Titta

UR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2015

UR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2015

Om UR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2015

Föreläsningar och samtal från Specialpedagogikens dag 2015. Inspelat den 25 mars 2015 vid Stockholms universitet. Arrangör: Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2015: Barns och ungdomars psykiska hälsaDela
  1. Tack för inbjudan.
    Roligt att få vara med i dag-

  2. -och prata om en fråga som tilldrar
    sig ett allt större intresse-

  3. -beroende på frågans betydelse.

  4. Vi har levt med en oro för barns
    och ungas psykiska hälsa i decennier-

  5. -och det märktes
    i och efter valrörelsen-

  6. -att det blivit
    en viktig fråga inom politiken.

  7. Den fanns med
    i Alliansens valmanifest-

  8. -och den fanns i statsministerns
    regeringsförklaring.

  9. I media har vi haft svarta rubriker-

  10. -om ungas psykiska hälsa
    ända sedan mitten av 90-talet.

  11. Ett återkommande tema har varit-

  12. -att allt fler unga mår allt sämre.

  13. Vi gjorde för några år sedan
    en skanning av allt-

  14. -som hade skrivits i media
    om den här frågan.

  15. Det var en doktorand
    som gjorde huvudjobbet.

  16. Vi fick fatt på
    närmare tusen artiklar i ämnet.

  17. De allra flesta handlade
    om oron och faran-

  18. -och den dåliga psykiska hälsan
    bland barn och unga.

  19. Det här är en fråga som...

  20. Diskussionen kring den
    tog fart i mitten av 1990-talet.

  21. Den här bilden ger, tror jag,
    den viktigaste förklaringen-

  22. -till varför ungas psykiska hälsa-

  23. -seglade upp som en jättestor fråga-

  24. -för många människor
    och i mediedebatten.

  25. Vi upplevde i början och mitten av
    90-talet-

  26. -den svåraste ekonomiska kris-

  27. -som vi har haft i Sverige
    under efterkrigstiden.

  28. Ni ser av diagrammet
    att ungdomsarbetslösheten steg-

  29. -väldigt brant-

  30. -till en nivå som var mångdubbelt
    större än i slutet av 80-talet-

  31. -för att sedan ligga kvar
    på en hög nivå.

  32. Det gjorde att många reagerade-

  33. -och frågan
    om ungas psykiska hälsa-

  34. -kopplat till arbetslösheten-

  35. -och de försämrade
    ekonomiska villkoren i samhället-

  36. -blev en viktig fråga för den barn-
    och ungdomspsykiatriska kommitté-

  37. -som jobbade under 90-talet under
    barnläkaren Claes Sundelins ledning.

  38. En viktig slutsats
    redan i det skedet-

  39. -var att vi har väldigt
    bristfällig kunskap i Sverige-

  40. -om hur barns och ungas psykiska
    hälsa har förändrats över tid.

  41. Det var ett konstaterande
    som många blev förvånade över-

  42. -som lever
    nära epidemiologisk forskning-

  43. -och är vana vid att Sverige
    tillhör de länder som vet allra mest-

  44. -om hur vår befolknings hälsa ser ut.

  45. Barnpsykiatrikommittén
    föreslog att man skulle genomföra-

  46. -nationella studier i frågan.

  47. Jag jobbar själv med det
    och förbereder såna studier-

  48. -Epidemiologiskt centrum
    på Socialstyrelsen.

  49. Men väldigt lite hände faktiskt.

  50. Jag anser att frågan
    forskningsmässigt tog en vändning-

  51. -när Kungliga Vetenskapsakademin
    gjorde det här-

  52. -till ett av sina
    tvärvetenskapliga satsningsområden.

  53. Man tillsatte en hälsokommitté-

  54. -och jag hade förmånen att få jobba
    som projektledare i det arbetet.

  55. Vi började att förbereda för-

  56. -State of the Science-konferenser
    med syfte att svara på frågan:

  57. Hur har barns och ungdomars
    psykiska hälsa förändrats över tid?

  58. Vi ställde även en annan fråga:

  59. Hur ser relationen mellan skola,
    lärande och psykisk hälsa ut?

  60. För att ge största möjliga tyngd
    åt de här frågorna-

  61. -och för en maximal slagkraft
    i det fortsatta arbetet och debatten-

  62. -valde vi att i upplägget
    för konferenserna-

  63. -följa den modell som används i USA
    vid National Institute of Health.

  64. Vi besökte deras organisationer-

  65. -och vi riggade
    ett upplägg på projektet-

  66. -som i hög grad
    efterliknade NIH:s arbete.

  67. Och i april 2010-

  68. -kunde vi genomföra
    två State of the Science-konferenser.

  69. Konferenserna var förberedda
    genom ett omfattande arbete-

  70. -där arbetsgrupper skannade
    all litteratur inom området...

  71. ...och presenterade resultaten-

  72. -i systematiska kunskapsöversikter.

  73. Till konferenserna hade vi bjudit-

  74. -ledande företrädare
    och experter inom områdena-

  75. -och vi hade dessutom-

  76. -två oberoende paneler
    med framstående forskare.

  77. De var själva inte
    involverade i forskningsområdet-

  78. -men de skulle bedöma
    det vetenskapliga underlaget-

  79. -för att dra slutsatser.

