vi har
    för barn med funktionshinder-

  124. -inte minst inom habilitering,
    beroende på funktionshinder-

  125. -och de som jobbar
    med funktionshinder.

  126. Nånting som ni säkert känner igen
    som har jobbat med flyktingfamiljer-

  127. -som har barn med funktionshinder
    är att man kan ha svårt initialt-

  128. -att ta till sig den svenska synen.

  129. Vi tycker att barn med funktions-
    hinder ska få vara med överallt.

  130. Tyvärr är det så att många barn
    göms undan runt om i världen.

  131. Det kan kräva en del samtal-

  132. -men till syvende och sist
    blir alla föräldrar jätteglada-

  133. -när de inser att här
    behöver man inte gömma undan barn.

  134. Barn med funktionshinder ska ha
    ett normalt liv som andra barn.

  135. Det är sällan svårt att sälja
    i det långa perspektivet.

  136. Men det är inte alltid man inser det
    till en början.

  137. Ja...

  138. Då går jag över till att prata om
    det jag ska ägna resten av tiden åt-

  139. -nämligen den psykiska hälsan.

  140. Jag vill bara säga nånting
    om det vi har gemensamt-

  141. -när vi möter flyktingfamiljer,
    och det är kanske självklart för er.

  142. När man vill veta hur
    ett flyktingbarn har det-

  143. -så ska man inte börja historien
    vid gränsen till Sverige.

  144. Historien från gränsen i Sverige
    till skolan är ganska enahanda.

  145. Vi har flyktinganläggningar,
    asylprocesser och så vidare.

  146. Man måste också komma ihåg historien-

  147. -som började långt tidigare.

  148. Den är oftast spännande
    och rolig att lyssna på.

  149. Om man är beredd att göra det
    så skapar det bra relationer-

  150. -med både barnen och föräldrarna.

  151. De känner att de får bli
    de människor som de egentligen är-

  152. -inte bara nån asylsökande,
    där man kan känna sig förminskad.

  153. För oss som har behov av struktur
    i verkligheten-

  154. -att just i arbetet med familjer
    som just kommit till Sverige-

  155. -så finns det ett behov av struktur.
    Deras verklighet är ofta kaotisk.

  156. Då är det bra om vi, åtminstone
    i huvudet, har en bra struktur.

  157. Då har jag hittat på en modell.

  158. Det är
    en utvecklingsekologisk modell-

  159. -som de av er som har läst
    Bronfenbrenner känner igen.

  160. Det är som en lök med olika nivåer.

  161. Den är inte lika komplicerad som de
    som utvecklingspsykologer använder.

  162. Men den är okomplicerad nog
    för att jag ska begripa den.

  163. Det finns flera nivåer.

  164. När jag började jobba var vi
    intresserade av individnivån-

  165. -och det är vi fortfarande
    inom vården, det är vår roll.

  166. Och där finns det som handlar om
    orsaken till att man blivit flykting-

  167. -krig och politisk förföljelse.

  168. Även privata historier
    om familjevåld och annat.

  169. Sen finns det också en sorg-

  170. -av att ha lämnat människor
    som man längtar efter-

  171. -inte minst barn som längtar efter
    sin mormor eller farmor.

  172. Jag har träffat många barn som har
    förlorat sin främsta vårdnadshavare.

  173. Det har varit mormor eller farmor,
    och hit kom bara mamma-

  174. -och hon har varit mera
    som en storasyster.

  175. Sen är det anpassningen.

  176. Man ska lära sig ett nytt språk,
    ett nytt sätt att tänka.

  177. Som Kalle berättade så tillhör
    vi inte till de mest normala folken.

  178. Vi tänker ganska annorlunda
    än vad man gör på andra håll.

  179. Det tar tid att lära sig
    att förstå hur vi tänker.

  180. Sen finns det nåt som handlar
    om relationer, där ni kommer in-

  181. -och skolan över huvud taget.

  182. Familjen är jätteviktig.
    Då tänker jag på kärnfamiljen-

  183. -eftersom resten av familjen
    ofta finns nån helt annanstans.

  184. Man kan hålla kontakten ganska bra
    med Skype och mobiler-

  185. -men det är nåt helt annat
    att ha familjen hos sig.

