Titta

UR Samtiden - Konflikter i världen

UR Samtiden - Konflikter i världen

Om UR Samtiden - Konflikter i världen

Föreläsningar från Utrikespolitiska institutets gymnasiedag om konflikter i världen. Inspelat den 23 april 2015 vid Utrikespolitiska institutet i Stockholm.

Till första programmet

UR Samtiden - Konflikter i världen: Är Katalonien på väg att bli en självständig stat?Dela
  1. Tack för det.
    Jag hade tänkt prata om Katalonien.

  2. Om drivkrafter och hinder för den
    katalanska självständighetsprocessen-

  3. -som vi bevittnar nu
    framför våra ögon.

  4. Som samhällsvetare
    ställer man sig frågan:

  5. Vad är det som intresserar oss
    ett fall av?

  6. Hur kan vi göra det mer generellt?

  7. Vad är det för generella dimensioner
    i de fall vi är intresserade av?

  8. Katalansk självständighet-

  9. -kan man se i skenet av processer
    som pågår på andra ställen i Europa.

  10. Det är inte bara Katalonien-

  11. -som inom EU
    strävar efter självständighet.

  12. Delar av det politiska etablisse-
    manget strävar efter självständighet.

  13. Det här finns på andra ställen också.

  14. Ni minns folkomröstningen i Skottland
    förra året.

  15. Vi har även den här dimensionen
    i Baskien-

  16. -och i norra Italien och Belgien.

  17. Det är ett fall
    av ett mer generellt fenomen.

  18. Men varje specifikt fall
    har sina specifika förutsättningar-

  19. -vad gäller drivkrafter och hinder
    för självständighetsanspråken.

  20. Det ska vi titta på
    under en halvtimme-

  21. -när jag har er uppmärksamhet.

  22. Sen återvänder vi till
    de generella frågorna:

  23. Vad säger fallet Katalonien
    om den här processen-

  24. -med självständighetssträvanden
    i europeiska stater i dag?

  25. För att sätta Katalonien på kartan...

  26. De flesta av er
    känner nog till Katalonien-

  27. -eftersom det finns ett känt
    fotbollslag där: FC Barcelona.

  28. Med hemmaarena i Kataloniens
    huvudstad, Barcelona.

  29. Katalonien är en av nitton
    autonoma regioner i Spanien.

  30. Det ligger i nordöstra Spanien
    på gränsen mot Frankrike.

  31. Här är data om Katalonien.

  32. 7,5 miljoner människor bor där.

  33. Det motsvarar ungefär 15 procent
    av Spaniens totala befolkning-

  34. -på ungefär 46,5 miljoner.

  35. Vad gäller Kataloniens BNP-

  36. -motsvarar den ungefär 20 procent
    av Spaniens totala BNP.

  37. Katalonien är alltså
    en rik region i Spanien.

  38. En av de rikare i Spanien.

  39. BNP per capita ligger också högre
    än genomsnittet i Spanien.

  40. Om vi tittar på BNP-tillväxt-

  41. -ligger de ungefär lika,
    Katalonien och Spanien.

  42. Vad gäller arbetslöshet
    ligger Katalonien något lägre.

  43. De senaste åren har Spanien upplevt
    en stor ekonomisk kris-

  44. -efter den globala finanskrisen
    och eurokrisen.

  45. Med arbetslöshetssiffror på
    25 procent generellt sett i Spanien.

  46. Det drabbade även Katalonien.

  47. Vi ska se hur det påverkar dynamiken
    i självständighetsfrågan.

  48. Den ekonomiska krisen
    som inte bara är Spaniens.

  49. Stora delar av södra Europa
    har drabbats.

  50. Även Grekland
    som förekommer mycket i media.

