Titta

UR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan

UR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan

Om UR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan

Föreläsningar från konferensen "It och digital pedagogik i skolan" som handlar om hur kommuner och skolor arbetar med den digitala förflyttningen. Hur påverkar den digitala tekniken med nätbaserade tjänster skolan? Hur gör man för att en tekniksatsning inte enbart stannar vid inköpet av de nya produkterna utan istället leder till ett mervärde i lärandet och undervisningen? Konferensen hölls den 10-11 mars 2015 i Ingenjörshuset i Stockholm. Arrangör: Talentum events.

Till första programmet

UR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan: Datorspel i undervisningenDela
  1. Om ni känner att jag är på fel plats
    så kanske det är så.

  2. Efter två dagar
    kanske man ser en röd tråd.

  3. Men om ni har pratat om system
    och eldsjälar-

  4. -så kanske ni inte ser det jag
    pratar om som nåt tydligt just nu.

  5. Men det kanske är okej.

  6. Mitt huvuduppdrag just nu
    i Täby kommun är att jobba med...

  7. ...skolpliktsbevakning.
    Vi har fått ett namn på det vi gör.

  8. Vi jobbar med
    specialpedagogiskt skolstöd.

  9. Är ni med?
    Nu har jag presenterat mig.

  10. Jag försöker att inte
    identifiera mig med det.

  11. Jag säger att jag jobbar SOM lärare.

  12. Jag ÄR inte det. Jag försöker att vara
    mig själv så gott det går.

  13. Drivkraften att jobba med skolan
    och spel-

  14. -är att hitta en "epic meaning"
    med skolan.

  15. Det kan ju ni redan.

  16. Här är jag i "League of Legends".

  17. Jag fick mitt namn av en elev.
    Han föreslog gameteacher1337.

  18. Det förstår ju några av er.
    Det betyder "elit".

  19. Det jag är intresserad av...

  20. Jag kan förklara. Vänder man det upp och
    ner blir det "leet".

  21. Det är en del av en kultur.

  22. Jag hade aldrig spelat LoL,
    men tänkte att jag kunde hänga på.

  23. Hur många har spelat LoL?

  24. Kom igen. Ingen?

  25. Det är ett sånt där...

  26. ...typ e-sport. Finns det nån
    från Arlanda e-sportgymnasium här?

  27. De har åtta platser som ska öppnas.

  28. Jag tänker att kultur, kunskap, möten
    och literacy är viktigt.

  29. Det här är det jag ska prata om...

  30. ...alltså hur elevernas lärande
    synliggörs-

  31. -hur jag bedömer det
    och synliggör det som de tar med sig.

  32. Jag ska även ta upp positiva effekter av
    datorspel i undervisningen.

  33. Jag måste rekommendera "Braid"-

  34. -som finns med i filmen "Indie Game: The
    Movie", om ni inte har sett den.

  35. Där finns spelen "Fez"
    och "Super Meat Boy" med.

  36. Är det nån som har koll?

  37. Är nån med?

  38. Okej. Just det.

  39. Jag kommer under den här stunden
    att prata om identifikation.

  40. Förhoppningsvis kommer det att synas att
    jag gillar "real work"-pedagogik.

  41. Jag vill att barnen jag jobbar med ska
    få känna sig som låtskrivare-

  42. -eller vara debattörer.
    Det ska inte bara vara en uppgift.

  43. De ska få känna sig som poeter.

  44. De ska få vara speldesigners nån gång,
    så kan de välja nåt annat sen.

  45. De kan få identifiera sig med rollen
    under en skoldag-

  46. -eller några minuter,
    och inte bara vara elever.

  47. Två viktiga delar för mig är literacy -
    jag kan inte uttala det på svenska.

  48. Ni som kan det får hjälpa mig med
    språkstöd. Jag får inte till det.

  49. Det går inte.

  50. Jag tänker att literacy innebär
    att skolan ska vara en plats för-

  51. -alla typer av texter
    och berättelser.

  52. Det är inte så lätt att se hur "Braid"
    ska komma in i skolan.

  53. Det är inte helt hundra,
    men det finns en berättelse-

  54. -och en kultur. Den formen av literacy
    ska få ta plats i skolan.

  55. Jag tänker att vi som lärare har
    ett uppdrag att lära unga människor-

  56. -att få vara med och påverka miljön och
    innehållet.