  186. Sociala nätverket är nånting
    som vi alla är beroende av.

  187. För flyktingar
    är ju det ofta väldigt tunt-

  188. -eftersom att bli flykting innebär
    att lämna sitt sociala nätverk-

  189. -och vara tvungen att bygga
    ett nytt nätverk här i Sverige.

  190. Och sen befinner man sig,
    som asylsökande-

  191. -och som nyanländ med uppehålls-
    tillstånd, i en speciell situation.

  192. Är man asylsökande finns det
    en osäkerhet över morgondagen.

  193. "Ska vi söka oss vidare?
    Kommer man att avvisa oss?"

  194. Om man i dag är syrisk flykting
    i Sverige så är man inte oberörd-

  195. -av det som händer i Syrien.

  196. Man tittar på Al Jazeera
    och ser hur människor slaktas.

  197. Och det är sånt som barnen ser
    och exponeras för.

  198. Så man lever i
    en sorts dubbel verklighet.

  199. Den svenska verkligheten är en-

  200. -och verkligheten i
    det land man flydde från-

  201. -och som man aktivt lever med
    nuförtiden, när vi har media-

  202. -som faktiskt gör det möjligt.

  203. Barns upplevelser, ja.

  204. Om vi tänker på de barn
    som kommer från Syrien-

  205. -från Afghanistan eller Somalia-

  206. -som är några av länderna
    där barn kommer ifrån just nu-

  207. -så kan vi säga att många
    av de barnen har upplevt våld.

  208. Det kan vara våld under kriget,
    men också våld på vägen till Sverige.

  209. Europa har byggt barriärer
    som gör att människor tvingas-

  210. -ta sig över Medelhavet
    i undermåliga båtar.

  211. Många berättar om kidnappningar-

  212. -på vandringar genom öknen
    och så vidare.

  213. Det som inte är lika spektakulärt-

  214. -men som är påtagligt
    för de barn vi talar om-

  215. -är att situationerna inneburit
    en separation från föräldrarna.

  216. Det gäller i allra högsta grad de
    som fortsätter att vara separerade.

  217. Och då vet vi väl alla vad
    separationer betyder för barn.

  218. För deras trygghet och så.

  219. Sen är det förlusterna.

  220. En av de mest påtagliga förlusterna
    från barnens hemland-

  221. -är ofta
    att de inte kunnat gå i skolan.

  222. Förra våren intervjuade jag ett
    30-tal ensamkommande flyktingbarn.

  223. Särskilt barnen som kom från
    Afghanistan gjorde intryck på mig.

  224. Om man frågade dem om skolgång-

  225. -så var svaret ofta:
    "Nja, bara lite på vintern."

  226. Då undrade man hur det kom sig.

  227. "Jo, under sommarhalvåret
    tar jag hand om fåren."

  228. "Men på vintern,
    när vi inte kan vara ute"-

  229. -"då brukar jag sitta hemma hos nån
    som kan läsa och lära mig lite."

  230. Om vi jämför med de barn
    som kom på 80-talet-

  231. -så träffar vi i dag, eller ni,
    alla vi som träffar flyktingar-

  232. -träffar barn som har
    en väldigt dålig skolbakgrund.

  233. Sen kommer andra barn
    från situationer där de haft-

  234. -en ännu bättre skola att tillgå
    än den som vi har i Sverige.

  235. Som Kalle berättade kan vi
    tyvärr inte slå oss för bröstet-

  236. -och säga att vi har de bästa
    resultaten i läsning och matte.

  237. Det kan mycket väl vara så
    att en privatskola i Bagdad-

  238. -var väl så bra som vår skola.

  239. De kan tycka att vår skola
    är alldeles för slö och dålig.

  240. Här finns alla varianter,
    men för en hel del barn-

  241. -handlar det om att de inte har haft
    chansen att gå i skola tidigare.

  242. Den här typen av upplevelser
    som att själv vara utsatt för våld-

  243. -eller se andra drabbas av våld-

  244. -där vi inte minst tänker på barnen
    som kommer från Syrien.

  245. Så det har vuxit fram en kunskap-

  246. -om hur människor påverkas
    av den typen av upplevelser.

  247. Vi i Sverige
    har varit extremt skyddade.

  248. Kanske har vi lärt oss en del
    genom tsunamin-

  249. -eller det som hände
    i Estoniakatastrofen-

  250. -men annars lever vi i ett av
    de mest skyddade hörnen i världen.