  51. Det är utgångspunkten.

  52. För att göra frågan om den katalanska
    självständighetsprocessen...

  53. För att sätta den i en historisk
    kontext, får vi backa bandet.

  54. Vad kommer frågan ifrån?

  55. Vilken historisk kontext ska vi se
    frågan om självständighet i?

  56. En händelse som brukar återkomma-

  57. -i diskussionen om
    Kataloniens ställning i Spanien-

  58. -representeras på
    det här tyska kopparsticket.

  59. Det är belägringen av Barcelona 1714
    under det spanska tronföljdskriget.

  60. Spanska och franska trupper
    belägrar Barcelona-

  61. -som då var allierat med engelska
    och holländska intressen.

  62. Det här återkommer i diskussionen
    om katalansk självständighet.

  63. Det är när Katalonien förlorar-

  64. -sin självständighet till Spanien-

  65. -under tronföljdskriget
    på 1700-talet.

  66. Man kan diskutera
    huruvida det var så här.

  67. Men det är ett datum
    som återkommer i diskussionen.

  68. Det är också så att...

  69. Barcelonas fall 1714 representeras
    av en speciell dag, den 11 september.

  70. Den 11 september brukar kallas
    Kataloniens nationaldag.

  71. Den firas under begreppet "La Diada".

  72. La Diada återkommer vi till
    under presentationen.

  73. Den har varit viktig för
    mobiliseringen kring självständighet.

  74. Manifestationerna den 11 september.

  75. Det här är lång tid tillbaka.
    Och för framväxten av...

  76. ...katalansk nationalism
    eller katalansk identitet-

  77. -så är även 1800-talet
    en viktig period-

  78. -med ökad spansk industrialisering.

  79. Välståndet växer i Katalonien-

  80. -och så även intresset
    för katalansk historia.

  81. Man återupptäcker det katalanska
    språket under 1800-talet.

  82. Det är till viss del
    en borgerlig revolution i Katalonien-

  83. -när man återupptäcker katalansk
    identitet, katalanskt språk.

  84. Men en viktig händelse-

  85. -i perspektivet för
    vad som är drivkrafter och ursprung-

  86. -för den katalanska
    självständighetsprocessen-

  87. -är det som sker under spanska
    inbördeskriget på 1930-talet.

  88. Det leder fram till
    en auktoritär regim i Spanien-

  89. -från 1936 och framåt
    under general Francos styre-

  90. -i vilket anspråk på katalanskt
    ökat självstyre för Katalonien-

  91. -samt kulturella
    och språkliga rättigheter-

  92. -förtrycks under Franco-regimen.

  93. Den regerar i Spanien 1936-1975.

  94. Det tror jag är
    en väldigt viktig faktor.

  95. Att relationen mellan Katalonien
    och Spanien har präglats mycket-

  96. -under erfarenheterna av diktaturen
    under 1900-talet.

  97. Och det förtryck som katalansk
    identitet och språk utsätts för då...

  98. ...agerar som en referens också
    i det moderna katalanska samhället.

  99. Det är då i och med Francos död 1975-

  100. -som den spanska
    demokratiseringsprocessen inleds.

  101. Och i och med den
    utökas även regionerna-

  102. -de nitton autonoma regionernas
    självstyre.

  103. Det här är Josep Tarradellas.

  104. Han var den sista presidenten-

  105. -för det regionala styret
    i Katalonien innan inbördeskriget.

  106. Innan Franco vinner inbördeskriget,
    kan man säga.

  107. Han lever i exil i Frankrike under
    diktaturen och återvänder efteråt.

  108. Här står han på balkongen-

  109. -till det katalanska regionstyrets
    huvudsäte vid Placa Sant Jaume.

  110. Han säger att han är tillbaka.

  111. Det blir också startpunkten-

  112. -för det moderna Kataloniens
    utökade självstyre-

  113. -inom ramen för den spanska staten.

  114. Bilden är från sent 70-tal.

  115. Den spanska staten,
    den spanska demokratin i nuläget...

  116. Den spanska konstitutionen säger-

  117. -att på ett sätt löses frågan
    om självständighetsanspråken-

  118. -genom att man säger att man ska
    decentralisera den spanska staten-

  119. -men exakt hur
    slår vi inte fast i konstitutionen.

