Titta

UR Samtiden - Vetenskapsfestivalen 2015

UR Samtiden - Vetenskapsfestivalen 2015

Om UR Samtiden - Vetenskapsfestivalen 2015

Livet och döden är det centrala temat för denna föreläsningsserie från Vetenskapsfestivalen 2015 i Göteborg. Här möts matematiker från Chalmers, filosofer och präster i en rad intressanta föreläsningar och samtal. Festivalen hölls 15-19 april 2015 på Göteborgs universitet. Arrangör: Internationella Vetenskapsfestivalen Göteborg.

Till första programmet

UR Samtiden - Vetenskapsfestivalen 2015: Hjärnan - århundradets utmaningDela
  1. Hjärtligt välkomna
    till det här föredraget.

  2. Festivalens tema är "Liv och död".

  3. Det passar in bra på dagens tema:

  4. Hur ska man få kvalitet på livet
    ända in i döden?

  5. Vi har en stark laguppställning
    i panelen.

  6. De har hundratals år av akademiska
    studier och är "beautiful minds".

  7. På ett begripligt sätt ska de försöka
    förklara hur hjärnan fungerar-

  8. -och hur och varför vi borde
    använda den på ett effektivare sätt-

  9. -för att få en bättre livskvalitet.

  10. Det här är en hyperaktuell fråga.

  11. Jag presenterar alla efter hand.

  12. Vi börjar i alla fall med
    vår guru på området:

  13. Professor Christian Blomstrand.
    En applåd.

  14. Tack så mycket. Jag har varit
    förhäxad av detta organ-

  15. -och av hjärnforskning sedan början
    på 60-talet och det har hänt massor.

  16. Särskilt mycket har hänt under
    de senaste åren. Vi vet mer och mer.

  17. Det är en explosiv ökning.
    Metodutvecklingen är fantastisk.

  18. Vi kan avbilda hjärnan-

  19. -med metoder som är överlägsna
    de som vi hade för 20-30 år sedan.

  20. Vi har möjlighet att studera kemiska
    processer med t.ex. magnetkameror.

  21. Hjärnans plasticitet
    och omformbarhet-

  22. -är en förutsättning för allt som
    vi lär oss och för det som vi styr.

  23. Det är ju en förutsättning
    både för lärandet-

  24. -och för att kunna reparera en skada
    när vi har drabbats av sjukdom.

  25. Sjukdomar i hjärnan är ju väldigt
    påverkande och mycket vanliga.

  26. Det har skett enorma genombrott i
    Parkinson-, MS- och strokebehandling.

  27. Alzheimer börjar närma sig ett
    genombrott, vi vet mer och mer.

  28. Behandlingar av epilepsi
    och hjärntumörer blir allt bättre-

  29. -och även vattenskalle, hydrocefalus,
    som är en orsak till demens.

  30. Det är enastående förändringar.

  31. Sen har vi den friska hjärnan:
    lärandet, minne, känsla-

  32. -och det är 100 miljarder nervceller,
    900 miljarder gliaceller-

  33. -som alla kan förändras.

  34. Våra storhjärnor har ju utvecklat sig
    under evolutionen-

  35. -och är större än andra alla djurs,
    i förhållande till kroppsvikten.

  36. Därför får vi in mycket funktion.

  37. De stora pannloberna har funktioner
    som vi visste lite om för 50 år sen.

  38. Om vi tittar in i hjärnan
    så finns det djupa strukturer-

  39. -det så kallade hippocampus som
    ligger på djupet av tinningloben.

  40. Framför det ligger amygdalakärnan,
    detta vackra namn.

  41. Nu dog ljudet. Hörs det?

  42. Amygdala, mandelkärnan,
    är också en mycket viktig struktur.

  43. Här har vi den ringformade strukturen
    som driver känslor, drive-

  44. -och motivation,
    som är precis lika viktigt som logik.

  45. Avslutningsvis är det en stor glädje
    för oss inom hjärnforskningen-

  46. -att kunna samarbeta
    med idrottsrörelsen.

  47. En av de viktiga faktorerna för vår
    hjärnas hälsa är fysisk aktivitet.

  48. Som ni ser på loggorna
    samarbetar vi med idrottsklubbar-

  49. -Stroke Centrum Väst,
    som jag var med om att starta-

  50. -och Peter Eriksson-stiftelsen.

  51. Det är ett samarbete som är till
    fromma för hjärnforskningen. Tack.

  52. Tack så mycket, Christian. Applåder!

  53. I ett rasande tempo
    fick han fram all den informationen.

  54. Så bra kan det bli
    om man håller hjärnan i trim.

  55. Med daglig massage och stimulans
    av hjärnan blir allt bra.

  56. Det finns en stor koppling till
    att man tar hand om sin kropp-

  57. -på samma sätt som hjärnan.

  58. Det ska nästa talare prata om. En
    varm applåd för professor Georg Kuhn.

  59. Tack. Ursäkta att jag talar engelska-

  60. -men annars låter jag som en femåring
    som försöker prata svenska.

  61. Motion och hjärnans åldrande. Jag
    börjar med att prata om ett experiment-

  62. -där medicinstuderande på
    universitetet lärde sig att jonglera.

  63. De kunde inte jonglera innan
    utan fick lära sig av en jonglör.

  64. Som Christian nämnde är magnet-
    kameran viktig för neurovetenskapen.

  65. En bild togs innan de började jonglera.

  66. När de hade jonglerat i två månader
    minst en timme/dag togs en ny bild.

  67. Därefter fick de inte jonglera på två
    månader och sen togs en tredje bild.

  68. Det man ser...

  69. Ni kanske har sett såna här bilder
    med gula och röda fläckar på hjärnan-

  70. -som brukar visa de aktiva delarna.
    Inte i det här fallet.

  71. Här är det gula det område som
    blev större under de två månaderna.

  72. Här ser ni hur volymen förändrades.

  73. Den ökade under träningstiden-

  74. -och de två månaderna
    när de inte fick jonglera minskade den.

  75. Så devisen "Use it or lose it"
    som vi använder för mycket annat-

  76. -gäller även i högsta grad för hjärnan.

  77. Och det gäller inte bara unga hjärnor
    utan även vuxna och åldrande hjärnor.

  78. Den här studien
    utfördes på äldre personer-

  79. -som fick delta i ett träningsprogram.

  80. Träningen måste pågå i minst ett år-

  81. -och även här togs en bild av hjärnan.

  82. I det här fallet var träningen aerobics,
    som sätter fart på hjärtat.

  83. Ni vet säkert vad aerobics är.

  84. Man kan uppnå samma resultat
    med simning, löpning och annat.

  85. Det intressanta är att det blå strecket
    är den grupp som tränade aerobics-

  86. -och även här blev ett område i hjärnan
    större under det året.

  87. Den röda gruppen var
    en stretching-grupp, en kontrollgrupp.

  88. Lika mycket tid ägnades åt dem. Det
    betyder inte att stretching inte är bra-

  89. -men nedgången som ni ser
    är faktiskt en åldersrelaterad nedgång.

