Titta

UR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2015

UR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2015

Om UR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2015

Föreläsningar och samtal från Specialpedagogikens dag 2015. Inspelat den 25 mars 2015 vid Stockholms universitet. Arrangör: Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2015 : Stress hos pojkar och flickor i tonårenDela
  1. Stort tack för inbjudan
    och möjligheten att komma hit-

  2. -och berätta om ett projekt
    som vi har jobbat med i fem-sex år.

  3. Jag är involverad, men det är även
    ett parallellt projekt i Uppsala-

  4. -där man har följt skolelever
    med och utan ADHD-

  5. -medan vi vid Stockholms universitet
    har tittat på-

  6. -flickor och pojkar i tonåren
    utan ADHD.

  7. Våra utgångspunkter
    för det här projektet-

  8. -har varit en sammanställning
    av Kungliga Vetenskapsakademin-

  9. -men också den litteratur
    och rapportering som finns-

  10. -om hälsa bland skolelever,
    och särskilt i högstadieålder.

  11. Där har vi många indikationer på att
    stress är ett potentiellt problem-

  12. -och att stressen kanske ökar.

  13. Det ökar risken
    för psykisk ohälsa såklart.

  14. Både akut i tonåren, men också
    längre upp i ung vuxen ålder.

  15. Senare, med den andra talaren,
    Curt Hagquist-

  16. -får vi veta mer om bakgrunden
    till psykiska ohälsotrender.

  17. En stor fråga när man beforskar
    stress är vad stress är.

  18. Det finns många, mer eller mindre
    kompatibla, definitioner av stress.

  19. Den frågan ställde vi oss. Hur kan vi
    undersöka stress bland tonåringar?

  20. Den andra handlade om hur stress
    uttrycks bland flickor och pojkar.

  21. Vi hade fokus på flickor specifikt
    och pojkar specifikt-

  22. -för vi vet att det finns variationer
    mellan grupperna.

  23. Det handlar om upplevelsen av stress
    och fysiologiska stressmarkörer.

  24. Utifrån vuxenlitteraturen,
    men också forskning på små barn-

  25. -vet vi att upplevelsen av stress
    kan ta sig fysiologiska uttryck-

  26. -och sätta spår i kroppen.

  27. För att studera och mäta stress ville
    vi ha en ganska stor grupp elever.

  28. Då är den självrapporterade enkäten
    bra för att få in stora datamängder.

  29. För att göra det på ett bra sätt
    valde vi ett ganska nytt instrument.

  30. Man kan mäta stress
    på många olika sätt.

  31. Man kan fråga: Hur stressad är du?

  32. Hur ofta är du stressad?
    Alltid till aldrig.

  33. Här har Frank Lindblad med kolleger
    utvecklat ett nytt instrument-

  34. -som heter Pressure Activation Scale.

  35. Eller press-aktiverings-stresskalan,
    PAS.

  36. Den verkar teoretiskt och metodo-
    logiskt sund och bra för forskning.

  37. Poängen med skalan är
    att den mäter stress.

  38. Den mäter inte besvär
    som följer av stress.

  39. Inte huvudvärk eller ont i magen-

  40. -utan den fokuserar
    på stressupplevelsen.

  41. Den inkluderar
    ett antal frågor kring det.

  42. I det projektet
    jag varit involverad i-

  43. -som är ett av de mer moderna
    som finns i dag-

  44. -kring just stress i skolan,
    har finansierats av Forte.

  45. De har gjort det möjligt för oss
    att gå ut i två skolor i Stockholm.

  46. Inte jättemycket, men nåt.

  47. En skola i innerstan
    och en i närförort.

  48. I skolorna har vi träffat
    ungefär nitton skolklasser-

  49. -i årskurs åtta och nio.

  50. Eleverna är då
    i åldern 14-16 år ungefär.

  51. Vi bjöd in alla elever
    i de här klasserna till vår studie.

  52. Ungefär 545 stycken.

  53. Och ungefär 400 valde att delta.

  54. De hade tillstånd från sina föräldrar
    att vara med i studien-

  55. -men ville också själva vara med.

  56. De är så pass gamla att de har
    ett visst självbestämmande.

  57. Vi var själva ute i skolorna
    och samlade in materialet.

  58. Det är viktigt att vi inte jobbade
    genom lärare eller annan personal-

  59. -utan faktiskt mötte eleverna i
    klassrummen när vi ställde frågorna.

  60. Utöver stresskalan fanns frågor
    om stöd i skolan, prestation-

  61. -betyg, hälsorelaterade besvär-

  62. -och annat som vi samlade in
    när vi ändå var där ute.