  57. Det är inget man bara kan.

  58. Ni pratade om eldsjälar.

  59. Jag får ibland problem med att fråga mig
    själv vad jag håller på med.

  60. Det kan vara jobbigt för kollegor
    med eldsjälsgrejen.

  61. Om man undrar vad man ska ha skolan
    till, så kanske det finns nåt där.

  62. Varför ska jag jobba i skolan?
    Vad kan jag bidra med?

  63. Vad är det jag gör på jobbet?

  64. Där går de.

  65. Bilden är söt för att
    den visar hur det ser ut på en skola.

  66. Här på skolan är det ofta trevligt,
    intressant och bra.

  67. Det ska vara trevligt, intressant
    och bra, och finnas mycket innehåll.

  68. Sen så tycker jag att tiden i skolan är
    viktig. Jag tycker...

  69. ...att man ska få dela erfarenheter med
    varandra.

  70. Man ska få ha tid att upptäcka,
    samarbeta och prata om intressen.

  71. Man ska göra allt!

  72. Hänger ni med på det här? Bra.
    Vad kul.

  73. Jag är i stort behov av att känna
    att ni är med.

  74. Man kan också ställa sig frågan
    vad det innebär att vara elev-

  75. -och sätta sig i nån annans kläder eller
    stol.

  76. Det är otroligt svårt
    att identifiera sig som elev.

  77. Man får inga uppdrag.
    Man ska bara vara där.

  78. Då är en av frågorna - och ni kan ju
    inte svara på alla nu:

  79. Finns det nån mening med
    att vara elev?

  80. Räcker det som syfte
    att bara vara där?

  81. Kan man identifiera sig som det, eller
    är det lättare med nåt annat?

  82. En elev jag hade filmarbete med
    sa till mig: "Jag är producent."

  83. Hon skulle ansvara för att ett
    grupparbete skulle sluta som en film.

  84. Hennes identifiering
    var producentrollen.

  85. En annan flicka sa i åttan:
    "Jag skulle vilja presentera."

  86. "Jag vill göra en presentation
    för vuxna."

  87. Då såg vi till att göra det
    förra våren på BETT-mässan.

  88. Man måste ha drömmar i skolan
    och få elever att lyfta.

  89. James Paul Gee,
    eller Jim, som han också kallas-

  90. -pratar om metaforen "sandboxes" och att
    skolan är dålig på att skapa dem.

  91. Det som finns i skolan är lokaler.

  92. Man kan inte laborera där.

  93. Min elev sa: "Jag vill utveckla saker
    men jag är rädd att misslyckas."

  94. "Om jag misslyckas med de här sakerna är
    det risk att jag får sämre betyg."

  95. Om det finns en miljö där han
    kan prova på och testa-

  96. -våga, samarbeta och sen utföra nåt.

  97. Barnen blir direkt bedömda.

  98. De får ingen chans att känna efter.

  99. James pratar om att det här finns
    i spelen, men även i sandlådor.

  100. Man kan gå omkring i ett spel
    och bara vara där.

  101. Sen kan man stänga av.
    I skolan kan man inte bara hänga.

  102. Hänger ni med?

  103. Jag blir intresserad av hur vi kan skapa
    sådana möjligheter i skolan.

  104. Jag ska sandlåda upp läroplanen.

  105. De här framtidskompetenserna-

  106. -finns som en möjlighet
    att göra en massa saker.

  107. Men hur vet vi att våra elever
    klarar de här sakerna?

  108. Vad gör vi för uppgifter och hur
    tar vi reda på att det här händer?

  109. I Lgr 11 sidan 9 finns det fullt med
    21th Century Skills.

  110. Det var min inledning.

  111. Det här är också kul.

  112. Vad ska vi göra i skolan?
    Barnen är där 10 000-15 000 timmar.

  113. Det måste vara toppkvalitet
    hela tiden, eller hur?

  114. Jag dricker lite vatten.

  115. Man tänker att man ska kunna
    gå på lust och behov-

  116. -och att det ska vara meningsfullt.

  117. Utforskandet ska vara naturligt.

  118. Jag kommer att prata lite om spel.
    Det är inte det som är grejen.

  119. Men just nu passar det mig bra med spel
    för att göra sådana här saker-

  120. -och för att komma vidare.

  121. Om man har jobbat med film
    och multimedia i skolan-

  122. -så är ju spelen samma sak.

  123. Men det är svårare att påverka personen
    än att skriva om den-

  124. -eller att få en skådespelare att läsa
    in den. Ja, ni fattar.

  125. Men om man kan spelen som ungdom
    och det i skolan blir tvärstopp-

  126. -så blir det en konflikt om man
    inte känner igen varandras kulturer.

  127. I den informella lärmiljön
    där nästan alla av oss befinner sig-

  128. -eller ungdomar och några av oss-

  129. -så lär man sig mycket saker
    på Youtube från tidig ålder.