  80. Det resulterade i två
    State of the Science-uttalanden.

  81. Om trender i psykisk hälsa och om
    skola, lärande och psykisk hälsa.

  82. Därutöver initierade vi med Statens
    beredning för medicinsk utvärdering-

  83. -ett arbete
    med att systematiskt kartlägga-

  84. -och utvärdera metoder för program-

  85. -med syfte att förebygga
    psykisk ohälsa hos barn.

  86. Konferensen,
    som skulle svara på frågan-

  87. -om hur barns och ungas psykiska
    hälsa har förändrats över tid-

  88. -konstaterade att det finns slående
    lite vetenskapligt grundad kunskap-

  89. -om förändringar i barns psykiska
    hälsa, speciellt för mindre barn.

  90. Och man slog dessutom fast
    att utifrån tillgängliga data-

  91. -så kan inte panelen uttala sig-

  92. -om hur barns psykiska hälsa
    har förändrats över tid-

  93. -barn under tio år.

  94. Den viktigaste slutsatsen
    vad avser trender-

  95. -som panelen kunde dra-

  96. -var att det för vissa typer
    av självskattad psykisk hälsa-

  97. -t.ex. nedstämdhet och oro-

  98. -har skett en ökning från mitten
    av 80-talet till 2000-talet.

  99. Två systematiska kunskapsöversikter
    producerades.

  100. En om trender och en om skola,
    lärande och psykisk hälsa.

  101. Och SBU gav ut en rapport-

  102. -om programmen för att förebygga
    psykisk ohälsa hos barn.

  103. Det här arbetet-

  104. -fick ett snabbt
    och mycket starkt genomslag-

  105. -hos forskningsfinansiärerna.

  106. Så redan 2012 utlyste
    Forte, Vetenskapsrådet-

  107. -Vinnova och Formas
    300 miljoner kronor-

  108. -till forskning
    om barns och ungas psykiska hälsa.

  109. Så i dag är vi i det skedet
    att många forskare-

  110. -och forskargrupper runtom i Sverige-

  111. -jobbar aktivt för att täppa till
    de uppenbara kunskapsluckor-

  112. -som vi har i Sverige
    när det gäller frågor-

  113. -om hur barns och ungas
    psykiska hälsa förändras-

  114. -men också viktiga frågor
    om sambanden mellan-

  115. -psykisk hälsa
    och skolprestationer, exempelvis.

  116. Jag och vår grupp i Karlstad-

  117. -arbetar ihop med Institutionen
    för pedagogik och specialpedagogik-

  118. -vid Göteborgs universitet-

  119. -med ett forskningsprogram
    som har stöd från Forte.

  120. Det pågår förhoppningsvis i sex år,
    men första etappen är tre år.

  121. Vi vill studera effekterna
    av förändrade livsvillkor-

  122. -på barns och ungdomars
    psykiska hälsa.

  123. När det gäller trender
    har vi två frågor vi ser på.

  124. Vilka förändringar och skillnader
    i samhällsförhållanden-

  125. -kan förklara trender i barns
    och ungas psykiska hälsa-

  126. -inom och mellan länder?

  127. Vi vill också studera skillnader
    mellan skolor och kommuner-

  128. -och variationer i Sverige.

  129. Vi är två forskargrupper-

  130. -och vi är lyckligt lottade
    som har stöd i vårt svåra arbete-

  131. -från en International Scientific
    Advisory Board.

  132. Där har vi medlemmar
    från Australien, Kanada-

  133. -och från England,
    däribland Sir Michael Rutter.

  134. Jag har i dag på temat trender-

  135. -i barns och ungdomars
    psykiska hälsa-

  136. -tänkt mig tre parallella ingångar.

  137. Det ena är,
    och det startar jag med-

  138. -hur ser trenderna
    i psykisk hälsa ut i Sverige?

  139. Jag ska göra en nordisk utblick-

  140. -och också ta upp om vi kan se-

  141. -att trender varierar beroende
    på sociodemografiska förhållanden-

  142. -och faktorer.

  143. Jag ska använda mig av tre-

  144. -olika datasätt.

  145. Det ena är vår egen värmländska
    undersökning, Ung i Värmland-

  146. -som vi har genomfört sedan 80-talet.

  147. Den andra är den WHO-undersökning-

  148. -som Sverige deltar i,
    Skolbarns hälsovanor, förkortat HBSC.

  149. Den tredje databasen-

  150. -hämtar jag från SCB:s
    levnadsnivåundersökningar-

  151. -de så kallade ULF-studierna.

  152. Ung i Värmland-undersökningen
    täcker bara åldersgruppen 15-16 år.

  153. Skolbarns hälsovanor
    omfattar utöver 15-åringar-

  154. -även 11- och 13-åringar.

  155. SCB:s undersökning ULF-studien
    täcker åldersspannet-

  156. -16 till 24 år.

  157. Alla undersökningar
    har det gemensamt-

  158. -att de har fokus
    på självskattad hälsa-

  159. -internaliserade besvär...

  160. ...och att de alla har styrkan
    att de går tillbaka-

  161. -ända till 80-talet-

  162. -alltså den tid som föregick
    de stora samhällsförändringarna-

  163. -som den ekonomiska krisen-

  164. -och den höga arbetslösheten
    är en spegel av.