  63. Utöver enkäterna
    samlade vi in salivprov-

  64. -för att mäta
    de fysiologiska stressmarkörerna.

  65. Vi fick in salivprover
    från 190 elever.

  66. Det är ganska många.

  67. Det är bra av 14-16-åringarna
    att kunna samla in det på egen hand.

  68. Utöver det hade vi två klasser
    i en mer intensiv intervjustudie.

  69. För att få
    den kvalitativa upplevelsen-

  70. -och komplettera
    de väldigt kvantitativa-

  71. -och mycket strukturerade mätningarna
    i enkäter och salivprov.

  72. För att titta närmare på stresskalan
    som Frank Lindblad utvecklade-

  73. -ser den ut så här.
    Jag ska prata mycket om den.

  74. Vi använder den och den utgör grund
    för både Lindblads och våra studier.

  75. Det kan vara bra att se
    vilka frågor som ingår.

  76. De handlar om press och aktivering.

  77. Press är att ha
    för många saker på gång-

  78. -känna sig pressad av kraven i skolan
    och kraven hemifrån-

  79. -men också pressad av
    de egna inre kraven.

  80. Det är alltså krav
    från olika domäner i livet.

  81. Men också att känna sig hjälplös,
    inte ha nog med tid-

  82. -och att aldrig känna sig
    riktigt ledig.

  83. Aktivering handlar om att skynda sig
    fastän man egentligen inte behöver.

  84. Äta fort fast man inte behöver.

  85. Gå på högvarv hela dagen
    och ha svårt att slappna av.

  86. De här två dimensionerna-

  87. -anses reflektera upplevd stress.

  88. Det här är den version av skalan
    vi använder.

  89. Vi har justerat den marginellt.

  90. Så om nån vill använda den
    kan ni kontakta Lindblad-

  91. -för att få ursprungsversionen.

  92. I vårt data som vi samlade in
    ville vi jämföra flickor och pojkar-

  93. -i årskurs åtta och nio
    på press och aktivering.

  94. Det här är medelvärdesjämförelser
    bland flickor och pojkar.

  95. Vi visar att det finns statistiskt
    säkerställda skillnader mellan dem-

  96. -i både press och aktivering.

  97. Dessa skillnader innebär i princip-

  98. -att flickor upplever
    och rapporterar mer press.

  99. De ligger på "ibland/ofta"
    som svarsalternativ-

  100. -medan pojkarna har lägre nivåer-

  101. -och upplever press och aktivering
    mer sällan eller bara ibland.

  102. Skillnaderna var tydliga
    mellan flickor och pojkar-

  103. -men inte
    mellan årskurs åtta och nio.

  104. Det är inte så förvånande eftersom
    skillnaden är liten mellan skolåren-

  105. -och de ser ganska lika ut.
    Även om niorna...

  106. Vi var ute i skolorna
    under tidig vår-

  107. -och niorna är då såklart inne i
    att välja inför gymnasiet-

  108. -medan åttorna har ett år kvar. Men
    det verkar inte spela en större roll-

  109. -i termer av upplevd stress.

  110. Den stora skillnaden är
    mellan flickor och pojkar.

  111. Det här är
    en väldigt informationsrik bild-

  112. -men jag vill ändå visa den
    för att gå tillbaka till frågorna-

  113. -och se vad det är
    som särskiljer flickor och pojkar.

  114. Här är då frågorna som ingår
    i respektive press och aktivering.

  115. Sen är det flickor och pojkar
    och svarsalternativen är hopslagna-

  116. -utifrån "sällan/aldrig", procent som
    uppger att de ibland upplever stress-

  117. -och procent som rapporterar
    ofta eller alltid.

  118. Några saker är värda
    att notera i det här.

  119. Om vi börjar med flickor och pojkar
    syns det i press-

  120. -att flickorna rapporterar
    att de har många saker samtidigt-

  121. -att de är pressade av kraven
    i skolan och av de egna kraven-

  122. -alltså de egna inre kraven. Det är
    betydligt fler flickor än pojkar-

  123. -som anger "ofta/alltid".

  124. Så flickorna upplever mer av krav.

  125. När det handlar om positiva
    aspekter... Det är viktigt att lyfta.

  126. Det är inte bara en hemsk bild
    som tonåringarna har-

  127. -utan det finns positiva aspekter.

  128. Nåt sånt handlar om
    "pressad av kraven hemifrån".

  129. Det kan man vända på och tycka
    att de skulle ha mer krav hemifrån-

  130. -men där är det 58 procent
    av flickorna och 64 av pojkarna-

  131. -som sällan eller aldrig
    upplever krav hemifrån.