  120. Det demokratiska Spanien har genom-
    gått den här processen sen 80-talet.

  121. Hur mycket självstyre... I vilka
    frågor ska regionerna besluta?

  122. Det har varierat. Baskien har
    ett mer långtgående självstyre-

  123. -i ekonomiska och skattefrågor
    än till exempel Katalonien.

  124. Hade vi haft föreläsningen på sent
    80-tal skulle nån kanske ha påstått-

  125. -att frågorna om katalansk
    självständighet är löst-

  126. -med mekanismen i konstitutionen.

  127. Att självstyret ska förhandlas
    mellan regionerna och centralmakten.

  128. Så har det inte riktigt blivit.
    Vi ska vad som driver processen nu.

  129. Vi nämnde den ekonomiska krisen-

  130. -som på ett sätt har ritat om
    den politiska kartan i Spanien.

  131. Vi återvänder till det.

  132. Men en viktig händelse-

  133. -som jag tror har radikaliserat
    opinionen i Katalonien-

  134. -till förmån för självständighet-

  135. -har varit det som hände
    precis innan den ekonomiska krisen-

  136. -drabbade Katalonien med full kraft.

  137. Det är när den spanska
    författningsdomstolen underkänner-

  138. -den senaste förhandlingsomgången
    mellan Katalonien och centralmakten.

  139. 2006 kom man överens om nya,
    utökade befogenheter för Katalonien-

  140. -nya statuter.

  141. När det förhandlats fram i regionen
    och antagits i spanska parlamentet-

  142. -under den dåvarande
    socialistiska regeringen i Madrid-

  143. -kräver det stora högerpartiet
    i Spanien, Partido Popular-

  144. -att författningsdomstolen
    ska beakta de nya statuterna.

  145. De gör det och underkänner
    delar av statuterna redan 2010.

  146. De statuter som förhandlats fram
    och stöds av de katalanska partierna-

  147. -och som har gått igenom det spanska
    parlamentet, går på pumpen.

  148. Det är en faktor som har
    radikaliserat många i Katalonien-

  149. -som kanske tidigare inte stödde
    kravet på självständighet.

  150. Där har ni en bild på författnings-
    domstolens högkvarter i Madrid.

  151. Vi har också den ekonomiska krisen
    som även har påverkat opinionen-

  152. -såtillvida att föreställningen om-

  153. -att den spanska staten
    kväser katalanerna-

  154. -eller katalanernas
    ekonomiska välstånd-

  155. -har fått ett större genomslag
    i folkopinionen.

  156. Längst ner är en bild från
    en av de stora manifestationerna-

  157. -som hölls 2012 i Barcelona-

  158. -den 11 september, på La Diada.

  159. När man firar
    den katalanska nationaldagen-

  160. -har det också blivit en plattform
    för kraven på självständighet.

  161. Den ökade mobiliseringen
    kring frågan om självständighet.

  162. Här har ni
    några slagord som återkommer.

  163. "Som una nació"
    betyder "Vi är en nation".

  164. "Nosaltres decidim"
    betyder "Vi beslutar".

  165. Här står det på kastilianska:
    "Det är ingen kris, det är systemet."

  166. Man kan säga att den här frågan...

  167. ...som har radikaliserat
    en spansk opinion-

  168. -till förmån för
    anti-etablissemangspartier-

  169. -som till exempel Podemos.

  170. De har mer en frågeställning
    som fokuserar på korruption-

  171. -och brister i
    det politiska systemet.

  172. Den frågan som har väckts
    på en spansk nivå-

  173. -har snarare blivit en fråga om
    självständighet avseende Katalonien.

  174. Åtminstone av det vi såg efter 2012.