  165. Det är en stor styrka-

  166. -att vi har en utgångspunkt
    för trenderna-

  167. -som gör att vi
    kan också analysera-

  168. -påverkan och kopplingar
    till förändrade samhällsförhållanden.

  169. Det betyder att det är två frågor
    vi inte kan täcka av med våra data.

  170. Det ena är det som handlar
    om externaliserade besvär-

  171. -och den andra viktiga frågan
    som är delvis förbisedd-

  172. -i en hel del av vår forskning-

  173. -är att studera vilka konsekvenserna-

  174. -av besvären är och se
    också det i ett trendperspektiv.

  175. De två studierna Ung i Värmland
    och Skolbarns hälsovanor-

  176. -är för övrigt de enda
    två svenska studier-

  177. -som ingår i en nyligen gjord
    internationell litteraturöversikt-

  178. -över trender i barns
    och ungdomars psykiska hälsa.

  179. Översikten heter "Are child and
    adolescent mental health problems"-

  180. -"increasing in the 21th century?".

  181. Vår värmländska undersökning
    har genomförts åtta gånger-

  182. -och en ny datainsamling
    ska genomföras nästa år, 2016.

  183. Vi vänder oss
    till alla elever i årskurs 9-

  184. -under vårterminen, i alla skolor
    i alla kommuner i Värmland.

  185. Vi har genomgående
    över tid haft ett högt deltagande.

  186. Senast var det 83 procent
    av eleverna totalt som deltog.

  187. Vi täcker inte bara in
    frågor om självskattad hälsa-

  188. -utan vi har
    ett betydligt bredare perspektiv.

  189. Det jag kommer att fokusera på i dag-

  190. -är psykosomatiska besvär.

  191. Där använder vi ett mått-

  192. -en skala baserad på en summering-

  193. -av svaren på åtta olika delfrågor.

  194. Dem har vi vänt och vridit på.

  195. -och analyserat psykometriskt
    med Rasch-analyser och annat-

  196. -så att vi är säkra på
    att skalan fungerar bra-

  197. -och att det är okej att summera
    svaren på de olika frågorna.

  198. Framför allt med syftet
    att studera förändringar över tid-

  199. -så vet vi att frågesättet
    fungerar invariant-

  200. -det vill säga frågorna
    fungerar på ett likvärdigt sätt-

  201. -över den studerade tidsperioden.

  202. Utifrån den skalan identifierar vi
    högre grad av psykosomatiska besvär.

  203. Ni ser på bilden att över tid
    har det skett en ökning-

  204. -både bland pojkar och flickor,
    men framför allt bland flickor.

  205. Vid vårt senaste tillfälle
    skedde en liten nedgång.

  206. Men frågan är öppen
    om hur det ser ut 2016.

  207. Med den bilden i minnet...

  208. ...så tar vi oss över
    till WHO-studien-

  209. -om skolbarns hälsovanor.

  210. Som ni ser så är trenderna...

  211. ...ganska likartade dem vi visade
    från Ung i Värmland-undersökningen-

  212. -med den skillnaden att vid
    det senaste undersökningstillfället-

  213. -som var i januari 2010,
    så visade resultaten-

  214. -från det tillfället
    en kraftig ökning-

  215. -i förhållande
    till datainsamlingen 2009-

  216. -och 2010.

  217. Den här undersökningen
    genomförs i 43 länder.

  218. Som jag sa innefattar det
    11-, 13- och 15-åringar.

  219. På samma sätt som
    i Ung i Värmland-undersökningen-

  220. -så genomförs datainsamlingen
    med frågeformulär-

  221. -som besvaras anonymt i skolan.

  222. Även den här undersökningen
    har ett högt deltagande.

  223. De trendlinjer som vi har visat
    för den här undersökningen-

  224. -baseras på en skala som fångar-

  225. -mer begränsat
    det vi kallar psykiska besvär.

  226. Det är en summering
    av svaren på fyra frågor.

  227. Den här bilden låg uppe
    för en minut sedan-

  228. -och låter vi den fastna
    kan det vara intressant-

  229. -att se hur bilden ser ut-

  230. -för yngre barn och ungdomar.

  231. Vi kan se att i årskurs 7
    så är inte trenden identisk-

  232. -med den i årskurs 9,
    men den har likheter.

  233. Medan däremot trenden för barn-

  234. -i årskurs 5 ser helt annorlunda ut.

  235. Det är svårt att från den här bilden-

  236. -riktigt utläsa
    att det har skett en ökning-

  237. -i femteklassarnas
    psykiska hälsa över tid.

  238. Så sammanfattningsvis
    ser vi ett mönster här:

  239. Ökande psykisk hälsa
    i årskurserna 7 och 9-

  240. -framför allt för flickor-

  241. -medan vi inte
    ser motsvarande mönster-

  242. -för barn i årskurs 5.

  243. Om vi tar steget upp
    till 16-24-åringarna-

  244. -dem som Statistiska centralbyrån
    når i sina levnadsnivåundersökningar-

  245. -så ser vi
    att det mönstret liknar...

  246. ...mer det som är i årskurs 9
    i de två tidigare undersökningarna.

  247. Framför allt ser vi en tydlig ökning-

  248. -av unga kvinnors psykiska hälsa-

  249. -över den här 25-årsperioden.

  250. Frågan är hur typisk bilden
    som vi ser i Sverige är-

  251. -för andra länder.