  90. Motion kan alltså förhindra
    att ett hjärnområde minskar i storlek.

  91. Hippocampus är en av de viktigaste
    strukturerna för lärande och minne.

  92. Hippocampus avgör
    vad vi ska lära oss och inte lära oss.

  93. Det är inte där minnet lagras,
    utan den är som en grindvakt-

  94. -som avgör om information
    är viktig att lagra eller inte.

  95. Därför är det mycket viktigt
    att strukturen förblir aktiv hela livet-

  96. -och den tillför faktiskt hjärnan
    många nya nervceller.

  97. Jag hoppar över mycket av
    den forskning som visar på-

  98. -att mycket förändras strukturellt.

  99. Det viktigaste med hjärnan-

  100. -är att den har
    hundra miljarder nervceller.

  101. På nervcellerna har vi upp emot
    tio tusen synapser per cell.

  102. Ni kan själva räkna på det.

  103. Mycket avancerade metoder
    har nyligen visat-

  104. -att antalet kopplingar mellan cellerna-

  105. -som är nödvändiga för att vi ska skapa
    nya minnen i och med nya kopplingar-

  106. -att ungefär en tredjedel
    av de synapser som finns-

  107. -omsätts på en mycket kort tid.

  108. Jag räknade lite snabbt på det
    innan föredraget.

  109. Under tiden som ni sitter här skapar ni
    ungefär tio miljarder nya synapser var.

  110. Bara på en timme.

  111. Det ger en idé om den stora mängd
    förändringar som pågår i hjärnan-

  112. -och hur många
    nya strukturer som skapas.

  113. Hjärnan exploderar inte i och med att
    den växer eftersom andra försvinner.

  114. Vi mister några och vinner andra.

  115. Hjärnan är mycket mer plastisk
    än vad vi tidigare har trott.

  116. Vi trodde att man hade ett visst antal
    neuroner som skulle vara hela livet.

  117. Vad händer när vi är aktiva i livet
    och hur spelar det in på åldrandet?

  118. Den här studien
    gjorde jag och Jenny Nyberg nyligen.

  119. Den baseras på konditionen
    hos alla svenska artonåriga män.

  120. Vi använde oss av uppgifter
    från mönstringen.

  121. Många av er i publiken har säkert gjort
    mönstringsprov hos militären.

  122. Där fick ni cykla och er kapacitet
    mättes med en ergometer.

  123. Man kan dela in de här personerna
    i nio kategorier.

  124. Grupp ett är personerna
    som har sämst kondition-

  125. -och de i grupp nio har bäst kondition.

  126. Hur stor är risken att de grupperna får
    diagnosen demens ganska tidigt i livet?

  127. Ni ser resultatet.

  128. De med sämst kondition löpte en tio
    gånger så stor risk som de med bäst.

  129. Det finns alltså en stark koppling-

  130. -till hur fysiskt aktiva vi är
    och vilken kondition vi har.

  131. Förstås inte bara när vi är arton år,
    men det är då vår livsstil avgörs.

  132. Det är då vi bestämmer oss för
    om vi ska hålla oss i form.

  133. Alla kan inte uppnå det, ibland gör
    våra arbeten oss mindre aktiva.

  134. Det här är en mycket viktig studie.

  135. Återigen har personer
    fått gå med i ett träningsprogram.

  136. Det här är inte en korrelation.
    I studien fanns en kontrollgrupp-

  137. -samt en experimentgrupp
    som utförde kardiovaskulär träning.

  138. "Exekutiva", "kontroll",
    "spatial" och "hastighet"-

  139. -är de olika psykologiska områden
    som förbättrades.

  140. Minimumträningstiden var ett halvår-

  141. -med regelbunden aerobicsträning.

  142. Den stapel som sticker ut allra mest
    till vänster är "exekutiva funktioner".

  143. De förbättras allra mest vid motion.

  144. Vad betyder "exekutiva funktioner"?
    Att jag blir en vd en vacker dag?

  145. Tja, kanske i viss utsträckning.
    Känner ni till marshmallowtestet?

  146. Man lägger en marshmallow
    framför ett barn och säger:

  147. "Du får äta den nu eller vänta tills jag
    är tillbaka och då får du två stycken."

  148. De här bilderna är från två härliga
    exempel från testet som finns på nätet.

  149. Det här är ingen genusstudie.

  150. Flickan äter den inte för att hon
    är flicka, utan för att hon är yngre.

  151. Funktionen utvecklas med tiden.

  152. Men utifrån hur bra ens exekutiva
    kontroll är, ens impulskontroll-

  153. -kan vi förutsäga hur duktig du blir
    i skolan och hur väl du lyckas i livet.

  154. Den här exekutiva kontrollen
    gör faktiskt en massa saker.

  155. Den reglerar vakenhet
    och hur mycket man fokuserar.

  156. Hur man hanterar frustration.

  157. Hur man bearbetar ny information
    och snabbt drar sig till minnes saker.

  158. Beslutsfattande. Styrning
    av handlingar. Impulshämning.

  159. Som ni ser styrs den här funktionen
    till stor del av fysisk träning.

  160. Så man ska komma ihåg
    hur viktigt det är med motion.

  161. Än så länge vet vi inte varför just det
    området förändras så effektivt-

  162. -men vi kan absolut utnyttja det direkt.

  163. Den här bilden
    flyttar fokus från träningen.

  164. Vi tänker att om vi går på gymmet
    tre gånger/vecka så har vi gjort vårt.

  165. Men det som forskare nu upptäcker-

  166. -är att det är mycket viktigare
    vad vi gör under resten av dagen.

  167. Hur mycket sitter vi ner?

  168. Den vänstra cirkeln är dagtid,
    de timmar som vi är vakna.

  169. Hälften av tiden ska vi sitta ner.

  170. 2/3 av tiden ska ägnas åt lätt fysisk
    aktivitet som att promenera eller stå.

  171. Sen har vi mellanaktivitet-

  172. -och den mörkgröna är idrott som gör
    att man svettas och andas tungt.

  173. Den högra cirkeln visar
    vad vi faktiskt gör.

  174. Den lilla mörkgröna biten motsvarar
    att vi går uppför en eller två trappor.

  175. Det är kanske här vi kan påverka mest.

  176. Det handlar inte om ett gymbesök till
    utom om att ta trappan och inte hissen.

  177. Ska man gå till jobbet
    eller åka två hållplatser?

  178. Såna beslut påverkar mycket mer
    än ett 30-minuterspass på gymmet.

  179. En sista bild.

  180. Här ser ni de många livsstilsfaktorer
    som bidrar till sjukdomar.

  181. Diabetes har nästan blivit en epidemi
    på grund av vår livsstil, våra matvanor.

  182. Högt blodtryck är en livsstilssjukdom-

  183. -eftersom vi äter för mycket fett.

  184. Fetma, fysisk inaktivitet och så vidare.

  185. Allt det bidrar i viss mån till demens.

  186. Den här studien visade nyligen
    att cirka 1/3 av alla demenspatienter-

  187. -har troligtvis fått sjukdomen
    på grund av deras livsstil.

  188. Fysisk inaktivitet har högsta siffran
    av alla faktorerna.

  189. Det visar
    hur mycket ens livsstil påverkar.

  190. Och det är våra val som ger följderna.

  191. Jag vill tacka mina medarbetare-

  192. -och likaledes de finansiärer
    som möjliggör vår forskning, så tack.