  132. Det här med hjälplöshet
    är också positivt.

  133. Det är ganska många som sällan eller
    aldrig upplever att de är hjälplösa.

  134. Det speglar kanske lite
    de skolor vi var i.

  135. Det är medelklassområden, så eleverna
    har fungerande hemmiljöer.

  136. Det är ändå välfungerande grupper
    vi pratar om här.

  137. Med en bra socioekonomisk bakgrund.

  138. Det som också kan vara bekymmersamt
    för flickornas del är att 60 procent-

  139. -som aldrig tycker att de är fria.

  140. 60 procent svarade "ofta/alltid"
    på om de aldrig är fria.

  141. Pojkarna ligger mer utsmetade
    mellan svarsalternativen.

  142. Framförallt eftersom de generellt
    upplever mindre press och aktivering.

  143. Då ligger de mer
    på "sällan/aldrig" och "ibland".

  144. Det är intressant att lyfta fram att
    pojkarna väldigt sällan eller aldrig-

  145. -går på högvarv hela dagen
    och aldrig har svårt att slappna av.

  146. Pojkarna verkar ha en ganska
    adaptiv inställning till det här.

  147. De verkar inte stressa.

  148. Sen kanske de borde stressa mer,
    men det är delvis en annan fråga.

  149. Om vi tittar på vad Uppsala-gruppen
    med Frank Lindblad-

  150. -har funnit med samma skalor...

  151. Vi tittar först på totalpoäng
    i press- och aktiveringsskalan-

  152. -för elever med ADHD
    och elever utan diagnos.

  153. Det här är barn mellan 6 och 17 år.
    Deras spridning i ålder är större-

  154. -eftersom de måste få
    tillräckligt stora grupper-

  155. -och kunna identifiera barn
    med ADHD-diagnos i Uppsalaområdet.

  156. Det är från Johan Isakssons avhand-
    ling. Han disputerade för ett år sen.

  157. När de tittade på press och
    aktivering bland elever med ADHD-

  158. -konstaterar de
    att barn med ADHD-diagnos-

  159. -rapporterar mer press och aktivering
    än de utan diagnos.

  160. Det är helt i linje med
    vad man kan förvänta sig.

  161. Att med ADHD kommer svårigheter att
    strukturera och kontrollera vardagen-

  162. -på flera olika sätt,
    vilket speglas i ökade stressnivåer.

  163. Det här är
    statistiskt säkerställda skillnader.

  164. Även om det kan tyckas lite i figuren
    slår det ändå igenom.

  165. Det är också intressant att notera-

  166. -att flickor med ADHD rapporterar
    mer press än pojkar med ADHD.

  167. Så det finns skillnader inom ADHD-
    gruppen mellan flickor och pojkar.

  168. De tittar också på olika ADHD-grupper
    de kunde identifiera-

  169. -utifrån föräldrarapportering
    på en skala som används just för det.

  170. De tittar på underkategorier
    som "hyperaktiv/impulsiv"-

  171. -"ouppmärksam"
    eller en kombination av båda.

  172. Där ser de inga skillnader
    mellan grupperna.

  173. Det kan hänga samman med att de hade
    ett ganska litet urval av elever.

  174. Även om de hade uppåt 200 stycken
    personer med ADHD-diagnos-

  175. -och ungefär lika många utan.

  176. Bryter vi ner det och tittar på
    vad eleverna med ADHD rapporterar-

  177. -i term av press och aktivering
    för de olika frågorna-

  178. -så har vi först frågorna igen och
    sen jämförs flickor/pojkar med ADHD-

  179. -och sen jämförs grupperna med
    respektive utan ADHD-diagnos.

  180. Flickorna rapporterar återigen att de
    har många saker på gång samtidigt-

  181. -och är pressade av egna krav.

  182. Flickor rapporterar oftare hjälplös-
    het och att de inte hinner med-

  183. -och skyndar sig fast det inte
    behövs, i större grad än pojkar.

  184. Det är intressant att könsskillnaden
    återkommer även här.

  185. Tittar vi på med ADHD
    och utan diagnos-

  186. -är det nästan statistiskt säker-
    ställda skillnader i alla frågor-

  187. -där det handlar om att eleverna med
    ADHD oftare har för mycket samtidigt-

  188. -är pressade av kraven i skolan
    och av kraven hemifrån-

  189. -upplever hjälplöshet,
    hinner inte, är aldrig fria-

  190. -skyndar, äter fort, går på högvarv
    och har svårt att slappna av.

  191. De rapporterar det i betydligt större
    utsträckning än de utan diagnos.

  192. Värt att notera är
    att det inte finns nån skillnad-

  193. -i att vara pressad
    av egna inre krav.