  130. Fyraåringar sitter och lär sig saker-

  131. -och vill lära ut saker.

  132. Men vi ser inte dem som pedagoger.

  133. Inte än i alla fall.

  134. Jag tänker ändå
    att det är lättare i dag-

  135. -att odla sitt anime- och dockintresse
    på internet-

  136. -än vad det var för femton år sen.

  137. Jag tycker att jag såg de här
    tendenserna på vårens BETT-mässa.

  138. Det här är vad de ställer ut.

  139. Vi sa: "Det här ska vi göra."

  140. Jag hade en tematisk vandring
    med pedagoger på BETT-

  141. -och så sa jag, och jag behövde inte ens
    säga att jag provocerade:

  142. "Vad ska man ha de här leksakerna till i
    skolan?"

  143. De blev helt vansinniga.
    "Jag skojar bara", sa jag.

  144. Den första vandringen gick inte så bra.
    Den andra gick bättre.

  145. Man programmerar de här bina.

  146. Programmering skrevs in i september-

  147. -i den engelska läroplanen.
    "Nu ska vi ha kod."

  148. "Vi vet inte vad som händer,
    men den ska in där."

  149. Det är klart att det här
    är ett läromedel-

  150. -som vi måste förhålla oss till-

  151. -oavsett om vi ser det som en leksak
    eller inte.

  152. Det ska ju ändå in. Kanske.
    Jag vet inte.

  153. Det får absolut inte bli så
    att man får kodlexi om 25 år.

  154. Jag vet inte vad hon heter som sa
    att dyslexi också är ett påhitt.

  155. Vi har inte det med oss.
    Hoppas inte det där spelades in.

  156. Vi går vidare.

  157. Det här ställer man ut på en BETT-

  158. -en utbildning och teknikmässa.

  159. Nu ska vi köra Spheros i skolan.
    Hur många vet vad en Sphero är?

  160. En.

  161. Det här är en leksak. Jag har köpt
    en sån här till min son i julklapp.

  162. Men de har även en utbildningsdel.

  163. Fun is a great teacher.

  164. Ollies och Spheros kan man programmera
    med telefonen.

  165. Sen så utför den nåt.
    Det är en robot och en leksak.

  166. Om leksak är nåt dåligt. Man säger:
    "Det här är ingen lekskola."

  167. Men det kanske är vad det ska vara?
    Man kanske ska säga att det är det.

  168. Det är ju i leken
    som man höjer sig själv.

  169. En annan sak som är konstig är att
    Playstation och LittleBigPlanet-

  170. -vill in i klassrummet.

  171. Det behövs en annan typ av lärare då-

  172. -om man pratar om vilka lärare
    som ska vara med eller stanna kvar.

  173. Men de är jättebra på att förklara
    hur Playstation ska ta plats.

  174. I kontrast
    till den formella lärmiljön-

  175. -där Zack säger att han är "twelwe" och
    att han "likes bugs".

  176. Det här är ett bra läromedel, men det
    skiljer sig mot vad man gör hemma.

  177. Men det här påminner mycket om
    vad vi gör i klassrummet.

  178. Det är också en bra bit ifrån
    LittleBigPlanet.

  179. Men det beror på vad man är van vid.

  180. Samma tioåringar
    läser på Minecraft-wikin.

  181. Där är orden som de använder
    relativt avancerade.

  182. Men de kollar upp vad orden betyder-

  183. -eller så går de vidare till Youtube.

  184. Vad betyder "commonly"?

  185. Känner ni till "Fry graph"?
    Har ni sett den?

  186. Den är ganska rolig. Den visar-

  187. -hur pass läsvänlig en text är.

  188. Man får en uppfattning om texten
    man läser-

  189. -och hur många ord man bör kunna.

  190. Jag kopierade Minecraft-wikin-

  191. -och stoppade in den i den här grafen.
    Det blev i årskurs 8 i USA.

  192. Ungefär så mycket språk ska man ha
    för att kunna hänga med på wikin.

  193. -Jaha. Ska jag köra på?
    -Ja.

  194. Det här är två olika spel.
    De lär verkligen ut saker.

  195. Det första heter "Mission US" och
    handlar om 14-åringar i historien.

  196. Då blir det ett spel
    som faktiskt lär ut saker.

  197. Det är gratis.

  198. Man börjar som Nathaniel
    på 1700-talet.

  199. Jag gillar storyn
    eftersom Nathaniel är 14 år.

  200. De gånger jag har spelat med eleverna så
    har de gått i åttan.

  201. Nathaniels föräldrar
    kan inte ha kvar honom hemma.

  202. Det är väldigt tragiskt, men det var nog
    normalt i Boston på den tiden.

  203. Jag höll på att förstöra det här
    eftersom jag var så neurotisk över-

  204. -att ta in spel i skolan.
    Jag tvingade dem att skriva loggbok-

  205. -för att kontrollera så att de
    skulle bli av med all spelupplevelse.