  251. Vi behöver inte åka längre än
    till Finland för att se ett land-

  252. -som är mycket mer präglat
    av en krigserfarenhet.

  253. De ler i mjugg åt oss
    bortskämda svenskar-

  254. -som inte har sett
    våra hus brinna upp-

  255. -eller haft arméer som vandrat
    tvärs över och skjuter folk.

  256. För oss är det på många sätt
    en ny kunskap.

  257. Det finns två begrepp
    som är centrala-

  258. -när det gäller att förstå
    de allvarligare reaktionerna-

  259. -av traumatisk stress. Det ena är
    Posttraumatiskt stressyndrom-

  260. -som är specifikt
    för traumatisk stress.

  261. Det andra är det som är
    ett betydligt bredare begrepp-

  262. -och som vi alla förstår
    vad det innebär-

  263. -nämligen att vara deprimerad,
    också en vanlig följdverkning-

  264. -av traumatisk stress,
    vilket inte är överraskande.

  265. Men vad är
    Posttraumatiskt stressyndrom?

  266. Jo, det kan man säga
    är kraftiga reaktioner-

  267. -som i sig kan ses
    som en ganska naturlig reaktion-

  268. -av att ha sett människor
    sprängas i luften eller så.

  269. Det handlar om att man jobbar
    med minnen som är jobbiga.

  270. Man har mardrömmar-

  271. -men också påträngande minnesbilder
    som man inte kan värja sig för.

  272. Det innebär, på grund av att bilderna
    som man ser är så jobbiga-

  273. -att man på olika sätt
    försöker skapa en tillvaro-

  274. -där man inte behöver utsättas
    för minnena.

  275. Det kan leda till
    att man undviker en massa saker.

  276. Det är den ena sidan av det,
    minnena som utlösare och symptom.

  277. Det andra handlar om stressymptom.

  278. Att bli utsatt,
    ibland under lång tid-

  279. -för svår stress av det här slaget-

  280. -kan leda till en förändrad
    stressbalans i kroppen.

  281. Man har hög nivå av stresshormoner.

  282. Man går omkring och är ständigt
    beredd på att det ska komma bomber.

  283. Jag vet inte om nån av er
    har varit tillsammans med-

  284. -människor med flyktingbakgrund
    när det är nyårsafton.

  285. De njuter inte av smällarna
    som vi gör.

  286. Rent reflektoriskt
    kan man kasta sig på golvet-

  287. -under sängen eller få ångest
    när det kommer plötsliga ljud.

  288. Den här typen av hög stressnivå-

  289. -leder till olika typer
    av psykosomatiska besvär-

  290. -svår huvudvärk, ont i magen,
    ont i ryggen, den typen av symptom.

  291. Och vad betyder problemen
    i en skolsituation? Ja...

  292. Det kanske följer sig naturligt.

  293. En av de bästa studierna om
    konsekvenserna i skolsituationer-

  294. -av traumatisk stress, handlar inte
    om flyktingar utan om svenskar.

  295. Ungdomarna som överlevde
    den så kallade Göteborgsbranden.

  296. Jag antar att de flesta av er
    kommer ihåg den.

  297. Det var när det blev en våldsam brand
    i en festlokal-

  298. -i en förort till Göteborg,
    och ett 30-tal ungdomar dog-

  299. -många fler blev svårt brännskadade
    och ett stort antal-

  300. -blev inte fysiskt skadade men
    var med om nånting väldigt läskigt.

  301. Ett typexempel på trauma som kan
    leda till posttraumatisk stress.

  302. En psykolog som en del av er
    känner till, Anders Broberg-

  303. -och hans medarbetare i Göteborg,
    följde upp de som överlevde-

  304. -under åren efter branden.

  305. Nåt som de noterade var
    att under det första året-

  306. -så blev
    deras skolprestationer sämre.

  307. De klarade skrivningarna sämre,
    betygen sjönk-

  308. -och när man pratade med ungdomarna
    så hade de svårt med koncentrationen.

  309. Tankarna gick hela tiden
    tillbaka till branden-

  310. -och de här bilderna kom.

  311. Och så det här stresspåslaget
    som gör det svårt att sitta still-

  312. -och därför är posttraumatisk stress
    en viktig diffdiagnos till ADHD.