  252. Jag nämnde den internationella
    litteraturöversikten-

  253. -som kom ut i fjol
    och som granskade alla studier-

  254. -som möjliggjorde mätningar
    över tid av förändringar-

  255. -i ungas psykiska hälsa.

  256. Den studien baserades
    allra mest på studier-

  257. -från Europa,
    där hade studierna genomförts.

  258. I Sverige var det bara
    Ung i Värmland-studien-

  259. -och Skolbarns hälsovanor
    som fanns med.

  260. Dominerade gjorde
    studier från Europa-

  261. -men det fanns också studier från
    Nordamerika och från Kina t.ex.

  262. Men den gemensamma nämnaren
    för flertalet studier-

  263. -var att det skett en ökning
    av psykisk ohälsa över tid-

  264. -framför allt bland flickor.

  265. I det avseendet var den slutsatsen
    lik det mönster-

  266. -som vi ser specifikt för Sverige.

  267. Men ur vårt svenska perspektiv
    kan det vara särskilt intressant-

  268. -att se hur utvecklingen har varit
    i våra nordiska grannländer-

  269. -och om det svenska mönstret
    också återfinns-

  270. -i vår närhet.

  271. Där har vi gjort studier
    med data från-

  272. -undersökningen Skolbarns hälsovanor-

  273. -och där har vi nu studerat
    psykosomatiska besvär.

  274. Förutom de frågor vi hade enbart
    för Sverige på psykiska besvär-

  275. -har vi inkluderat fyra ytterligare
    frågor om somatiska besvär-

  276. -och vi har satt etiketten
    psykosomatiska besvär.

  277. Liksom tidigare har vi summerat
    svaren på olika frågor-

  278. -konstruerat en skala-

  279. -och den visar högre grad
    av psykosomatiska besvär.

  280. Om vi börjar med de yngsta-

  281. -pojkar 11 år,
    ser vi även här som tidigare-

  282. -att det är svårt att se
    ett tydligt trendmönster.

  283. Men vi ser ett annat mönster
    som återkommer i senare bilder.

  284. Vi ser att-

  285. -bland pojkar 11 år
    ligger Sverige högst-

  286. -följt av Finland, Norge-

  287. -medan Danmark ligger relativt lågt.

  288. Det mönstret kommer tillbaka
    också bland flickor.

  289. Även när vi ser på 13-åringar-

  290. -så ser vi att ordningen
    mellan länderna-

  291. -är ungefär den samma-

  292. -och att trendmönstret
    är lite svårt att urskilja.

  293. Det är först när vi kommer-

  294. -till flickor 15 år gamla-

  295. -som vi kan se en trend-

  296. -där psykosomatiska besvär
    ökar bland flickor-

  297. -i Sverige, i Finland och i Norge-

  298. -men inte till synes i Danmark.

  299. Det finns en grupp av ungdomar-

  300. -som inte är lika väl studerad
    i de nordiska länderna-

  301. -men där vi har gjort
    en undersökning vid ett tillfälle.

  302. Det är gymnasieeleverna
    i åldern 16-19 år.

  303. Den undersökningen gjordes 2009-2010-

  304. -och kallas Nordiska ungdomsstudien.

  305. Här använder vi samma frågor
    som i Ung i Värmland-undersökningen.

  306. Det är åtta frågor
    om psykosomatiska besvär.

  307. Den kanske mest intressanta bilden-

  308. -är för flickor under 18 år-

  309. -där även i den här åldersgruppen-

  310. -svenska flickor
    sticker ut i jämförelse-

  311. -med övriga nordiska länder.

  312. Den här gången är även Island med,
    som inte var med i tidigare diagram.

  313. Vi ser även i den här bilden
    att den lägsta andelen flickor-

  314. -med psykosomatiska besvär
    finns i Danmark.

  315. Här ligger Sverige, liksom
    i en del tidigare bilder, högt...

  316. ...även bland de äldre kvinnorna.

  317. Det tredje spåret
    som jag tänkte ta upp-

  318. -handlar
    om sociodemografiska skillnader.

  319. Finns det några data som kan spegla-

  320. -skillnader i trender
    i psykisk ohälsa-

  321. -mellan olika
    sociodemografiska grupper?

  322. Panelen vid Kungliga
    Vetenskapsakademins konferens 2009-

  323. -svarade nej på den frågan.

  324. Det fanns då enligt panelens
    uppfattning inte underlag-

  325. -för att uttala sig
    om hur psykisk ohälsa-

  326. -har fördelat sig
    i olika ungdomsgrupper.

  327. Startpunkten för
    den här presentationen-

  328. -är att ungdomar tenderar i media-

  329. -att presenteras
    som en tämligen enhetlig grupp-

  330. -när det gäller trender
    i psykisk ohälsa.

  331. Det speglar i hög grad
    bristen på data.

  332. Men som vi har kunnat se
    av den här presentationen hittills-

  333. -så kan vi se
    tydliga skillnader i trender-

  334. -inte bara mellan pojkar och flickor-

  335. -utan också mellan
    olika åldersgrupper.

  336. Jag tycker att
    det är viktigt att ha med sig-

  337. -att när vi pratar
    om ökad psykisk ohälsa-

  338. -när det gäller
    självskattade psykiska besvär-

  339. -så har vi stöd för det
    bland äldre ungdomar-

  340. -men inte bland de yngre ungdomarna.