  193. Tack. Tack, professor Kuhn,
    det var mycket intressant.

  194. Bara för att illustrera det du sa
    så satt vi ner under ditt föredrag.

  195. Man kan tycka att vetenskap som är
    framtagen under åratal är en sanning.

  196. Ändå agerar vi inte efter den,
    utan tillåter det här att ske.

  197. En ganska skrämmande utveckling.

  198. Jenny Nyberg, docent och neuro-
    forskare, har varit med om studien.

  199. Kan inte du berätta lite om den
    pågående forskningen på Sahlgrenska?

  200. -Är mikrofonen på?
    -Ja.

  201. Vi fortsätter att titta på andra
    sjukdomar. Georg pratade om demens-

  202. -och vi har även tittat på risken för
    depression, stroke och epilepsi.

  203. Låg fysisk kondition i 18-årsåldern
    ökar risken även för de sjukdomarna.

  204. I de här studierna har vi också
    tittat på artonåringar-

  205. -och tittat på IQ-tester
    som också görs vid mönstringen-

  206. -och jämfört dem med
    fysiska konditionstester.

  207. De som har en bättre fysisk kondition
    presterar även bättre i IQ-tester.

  208. Senare i livet får de även en högre
    utbildning och ett mer högstatusjobb-

  209. -och också blir friskare.

  210. Därför är det viktigt
    att ungdomar rör på sig.

  211. Kan det ha en relation till att
    man växer upp i en medveten miljö?

  212. Så att vi hamnar i ett utanförskap
    om vi inte sprider kunskapen?

  213. Absolut.
    Det tar vi hänsyn till i studierna.

  214. Vi korrigerar för föräldrarnas
    utbildning, var de bor och så vidare-

  215. -just för utfallet av studierna.
    Det är en viktig fråga.

  216. Hur ska ni nå ut med det här så att
    folk förstår? Själv tänker man "wow".

  217. Genom att samarbeta med vetenskaps-
    festivaler och idrottsföreningar.

  218. Både jag och Georg föreläser mycket-

  219. -och försöker sprida kunskap.

  220. Det är bra. Tack så mycket.

  221. Vi har många barn i mitt hus
    och nu är det slut med fredagsmys.

  222. Nu blir det gurka
    i stället för chips.

  223. Nu till en kvinna som har ägnat
    många år åt primärvården-

  224. -sjukvårdens kanske viktigaste
    funktion.

  225. Hon är specialist i allmänmedicin
    och startade Hälsolyftet.

  226. Doktor Ann Blomstrand.
    - Du kommer att få en varm applåd.

  227. Roligt att vara här och berätta om
    metodiken för att förändra beteende.

  228. WHO har uppskattat att 80 % av hjärt-
    och kärlsjukdomar inklusive stroke-

  229. -90 % av icke insulinberoende
    diabetes och 30 % av all cancer-

  230. -kan förebyggas
    genom ändrad livsstil.

  231. Räcker det att ge råd om livsstil?
    Nja, hjärnan tar till sig råden-

  232. -men den vill ändå vara med
    och ha kontroll och bestämma-

  233. -få strategier för hur den ska göra,
    och ha ett självbestämmande.

  234. Så här finns mycket att göra,
    men kanske inte genom rådgivning.

  235. Beteendemodifiering är komplext
    och intressant.

  236. Här är en ursprungsbild från
    Prochaska och DiClemente 1982-

  237. -på cirkeln som vi befinner oss i
    när det gäller beteendeförändring.

  238. Man startar inte direkt.

  239. Först vet man egentligen inte om
    att man behöver det här-

  240. -men sen väcks en tanke,
    man förbereder och genomför-

  241. -och man kanske
    till och med bibehåller.

  242. Vi har alla befunnit oss i cirkeln.

  243. Det är en teoretisk bakgrund
    till metodik för beteendeförändring.

  244. Hur når man då individens tankar
    och föreställningar-

  245. -och hur arbetar man med motivation?

  246. Först ska man väcka tanken, och sen
    främja hälsa och stärka individen.

  247. "Vad bra! Vi tar fram dina
    friskfaktorer. Jobba på med detta."

  248. Använd motiverande intervjutekniker-

  249. -och låt individen vara
    självbestämmande och själv avgöra.

  250. Här har vi livsstilsfrågor
    som är till för att väcka tankar.

  251. Ni har fått varsitt exemplar
    och jag ska be att ni tar fram det.

  252. Diskutera inte med grannen just nu-

  253. -utan fyll i det mentalt
    eller med en penna.

  254. Vi samlar inte in dem.

  255. Jag säger som på cirkus: Får jag be
    om största möjliga tystnad?

  256. Ni har en minut på er att fylla i.

  257. Vik ihop bladen och lägg ner dem.

  258. Ni har utsatts för en intervention.
    Ni har startat och reflekterat.

  259. I Hälsolyftet på Hisingen
    fick alla sökande fylla i frågorna-

  260. -och fick sen frågan om de ville
    kontrollera blodtryck, blodsocker-

  261. -göra en hälsoprofil
    och komma på hälsosamtal.

  262. Det visade sig att många valde att
    göra det, och fick då en hälsoprofil.

  263. Den består av olika foldrar-

  264. -i vilka man kan beräkna
    hur ens livsstil ser ut.

  265. Är det bra - grönt? Är det gult?
    Eller är det rött - inte helt bra?

  266. Det gäller alkohol, tobak,
    fysisk aktivitet, stress-

  267. -midje- och stussmått, och livssyn.

  268. Det är pedagogik och eget ansvar.
    Man gör jobbet hemma på en timme-

  269. -och får biofeedback på
    sina egna funderingar och tankar.

  270. Det avslutas med: "Vad vill jag
    förändra? Hur kan jag göra det?"

  271. "Behöver jag hjälp med nånting?"

  272. I Hälsolyftet ingår alltså
    livsstilsbladet och hälsoprofilen.

  273. De som ville kom till hälsosamtal
    hos en person som var lämpad för det-

  274. -och det utgick från patientens
    material och inte från vad vi tycker.

  275. Vi lyfte fram friskfaktorer
    och resurser hos individen-

  276. -och stärkte individen.

  277. I åtgärdspaketet
    betonade vi egenaktiviteten-

  278. -och att även utnyttja kommunens
    möjligheter till aktivitet.

  279. Vi har även primärvårdens kompetenser
    och som ni ser har tratten nivåer:

  280. Grön - bra, fortsätt så.
    Gult - kanske behöver hjälp.

  281. Rött var ett fåtal som behövde
    medicinska åtgärder.

  282. Lönar det sig att göra en sån här
    förändring? Ja, resultaten var fina.

  283. 2 120 kom på ettårs-uppföljning.

  284. Vi såg effekter på blodtryck,
    blodsocker, midjemått, vikt, stress.

  285. Den fysiska aktiviteten hade ökat
    kraftigt, och även välbefinnandet.

  286. Alltså väldigt viktiga saker-

  287. -och de största hälsovinsterna
    når vi hos dem som är lågaktiva.

  288. Så sårbara grupper nåddes med gott
    resultat, vilket är mycket angeläget.

  289. I Göteborg har vi gjort
    ytterligare undersökningar-

  290. -bland annat på den stora
    populationsundersökningen från 1968-

  291. -där 1 462 kvinnor var med.