  313. En del av problematiken
    kan yttra sig som ADHD.

  314. Samtidigt måste jag säga-

  315. -att det inte betyder att alla
    rastlösa barn som är flyktingar-

  316. -lider av posttraumatisk stress-

  317. -i alla fall inte bara.
    Man kan ha ADHD och vara krigsbarn.

  318. För egen del fick jag lära mig
    den läxan rätt så rejält.

  319. På 80-talet träffade jag
    jättemånga flyktingar-

  320. -och gjorde en uppföljningsstudie
    som jag ska berätta om sen.

  321. Jag hade en flicka med tydliga
    posttraumatiska symptom.

  322. Hon hade mardrömmar
    och pratade mycket om våld.

  323. Det handlade inte om
    politisk förföljelse eller krig-

  324. -utan familjevåld.
    Hennes pappa var alkoholiserad-

  325. -och hade slagit henne,
    hennes bror och hennes mamma.

  326. Så både jag och PBU,
    som BUP hette på den tiden-

  327. -var övertygade om
    svår posttraumatisk stress.

  328. Det gjordes stora ansträngningar
    i skolan och hon hade individuell...

  329. Hon kunde inte gå i en vanlig klass.

  330. När hon kom var hon åtta år
    och kunde inte läsa och skriva.

  331. Och hon lärde sig inte heller.

  332. Hon gick på terapi
    och inte blev det bättre.

  333. Och till slut spände hennes mamma
    ögonen i mig och sa:

  334. "Jag har berättat om
    hjärnhinneinflammationen"-

  335. -"när hon var ett och ett halvt.
    Undersök det."

  336. Då gjorde vi en datortomografi,
    och det visade sig-

  337. -att halva hjärnan
    var fylld av vätska.

  338. Så, posttraumatisk stress, ADHD
    och neurologiska funktionshinder-

  339. -kan förekomma samtidigt.
    Det gör det inte lättare-

  340. -för ett barn med neuropsykiatriskt
    funktionshinder-

  341. -att dessutom hantera en post-
    traumatisk stress, snarare tvärtom.

  342. När jag började jobba med frågorna-

  343. -så hade jag möjligheten att följa
    en grupp barn in i svenska samhället.

  344. Av det lärde jag mig ganska mycket.

  345. Vi var rätt många som gjorde
    den typen av studier på 80-talet-

  346. -och vi kom fram till samma sak.

  347. En hög andel av de nyanlända barnen
    hade olika symptom-

  348. -av de slag
    som Kalle har berättat om.

  349. Det var olika typer
    av psykosomatiska besvär-

  350. -inåtvända symptom, framför allt.

  351. Och med metoden som vi använder
    så hamnade det psykiska ohälsotalet-

  352. -nånstans strax under 50 procent,
    med en metod-

  353. -där genomsnittsbefolkningen
    skulle hamna kring 14-15 procent.

  354. Det var symptom som fanns kvar
    under lång tid.

  355. De gick inte över bara för att man
    kommit till Sverige, undan kriget.

  356. Men när vi hade möjlighet
    att träffa barnen 6-7 år senare-

  357. -då hade det skett
    en verklig förbättring.

  358. Visserligen en lite högre nivå
    än för en genomsnittlig befolkning-

  359. -men ändå väldigt mycket bättre.

  360. När vi tittade på symptomen
    som hade förändrats-

  361. -så var det symptomen som de hade
    i hög utsträckning i början-

  362. -framför allt depressiva symptom,
    ångestsymptom och mardrömmar.

  363. De symptomen hade kommit ner
    på en nivå som inte skiljde sig-

  364. -från genomsnittsbefolkningen.
    Vad kan man säga om det?

  365. Det finns en hög nivå
    av psykisk ohälsa hos nyanlända barn.

  366. Men en stor del av det går över.

  367. Till stor del handlar det
    inte bara om det som de har med sig-

  368. -utan också situationen i början,
    när man ska anpassa sig så mycket:

  369. Innan man hittar nya kompisar,
    innan man får nånstans att bo.

  370. Men det blir bättre.
    Det är viktigt att veta om det-

  371. -och förmedla det till föräldrarna
    som ofta känner en stor skuld-

  372. -för att ha försatt barnen
    i den situationen.