  194. Det handlar kanske mer
    om andra saker.

  195. För att summera självskattningar
    på press- och aktiveringsfrågorna-

  196. -så rapporterar flickor
    mer aktivering och press än pojkar.

  197. Alltså att de upplever stress
    i högre utsträckning.

  198. Elever med ADHD rapporterar mer
    aktivering och press än de utan.

  199. Det är också i linje
    med det förväntade.

  200. Flickor med ADHD rapporterar
    mer press än pojkar med ADHD.

  201. Det gäller för själva stress-
    upplevelsen utifrån dessa studier.

  202. Utöver den självupplevda stressen-

  203. -är det intressant att koppla det
    till kroppsliga processer-

  204. -och se om det händer nåt
    parallellt i kroppen-

  205. -som speglar upplevelseaspekten.

  206. Ett vanligt sätt att mäta det
    är med olika typer av biomarkörer.

  207. Där är salivkortisol
    ett av de vanligaste.

  208. Det är ett av de mest lättjobbade,
    som stresshormon.

  209. Utan alla detaljer kan vi konstatera-

  210. -att salivkortisol speglar aktivering
    i nåt som heter HPA-axeln.

  211. "Hypothalamo-pituitary axis."

  212. Den styr kortisolutsöndringen.

  213. Kortisol är ett hormon
    med en central funktion i kroppen.

  214. Det är involverat i
    att styra dygnsrytmsvariationer-

  215. -och en hel del andra
    viktiga organfunktioner.

  216. Kortisol har en väldigt tydlig
    dygnsrytmsvariation i sig självt-

  217. -som man måste känna till.

  218. Nivåerna är höga på morgonen,
    klingar av under dagen-

  219. -är lägst vid midnatt
    och ökar sen igen.

  220. Så ser kurvan ut över dagen.

  221. Vi har plasttuber
    för att samla in saliv.

  222. För att kunna mäta det utan mycket
    kladd och hyfsat strukturerat.

  223. Vi delar ut dem och behöver
    ett antal såna tuber för en dag-

  224. -för att få kortisol vid flera till-
    fällen för tillförlitliga mätningar.

  225. Man har en bomullstuss i plaströret.

  226. Den stoppar man i munnen,
    tuggar på i två-tre minuter-

  227. -så att den genomdränks med saliv.
    Man stoppar tillbaka den, försluter-

  228. -och lägger i en plastkasse. Den kan
    vara i rumstemperatur ett par dagar-

  229. -innan vi samlar in salivproverna,
    fryser ner och analyserar dem.

  230. Det gör inte ont att spotta
    och alla kan göra det.

  231. Det går att göra såna studier
    på spädbarn.

  232. Utöver salivproverna-

  233. -ska de som lämnar proverna
    besvara frågor i en dagbok-

  234. -så att vi får veta vad som hänt
    den dag de har samlat in sina prover.

  235. Det fick vi då tonåringar att göra.

  236. Det var ett realistiskt alternativ
    jämfört med urinprov.

  237. Då måste vi gå in
    i vardagen i skolan-

  238. -och i princip följa med in
    på toaletten för att samla in urinen.

  239. Det kändes inte realistiskt med
    den här gruppen, så vi valde saliv.

  240. Vi har genomfört en studie där vi
    tittar på dygnsrytmsvariationerna.

  241. Vi gjorde det för att det finns
    väldigt få studier från Sverige-

  242. -som fokuserar på
    icke-kliniska grupper-

  243. -och lyfter variationen
    mellan flickor och pojkar.

  244. Det centrala i vår studie är
    att eleverna själva samlar saliv-

  245. -och antecknar "störfaktorerna",
    alltså saker vi måste veta-

  246. -för att kunna dra korrekta
    slutsatser av proverna, i en dagbok.

  247. Då ser vi det här
    när vi har analyserat vårt data.

  248. Vi samlade in salivprover
    under två dagar-

  249. -med ungefär en veckas mellanrum.

  250. Det visar salivkortisol
    under dag ett och dag två-

  251. -hos flickor och pojkar.

  252. Den heldragna linjen
    i båda diagrammen är flickorna-

  253. -och den streckade, ljusgrå linjen
    är pojkarna.

  254. Vi samlade prover
    direkt vid uppvaknandet.

  255. Direkt på morgonen,
    när eleven vaknar hemma i sängen-

  256. -sätter sig upp och känner sig vaken
    nog har de provrören bredvid sig-

  257. -och lämnar ett salivprov. Innan de
    äter frukost eller gör nåt annat.

  258. 30 minuter senare
    tar de nästa salivprov.