  292. Där såg vi ett starkt samband mellan
    fysisk aktivitet och välbefinnande-

  293. -och förändring i fysisk aktivitet
    medförde förändring i välbefinnande.

  294. Den studien har gått över 32 år.

  295. Det sista är ett fint budskap:

  296. Att en förändring ger en förändring
    i upplevandet av välbefinnandet-

  297. -som är så oerhört viktigt.

  298. Nu tänkte jag göra så här...
    Nu är vi i vitsippsskogen.

  299. Jag tänkte göra en aktivitet med dem
    som vill, och det tror jag alla vill!

  300. Aktiviteten pågår under en minut.

  301. Egentligen ska man ha en stol
    bakom sig och armarna framför sig-

  302. -så att armarna inte reser upp en,
    utan man sätter sig och reser sig.

  303. Var och en räknar antalet gånger
    och känner efter hur det känns.

  304. Vi bryr oss inte om kamraterna
    utan sköter bara oss själva:

  305. Hur många gånger har jag hunnit göra
    på en minut?

  306. Den som inte vill vara med
    kan göra armhävningar i sittande-

  307. -men det är mer gynnsamt
    med upp- och nedresningar.

  308. Jag startar klockan nu!
    Då börjar vi.

  309. Vilken fin grupp!
    Gå ner i knäna ordentligt.

  310. Ni känner att hjärnan blir glad.

  311. Här frisätts massor av nyttiga
    signalsubstanser och hormoner.

  312. Och så ökar vi takten lite.
    Det har gått 30 sekunder.

  313. Ni är så bra!
    Känner ni vad härligt det känns?

  314. Ni blir gladare och kraftfullare
    och det strömmar ut.

  315. Vi har 15 sekunder kvar.
    Håll ut och öka takten lite mer.

  316. Utmärkt! Vilken grupp! Där slutar vi.

  317. Fantastiskt. Varsågoda att sitta ner.

  318. Och då vill jag säga att det här...

  319. Jag frågar inte hur det känns,
    för jag vet att det känns jättefint!

  320. Det här är en kort intervention
    på en minut.

  321. Vi vet att stillasittande-tiden
    dominerar, det är vårt stora problem.

  322. Bara på en minut
    kan man åstadkomma väldigt mycket-

  323. -och sätta skjuts på
    många gynnsamma signalsubstanser.

  324. Vi vet att om man flera gånger
    under dagen genomför såna program-

  325. -så förbättras blodsockerläget,
    midjemåttet och bukfetman-

  326. -och man mår bättre, så det är ett
    exempel på en snabb intervention-

  327. -som kan göra stor nytta. Tack.

  328. Applåder!

  329. Om Sverige hade fler läkare
    med den drivkraften och passionen-

  330. -som har förmågan och kunskapen
    att fånga upp forskningen-

  331. -och omsätta den i praktiken-

  332. -då skulle folk vara lite mindre feta
    och må lite bättre.

  333. Om nån fick tryck över bröstet
    efter gymnastiken-

  334. -så var lugn, vi har några av
    Sveriges bästa läkare på plats.

  335. Nästa talare är folkhälsoutbildare-

  336. -och intresserad av
    fysisk och psykisk aktivitet.

  337. Han propagerar starkt för
    att vi gör våra egna livsval.

  338. Han är rymdläkare.
    Maurice Westerlund, en varm applåd.

  339. Ja, Ann, man kan inte få alla
    sköldpaddor att gå åt rätt håll-

  340. -men man kan få många att röra sig
    åt olika håll.

  341. Efter att ha hållit på med det här så
    länge, från att vi kom till jorden...

  342. Vi kom hit för att äta,
    sova och föröka oss.

  343. Vad gör man resten av tiden?
    Jo, då måste man hitta på saker.

  344. Efter hand som vi lärde oss att lyfta
    på rumpan och började röra på oss-

  345. -så fick vi till slut en kropp
    med ett riktigt kranium-

  346. -och vi ska fylla den här skallen
    men all den kunskapen som vi har.

  347. Sen kom ju hela det tekniska
    samhället in med mobiltelefoner-

  348. -och så hamnade vi då i grodmagen,
    bukfetman, som är ett stort ämne.

  349. Så här tänker jag
    att framtiden ser ut för de flesta.

  350. Man blir kanske en alien, det är
    kanske på det sättet vi överlever.

  351. Vi behöver kanske inte
    stora armar och ben-

  352. -och så får vi väl använda hjärnan
    för att försöka ta oss vidare.

  353. Vi började tidigt bruka jorden
    och har gjort det väldigt mycket.

  354. Sedan industrialismens genombrott
    och nästan fram till nu, på 150 år-

  355. -har vi förbrukat det mesta av
    jordens resurser. Bra gjort, va?

  356. Vad ska vi göra resten av tiden?

  357. Industrialismens genombrott
    har bidragit mycket till samhället.

  358. Vi fick ju social status
    och vi har utvecklat saker-

  359. -men vad ska vi göra med allt det?

  360. Ja, det är ju inte lätt, för i dag
    har vi ju ett svårt livspussel.

  361. Vi träffar patienter dagligen
    som har problem med livspusslet.

  362. Vi hamnar i ett slags mikrobeteende.

  363. Man kan nästan se framför sig
    ett samhälle där vi blir apatiska.

  364. Man kan ganska lätt bli utmattad-

  365. -när man har mycket omkring sig,
    och man återhämtar sig på semestern.

  366. Sen kan man bli vidbränd. Då tar det
    kanske längre tid att komma tillbaka-

  367. -kanske tre eller sex månader.

  368. Om man blir utbränd kommer man inte
    tillbaka till en normal funktion.

  369. Det blir väldigt svårt att ens
    kliva ur sängen och laga mat.

  370. Men vet ni vad man är om man
    är innebränd? Vad är man då?

  371. Jo, då ser midsommar likadan ut,
    det är samma vänner, samma bekanta-

  372. -samma julkort,
    vi gör samma saker hela tiden!

  373. Inga nya impulser, inga nya bekanta,
    utan vi gör allt precis likadant.

  374. Vilken innebrändhet
    man befinner sig i då.

  375. Man måste tänka lite
    för att kunna öka sin plasticitet.

  376. Hälsotrenderna, mina vänner,
    där har vi ju det stora gapet i dag.

  377. Oavsett var vi befinner oss på skalan
    matas vi kommersiellt hela tiden.

  378. På 60-talet hade vi frisksportarna.

  379. På 70-talet var man lite av en nörd
    när man tränade i sin joggingoverall.

  380. Man var en frisksportsnörd. Ordet
    "friskvård" fanns inte på 70-talet.

  381. Efter hand kom det in många
    fina organisationer som hjälpte till-

  382. -och i dag är tillvaron kommersiell-

  383. -med hälsotrender
    och ett 70-tal viktminskningsdieter.

  384. Alla fungerar när vi sköter dem
    och när vi håller oss till dieten-

  385. -men vad händer sen?
    Vi matas i tidningar och i tv.

  386. Det är matlagningsprogram överallt
    och en kommersialisering.

  387. Det är svårt att främja sig mot det.

  388. Men nu har vi sett
    en ekologisk trend-

  389. -som har gjort att framför allt unga-

  390. -börjar se mer på det ekologiska,
    miljön och andra alternativ-

  391. -för att kunna få ett bättre och
    längre liv. Det är väldigt positivt.