  206. Ja...

  207. Tänk om de inte lärde sig nåt
    under tiden jag hade spel i skolan.

  208. Sen kom jag på en skrivuppgift.
    Nej, det var inte min idé.

  209. Den fanns med i lärarresurserna
    som följde med.

  210. Nu har Nathaniel varit i Boston
    och lärt sig ett yrke.

  211. Jag tänkte att de skulle skriva
    ett brev hem till sina föräldrar.

  212. Då kan jag vara föräldrarna.

  213. Då fanns det äntligen en textuppgift som
    de kunde relatera till.

  214. De som tyckte att det var trist skrev:

  215. "Hello, mom and dad. I'm having
    a great time in Boston."

  216. Då kunde jag skriva: "Nathaniel,
    we are so disappointed with you."

  217. "We are worried sick."

  218. Då skrev de: "Sorry, mom and dad."

  219. De här har utvecklats hela tiden.
    När jag började med "Mission US"-

  220. -så fanns bara de två första.
    Den andra handlar om slaveriet.

  221. Sen så var det "native americans"
    och sen inflyttningen till USA.

  222. Det är ett väldigt intressant historiskt
    spel.

  223. "Citizen Science"
    är en helt annan typ av story.

  224. "Science" är väl nåt ämne i skolan,
    som NO kanske.

  225. Vi kopplade nyligen det här
    till biologi och kemi.

  226. Man ska åka tillbaka i tiden
    och rädda en sjö.

  227. Det går inte att göra på riktigt.

  228. Men när hunden hoppar i vattnet
    dör den. Det vill man inte.

  229. Man måste tillbaka 25 år i tiden
    och se varför det här inte fungerar.

  230. Vi hade en sjö i närheten
    som vi testade.

  231. Vi spelade spelet och kollade-

  232. -om hundar skulle dö om de hoppar i den
    här sjön om 25 år.

  233. Då var det så att fosfor-
    och nitritnivåerna var för höga.

  234. Kommunen jobbade redan med
    att rädda den här sjön.

  235. De hade satt igång en undersökning
    för att rädda sjön.

  236. Vi undersökte bottenfaunan.
    Jag fick också lära mig ett nytt ord.

  237. I bottenfaunan kan man hitta roliga
    saker, som de här sniglarna.

  238. Vi gjorde det här på hösten.

  239. Jag är extra fascinerad
    eftersom jag inte är NO-lärare.

  240. Jag tänker:
    "Va! Är det så? Är det sant?"

  241. Sen skrev de en rapport.

  242. Jag inser hur jobbigt det är att vara
    NO-lärare i och med alla begrepp.

  243. Jag är ödmjuk inför det.

  244. Jag tänker aldrig mer bada
    i sötvatten. That's it.

  245. Det här var två exempel på spel
    som lär ut.

  246. Sen kan man välja själv
    vad man vill göra.

  247. Men spelen i sig ger många begrepp och
    historisk uppfattning.

  248. Jag är inte säker på kronologin,
    men jag hittade den här boken.

  249. Han pratar om "passion" och "engagement"
    och "treasure hunting".

  250. "Teach like a pirate" och "increase
    student engagement" och så där.

  251. När vi jobbade med
    att tillverka egna spel-

  252. -försökte en elev få in
    den här karaktären i ett spel.

  253. Där nånstans började mitt nyfunna
    intresse för "piracy".

  254. Del två handlar om
    mitt intresse för "piracy".

  255. Ha ha ha.

  256. Alla är intresserade av pirater,
    så därför kan man undervisa om det.

  257. Nej, alla är inte intresserade
    av pirater. Det var dumt sagt.

  258. Men det är ett fenomen som vi
    lever med, med "online piracy"-

  259. -och internetpirater.
    Vi slänger oss med sånt.

  260. Ingen här vet vad en "online pirate" är.
    Det finns ingen definition.

  261. Jean-Philippe pratar om-

  262. -problematiken med
    "piracy on the high seas".

  263. "Unconquered waters."

  264. Han drar parallellen till
    när vi beter oss på internet-

  265. -så finns det risker att vi
    gör saker som inte är helt bra.