  373. Vi föräldrar är ju så ologiska.

  374. Även i situationer där vi inte har
    nån chans att skydda våra barn-

  375. -som en förälder i krigets Syrien,
    så känner man skuld.

  376. Vi kan förmedla att vi förstår
    att det är en jobbig situation-

  377. -men det kommer att bli bättre.
    Det kan vara en viktig del-

  378. -i att hjälpa familjerna.

  379. Vi är inte världsbäst på
    att uppleva krig.

  380. Det ska vi vara tacksamma för.

  381. Det finns andra människor
    som är världsmästare på det i dag.

  382. Det gäller
    en ganska stor del av världen.

  383. Under andra världskriget
    var det många barn som for illa-

  384. -på ett sätt som...
    inte var kul för nån.

  385. Det finns uppföljningar
    av de barnen i vuxen ålder-

  386. -som vi kan lära oss en hel del av.

  387. Nåt som de har gemensamt
    är tack och lov-

  388. -att det som hände under kriget,
    i koncentrationsläger-

  389. -eller separation från föräldrar-

  390. -eller om man var krigsbarn,
    det var inte det viktigaste.

  391. Det har naturligtvis givit många sår-

  392. -och det har gråtits många tårar
    för det man var med om som barn-

  393. -men det har inte varit avgörande
    för hälsan och social anpassning.

  394. Även de hårdast drabbade barnen
    har skaffat sig ett bra liv.

  395. Det viktiga var omhändertagandet
    de fick efter kriget.

  396. Där är vi som möter barnen i Sverige
    en viktig del i omhändertagandet.

  397. En fråga som man fick ställa
    på det här viset på 80-talet-

  398. -då det var väldigt inne
    med att säga att alla barn-

  399. -behöver bearbeta
    sina traumatiska upplevelser-

  400. -annars så blir de inte
    friska vuxna.

  401. I dag...

  402. Den uppfattningen delades inte
    alltid av flyktingföräldrarna.

  403. Vi ställde frågan till bosniska
    flyktingföräldrar som kom 93-94-

  404. -som bosatte sig i Växjö.

  405. Vi intervjuade
    ett hundratal familjer.

  406. Av de sa 85 procent av familjerna:
    "Nej, vi vill inte att ni pratar"-

  407. -"med våra barn om kriget i Bosnien."

  408. De har redan lidit,
    nu ska de glömma.

  409. Det är en uppfattning som inte delas
    av de flesta hjälparna-

  410. -därför att vi tycker att det är bra
    att bearbeta upplevelser.

  411. Många av oss har den uppfattningen.

  412. Det har gått bra för de bosniska
    barnen, och de flesta-

  413. -har inte pratat om det.
    Vad säger vetenskapen om att prata?

  414. Är det nånting man alltid behöver?

  415. Om vi tittar på vetenskapen
    om barnpsykiatrisk behandling-

  416. -vid posttraumatisk stress
    så finns det en hel del vetenskap-

  417. -som säger att vid trauman
    så kan man ha hjälp av-

  418. -kognitiv beteendeterapi,
    där man lär sig hantera symptomen.

  419. Vilket, om vi återknyter till barnen
    med psykiska funktionshinder-

  420. -är nåt som de har svårare för.

  421. Men när det gäller bearbetande
    psykoterapi som vi trodde på då-

  422. -så finns det lite som talar för
    att det skulle hjälpa de flesta.

  423. Vad betyder det? Jo,
    en del barn som ni möter-

  424. -kommer att berätta om saker
    som de varit med om.

  425. Är det nåt som vi bör uppmuntra?

  426. Att få den typen av berättelser
    är ett stort förtroende.

  427. Det betyder att de litar på er.
    Om de berättar det för er-

  428. -så mår de säkert bra av det,
    annars skulle de inte göra det.

  429. Min erfarenhet som barnläkare-

  430. -där jag många gånger
    har fått den typen av historier-

  431. -är att det skapar starka band och
    bra relationer till mina patienter-

  432. -när jag får dela erfarenheterna.

  433. De vet vad de har varit med om
    och nästa gång vi ses-

  434. -så vet de att jag har förstått
    nånting som är personligt, intimt-

  435. -som de inte delar med många.