  341. Med hjälp av data
    från Ung i Värmland-undersökningen-

  342. -så tänker jag visa några bilder-

  343. -som differentierar trenderna-

  344. -med avseende på
    ungdomarnas studieinriktning-

  345. -födelseland
    och typ av familjeboende.

  346. Inom all epidemiologi
    är frågan naturligtvis-

  347. -om hälsans jämlika
    eller ojämlika fördelning-

  348. -med avseende på olika
    sociodemografiska grupper-

  349. -väldigt central och väldigt viktig-

  350. -också ur ett politiskt
    och ett policysammanhang-

  351. -och för interventioner
    och så vidare.

  352. När det gäller psykisk hälsa-

  353. -så är läget det-

  354. -att vi har
    väldigt begränsat med data.

  355. Det har också inneburit att det
    har kunnat föras över lång tid-

  356. -en diskussion
    om det är möjligtvis är så-

  357. -att de sociala skillnaderna
    i hälsa och psykisk hälsa-

  358. -är mindre bland ungdomar
    än bland barn-

  359. -och unga vuxna,
    där vi vet och där vi har data-

  360. -som visar att det är
    stora klasskillnader i hälsa.

  361. De här kunskapsluckorna
    beror delvis på-

  362. -att med den typ av undersökningar
    som vi använt oss av-

  363. -för att samla in information
    om ungas psykiska hälsa-

  364. -i den typen av undersökningar
    som genomförs i skolor-

  365. -storskaligt med frågeformulär-

  366. -har det varit väldigt svårt
    att från eleverna samla in-

  367. -uppgifter och information
    om deras föräldrars yrke-

  368. -och utbildningsbakgrund.

  369. Alltför ofta har man
    efter genomförda datainsamlingar-

  370. -sett att en stor del av svaren inte
    har gått att klassificera-

  371. -eller kategorisera.

  372. I Värmland bestämde vi oss tidigt
    för att ta ett annat spår.

  373. Det var att
    i våra undersökningar ställa frågor-

  374. -som hade
    med studieinriktningen att göra.

  375. Så sedan 1995
    har vi alltid haft en fråga-

  376. -i våra undersökningar:

  377. "Vilket förstahandsval
    har du gjort till gymnasieskolan?"

  378. Vi har ända sedan 1995 urskilt-

  379. -två huvudgrupper: Ungdomar
    med teoretisk studieinriktning-

  380. -och ungdomar
    med icke-teoretisk studieinriktning.

  381. Med den
    nya gymnasieskolans terminologi-

  382. -alltså skillnader
    mellan yrkesprogram-

  383. -och högskoleförberedande program.

  384. Men vi har gjort det
    utifrån vilket val man har gjort.

  385. Vi har också genomfört liknande
    undersökningar i gymnasieskolor.

  386. Där har vi kunnat se att mönstren
    som vi ser redan i årskurs 9-

  387. -med avseende på psykisk hälsa-

  388. -när vi delar upp eleverna
    i elever med teoretisk-

  389. -respektive
    icke-teoretisk studieinriktning-

  390. -samma mönster,
    nästan identiska mönster-

  391. -ser vi
    när ungdomarna är i gymnasiet-

  392. -och går på högskoleförberedande
    eller på yrkesprogram.

  393. På gymnasiet har vi
    haft möjlighet att studera-

  394. -den intressanta och viktiga frågan:

  395. I vilken grad speglar
    de skillnader vi ser-

  396. -i hälsa mellan olika
    studieinriktningar-

  397. -i vilken grad speglar de skillnader
    i föräldrarnas utbildningsbakgrund?

  398. Vi vet nämligen
    att man gör sina studieval-

  399. -väldigt mycket
    utifrån föräldrarnas utbildningsnivå.

  400. Men det intressanta när vi har fått
    tillgång till bredare typ av data-

  401. -och inkluderat data om föräldrarnas
    utbildningsbakgrund i våra analyser-

  402. -är att frågan
    om elevernas egen studieinriktning-

  403. -är den fråga som har
    den relativt största betydelsen-

  404. -och är den fråga som överskuggar.

  405. I förhållande till psykisk ohälsa-

  406. -överskuggar den föräldrarnas
    utbildningsbakgrund.

  407. Självfallet har den betydelse
    men den påverkar indirekt-

  408. -medan den direkta påverkan-

  409. -är relativt större från elevernas
    egen studieinriktning-

  410. -än föräldrarnas utbildningsbakgrund.

  411. Med den introduktionen
    till frågan om studieinriktning-

  412. -så visar den här bilden trenderna-

  413. -i psykosomatiska besvär
    från 1995 till 2011-

  414. -bland värmländska elever
    i årskurs 9.

  415. Trendlinjen för
    den begränsade perioden 1995-2011-

  416. -visar att...

  417. ...att flickor
    på icke-teoretiska program-

  418. -flickor
    på yrkesförberedande program...

  419. ...hade en väsentlig ökning
    i psykosomatiska besvär-

  420. -från slutet av 80-talet
    och in på 2000-talet-

  421. -och sedan har det skett en nedgång.

  422. Vi ska analysera det närmare
    och se i hur hög grad-

  423. -det beror på förändringar
    i studerandegrupperna-

  424. -som har sökt de olika
    programinriktningarna.