  259. En timme efter uppvaknandet
    tar de ett tredje.

  260. Och så har vi ett
    vid åttatiden på kvällen.

  261. Det var fantastiskt
    att vi fick så många elever-

  262. -att lämna prover
    av väldigt god kvalitet.

  263. Det kan spegla att vi jobbade med en
    grupp med fungerande hemförhållanden-

  264. -och som mår relativt sett ganska väl
    i gruppen av flickor och pojkar-

  265. -i innerstadsskola
    och skola i närförort i Stockholm.

  266. Det vi ser vid analysen-

  267. -är att flickorna har högre nivåer
    av morgonkortisol än pojkarna.

  268. Skillnaderna är
    statistiskt säkerställda.

  269. Både vid uppvaknandet och 30 minuter
    senare ligger flickorna högre-

  270. -i stresshormonnivåer
    i form av kortisol än pojkarna.

  271. Det ser vi under båda dagarna.

  272. Den upplevda stressen
    i form av press och aktivering-

  273. -där flickorna rapporterar mer,
    verkar ha en fysiologisk koppling.

  274. Åtminstone finns det
    en parallell process.

  275. Hur ser det då ut för elever
    med ADHD och de utan?

  276. Vi har data från Frank Lindblad
    med medarbetare.

  277. Här ser vi kortisolnivåer
    under en enda dag.

  278. Den orange linjen är elever med ADHD-

  279. -och den blå är för de utan diagnos.

  280. Återigen har vi
    ungefär 6-17-åringar blandade.

  281. Men det här är data
    som är kontrollerade för ålder.

  282. Det som syns är att det finns
    en statistiskt säkerställd skillnad-

  283. -i nivåer av kortisol vid
    uppvaknandet och 30 minuter senare.

  284. Men eleverna med ADHD har ett lägre
    stresshormonpåslag på morgonen-

  285. -än de utan diagnos.

  286. De utan diagnos verkar ligga
    i nivå med våra data-

  287. -som med flickorna här-

  288. -medan ADHD-gruppen
    ligger närmare pojkarna-

  289. -i vårt mer friska
    eller välfungerande datamaterial.

  290. Fastän ADHD-gruppen
    rapporterar högre upplevd stress-

  291. -mer press och aktivering-

  292. -så ligger
    deras stresshormonnivåer lägre.

  293. Nånting händer helt tydligt här.

  294. Frågan är ju då
    om vi relaterar mer specifikt-

  295. -och tittar på sambanden
    mellan kropp och knopp.

  296. I stället för att titta på upplevelse
    och stresshormon separat-

  297. -kopplar vi ihop dem och ser
    om det finns några samband då.

  298. Finns det en samvariation mellan
    stressupplevelsen och fysiologin?

  299. Vi vet att flickorna har
    högre kortisolnivåer på morgonen-

  300. -och gör separata analyser
    för flickor och pojkar-

  301. -för att minska störfaktorerna
    i analyserna.

  302. Vi har med skolår, ålder och tar hän-
    syn till faktorer som menstruation-

  303. -och beaktar andra störfaktorer som
    de har rapporterat i sina dagböcker.

  304. När vi tittar specifikt på samvaria-
    tioner i korrelationsanalyser-

  305. -ser vi inget samband mellan
    upplevelsen av stress och aktivering-

  306. -och kortisol överhuvudtaget.
    De går inte att koppla ihop.

  307. Vi ser inga samband
    för flickor eller för pojkar.

  308. När vi har slagit ihop gruppen
    finns det inte heller nånting.

  309. Men när vi tittar på annan infor-
    mation som vi samlade in i enkäten-

  310. -om t.ex. fysiska besvär, så hänger
    press och aktivering samman-

  311. -med upplevelsen av besvär,
    framförallt med smärta.

  312. Det handlar också om att nysta i
    vad stressen egentligen är.

  313. Går den över i fysiologin? Parallella
    processer finns men möts inte.

  314. De är inte direkt relaterade.

  315. Men kopplingen finns
    mellan upplevelsen av stress-

  316. -och smärtrelaterade besvär.

  317. Det är extra trevligt att se här-

  318. -eftersom press- och aktiverings-
    skalan är fri från besvärupplevelsen.

  319. Den mäter mer renodlad stress
    än tidigare instrument.

  320. Uppsala-gruppen har gjort samma sak
    för elever med ADHD.

  321. Elever med ADHD har lägre nivåer
    av morgonkortisol än de utan diagnos.

  322. De beaktade också ålder,
    grad av ADHD-besvär-

  323. -och andra störfaktorer.