  436. Som specialpedagog kan man
    hamna i såna situationer-

  437. -där ni är ganska ensamma med barn,
    där de börjar berätta, kanske ritar.

  438. Det är naturligtvis inget
    som ni ska avvärja, tvärtom.

  439. Om de känner det förtroendet
    så är det säkert jättebra att prata.

  440. Men gör inte som vi på 80-talet,
    att vi skulle ge oss på-

  441. -att försöka få barn
    som inte vill uttrycka det här-

  442. -att prata om det.
    Då kan det göra skada.

  443. Det kan vara så att en del barn,
    och alldeles säkert vuxna-

  444. -behöver tid att skapa sig
    en trygg plattform i Sverige-

  445. -innan man vill prata
    om saker och ting.

  446. Så om vi tänker så här...

  447. Nånting som jag lärt mig på sistone,
    när jag har börjat...

  448. En sak som jag har funderat på
    i många år...

  449. Jag har haft ett gott samarbete
    med Karlstad sen 80-talet.

  450. Karlstad har varit ett föredöme
    när det gäller barnpsykiatri-

  451. -och forskning kring flyktingbarn.

  452. När jag har pratat med människor
    i Karlstad-

  453. -så har jag aldrig fått ihop bilden
    med den som man får i Norsborg.

  454. Skillnaden är att i Värmland
    är det ovanligt att vara flykting.

  455. I Norsborg är det helt normalt.

  456. För några år sen använde vi-

  457. -en undersökning som Kurt
    möjligen berättat om i dag:

  458. Den nationella undersökningen
    om psykisk ohälsa hos barn.

  459. Vi tittade på vad det betydde för
    ett flyktingbarn att gå i en skola-

  460. -där få av barnen
    har en utländsk bakgrund.

  461. Vi jämförde det med flyktingbarn
    i en skola-

  462. -där många är flyktingbarn.

  463. I de tunga, segregerade områdena.

  464. Det var entydigt så-

  465. -att barnen som gick i de tunga
    skolorna faktiskt mådde bättre.

  466. När vi frågade om mobbning
    så var det den avgörande faktorn.

  467. Väldigt många flyktingbarn i skolor
    där de flesta har svenskt ursprung-

  468. -blir mobbade. En tredjedel
    i den här studien blev det.

  469. Det är ett budskap som jag vill ge,
    att ni ska vara uppmärksamma på det-

  470. -och försöka motverka när det blir
    mobbningssituationer kring barnen.

  471. Det är inte ovanligt att barn
    med funktionshinder blir mobbade.

  472. Och är man både funktionshindrad
    och flyktingbarn-

  473. -då är det en dubbel risk.

  474. Tolerans och integration
    är viktigt också på skolnivå.

  475. Och vad har det med Karlstad
    att göra?

  476. Jo, när man beskriver situationen
    för flyktingbarn i Karlstad-

  477. -så har barnen ofta haft,
    på nåt sätt, i studierna-

  478. -haft mer symptom än vad vi såg
    hos flyktingbarnen i Göteborg.

  479. Det vi pratar om i dag-

  480. -gäller i hög utsträckning
    de barn som kommer ensamma.

  481. De har blivit väldigt många fler.

  482. Här är några siffror på det.

  483. Förra året kom det ungefär 7 000.

  484. Man räknar med ännu fler i dag.

  485. Och det var intressant,
    förra året när jag gjorde intervjuer-

  486. -med ensamkommande barn,
    ställde jag frågan:

  487. "Hur kommer det sig
    att du valde Sverige?"

  488. Det var därför att...

  489. Så gott som alla barnen jag träffade
    hade en historia-

  490. -av att ha rest under lång tid.
    Ibland under flera år-

  491. -ibland tre, fyra månader.

  492. Alla hade vistats i grupper
    söder om Sverige-

  493. -i Grekland, i Spanien eller i Paris
    på vägen upp till Sverige-

  494. -och där pratar ungdomarna
    med varandra.

  495. Och de sa att i Sverige,
    där lever man bra.

  496. Där får man en riktig chans.

  497. Så det är min bestämda uppfattning-

  498. -om varför det kommer fler
    ensamkommande barn till Sverige-

  499. -att vi är ovanligt bra på
    att ge stöd till dem.