  425. Men oavsett trenden
    ger bilderna ett tydligt besked-

  426. -av hur mycket vanligare
    psykosomatiska besvär-

  427. -är bland elever med
    en icke-teoretisk studieinriktning-

  428. -jämfört med de elever som har
    en teoretisk studieinriktning-

  429. -och att det förhållandet
    gäller både pojkar och flickor.

  430. Jag visar två diagram
    där vi har försökt differentiera-

  431. -utifrån födelseland,
    och i det fallet-

  432. -har vi gått lite vid sidan
    av den traditionella definitionen-

  433. -och definierar en grupp
    med röd trendlinje-

  434. -barn med en förälder-

  435. -som inte är född i Sverige.

  436. Sedan är...

  437. ...data för födelseland,
    utländsk bakgrund...

  438. ...i Värmland en spegel
    av närheten till Norge-

  439. -och att det är pendling
    och utflyttning fram och tillbaka-

  440. -mellan gränskommunerna
    i Sverige och Norge.

  441. Men vi kan se
    att psykosomatiska besvären-

  442. -är högre bland elever-

  443. -som har åtminstone
    en förälder född utanför Sverige.

  444. Nu tänkte jag sätta ner fötterna
    en lite längre stund-

  445. -i en fråga som handlar
    om familjestrukturen.

  446. Det finns ju en rad
    olika antaganden och hypoteser-

  447. -om vad som kan ha påverkat
    och orsakat...

  448. ...den ökande psykiska ohälsan
    bland unga i Sverige-

  449. -i alla fall den vi kan se
    bland äldre ungdomar.

  450. Bland de faktorer och förklaringar-

  451. -som förekommer är ju den förändring-

  452. -i familjebildningen
    och familjestrukturen-

  453. -som har pågått under lång tid-

  454. -och där vi kan se
    att en ökad andel-

  455. -barn och ungdomar bor-

  456. -med bara en förälder-

  457. -och att andelen som bor
    med båda föräldrarna-

  458. -över en lite längre tid
    har sjunkit ganska kraftigt.

  459. Parat med den allmänna,
    generella linjen-

  460. -så har vi ett,
    inte ett urtypiskt svenskt fenomen-

  461. -men ett fenomen
    som är mer påtagligt i Sverige-

  462. -än i något annat land
    som jag känner till.

  463. Nämligen ökningen
    av det växelvisa boendet-

  464. -det vill säga att barn
    bor ena veckan hos en förälder-

  465. -och den andra veckan
    hos den andra föräldern.

  466. Det är en utveckling
    som man kan säga speglar-

  467. -förändrade attityder,
    men inte minst-

  468. -är en förändring av den
    familjerättsliga lagstiftningen.

  469. Men som sagt, 43 procent av de barn-

  470. -som inte bodde med båda föräldrarna-

  471. -bodde 2010...

  472. ...i ett växelvis boende, ena veckan
    hos mamma, andra hos pappa.

  473. Jag har använt data
    fån den nationella studie-

  474. -som SCB genomförde 2009 på hösten-

  475. -bland alla elever
    i årskurs 6 och 9.

  476. Där ställdes frågor om familjetyper.

  477. Där hade vi också frågor
    om psykosomatiska besvär.

  478. Jag tänkte redovisa några bilder-

  479. -och se hur vanligt förekommande
    psykosomatiska besvär-

  480. -är i det
    jag kallar intakta familjer-

  481. -i ett delat boende,
    ett växelvis boende-

  482. -och hos den grupp barn
    som bara bor hos en förälder.

  483. Den här bilden ska läsas
    på det sättet-

  484. -att hur mycket ökar-

  485. -sannolikheten
    för psykosomatiska besvär...

  486. ...i olika typer
    av intakta familjer-

  487. -jämfört med att bo
    hos båda föräldrarna?

  488. Man kan se att överlag
    så är den ökningen-

  489. -risken för psykosomatiska besvär
    ganska liten-

  490. -framför allt bland de barn
    som har bättre föräldrarelationer-

  491. -men också bland de barn
    som har sämre föräldrarelationer.

  492. Men vi kan se i gruppen barn
    med sämre föräldrarelationer-

  493. -att även det växelvisa boendet-

  494. -är mindre fördelaktigt än att bo-

  495. -med båda föräldrarna när det gäller
    förekomst av psykosomatiska besvär.

  496. Bilden förändras dock
    betydligt i årskurs 9-

  497. -där det i praktiken
    inte finns några skillnader-

  498. -med avseende
    på psykosomatiska besvär-

  499. -mellan gruppen
    som bor i växelvis boende-

  500. -och den grupp som bor
    med båda föräldrarna.

  501. I de analyser vi har gjort
    så har vi som framgår-

  502. -indirekt av bilderna inte bara
    inkluderat typ av familjeboende-

  503. -och hur det relateras
    till psykosomatiska besvär-

  504. -vi har också inkluderat frågan
    om barnen anser-

  505. -att man har bättre eller sämre
    relationer till sina föräldrar.

  506. Vi har också tagit hänsyn
    till barnens uppfattningar-

  507. -om familjens ekonomi.

  508. Men om skillnaderna mellan-

  509. -olika familjetyper
    är relativt små...

  510. ...så är skillnaderna
    väsentligt större-

  511. -när det gäller jämförelsen
    av barn-

  512. -med sämre respektive bättre
    relationer till sina föräldrar.