  175. Det här är foton från 2012 som jag
    tror tog väldigt många på sängen.

  176. Att det verkade vara ett så stort
    folkligt stöd för självständighet.

  177. Sen kommer andra faktorer
    som påverkar processen och dynamiken.

  178. Dels var det nyval i Spanien 2011
    på riksnivå, alltså för hela Spanien-

  179. -som en följd av krisen-

  180. -och ett sätt att försöka
    söka stöd för de reformer-

  181. -som genomförs
    i den ekonomiska krisens kölvatten.

  182. Höger- och mittenpartiet,
    Partido Popular, vinner valet-

  183. -och uppnår absolut majoritet
    i det spanska parlamentet.

  184. De behöver inte söka stöd
    för sin politik hos andra partier-

  185. -eller formera en koalitionsregering.

  186. Det krävs 175 mandat
    i det spanska parlamentet-

  187. -för att uppnå majoritet.

  188. Det lyckades Partido Popular med
    efter valet 2011.

  189. I Madrid får vi en högerregering-

  190. -som inte vill höra talas om
    krav på självständighet-

  191. -eller utökat självstyre
    för Spaniens regioner.

  192. De har en väldigt tuff hållning
    i frågan om självständighet.

  193. Det har vi på plats i Madrid
    från 2011.

  194. Vi har en ny premiärminister
    i Spanien, Mariano Rajoy-

  195. -som är partiledare
    för Partido Popular.

  196. Efter valet hade vi den stora
    manifestationen 2012 i Barcelona-

  197. -där miljoner...

  198. Några pekar på att det är så många
    som en miljon ute på gatorna-

  199. -som visar sitt stöd
    för självständighet.

  200. I det läget, i september 2012-

  201. -tänker den sittande
    regionsregeringen i Katalonien-

  202. -som leds av Artur Mas-

  203. -att det nu är tillfälle för
    det borgerliga, katalanska partiet-

  204. -Convergència i Unió, CiU,
    att utlösa nyval-

  205. -och göra sig till företrädare
    för kravet på självständighet.

  206. Det hör till saken att partiet CiU-

  207. -inte direkt har företrätt frågan
    om fullständig självständighet.

  208. Man har snarare sagt att
    katalanska intressen och välstånd-

  209. -kan främjas
    inom ramen för den spanska staten-

  210. -så länge som självstyret
    utökas och förbättras.

  211. Det ändras i skenet av de stora
    manifestationerna i Barcelona 2012.

  212. Artur Mas utlyser nyval i Katalonien.

  213. Men lyckas inte uppnå
    absolut majoritet.

  214. Man går snarare tillbaka
    från resultatet 2010-

  215. -till 50 mandat
    i det katalanska parlamentet.

  216. Då måste man söka koalitionspartner.

  217. Det landar på det mer radikala
    självständighetssträvande partiet-

  218. Esquerra Republicana de Catalunya,
    ERC-

  219. -att stödja CiU.

  220. Att fortsatt stödja CiU som är
    i regeringsställning i Katalonien.

  221. De skapar som en pakt med ERC.

  222. I utbyte mot att ERC stödjer CiU-

  223. -vill man utlysa en folkomröstning
    om katalansk självständighet.

  224. Det ska man göra senast 2014.

  225. ERC, som snarare är
    ett vänster-separatistiskt parti-

  226. -går då också med på att stödja-

  227. -det borgerliga partiet CiU:s
    ekonomiska politik-

  228. -med nedskärningar i offentlig
    sektor. En mer liberal politik.

  229. Det finns dels
    en höger-vänsterdimension-

  230. -som på ett sätt underställs frågan
    om självständighet efter valet 2012.

  231. Den här ganska bräckliga relationen-

  232. -har påverkat processen hittills.

  233. Tittar man på data
    om katalansk identitet-

  234. -och hur det har påverkat eller
    hur man förhåller sig till det...