  392. Ja, mina vänner, hur ska vi se på
    den tid som är kvar?

  393. Om vi tittar på det hela
    så har vi hårdvaran med hjärtat i.

  394. Hjärtat ser till att vi fungerar.

  395. Det är i princip förutbestämt
    hur många slag hjärtat ska slå.

  396. Vi har ett två mil långt kärlsystem-

  397. -och 150 000 tunnlar som skräp
    i systemet kan orsaka stopp i.

  398. Sen har vi mjukvaran som är hjärnan,
    och om man tränar kan den repareras-

  399. -så att den fungerar i framtiden.
    Det är ju ett underbart scenario.

  400. Vi står inför
    en fantastisk teknisk utveckling nu.

  401. IBM har en dator som heter Watson-

  402. -där 32 miljoner människor är
    anslutna. Där lägger man in all data.

  403. Man går igenom 200 vetenskapliga
    artiklar på tre sekunder-

  404. -och ställer diagnoser
    med hjälp av en dator.

  405. Alltså ett virtuellt samhälle.

  406. Om ni tror att ni har revbensbrott
    kan ni fotografera det med mobilen-

  407. -och skicka det till en doktor
    som kan bekräfta revbensbrottet.

  408. Vi har nanopartiklar som kan skickas
    ut i blodet och hitta cancerceller.

  409. Vi kan skicka in mediciner
    som kan leta upp sjukdomen.

  410. Så vad vi behöver är ett "friskhus"-

  411. -för att hitta saker
    som gör att vi inte blir sjuka-

  412. -så att vi lever livet så länge som
    möjligt och så friska som möjligt.

  413. Jag har haft förmånen att få jobba
    i vattnet, på land och i rymden-

  414. -och fått förmånen att göra en skiva,
    och nu ska ni få ställa er upp.

  415. Rätt upp i tio mil,
    sedan släpps man-

  416. -och det blir det tyst,
    alldeles tyst.

  417. Nu ska vi röra oss lite mer.

  418. Hello, Dr. Space
    Shooting stars over the milkyway

  419. Mot rymden, och vidare!

  420. Hello, hello, Dr. Space, it's a
    new generation, we're here to stay

  421. Nu far ni i väg till framtiden.
    Tänk er nu:

  422. Vi är på väg till Mars och det
    tar sju månader att komma fram-

  423. -och vi vet inte om vi har muskler
    att krypa ur rymdkapseln-

  424. -så vi är tvungna att träna i rymden.

  425. Okej, då tar vi det sista!

  426. Såja.

  427. Mot rymden, och vidare!

  428. Bra, varsågoda att sitta ner.

  429. Och då blir det tyst.

  430. Applåder!

  431. Maurice Westerlund alltså.

  432. Han kan mycket väl komma in i
    Kungliga Vetenskapsakademien.

  433. Men jag tror inte
    att du vinner Melodifestivalen.

  434. Trots den mycket trevliga koreografin
    som även jag förstod.

  435. Det här visar också
    att vi kan göra nåt åt det här-

  436. -precis som alla föreläsare har sagt.

  437. Ann Blomstrand säger
    att 80 % kan förebyggas.

  438. Det här kostar samhället
    tiotals miljarder kronor varje år.

  439. Hur kan samhället ta den här
    forskningen och göra nåt åt det?

  440. Det ska David Lega berätta om.

  441. Han är politiker, visionär,
    föreläsare och elitidrottare.

  442. Han har haft fjorton världsrekord i
    simning och innehar fortfarande fem.

  443. Hans utmärkelselista är lång som en
    A4-sida. En applåd för David Lega!

  444. Vilken presentation.

  445. Det här var jättespännande att höra.

  446. Det är inte så att vi inte vet det
    här, men vi gör alldeles för lite.

  447. Utifrån politiken måste vi bli
    bättre på att samverka tidigt-

  448. -med att utbilda föräldrar
    och jobba mycket med det i skolan.

  449. Experiment visar att skolresultaten
    blir bättre om man rör mer på sig.

  450. När vi viftade lite med armarna
    så koncentrerade vi oss bättre-

  451. -så jag hoppas att tv-tittarna
    också rör sig, för det påverkar oss.

  452. Precis som ni har sagt
    kan vi inte tvinga folk att göra det-

  453. -men vi kan upplysa och visa
    och skapa den kunskapen.

  454. Inte minst via skolan.

  455. Jag skulle gärna se 100 timmar till
    i skolan utifrån träningen.

  456. Och vi måste fortsätta stötta
    föreningslivet. Man lär sig i skolan-

  457. -sen flyttas ansvaret vare sig man
    blir elit- eller motionsidrottare.

  458. Riksidrottsförbundet är fantastiskt-

  459. -men tävlingen är en bonus,
    vi tränar för att må bra.

  460. Vi tänker oftast på det
    bara utifrån folkhälsa-

  461. -och glömmer kopplingen till hjärnan.

  462. Politiken och akademierna
    behöver bli bättre på att samarbeta-

  463. -med hjälp av idrottsförbunden.

  464. Och sedan då, när man blir äldre...

  465. I vårt budgetförslag för Göteborg
    lade vi in fem "promenadmiljoner"-

  466. -som ska gå till äldre på
    äldreboenden så att de kan promenera.

  467. Sånt är oerhört viktigt, för när vi
    blir äldre tänker vi fel.

  468. Då försvinner alla andra identiteter
    och alla ska ha samma hjälp.

  469. Det funkar inte så. Man kanske
    har spelat golf hela livet.

  470. Man ska ha kvar sina identiteter vare
    sig man är handikappad eller äldre-

  471. -och få hjälp att fortsätta
    att träna med det man vill.

  472. Är det inte roligt blir man inte bra.

  473. När jag slutade tävla slutade jag
    även träna för att det inte var kul.

  474. Sen hittade jag ett roligt sätt att
    träna, men då var det ett nytt sätt.

  475. Vi måste hitta sätt att göra det
    roligt, för det är oerhört viktigt.

  476. Ungefär så skulle jag säga.

  477. Du pratade om rolighetsfaktorn.

  478. En elitidrottare som tränade
    två pass om dagen, sen dog det.

  479. Ställer vi för hårda krav på unga
    att prestera för tidigt?

  480. Jag tror att det är viktigt med krav-

  481. -men vi ställer samma krav på alla,
    i stället för att anpassa dem.

  482. Vi pratar för lite om syftet med krav
    och för mycket om när de ska ställas.

  483. Krav hjälper, men då får man inte
    vara rädd för att misslyckas.

  484. Det är då man övar det man inte kan.

  485. Vi kanske ska tänka om helt vad
    gäller ungdomar och föreningsliv?

  486. Det handlar om fysiskt välbefinnande
    och inte om att göra mål och vinna.

  487. Men då glömmer man att många
    tycker att det är kul att göra mål.

  488. Vi måste ha en elit och förebilder
    för att få fler att röra på sig.

  489. -Men vi kan plocka bort mellanmålen.
    -Ja, så är det.