  266. Kommer man att romantisera den bilden i
    framtiden?

  267. Jack Sparrow
    är en intressant karaktär-

  268. -och rent litterärt-

  269. -så blir det en pånyttfödelse av alla
    referenser till pirater i historien.

  270. Till och med i Pippi-böckerna kan man
    hitta referenser till Skattkammarön.

  271. Det här är ett bevis på
    att alla är intresserade av pirater.

  272. Man kan läsa om pirater
    och så vidare.

  273. När vi har den här typen av lektioner
    frågar vi:

  274. "Why is it so difficult to have
    one definition for piracy?"

  275. "Have you ever met a pirate?"

  276. Och vad menar vi med onlinepirater?

  277. Vad är Pirate Bay i så fall?

  278. Men herregud.

  279. Den försvann. Det här är sånt som vi
    måste förhålla oss till i dag.

  280. Vi har ett sätt att romantiskt förhålla
    oss till pirater.

  281. I stället för att gå loss på att fixa en
    båt och åka ut i Norrtäljeån...

  282. Det var där jag började.

  283. Det är svårt att åka till
    ett öppet hav med sina elever.

  284. Det är en bit. Och för att identifiera
    sig med en pirat-

  285. -kan man spela igenom ett piratskap-

  286. -men då som "privateer".

  287. När man är "privateer"
    är man i tjänst för ett land-

  288. -som godkänner att man kan jaga
    andra länders skepp-

  289. -för att ta deras last.

  290. Då är det problematiskt
    vilken sida man ska välja.

  291. Man kan slå sig ihop med britterna och
    åka ut och härja.

  292. Är man ute med båten blir det ännu
    en dimension på vad man kan göra-

  293. -när man läser om de saker
    som har med äganderätt att göra.

  294. När man har kommit så här långt
    så börjar man fundera.

  295. Vi vet vad "Davy Jones' Locker" är
    i historien-

  296. -och vilka de klassiska piraterna är,
    och "The Flying Dutchman"-

  297. -som är ett spökskepp
    eller ett Black Pearl.

  298. Vad är det i dag, om vi tycker
    att det finns pirater på internet?

  299. Man kan få sådana frågor.

  300. De kopplingar man får sen,
    oavsett vilket ämne man jobbar med-

  301. -så blir den förståelsen spännande.

  302. Jag tänker att det handlar om literacy
    och man kan koppla det-

  303. -till litteratur och film.

  304. Man kan ta in saker
    som breddar diskussionerna.

  305. Men i stället för att göra en loggbok
    funderade jag på-

  306. -hur man skulle kunna jobba
    med uppgiften.

  307. Om man efter spelet skulle skriva till
    nån som inte har spelat det-

  308. -så skulle man kunna prata om
    sina erfarenheter.

  309. Man kan förklara innehållet i spelet.
    Det måste inte vara piratspel.

  310. Det kan vara vilket sjörövarspel
    som helst.

  311. Man kan förklara spelet
    och hur man spelar.

  312. Hur lär spelet dig att spela?

  313. Man kan spela det här som fyraåring-

  314. -och utföra uppdrag
    som egentligen kräver läsning.

  315. Hur svårt ska det vara att få unga att
    förstå det vi ska göra i skolan-

  316. -när de klarar det på en gång
    i ett spel?

  317. Man kan gå in på karaktärer och så
    vidare, som när man läser litteratur.

  318. Det som är tacksamt här är
    att platserna är verkliga.

  319. Räck upp en hand
    ni som vet vilken flagga det är.

  320. Bra.

  321. Man kan också använda
    interaktiva digitala verktyg.

  322. Man kanske kan förklara en resa
    man gör i spelet-

  323. -på Google och diskutera det.

  324. Om man ska segla
    kan det vara bra att kunna.

  325. Om man aldrig har gjort promenader
    i Google Maps-

  326. -så är det bra att lära sig.

  327. Om man vill jobba med visualisering med
    karta så är det bra.

  328. I ett annat sammanhang använde jag det
    till att visa platser i en bok.

  329. Google Maps är spännande.

  330. Nu blir det lite svårare för er
    som inte är flaggtokiga.

  331. Kan ni alla de här fyra?

  332. Kan du alla fyra?

  333. Har du seglat? Are you a pirate, sir?

  334. Nu önskar jag att jag hade
    en ögonlapp att ge dig.

  335. I engelskaämnen står det:

  336. "I möte med talat språk och texter ska
    eleverna få utveckla förmågan"-

  337. -"att sätta innehållet i relation
    till egna erfarenheter."