  513. Barnen har alltså skattat
    relationerna.

  514. Här kan vi se att det är-

  515. -i årskurs 6
    och även i årskurs 9-

  516. -att sannolikheten ökar med 0,1,
    alltså tio procent-

  517. -för psykosomatiska besvär
    om man jämför gruppen-

  518. -med bättre relationer-

  519. -med den grupp som har sämre
    relationer med föräldrarna.

  520. Poängen med bilden
    är väldigt mycket-

  521. -att denna starka koppling
    mellan barnens upplevda relation-

  522. -till sina föräldrar
    och psykosomatiska besvär-

  523. -den kopplingen är stark
    i alla fyra typer-

  524. -av familjeboenden
    som vi har studerat.

  525. Återvänder vi
    till Ung i Värmland-data-

  526. -och tittar på hur trenderna
    ser ut bland elever i årskurs 9...

  527. Trender i psykosomatiska besvär
    för olika familjetyper-

  528. -så ser vi att det bland pojkarna
    har skett en ökning-

  529. -i gruppen med en förälder
    och med delat boende-

  530. -medan i gruppen ungdomar-

  531. -med växelvis boende eller
    som bor med båda föräldrarna-

  532. -kan vi inte se den ökningen.

  533. Det är motsvarande bild för flickor.

  534. Jag ska ge er två exempel-

  535. -på trender som bryter mönstret.

  536. Vi har ända sedan -88
    i Ung i Värmland-undersökningen-

  537. -haft frågor som speglar vad man
    skulle kunna kalla självuppfattning.

  538. Kanske finns något bättre namn.
    Här har vi summerat svaren.

  539. Det intressanta
    är att den här trenden-

  540. -pekar också uppåt,
    som psykosomatiska besvär-

  541. -men det är en positivt
    uppåtgående trend.

  542. Under samma tid
    som vi har sett en ökning-

  543. -av psykosomatiska besvär
    bland pojkar-

  544. -men framför allt bland flickor
    så har vi också sett-

  545. -en tydlig ökning av gruppen
    elever som upplever sig ha-

  546. -en bättre
    eller god självuppfattning.

  547. Som säkert alla av er är bekanta med-

  548. -så har vi under den här tiden-

  549. -också haft en stark nedgång-

  550. -av alkoholkonsumtionen bland unga.

  551. Bilden är inte lika positiv
    för narkotika-

  552. -men för alkohol är det så
    att vi vid senaste tillfället 2011...

  553. ...uppmätte de lägsta nivåerna-

  554. -i meningen andelen ungdomar
    som dricker alkohol-

  555. -sedan undersökningen startade 1988.

  556. Det är en trend som bekräftas
    av CAN:s undersökningar-

  557. -som visar att man numer
    har de lägsta siffrorna-

  558. -när det gäller ungdomars
    alkoholkonsumtion på 40 år.

  559. Även på samma sätt
    som för psykosomatiska besvär-

  560. -så ser vi att alkoholkonsumtionen-

  561. -är väsentligt högre
    bland pojkar och flickor-

  562. -med en icke-teoretisk
    studieinriktning-

  563. -jämfört med en teoretisk
    studieinriktning.

  564. Men vi ser att för båda grupperna
    är trenden fallande.

  565. Ett liknande mönster
    också för flickor.

  566. En intressant fråga är
    om det starka samband-

  567. -som vi vet finns mellan psykisk
    ohälsa och alkoholkonsumtion...

  568. ...på individnivå
    också återspeglas i trenderna.

  569. Här kan vi se att för pojkar,
    men inte för flickor-

  570. -så är ökningen av
    psykosomatiska besvär över tid-

  571. -högre i den grupp av pojkar-

  572. -som dricker alkohol
    minst en gång i månaden.

  573. Det förklaras nog delvis
    av att alkoholkonsumtionen-

  574. -som helhet har minskat.

  575. Det mönstret ser vi inte
    bland flickorna.

  576. Utanför dagens tema men ändå-

  577. -för att ge en bredare bild
    än den bild som jag har gett-

  578. -som enbart bygger
    på självskattad psykisk hälsa-

  579. -tänkte jag lägga upp två bilder-

  580. -som speglar utvecklingen
    och trenden i självmord.

  581. 15-19-åringar, pojkar och flickor.

  582. Pojkar ligger som ni vet högre
    när det gäller självmord.

  583. Och en bild för den äldre
    åldersgruppen, 15-24 år.

  584. Data hämtade från
    Socialstyrelsens dödsorsaksregister.

  585. Frågan som ställdes
    på KVA-konferensen-

  586. -och som är en berättigad fråga,
    är varför vi inte ser en minskning-

  587. -i unga mäns
    och unga kvinnors självmord.

  588. Vi ser ju i befolkningen som helhet-

  589. -under flera decennier-

  590. -en nedåtgående trend
    i självmordstalet.

  591. Det finns ett stort gap att täcka-

  592. -när det gäller kunskapen
    om ungas psykiska hälsa.

  593. Ett gap som är större
    än de flesta andra kunskapsluckor.

  594. Och det
    är epidemiologiska data för barn-

  595. -under tio år.

  596. Det som KVA:s trendkonferens 2009-

  597. -sa var
    att här har vi inga data alls-

  598. -som gör att vi kan uttala oss
    om huruvida ungas psykiska hälsa-

  599. -har förändrats över tid.