  500. Vi kan ändå bli bättre
    och vi har svagheter här och där-

  501. -i vårt omhändertagande. Men jag
    tycker att vi ska sträcka på oss-

  502. -och vara stolta över
    den insats vi gör för barn.

  503. Och vad är det för speciellt
    med de ensamkommande barnen?

  504. Det finns norska studier-

  505. -att det som särskiljer
    de ensamkommande barnen-

  506. -är att depressivitet
    är ännu vanligare.

  507. Utagerande är ovanligt
    bland de ensamkommande barnen.

  508. En norsk studie talar för-

  509. -att många har depressiva tendenser
    i början men hanterar dem på sikt.

  510. Och som unga vuxna
    har de en god situation.

  511. Och det kan vi verkligen hoppas
    ska hända-

  512. -med de ensamkommande barnen
    i dag i Sverige.

  513. Hur ska vi tänka?

  514. Vad kan vi göra för att stödja
    de nyanlända flyktingbarnen?

  515. Det handlar framför allt om-

  516. -att skolan är en plattform
    för relationer, där man kan ge-

  517. -det sociala stöd
    som barnen så väl behöver.

  518. Men skolan ligger inbäddad i
    ett kommunalt omhändertagande-

  519. -som vi också behöver jobba med.

  520. Det är viktigt att vi
    som möter barnen på golvet-

  521. -antingen i vården eller skolan,
    också har en dialog med dem-

  522. -som strukturerar det kommunala
    flyktingmottagandet-

  523. -kring de nyanlända familjerna.

  524. Man har sett så många planer-

  525. -där man har planerat för nyanlända
    i en kommun och glömt bort-

  526. -att med alla vuxna
    så kommer det också-

  527. -nästan lika många barn som behöver
    förskole- och skolplatser.

  528. Om inte vi som möter barnen
    påminner beslutsfattare om det-

  529. -så kommer de att glömmas bort igen,
    det är jag övertygad om.

  530. Mina tankar är att vi se alla
    nyanlända flyktingbarn som sårbara.

  531. Om de dessutom har funktionshinder
    är de dubbelt sårbara.

  532. Det vi kan ge dem
    är inte en psykiatrisk behandling-

  533. -men vi kan ge dem skolan-

  534. -som en plats för socialt stöd.

  535. Det är jätteviktigt.

  536. Jag är en stark förespråkare
    för inskolningsklasser.

  537. Jag har sett många svagheter med-

  538. -att slänga in nyanlända
    flyktingbarn i klasser-

  539. -med en lärare och 25 elever.

  540. Inskolningsklasser ger möjlighet
    att uppmärksamma barn som har-

  541. -tidigare ouppmärksammade
    funktionshinder, till exempel.

  542. Det finns goda erfarenheter
    från inskolningsklasser-

  543. -med ett systematiskt samarbete
    med BUP.

  544. Många gånger behöver man stöd av
    BUP-

  545. -när det gäller barn som mår psykiskt
    dåligt - därför att de har symptom.

  546. Det kan också gälla utredningar för
    neuropsykiatriska funktionshinder.

  547. Ofta krävs en speciell kompetens
    för att testa barn-

  548. -som har en annan kulturell bakgrund,
    ett annat språk.

  549. Om man har lyckan att jobba
    på stora orter, som i Stockholm-

  550. -då är det naturligtvis den typen av
    BUP-kompetens man vill samarbeta med.

  551. Och min konkreta erfarenhet
    med de nyanlända flyktingbarnen är-

  552. -att få gå i skolan och på förskola
    är ofta den allra bästa medicinen-

  553. -för flyktingbarn som inte mår bra.

  554. Mycket viktigare än att gå en gång i
    veckan till barnpsykiatrin och prata.

  555. Sen finns det barn
    som mår väldigt dåligt fortfarande.

  556. Vi har ett gäng barn som ligger ner-

  557. -och som inte kan
    ta hand om sig själva.

  558. Vi kallade dem för apatiska barn,
    numera säger vi uppgivenhetssyndrom.

  559. I Stockholm finns för närvarande
    kring femton såna barn.

  560. Inte alls så många
    som på mitten av 2000-talet.

  561. Alla barn som har lagt sig ner
    är i skolåldern.

  562. Alla barn som har lagt sig ner
    har som en första markering-

  563. -att de inte mådde bra
    slutat att gå till skolan.