  338. "Undervisningen ska även ge eleverna
    möjlighet att utveckla kunskaper om"-

  339. -"och förståelse för olika livsvillkor
    samt företeelser"-

  340. -"i områden och sammanhang
    där engelskan används."

  341. Helt fantastiskt. Alla rätt.

  342. Man börjar spela ett spel
    eller gå igenom pirater-

  343. -men sen så landar man i varför
    man pratar engelska i Bahamas.

  344. Hänger ni med på den uppgiften?

  345. Alla spel byggs upp av olika
    komponenter-

  346. -som till exempel "progress bars"
    och "levels". Ja, ni vet.

  347. Det kan vara verktyg till att analysera
    utan att man säger det.

  348. Ett sätt kan vara "speedbumps" - saker
    som gör att man saktar ner.

  349. Nedräkning, och en sån sak som att det
    är kul, kan vara en komponent.

  350. Spelen jobbar med din envishet.

  351. Du får feedback hela tiden.
    Du är avundsjuk.

  352. Om man är pirat så har man
    större piratbåt än nån annan.

  353. Man vill vara bäst. Lagarbete funkar
    bäst. Man får ett erkännande.

  354. "Du har blivit rankad etta. You're the
    number one pirate in the world."

  355. Spelen har en inbyggd "epic meaning".

  356. Det finns hela tiden en progression,
    och vid olika tider får man veta-

  357. -att man har spelat 800 gånger
    eller skrivit sin femte bloggpost-

  358. -eller så har man haft tumblr i fem år
    och så får man ljus på tårtan.

  359. Epic meaning i skolan måste väl vara:
    "Let's save the world together."

  360. Man kan få en sån här av en elev
    som har försökt analysera...

  361. ...pirater. Sen kanske
    man har det som diskussion.

  362. Man kan diskutera det med flera.

  363. Man får möjlighet att ställa frågor
    och få veta mera.

  364. När man ser att komponenterna finns med
    i spelet och det finns en tanke-

  365. -så är steget att göra ett spel...
    Alla som har ritat ett spel-

  366. -där man ska ha gubbar och tärning, vet
    att det är ganska svårt.

  367. Men ibland är det kul att inse
    att man har sina begränsningar.

  368. På en ruta får man fem plus.

  369. Samtidigt kommer man på att man får
    1 000 kr om man kommer på nummer 28.

  370. Man gör hela tiden
    den här progressionen.

  371. Här blir det sen lättare för oss
    att diskutera litteratur-

  372. -eftersom komponenterna finns med här
    också, men på andra sätt.

  373. Sen är det kul att det finns museum som
    har samma intressen som jag.

  374. Sjöhistoriska skulle kunna göra
    en guidning som man hänger på.

  375. Det går ju till...

  376. Vad är ett brott och vad är det inte?

  377. Här måste man gå in på värderingar.

  378. Att palla frukt, är det otänkbart eller
    kan det hända?

  379. Det blir en värderingsövning.

  380. Skaka ur pengar
    från brorsans spargris.

  381. Hur många?

  382. En.

  383. Ja, jag hinner. Perfekt.
    Jag måste bara nämna Minecraft-

  384. -eftersom det är en helt öppen sandbox
    där man kan ta bort mycket-

  385. -från spelet och ändå vill man spela.

  386. Det har funnits ganska länge.

  387. Här håller mina elever på att bygga en
    partilokal-

  388. -där man får information
    om partierna.

  389. Den ena sa att det var symmetriskt och
    den andra förstod inte.

  390. Sen blev det symmetriskt till slut.

  391. Problemet är att det är utifrån bilden
    på en server-

  392. -som man styr klassen
    om man använder MinecraftEdu.

  393. Man måste ha lite kunskap
    kring olika föremål i spelet.

  394. Oavsett vad jag har gjort
    när jag har använt Minecraft-

  395. -så har "digital citizenship"
    blivit den största utgången.

  396. Saker som integritet och säkerhet-

  397. -blir viktiga frågor
    som man måste ta ställning till-

  398. -när man spelar Minecraft
    i klassrummet. Det är märkligt.

  399. Jag såg en reklamfilm-

  400. -som TeacherGamings VD-

  401. -sa i en film:

  402. "Det handlar inte om
    vad Minecraft lär ut"-

  403. -"utan om hur du använder Minecraft för
    att lära ut."

  404. Här sätter du gränsen
    för vad du själv ska göra-

  405. -eller dela med dig av.

  406. En elev sa att hon ville göra
    en app i stället för att ha matte.

  407. Jag var tråkig och sa nej. Hon sa det
    igen, och då gjorde vi spelappar.

  408. Då blev det viktigt att använda
    färgpennor, lera och whiteboard-

  409. -och att sitta i grupper
    och jobba med spelidéer.