  490. Applåder! David Lega.

  491. Det är skönt att få höra ord och inga
    visor från politiker, eller hur?

  492. David var inne på åldrandet
    och att vi lever längre.

  493. Folk tror att barn som föds i dag
    kommer att leva tills de är 100 år.

  494. Hur ska man fylla den tiden?
    Vad händer i hjärnan när man åldras?

  495. En som kan mycket om lärande, hjärnan
    och åldrande är docent i fysik-

  496. -som även professor i didaktik,
    ett svårt och intressant område.

  497. -Han heter Aadu Ott. - Sa jag rätt?
    -Ja.

  498. Du måste förklara vad didaktik är.

  499. Didaktik är konsten att undervisa.

  500. Johann Amos Comenius på 1600-talet
    skrev boken "Didactica magna"-

  501. -där didaktik har den definitionen,
    men nu ska man göra nåt annat:

  502. Man ska gå "from art to science".

  503. Som fysiker undrar jag vad lärandets
    atom är, dess minsta enhet?

  504. Jag tog med mig den.

  505. Här har vi en neuron.

  506. Ni har hundra miljarder såna
    i huvudet. Det är ganska mycket.

  507. Nåt som man ska ta med sig härifrån
    utifrån ett lärandeperspektiv-

  508. -så är det att hjärnan är plastisk.

  509. Tänk om våra elever kan säga:

  510. "Jag kan bli smartare genom att lära
    mig och skaffa mig erfarenheter."

  511. Vi har ju hundra miljarder neuroner-

  512. -men bara 20 000 gener
    som ska styra upp dem.

  513. Det går ju inte. Hur gör hjärnan det?

  514. Det finns ett mantra inom neuro-
    vetenskapen: "Use it or lose it."

  515. De här kopplas kors och tvärs
    och vi föds med dem intakta-

  516. -och de som används finns kvar.

  517. Ta med er plasticiteten härifrån,
    och även det livslånga lärandet.

  518. Vi lär oss lika bra när vi blir
    äldre. Det ser lite annorlunda ut då.

  519. Neuroner kopplas till
    neuronala nätverk i huvudet.

  520. De är ganska glesa när man är ung
    och förtätas när man blir äldre.

  521. Det innebär att äldre kanske inte
    tänker lika snabbt, men djupare.

  522. Så vi gör en sak långsammare,
    men faktiskt bättre än ungdomarna.

  523. En sak till som är viktig är
    att vi har hormoner i hjärnan.

  524. Vi har ett belöningssystem som tyvärr
    kan kidnappas av lördagsgodis.

  525. Tänk om belöningssystemet kunde
    gå i gång när man lär sig nåt-

  526. -så att man får dopamin
    till de exekutiva funktionerna-

  527. -som gör att man tycker att nåt är
    roligt, och så lär man sig ännu mer.

  528. Tror ni inte att vi skulle få
    bättre Pisa-resultat-

  529. -med den här inre motivationen?

  530. Vi måste koppla emotion
    till kognition.

  531. I hjärnan finns
    ett emotionellt system.

  532. Det går fler ledningar från det till
    cortex där vi tänker, än tvärtom-

  533. -så emotion är starkare än kognition.

  534. För att få in nåt i långtidsminnet
    måste det passera hippocampus-

  535. -som är en relevansdetektor. Bara det
    som är lönt för hjärnan går vidare.

  536. Det markeras med en emotionell signal
    av amygdala.

  537. Se till att det är roligt att lära.

  538. Inte det här roliga att stå på
    ett berg och ta bilder med kameran-

  539. -utan det roliga i att klättra uppför
    berget, att bygga mer kunskap.

  540. Det är bra tankar: livslångt lärande,
    plasticitet och att bygga kunskap.

  541. Och när vi motionerar alstras ett
    endogent hormon som heter BDNF-

  542. -som stimulerar bildandet av nya
    neuroner i viktiga hippocampus.

  543. Det lagar också hjärnan, så håll på
    med fysisk aktivitet, det är bra.

  544. Och naturligtvis kognitiv aktivitet
    också. Tack.

  545. Jag har en fråga. Belöningssystemet
    som man kan få utan sockerkickar...

  546. Vi kanske inte ska skälla på barnen
    för att de gömmer tv-spel?

  547. Tv-spel ger ju mentala kickar
    som utvecklar hjärnan väldigt snabbt.

  548. -Är jag helt fel ute?
    -Du är inne på ett outforskat område.

  549. Det finns vissa varningar
    för att ge barn tv-spel för tidigt.

  550. Hugo Lagercrantz på KI säger-

  551. -att man inte ska låta barn sitta
    framför en skärm före två års ålder.

  552. När man lär sig skriva är det smidigt
    att trycka på en knapp på paddan-

  553. -men man förlorar motoriken, pincett-
    greppet, som tar år att träna in.

  554. Om man ska bli riktigt bra på nåt
    så måste man öva 10 000 timmar.

  555. Det är bra om barn börjar öva tidigt.

  556. Tack så mycket. Det är bra.

  557. Aadu är med i Strömstad akademi,
    en samling högt utbildade akademiker.

  558. En väldigt fin organisation
    där mycket kunskap finns samlad.

  559. Tack så mycket.

  560. Vi har med oss Martin Kurzwelly som
    är klubbdirektör för IFK Göteborg.

  561. Du är mycket engagerad
    i just folkhälsa.

  562. Hur kommenterar du det som sägs här?
    Intressant, eller hur?

  563. Fantastiskt intressant. Jag har haft
    förmånen att få jobba med Christian-

  564. -och fick ta del av rönen om studier
    och hjärnans positiva utveckling.

  565. Det var så vårt samarbete började.

  566. I våra stadgar för IFK Göteborg
    står det-

  567. -att vi ska stimulera unga fysiskt,
    psykiskt, socialt och kulturellt.

  568. Det kom upp en idé om att vi skulle
    vara med i Göteborgs jubileumslopp-

  569. -där en del av insatsen
    går till strokeforskning.

  570. En väldigt bra koppling, för som
    elitförening har vi ett stort ansvar.

  571. Det är många som engagerar sig
    i föreningen och lyssnar på oss.

  572. Vi är ett föredöme
    för barn och ungdomar.

  573. Som Ann sa måste man tidigt väcka
    tanken om vikten att röra på sig.

  574. Är det så att man blir smart av att
    spela fotboll så måste vi sprida det.

  575. Fotbollsspelare är smartare! Nej då.

  576. Men fysik aktivitet gör en klok-

  577. -och man kan påverka minnet
    och motverka sjukdomar.

  578. Det är fantastiskt om vi kan medverka
    till det. Och sen ska det vara kul.

  579. Aadu var inne på det också.

  580. Vi har nånting som kommer här i
    Göteborg - en ny arena på Kviberg.

  581. Där kommer vi att ha öppna kvällar
    för barn och ungdomar-

  582. -som spontant kan komma dit
    och ta del av våra akademitränare.