  564. Så jag hoppas
    att ni som möter de här barnen-

  565. -också kommer ihåg
    att det är en allvarlig signal-

  566. -när ett barn i en asylsökande familj
    inte kommer till skolan.

  567. Det är oftast ett tecken på
    att barnet mår väldigt dåligt.

  568. Det är dags att dra i larmsignalen.

  569. Då måste man ta in kvalificerad
    barnpsykiatrisk expertis.

  570. Ja, det mesta som jag sagt i dag
    bygger på ett kapitel i boken.

  571. Ni som vill får gärna läsa mer
    i nån av de här böckerna. Tack.

  572. Textning: Ingrid Berglund
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Hälsan hos nyanlända flyktingbarn

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Överläkaren Anders Hjern berättar om sina erfarenheter av att i mer än 30 år ha jobbat med flyktingbarn. Han säger bland annat att skolan är den viktigaste faktorn för barnens hälsa. Om man försöker nå barnen via skolan så kan man hjälpa många fler än om man fokuserar på enskilda barn. Inspelat den 25 mars 2015 vid Stockholms universitet. Arrangör: Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Elevhälsa, Pedagogiska frågor > Skola och samhälle
Ämnesord:
Flyktingbarn, Flyktingfrågor, Flyktingpolitik, Integration av flyktingar, Samhällsvetenskap, Skolhälsovård, Sociala frågor
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2015

Barns och ungdomars psykiska hälsa

Curt Hagquist är professor i folkhälsovetenskap och berättar om kopplingen mellan ungdomars psykiska hälsa och stigande arbetslöshet bland unga. Inspelat den 25 mars 2015. Arrangör: Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2015

Hälsan hos nyanlända flyktingbarn

Överläkaren Anders Hjern berättar om sina erfarenheter av att i mer än 30 år ha jobbat med flyktingbarn. Han säger bland annat att skolan är den viktigaste faktorn för barnens hälsa. Inspelat den 25 mars 2015. Arrangör: Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2015

Stress hos pojkar och flickor i tonåren

Professor Petra Lindfors berättar om ett femårigt projekt där man har försökt mäta ungdomars upplevelse av stress. Har stressen hos ungdomar ökat och vad beror det på? Vilka fysiska uttryck visar sig hos ungdomar som upplever sig stressade? Inspelat den 25 mars 2015. Arrangör: Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2015

Elevsamtal vid utredning

Barbro Johansson forskar vid Specialpedagogiska institutionen och föreläser om hur man kan bygga upp förtroende i samtal med ungdomar. Hon menar att det viktigaste är att lyssna. Inspelat den 25 mars 2015. Arrangör: Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2015

Historiskt om barns och ungdomars hälsa

Barnläkaren Carl Lindgren berättar om Sveriges barnmedicinska historia. Han säger att det sannolikt aldrig funnits en barnpopulation som haft bättre hälsa än den barnen i Norden har idag. Samtidigt minskar känslan av välbefinnande. Inspelat den 25 mars 2015. Arrangör: Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2015

En historia om asperger och självförtroende

Konstnären Anders Wettler har Aspergers syndrom och berättar med hjälp av sina texter om en smärtsam resa för att passa in. Idag har han en ateljéplats i ett kooperativ för konstnärligt begåvade personer med funktionsnedsättning. Inspelat den 25 mars 2015. Arrangör: Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Inspirerande matematik

Invigning av matematikbiennalen

Peter Nyström, föreståndare för Nationellt centrum för matematikutbildning, inleder Matematikbiennalen 2014. Han talar om att ge lärarna stöd att hjälpa eleverna hitta sin väg till matematiken. Margareta Rönngren (S), ordförande För- och grundskolenämnden, Umeå, talar om vikten av kompetensutveckling för mattelärare. Inspelat i februari 2014. Arrngör Umeå universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaSkolministeriet

Inför valet: Den segregerade skolan

Skolan ska erbjuda alla elever samma förutsättningar men det är en uppgift många skolor inte klarar. Orsaken anges ofta vara den ökande segregationen – att vissa skolor blir en slags andrasortering. Vi träffar lärare, föräldrar och politiker i Göteborgsstadsdelen Biskopsgården. Och så frågar vi riksdagspartierna vad de tänker göra för att minska segregationen mellan skolorna.

Fråga oss