  324. De visar samma sak som vi gör
    för den mer renodlat friska gruppen.

  325. Press och aktivering
    hänger inte samman med kortisol.

  326. Stress speglas inte akut i kroppen.

  327. Man ser det inte hos eleverna med
    ADHD och inte heller hos de utan.

  328. Vart är vi då på väg? Finns
    en fysiologisk stressupplevelse-

  329. -som relaterar till
    upplevelsen av stress?

  330. Eller är upplevelsen mer eller mindre
    frikopplad från kroppen-

  331. -i den här åldersgruppen?

  332. Det är ju unga personer med kroppar
    som är flexibla och anpassningsbara.

  333. Till skillnad från personer över 40.

  334. Då börjar kroppen bli mer stel
    och inflexibel, rent fysiologiskt.

  335. Det finns individuella variationer-

  336. -men på gruppnivå kan det se ut så.

  337. I vårt material hade vi möjlighet
    att titta på en annan biomarkör-

  338. -nämligen alfa-amylas.
    Det samlade vi in under en skoldag.

  339. Vi kunde koppla ihop två biomarkörer
    och titta separat på alfa-amylas.

  340. Finessen här är
    en liten teknikalitet.

  341. Men det handlar om
    att kortisol speglar ett system-

  342. -medan alfa-amylas
    speglar ett annat system.

  343. Vi tittar inte bara på en del av
    kroppen utan får en större helhet-

  344. -en helhetsbild av kroppen.

  345. Det kan vara viktigt att titta på
    människors kroppar mer som helheter.

  346. Vi mätte det vid uppvaknandet, 30
    och 60 minuter senare och klockan 20.

  347. När vi kopplar ihop det
    ser kortisolkurvan ut som den ska.

  348. Den stiger på morgonen
    och sjunker mot kvällen.

  349. Amylaskurvan,
    den streckade, orange linjen-

  350. -ser också ut som den ska eller som
    vi förväntar oss av tidigare studier.

  351. Kurvan är omvänd mot kortisol.

  352. Det gäller att känna till det för att
    inte dra felaktiga slutsatser.

  353. Medan kortisolet går ner
    går amylasen upp...

  354. ...bland flickor och pojkar.

  355. Vi försökte koppla det till de själv-
    rapporterade stressupplevelserna-

  356. -i form av press och aktivering.

  357. Då ser vi svaga samband mellan
    aktivering och press och alfa-amylas.

  358. Sen kombinerade vi kortisol
    och alfa-amylas till ett enda mått-

  359. -och där såg vi också samband
    med upplevelse av stress.

  360. Men bara för flickor. Det kan bero på
    att vi har ganska många flickor.

  361. Flickor är, liksom kvinnor, generellt
    sett bättre på att delta i studier.

  362. De är lättare att rekrytera
    in i olika studier-

  363. -jämfört med män. Detsamma gäller
    för pojkar, så vi hade färre pojkar.

  364. Det är tydligast
    för aktiveringsdimensionen.

  365. Kanske finns nåt här.
    När vi har fokuserat på kortisol-

  366. -har vi kanske tittat på fel hormon
    i åldersgruppen.

  367. Vi kanske ska titta på alfa-amylas-

  368. -eller på kombinationen
    av kortisol och alfa-amylas-

  369. -för att se om den upplevda stressen
    utöver att synas i besvär och smärta-

  370. -också sätter spår i kroppen.

  371. Inte för att det på nåt sätt gör
    att det blir allvarligare.

  372. Det är allvarligt
    om elever med och utan ADHD-diagnos-

  373. -rapporterar att de upplever stress.
    Det är tillräckligt i sig.

  374. Men ofta är det så-

  375. -att resultat får ett större
    genomslag om det syns kroppsligt.

  376. De slutsatser vi kan dra
    utifrån de studier vi har gjort-

  377. -är att flickor i årskurs åtta och
    nio rapporterar mer upplevd stress.

  378. Det är inget nytt.
    Vi visar vad rapporter-

  379. -nationella och internationella,
    redan tidigare visat-

  380. -när de har använt andra stressmått.

  381. Så det är helt i linje
    med tidigare kunskap.

  382. Nu vet vi också att elever med ADHD
    rapporterar mer upplevd stress-

  383. -än elever utan diagnos.
    Det var inte helt tydligt tidigare.

  384. Men med detta renodlade stressmått
    syns det också.

  385. Det är helt i linje
    med förväntningarna-

  386. -eftersom elever med ADHD har svårare
    att hantera sin vardag än de utan.

  387. Vi vet också nu
    att flickor i klass åtta och nio-

  388. -uppvisar högre nivåer
    av morgonkortisol jämfört med pojkar.