  583. På lördagskvällar kan man spela
    fotboll i en fantastisk miljö.

  584. Såna saker har vi på gång
    inom vårt CSR-arbete.

  585. Du nämnde motionsidrotten, Friskis &
    Svettis, där det också ska vara kul.

  586. Kul och lustfyllt att röra på sig,
    framför allt tillsammans.

  587. Det märker vi i hela idrottsrörelsen
    med alla aktiviteter som växer upp.

  588. Man ska dra traktordäck i skogen
    och ha militärövningar, tillsammans.

  589. Det är roligare att göra saker ihop.

  590. Därför tycker jag att Friskis
    är ett kul sätt att röra på sig på.

  591. Friskis har över 40 000 medlemmar
    bara i Göteborg som ni kan informera.

  592. Ja, det är Sveriges största idrotts-
    förening med cirka 600 000 medlemmar.

  593. Kan inte du ta med dig frågan
    till andra klubbdirektörer?

  594. "Vi jobbar med Brain Athletics."

  595. "En del av pengarna från idrotts-
    evenemang går till hjärnforskning"-

  596. -"och så jobbar vi ihop." Tänk om du
    kan få med dig andra elitklubbar?

  597. -Jag ska ta det med klubbcheferna.
    -De har råd. Inte klubbcheferna, då.

  598. Det finns ju en klubb söderut
    som har lite mer pengar.

  599. Tack så mycket, Martin. Applåder!

  600. Tiden är kort. Det är orättvist
    mot de här skarpa hjärnorna att säga:

  601. "Du har fyra och en halv minut på dig
    att berätta om din livsforskning."

  602. Ni har gjort ett fantastiskt jobb.

  603. Vi ska avsluta med en inspiratör,
    författare och organisationskonsult.

  604. Han tycker om den här träningsdelen
    och att påverka den.

  605. Välkommen upp, Mikael Mattsson.
    Du får applåder.

  606. Jag får ofta frågan
    som organisationskonsult:

  607. "Kan inte du komma och hjälpa oss?
    Vi vill bli bättre."

  608. Den frågan har jag fått i över 25 år.

  609. Redan från början, eftersom
    jag gillade att röra på mig-

  610. -så har jag från början fattat
    att rörelse är en katalysator-

  611. -och har försökt väva in rörelse.

  612. Men det jag många gånger har mött
    är just det här.

  613. 50 %
    av Sveriges arbetsföra befolkning-

  614. -har ett konditionsvärde-

  615. -som gör att de klarar åtta timmars
    kontorsarbete varje dag.

  616. Resten gör det inte.

  617. Och då är frågan:

  618. Hur blir man en vinnare, om man
    inte ens orkar jobba åtta timmar?

  619. Redan där har vi en fantastisk
    utmaning inför framtiden.

  620. Det är en viktig fråga om vi ska
    skapa framgångsrika organisationer.

  621. Vi hade förmånen i fjol att jobba med
    ett bolag i en expansiv bransch.

  622. Vi jobbade med organisationen
    men även med fysisk träning.

  623. Vi gjorde fyra konditionsmätningar.

  624. Snittkonditionen ökade med 7 %-

  625. -och bolagets omsättning gick från
    48 till 75 miljoner, med ökad vinst.

  626. Det går att göra skillnad-

  627. -men vi behöver
    ett helt nytt operativsystem-

  628. -när det gäller tankarna på
    hur vi ska organisera oss.

  629. Jag vill travestera dig, Kalle.

  630. Tänk om fler organisationer hade
    kunskap om hur människor funkar.

  631. Det finns en slumrande potential
    i de flesta organisationer.

  632. Hos individer, i samarbetet
    och i sättet vi skapar lösningar.

  633. Maurice pratade om rymden och
    om utmaningarna som vi står inför.

  634. Vi behöver smarta, kreativa människor
    och samarbete för att överleva.

  635. Också som art.

  636. Då är ju frågan: Vems ansvar är det?

  637. Vi har ju pratat om
    att eget ansvar är jätteviktigt.

  638. Har organisationerna nåt ansvar?
    Martin, du pratade om era stadgar.

  639. David, du pratade om
    vad samhället behöver göra.

  640. Bara som ett exempel:
    Inom polisen och räddningstjänsten-

  641. -är det ett krav att träna
    och att ha en viss konditionsnivå.

  642. Det är ett krav för att man ska orka
    och för att man ska rädda människor.

  643. Ambulanspersonalen för skadade
    till sjukhuset och akutintaget-

  644. -och nu skämtar jag, men plötsligt
    verkar personerna minskar i vikt-

  645. -och blir mycket lättare att hantera
    när personal på akuten tar emot dem.

  646. För de behöver ju inte träna.

  647. Det finns inget krav på personalen
    att ha en speciell konditionsnivå.

  648. Men de som levererar personerna dit,
    de har krav på sig.

  649. Det finns många exempel på
    strukturer i organisationer-

  650. -som skapar resultat
    som inte är bra för individen.

  651. Där finns också ett stort ansvar.

  652. Vi skapar arbetsmiljöer där allt ska
    vara enkelt. Det är inte alltid bra.

  653. Individen behöver förutsättningar
    att tvingas röra på kroppen.

  654. Individer och organisationer
    står nämligen inför en ständig kamp.

  655. Det är också ett dilemma att vi har
    en kropp som vill träna-

  656. -som behöver träna för att utvecklas-

  657. -men vår hjärna är specialist på
    att hitta soffor och socker.

  658. Om vi strukturerar
    våra arbetsplatser...

  659. Georg, du var inne på det.

  660. Att man kommer till ett jobb och inte
    hinner träna, eller att det inte går.

  661. Vad händer då på sikt? Man blir inte
    lika bra som man var när man började.

  662. Så vi behöver på en massa olika sätt
    skapa förebilder.

  663. Modiga förebilder i organisationer
    som skapar andra förutsättningar-

  664. -så att vi som individer
    och organisationer kan växa.

  665. En gång läste jag historia.
    Historia har alltid intresserat mig.

  666. Det är väldigt spännande
    när vi tänker på oss som art.

  667. Det verkar vara så att vi är den enda
    art som är gjord för att springa.

  668. Springa i grupp.
    Vi är gjorda för rörelse.

  669. Vi har 26 unika delar i kroppen
    som bara är gjorda för att springa.

  670. Vi behöver skapa förutsättningar
    för rörelse.

  671. Fysisk rörelse är den främsta
    katalysatorn för all annan rörelse.

  672. Aadu talade om det emotionellas vikt.

  673. Att skapa en känslomässig upplevelse
    gör att vi blir smartare.

  674. Tack för mig.

  675. Tack så mycket, Mikael.
    Vi har 26 delar för att springa-

  676. -och en hjärna med flera biljoner
    delar som vi måste ta hand om också.

  677. Om vi börjar med den
    kommer benen att vilja röra på sig.

  678. Vi har några minuter på oss
    att ta några frågor från publiken.

  679. Då får ni prata i en mikrofon.
    Jag tar Jennys.

  680. Har nån en fråga så ställ den gärna.

  681. Jag undrar om hjärnan kan ta stryk av
    att man rör sig för mycket.

  682. Kan hjärnan ta stryk om man rör sig
    för mycket? - Ann, du log.

  683. -Georg, kan den det?
    -Jag tror att du får ta den.

  684. Kan för mycket träning vara skadlig?

  685. Vi har absolut en övre gräns
    vid vilken träning blir stressande.

  686. När vår stressnivå är hög-

  687. -försvinner många av
    de positiva effekterna på hjärnan.