  600. Det är naturligtvis
    helt oacceptabelt-

  601. -och nu pågår ett arbete
    där vi vid vårt centrum samarbetar-

  602. -med forskare bland annat
    i Australien och i Kanada-

  603. -för att se om vi kan introducera
    ett "early development instrument"-

  604. -som man har gjort i de länderna.

  605. Det bygger på
    att förskollärare skattar-

  606. -barnens, i det fallet 5-åringars,
    utveckling och välbefinnande.

  607. I Australien genomför man i år
    en nationell studie-

  608. -som innefattar alla barn
    i hela landet.

  609. Man gör det för tredje gången
    och har kunnat se i tidigare studier-

  610. -att de data man har samlat in
    har gett resultat-

  611. -på det sätt att det har riktat
    ljuset mot grupper av barn-

  612. -och främst områden i Australien
    där man behöver kraftsamla-

  613. -för att förbättra
    den psykiska hälsan bland barn.

  614. Avslutningsvis-

  615. -de sista sekunderna, vill jag säga
    att vi har en kort historia.

  616. Vårt centrum bildades 2009.

  617. Men vi har ambitionen
    att kunna vara med och bidra-

  618. -till att fylla de kunskapsluckor
    som finns inom det här området.

  619. Vi jobbar internationellt
    och nationellt-

  620. -tillsammans
    med andra forskargrupper.

  621. Vi är i dag elva disputerade forskare
    i gruppen och fyra doktorander.

  622. Vi har en styrelse för vårt centrum.

  623. Några bekanta ansikten-

  624. -bl.a. tidigare chefen för SBU,
    Måns Rosén.

  625. Vi har också Lennart Levi, tidigare
    professor i psykosocial miljömedicin-

  626. -som aktivt bidrar till
    att vi kan staka ut kursen.

  627. Det får bli sista ordet.
    Tack för att jag fick komma.

  628. Textning: Katarina Pellijeff
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Barns och ungdomars psykiska hälsa

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Curt Hagquist är professor i folkhälsovetenskap och berättar om kopplingen mellan ungdomars psykiska hälsa och en stigande arbetslöshet bland unga. Hälsan följer på många sätt konjunkturen i samhället. Inspelat den 25 mars 2015 vid Stockholms universitet. Arrangör: Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Elevhälsa
Ämnesord:
Arbetslöshet, Barn, Barn och ungdom, Psykiatri, Psykisk hälsa, Samhällsvetenskap, Sociologi, Ungdomar
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2015

Barns och ungdomars psykiska hälsa

Curt Hagquist är professor i folkhälsovetenskap och berättar om kopplingen mellan ungdomars psykiska hälsa och stigande arbetslöshet bland unga. Inspelat den 25 mars 2015. Arrangör: Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2015

Hälsan hos nyanlända flyktingbarn

Överläkaren Anders Hjern berättar om sina erfarenheter av att i mer än 30 år ha jobbat med flyktingbarn. Han säger bland annat att skolan är den viktigaste faktorn för barnens hälsa. Inspelat den 25 mars 2015. Arrangör: Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2015

Stress hos pojkar och flickor i tonåren

Professor Petra Lindfors berättar om ett femårigt projekt där man har försökt mäta ungdomars upplevelse av stress. Har stressen hos ungdomar ökat och vad beror det på? Vilka fysiska uttryck visar sig hos ungdomar som upplever sig stressade? Inspelat den 25 mars 2015. Arrangör: Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2015

Elevsamtal vid utredning

Barbro Johansson forskar vid Specialpedagogiska institutionen och föreläser om hur man kan bygga upp förtroende i samtal med ungdomar. Hon menar att det viktigaste är att lyssna. Inspelat den 25 mars 2015. Arrangör: Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2015

Historiskt om barns och ungdomars hälsa

Barnläkaren Carl Lindgren berättar om Sveriges barnmedicinska historia. Han säger att det sannolikt aldrig funnits en barnpopulation som haft bättre hälsa än den barnen i Norden har idag. Samtidigt minskar känslan av välbefinnande. Inspelat den 25 mars 2015. Arrangör: Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2015

En historia om asperger och självförtroende

Konstnären Anders Wettler har Aspergers syndrom och berättar med hjälp av sina texter om en smärtsam resa för att passa in. Idag har han en ateljéplats i ett kooperativ för konstnärligt begåvade personer med funktionsnedsättning. Inspelat den 25 mars 2015. Arrangör: Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Inspirerande matematik

Matematiken och politiken

Kunskap, vetenskap och forskning är svaret på hur Sverige framöver ska kunna konkurrera ute i världen. Det säger utbildningsminister Jan Björklund (FP). Sverker Olofsson leder en frågestund med utbildningsministern. Inspelat i februari 2014. Arrangör: Umeå universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaSkolministeriet

Skolstress och kuratorer som inte räcker till

Julia går tredje året i gymnasiet. Prestationskraven i skolan har gjort att hon tvingats sänka studietakten till följd av att hennes kontrollbehov blev för stort och bland annat ledde till ätstörningar. Julia är inte ensam om att drabbas, skolstress har blivit ett begrepp. Skolkuratorerna slår larm om att de inte räcker till för att förebygga ohälsa i skolorna.

Fråga oss