  389. Det är ett ganska nytt resultat,
    får vi ändå säga.

  390. I alla fall nationellt. En del
    internationella studier visar på det.

  391. Men ofta har man då
    väldigt stora variationer i ålder-

  392. -och det är svårt att säga
    hur det egentligen ser ut-

  393. -eftersom det sker
    en parallell utveckling.

  394. Det här är tonåringar som utvecklas
    på väldigt många plan under tiden.

  395. Vi vet att vi ser variationer
    i en väldigt homogen grupp-

  396. -mellan flickor och pojkar.
    Då verkar det finnas nåt där.

  397. Elever med ADHD har lägre nivåer av
    morgonkortisol jämfört med de utan.

  398. Det intressanta här är
    att dessa flickor i tonåren-

  399. -har ett mönster
    i kortisolutsöndringen-

  400. -som liknar det vi ser
    hos vuxna kvinnor.

  401. Kanske är det så
    att flickorna under puberteten...

  402. ...etablerar ett stresshormonmönster-

  403. -som är det man sen har i vuxenlivet.

  404. Vad som driver det är oklart.

  405. Är det biologisk mognad, sociala
    förväntningar och så vidare?

  406. Det vet vi inte mycket om.

  407. Men flickor som inte
    har kommit in i puberteten-

  408. -har ett stresshormonmönster
    som liknar det hos pojkar-

  409. -och det hos vuxna män.

  410. Pojkarna ligger lägre
    och det gör även de vuxna männen.

  411. Återingen är det intressant
    att hos eleverna med ADHD-

  412. -finns de lägre nivåerna
    av morgonkortisol.

  413. De ligger närmare våra pojkar
    helt enkelt.

  414. Det kan bero på att elevgruppen med
    ADHD i stor grad består av pojkar-

  415. -snarare än flickor, för det är
    vanligare att pojkar får diagnosen.

  416. Så det kan bero på det.

  417. Vi ser också
    den preliminära kopplingen-

  418. -mellan upplevd stress
    och biomarkören alfa-amylas-

  419. -och kvoten alfa-amylas och kortisol
    bland flickor, men inte hos pojkar.

  420. Det måste vi jobba vidare med.

  421. Frågan är nu vad det här betyder.

  422. Vi visar resultat som redan är kända,
    men tillför även nya aspekter.

  423. En fysiologisk koppling kan finnas,
    i alla fall parallella processer.

  424. Elever med ADHD upplever mer stress
    och är en mer utsatt grupp-

  425. -liksom flickor jämfört med pojkar
    som inte har nån diagnos.

  426. Nu står vi här och funderar på
    vad det egentligen betyder.

  427. Vi ser ju i självrapporterna
    att de är stressade.

  428. Som jag sa tidigare,
    kanske det är tillräckligt i sig.

  429. Frågan är då vad man ska göra.

  430. Elever, och särskilt då flickor
    och elever med ADHD, upplever stress-

  431. -men den verkar inte riktigt
    ha krupit under huden än.

  432. Samtidigt får man ställa det här mot
    att de rapporterar besvär.

  433. Och så har vi den potentiella
    kopplingen till fysiologi.

  434. Kontentan är som alltid att vi
    behöver fler studier på elevgrupper.

  435. En viktig fråga att lyfta
    i diskussionen kring stress-

  436. -är vad som är rimliga nivåer.

  437. Man ska då komma ihåg
    att det är en grupp-

  438. -som är i en livsfas
    som utmärks av utveckling.

  439. Tonåringar ska hantera
    ganska många utmaningar-

  440. -i sin vardag i skolan
    och i hemmet visavi familjen.

  441. Så det är stressigt
    och vore märkligt-

  442. -om de inte alls rapporterade
    nån aktivering eller press.

  443. Då kan man fundera över
    om det alls händer nåt i deras liv.

  444. Det bekymmersamma
    är väl då flickorna...

  445. Flickorna utan diagnos
    och eleverna med ADHD-diagnos.

  446. De ligger på "alltid" eller "ofta"
    när de rapporterar stress.

  447. Vad ska vi då göra?
    Ska vi intervenera?

  448. Och nånstans är frågan då också
    vem som ska intervenera.

  449. I vilken verksamhet
    ska interventioner in?

  450. Skolan har ett digert uppdrag-

  451. -så finns det utrymme för mer
    av program och interventioner?

  452. Det handlar också om
    ökad medvetenhet.

  453. Både bland eleverna
    och bland personalen.

  454. Det kanske handlar mer om
    att anpassa-

  455. -inte slänga in nya interventions-
    program som gör alla stressfria.