  688. Hjärnans plasticitet minskar vid stress,
    i synnerhet när stressen är kronisk.

  689. Man får själv känna efter
    maximalt hur mycket man kan träna-

  690. -innan träningen blir för stressande-

  691. -för att inte gå miste om det positiva
    som aningen mindre träning skulle ge.

  692. Även vid djurexperiment har vi sett-

  693. -att vissa djur som lätt blir stressade
    springer mycket.

  694. Bara när man begränsar tiden
    som de kan tillbringa i springhjulet-

  695. -förändras deras hjärnor
    på ett positivt sätt.

  696. Så ibland måste vi hålla igen lite-

  697. -men i genomsnitt ligger vi normalt sett
    långt ifrån den gränsen.

  698. Tack så mycket.
    Tiden är faktiskt slut.

  699. Vi har dragit över tiden
    och ber om ursäkt för det.

  700. Men Christian, du får en fråga
    och har 30 sekunder på dig.

  701. Du har jobbat hela livet
    med hjärnforskning.

  702. Om tio år, hur långt har vi kommit
    med att få ut det här till folk-

  703. -och med att få folk att fatta?

  704. Det finns många saker i dag
    som är positiva.

  705. Vi kan se det som positivt att hälsan
    i högre åldrar är bättre och bättre.

  706. Vi lever längre, vi kan göra mer.

  707. En utmaning är att det bland de yngre
    tyvärr finns många som mår sämre-

  708. -men det finns möjligheter att göra
    nåt åt det, så jag är optimistisk.

  709. Den ökade kunskapen om hjärnan
    är en förutsättning för att förstå-

  710. -hur pedagogik ska drivas.
    Så samarbetet är jätteviktigt.

  711. En sak till.

  712. Fysisk aktivitet är enormt viktigt,
    men det är även miljön som vi är i.

  713. Kulturen, musiken, och det vi ser
    och känner har en oerhörd betydelse.

  714. Tack. Ge en varm applåd till Aadu
    Ott, Mikael Mattsson, Ann Blomstrand-

  715. -Christian Blomstrand, Jenny Nyberg,
    Maurice Westerlund, David Lega-

  716. -Martin Kurzwelly och Georg Kuhn
    för att de tog sig tid att komma hit.

  717. Översättning: Maria Isacsson
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Hjärnan - århundradets utmaning

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Panelsamtal om att motionera kropp och hjärna. Medverkande: Georg Kuhn, Martin Kurzwelly, David Lega, Maurice Westerlund, Jenny Nyberg, Ann Blomstrand, Mikael Mattson, Aadu Ott, Christian Blomstrand. Moderator: Kalle Selander. Inspelat den 18 april 2015. Arrangör: Internationella Vetenskapsfestivalen Göteborg.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa, Idrott och hälsa
Ämnesord:
Gymnastik, Hälsa, Idrott, Motion
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Vetenskapsfestivalen 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vetenskapsfestivalen 2015

Döden på 140 tecken

Föreläsningar och panelsamtal om att uttrycka sig om döden i sociala medier. Medverkande: Bengt Johansson, Nanna Gillberg, Anna Davidsson-Bremborg. Moderator: Malin Oest. Inspelat den 18 april 2015 på Göteborgs universitet. Arrangör: Internationella Vetenskapsfestivalen Göteborg.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vetenskapsfestivalen 2015

Fem nyanser av mord

Finns det olika sätt att se på mord ur moralisk synpunkt? Kan mord rentav vara berättigat i vissa fall? Panelsamtal med Alva Stråge, Peter Andine, Thomas Nilsson, Tova Bennet, My Hyltegren. Moderator: Susanna Radovic. Inspelat den 18 april 2015. Arrangör: Internationella Vetenskapsfestivalen Göteborg.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vetenskapsfestivalen 2015

Du och jag döden

Panelsamtal om livets början och dödens inverkan på liv ur ett evolutionärt perspektiv. Medverkande: Karsten Pedersen, Steven Jörsäter, Åsa Nilsonne, Lars Werdelin, Birger Schmitz. Moderator: Ingemar Ernberg. Inspelat den 18 april 2015 på Göteborgs universitet. Arrangör: Internationella Vetenskapsfestivalen Göteborg.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vetenskapsfestivalen 2015

Rädda liv till varje pris

Ny teknik kan snabba upp diagnosticeringen och den akuta behandlingen av stroke. Men tekniken ställer höga krav på ambulanspersonalen. Diskussion om hur långt man ska gå för att rädda liv. Medverkande: Mikael Persson, Christian Blomstrand, Björn Wannebo, Josefine Persson, Anders Andersson. Moderator: Lars Sandman. Inspelat den 18 april 2015. Arrangör: Internationella Vetenskapsfestivalen Göteborg.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vetenskapsfestivalen 2015

Vår plats i universum

Prästen Sara Blom och Olle Häggström som är professor i matematisk statistik samtalar om människans existens. Olle Häggström säger bland annat att människan inte är skapelsens krona, utan att vi är ganska obetydliga i universum. Inspelat den 18 april 2015. Arrangör: Internationella Vetenskapsfestivalen Göteborg.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vetenskapsfestivalen 2015

Ensam är inte stark

Panelsamtal om ensamhet och vikten av sociala nätverk för välmående. Historiskt har ensamhet varit förknippat med fysisk livsfara. Människor har överlevt för att de kan samarbeta. Medverkande: Peter Strang, Laura Fratiglioni och Martin Forster. Moderator: Ulrika Hjalmarson Neideman. Inspelat den 18 april 2015. Arrangör: Internationella Vetenskapsfestivalen Göteborg.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vetenskapsfestivalen 2015

Stora frågor på sociala medier

Samtal om vuxnas syn på ungas internetanvändning. Medverkande: Elza Dunkels, internetforskare; Katarina Westerlund, forskare i systematisk teologi. Inspelat den 18 april 2015 på Göteborgs universitet. Arrangör: Internationella Vetenskapsfestivalen Göteborg.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vetenskapsfestivalen 2015

Hjärnan - århundradets utmaning

Panelsamtal om att motionera kropp och hjärna. Medverkande: Georg Kuhn, Martin Kurzwelly, David Lega, Maurice Westerlund, Jenny Nyberg, Ann Blomstrand, Mikael Mattson, Aadu Ott, Christian Blomstrand. Moderator: Kalle Selander. Inspelat den 18 april 2015. Arrangör: Internationella Vetenskapsfestivalen Göteborg.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samhällets utmaningar

Markanvändningen i utvecklingsländer

Mats Sandewall, forskare i skogsresurser vid SLU, berättar om hur vi har sett på skog och mark genom tiderna. Rätt användning av skog och mark kan ge utvecklingsländerna den framåtrörelse de behöver. Moderator: Sverker Olofsson. Inspelat 5 mars på SLU i Umeå. Arrangör: Umeå universitet och SLU.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - sex

Barns sexualitet gör vuxna osäkra

Är det okej att en tvååring onanerar på dagis? Förskolepedagoger efterlyser utbildning och ett gemensamt förhållningssätt. Och en pappa funderar på hur han ska göra för att inte hämma sin dotters sexuella utveckling. RFSU:s frågelåda vittnar om vuxnas funderingar och oro, säger sexualupplysare Maria Bergström.

Fråga oss