  410. Saker som för innovativt arbete framåt.

  411. Då gjorde vi ett program
    som hette "GameSalad".

  412. En av mina elever
    har gjort det här spelet.

  413. Bananen hoppar omkring
    och äter människor i badbyxor.

  414. Samtidigt är det som ligger etta
    på appstore-

  415. -ett troll som skickar ut snorkråkor för
    att fånga andra troll-

  416. -för att rädda en trolltjej.

  417. Idén är inte helt viktig hela tiden.

  418. Vi gjorde såklart även en grej
    med Tintin. Det måste man göra.

  419. Men det blir hela tiden andra effekter
    än jag har tänkt.

  420. Att jobba med Tintin gjorde att de
    frågade om de fick jobba hemma.

  421. Precis som frågan kom
    om de fick göra en app-

  422. -så kom frågan
    om vi kunde köpa en 3D-printer.

  423. Jag sa ja och sen slutade jag.

  424. Var ni på utställningen
    som tekniska museet hade?

  425. Jag tog dit mina elever för att gå
    en vandring och skriva om det här.

  426. De som hade skrivit om det hade bara
    gjort en nostalgisk tillbakablick.

  427. Våra elever skrev artiklar om
    att spelen gör skolan roligare-

  428. -och att man lär sig ta ansvar
    för spelandet.

  429. Vi publicerade dem i tidskriften
    Datorn i utbildningen.

  430. Man kan ändra förutsättningarna
    så att det blir roligare.

  431. De här killarna gör schack roligare.
    Det är massor med schackpjäser.

  432. När man har riktigt roligt och allt
    känns engagerande och toppen-

  433. -så vet man verkligen
    att det är just roligt man har.

  434. Det är det man vill ha.
    Man vet när det är roligt. Tack.

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Datorspel i undervisningen

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Att spela datorspel är att vara en del av en kreativ kultur, menar läraren och verksamhetsautvecklaren Jonas Lindahl som ofta använder sig av spel i undervisningen. Här berättar han om hur datorspel stärker samarbetet mellan elever och ökar deras kreativa tänkande. Inspelat den 10 mars 2015 i Ingenjörshuset i Stockholm. Arrangör: Talentum events.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > IT, medier och digital kompetens
Ämnesord:
Datorspel, Datorstödd undervisning, Pedagogik, Pedagogisk metodik, Undervisning, Undervisningsmateriel
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan

Molnet, juridiken och elevers integritet

Magnus Forsberg från Microsoft berättar om hur företaget samarbetat med Ale kommun vid installation av molntjänster i kommunens skolor. Han berättar om vikten av att tjänsterna som levereras stödjs av svensk lagstiftning och hur viktigt det är med personlig integritet. Inspelat den 11 mars 2015. Arrangör: Talentum events.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan

Bortom en dator per elev

Frida Monsén är digital utvecklingsledare och föreläser om att digital kompetens bör bli en naturlig del av skolan. Hon säger att man behöver förstå den värld av kod som finns bakom allt på nätet och hur det påverkar oss i vardagen. Inspelat den 11 mars 2015. Arrangör: Talentum events.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan

Lärare i en ny digital tid

IKT-pedagogen och läraren Olle Strömbeck berättar om att Burlövs kommun i Skåne har utrustat varje elev med en surfplatta. Lärarna i kommunen vill ha tips på bra appar. Olle Strömbeck menar dock att en app i sig inte är pedagogisk utan att den blir det i ett sammanhang tillsammans med elever. Inspelat den 11 mars 2015. Arrangör: Talentum events.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan

Den uppgraderade rektorns roll

Panelsamtal om vad som utmärker en framgångsrik rektor i en digitaliserad skola. Medverkande: Carola Sjödin, rektor på Sätunaskolan, Sigtuna; Simon Ekdahl, rektor på IT-gymnasiet, Jannie Jeppesen, Rektorsakademien Utveckling. Inspelat den 10 mars 2015. Arrangör: Talentum events.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan

Arbeta interaktivt, kollaborativt och visuellt

Camilla Askebäck Diaz är lärare i matematik och NO och berättar om hur hon använder digitala verktyg i undervisningen. Datorn eller lärplattan blir tillsammans med projektorn ett bra pedagogiskt verktyg som kan användas för att visualisera, simulera och skapa interaktion tillsammans med elever. Inspelat den 10 mars 2015. Arrangör: Talentum events.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan

LIKA - ett it-verktyg för skolan

IKT-pedagogen Johanna Karlén föreläser om verktyget LIKA som är tänkt som ett stöd för rektor, skola och förvaltning i arbetet med digitaliseringen. Verktygen fungerar som ett slags självvärdering som ska resultera i en handlingsplan för skolans digitalisering. Inspelat den 10 mars 2015. Arrangör: Talentum events.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan

Med smarttelefonen i handen

NO-läraren Sabine Louvet berättar om hur man kan använda smarta telefoner i undervisningen. Kameran är ett enkelt och bra verktyg för att fota av det som skrivits och ritats på tavlan. Det är bra för elever som har lättare att lära sig visuellt och för dem som inte hinner skriva av tavlan. Inspelat den 10 mars 2015. Arrangör: Talentum events.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan

En digital skolvardag

Kristina Alexanderson arbetar för organisationen Webbstjärnan. Hon föreläser om viktiga frågor som skolan behöver informera om och förankra i sin digitala vardag. Det kan till exempel handla om hur internet fungerar och om vem det är som bestämmer ute på nätet. Inspelat den 10 mars 2015. Arrangör: Talentum events.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan

Rätt metod och material i matten

NO- och matematikläraren Eva Björklund föreläser om sin didaktiska utveckling i matematik. Hon berättar om vad som utmärker en bra matematik-app och ger exempel på hur lärare kan göra matteundervisningen rolig och inspirerande för sina elever. Inspelat den 10 mars 2015. Arrangör: Talentum events.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan

Erfarenheter av flippat klassrum

Daniel Barker är lärare i matematik och fysik och berättar om sina erfarenheter av att använda metoden "flipped classroom". Han skräddarsyr genomgångar och lägger ut dem på nätet för sina elever. Han tycker att eleverna ska vara i centrum i klassrummet och inte han som lärare. Inspelat den 10 mars 2015. Arrangör: Talentum events.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan

Digitala verktyg i NO

Patrik Jönsson är NO-lärare och reflekterar över försök han gjort med digitala verktyg i undervisningen. Han säger att resultatet inte alltid har blivit lyckat och att fel saker fokuseras av eleverna. Det har gjort att han blivit noggrann med utformandet av uppgifterna och ser till att pedagogiken kommer i första hand. Inspelat den 11 mars 2015. Arrangör: Talentum events.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan

Samtal om digitala lärverktyg och arbetssätt

Panelsamtal om digitala lärverktyg och arbetssätt i skolan. Medverkande: Olle Strömbeck, IKT-pedagog; Danny Stacey, IT-strateg; Tony McCarrick, IT-strateg; Lars Sundberg, utvecklingsledare, och Joke Palmkvist, ansvarig för skola och högre utbildning på Microsoft. Inspelat den 11 mars 2015. Arrangör: Talentum events.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan

Inte teknik utan kreativ pedagogik

Cecilia Jalkebo är lärare i svenska och berättar om hur man kan arbeta med it för att elevernas aktivitet i klassrummet ska öka på ett lustfyllt sätt. Hon ger tips på verktyg som både hon och eleverna är positiva till. Inspelat den 11 mars 2015. Arrangör: Talentum events.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan

Datorspel i undervisningen

Att spela datorspel är att vara en del av en kreativ kultur, menar läraren och verksamhetsautvecklaren Jonas Lindahl som ofta använder sig av spel i undervisningen. Här berättar han om hur datorspel stärker samarbetet mellan elever och ökar deras kreativa tänkande. Inspelat den 10 mars 2015 i Ingenjörshuset i Stockholm. Arrangör: Talentum events.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Inspirerande matematik

Bedöma kunskaper med diagnosverktyget Diamant

Diagnosmaterialet Diamant spänner från årskurs 1 till 9. Det är tänkt som ett stöd att hjälpa lärarna bedöma eleverna, men också som en hjälp att planera undervisningen. Madeleine Löwing, konstruktör av Diamant och Maj Götefelt, undervisningsråd vid Skolverkets enhet för prov och bedömning, förklarar hur materialet är uppbyggt. Inspelat i februari 2014. Arrangör: Umeå universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaSkolministeriet

Skolstress och kuratorer som inte räcker till

Julia går tredje året i gymnasiet. Prestationskraven i skolan har gjort att hon tvingats sänka studietakten till följd av att hennes kontrollbehov blev för stort och bland annat ledde till ätstörningar. Julia är inte ensam om att drabbas, skolstress har blivit ett begrepp. Skolkuratorerna slår larm om att de inte räcker till för att förebygga ohälsa i skolorna.

Fråga oss