  456. Utan man får kanske snarare
    fundera kring och utrusta elever.

  457. Det görs redan på många ställen,
    men det finns variationer i det-

  458. -kring medvetenhet om stress.

  459. Hur man kan hantera sin vardag,
    möjligheter till studieteknik-

  460. -anpassad studiegång och så vidare.

  461. Men där har ni som specialpedagoger
    det viktiga uppdraget-

  462. -att fundera över hur möjligheterna
    för lärande ser ut i klasser-

  463. -där det finns höga stressnivåer.
    Det gör ni säkert redan.

  464. Finns anpassningsmöjligheten utifrån
    de läroplaner och texter som finns-

  465. -att anpassa undervisningen
    och studietakten-

  466. -utifrån den enskilda elevens
    möjligheter och villkor för lärande?

  467. Vi får väl jobba vidare med måtta.

  468. Utifrån att ha dragit de här ganska
    komplicerade resultaten för er-

  469. -överlåter jag åt er att gå tillbaka
    in i vardagen efter i dag-

  470. -och jobba vidare
    med de här frågorna.

  471. Tack.

  472. Textning: Karin Hellstadius
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Stress hos pojkar och flickor i tonåren

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Professor Petra Lindfors berättar om ett femårigt projekt där man har försökt mäta ungdomars upplevelse av stress. Eleverna har själva fått gradera sin upplevelse av stress i en stresskala och man har samlat in salivprov från eleverna. Har stressen hos ungdomar ökat och vad beror det på? Vilka fysiska uttryck visar sig hos ungdomar som upplever sig stressade? Finns skillnader mellan pojkar och flickor? Inspelat den 25 mars 2015 vid Stockholms universitet. Arrangör: Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Elevhälsa
Ämnesord:
Barnpsykologi, Psykologi, Stress hos ungdomar, Ungdomspsykologi, Utvecklingspsykologi
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2015

Stress hos pojkar och flickor i tonåren

Professor Petra Lindfors berättar om ett femårigt projekt där man har försökt mäta ungdomars upplevelse av stress. Har stressen hos ungdomar ökat och vad beror det på? Vilka fysiska uttryck visar sig hos ungdomar som upplever sig stressade? Inspelat den 25 mars 2015. Arrangör: Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2015

Barns och ungdomars psykiska hälsa

Curt Hagquist är professor i folkhälsovetenskap och berättar om kopplingen mellan ungdomars psykiska hälsa och stigande arbetslöshet bland unga. Inspelat den 25 mars 2015. Arrangör: Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2015

En historia om asperger och självförtroende

Konstnären Anders Wettler har Aspergers syndrom och berättar med hjälp av sina texter om en smärtsam resa för att passa in. Idag har han en ateljéplats i ett kooperativ för konstnärligt begåvade personer med funktionsnedsättning. Inspelat den 25 mars 2015. Arrangör: Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2015

Historiskt om barns och ungdomars hälsa

Barnläkaren Carl Lindgren berättar om Sveriges barnmedicinska historia. Han säger att det sannolikt aldrig funnits en barnpopulation som haft bättre hälsa än den barnen i Norden har idag. Samtidigt minskar känslan av välbefinnande. Inspelat den 25 mars 2015. Arrangör: Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2015

Hälsan hos nyanlända flyktingbarn

Överläkaren Anders Hjern berättar om sina erfarenheter av att i mer än 30 år ha jobbat med flyktingbarn. Han säger bland annat att skolan är den viktigaste faktorn för barnens hälsa. Inspelat den 25 mars 2015. Arrangör: Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2015

Elevsamtal vid utredning

Barbro Johansson forskar vid Specialpedagogiska institutionen och föreläser om hur man kan bygga upp förtroende i samtal med ungdomar. Hon menar att det viktigaste är att lyssna. Inspelat den 25 mars 2015. Arrangör: Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Flerspråkighet i fokus

Språkutvecklande arbete

Läraren Hanna Stehagen pratar om vikten av att språkutvecklande klassrumsaktiviteter måste ske i skolans alla ämnen. Hon visar även hur digitala verktyg kan fungera som stöd för elevers språk- och kunskapsutveckling. Inspelat 13 mars 2014 på Folkets hus i Stockholm. Arrangör: Gothia fortbildning.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaSkolministeriet

Försteläraren

Med statliga pengar vill regeringen belöna extra skickliga lärare med i snitt 5000 kronor mer i lön varje månad. Många i skolvärlden är entusiastiska till reformen, men det finns också kritiker. Vi träffar försteläraren Gry Fyrö på Knutbyskolan i Rinkeby, som berättar om vad hon gör och hur hon själv ser på sin roll.

Fråga oss