  235. Hur man känner sig
    som katalan eller spansk-

  236. -i relation till självständighets-
    kravet ser vi en del förändringar.

  237. Statsvetarna kallar det här
    för Luis Moreno-frågan.

  238. Forskaren Luis Moreno
    har utvecklat de här fem frågorna-

  239. -och har jobbat med det sen 80-talet-

  240. -för att försöka komma åt dimen-
    sionerna av den egna identiteten.

  241. Anser man sig vara mest katalan,
    mer katalan än spanjor-

  242. -lika mycket, mer spanjor än katalan
    eller bara spansk?

  243. Man vill komma åt identitets-
    dimensionen i katalansk politik.

  244. Från 1985 när vi är mitt uppe i
    den spanska demokratiseringen-

  245. -och diskussionen
    om regionernas självstyre-

  246. -fram till i dag,
    under den ekonomiska krisen-

  247. -ser vi stora skillnader.

  248. Andelen som tillskriver sig själv
    enbart katalansk identitet har ökat.

  249. Så även de som anser sig vara
    mer katalaner än spanjorer.

  250. Medan det är tvärtom
    i de andra kategorierna.

  251. Det är intressant.
    Frågan verkar variera över tid.

  252. Och man kan diskutera
    vad det beror på.

  253. En faktor kan vara att i och med
    Kataloniens utökade självstyre-

  254. -har man fått mer makt över
    utbildnings- och mediepolitik där.

  255. Det vill säga att barn som går
    i skolan i Katalonien i dag-

  256. -undervisas på katalanska
    i högre grad i dag än på 80-talet.

  257. Det finns fler kanaler
    och olika mediehus-

  258. -som publicerar sina nyheter eller
    bedriver sitt arbete på katalanska.

  259. Det kan ha bidragit till att den
    katalanska identiteten har stärkts-

  260. -sen diktaturens fall
    och början av demokratiseringen.

  261. Det finns även en föreställning om...

  262. ...att det konstitutionella
    arrangemanget i Spanien-

  263. -missgynnar Katalonien. Det här
    slagordet syns alltmer i debatten:

  264. "Espanya ens roba".
    "Spanien stjäl från oss."

  265. Det är svårt att beräkna hur mycket
    Katalonien får betala till Spanien.

  266. Men bara det faktum att man inte har
    den typen av skattemässiga friheter-

  267. -eller större skattemässig autonomi,
    som Baskien har-

  268. -kan göra att frågan har en viss
    tyngd och relevans för katalanerna.

  269. Men om den spanska staten bestjäl dem
    på 60 miljoner euro om dagen-

  270. -är naturligtvis en siffra
    som man kan diskutera.

  271. Det här är en satirteckning-

  272. -som fångar den spanska reaktionen på
    den katalanska föreställningen.

  273. I botten finns även
    en föreställning i Katalonien-

  274. -om att katalaner är mer som
    nordeuropéer jämfört med spanjorer.

  275. Tankegången om att spanjorer är
    lite latare och mindre effektiva-

  276. -än andra européer.

  277. Man har då också
    fått vatten på sin kvarn-

  278. -i och med de många korruptions-
    skandaler som har briserat i Spanien.

  279. Ur ett katalanskt perspektiv
    visar det sig tyvärr-

  280. -att även den katalanska politiska
    eliten inte är oskyldig i det fallet.

  281. En tung politisk företrädare
    för partiet CiU, Pujol-

  282. -har också visat sig ha stoppat undan
    pengar på utländska konton.

  283. Så korruptionsskandalerna i Spanien
    verkar även ha påverkat-

  284. -eller finns även som fenomen
    i Katalonien.

  285. Den typen av föreställningar
    underlättar inte samtalsklimatet-

  286. -mellan företrädarna för Katalonien
    respektive Madrid.

  287. Tanken är att man ska förhandla om
    innehållet i självständigheten-

  288. -och om den typen av föreställningar
    är vida spridda-

  289. -stödjer de inte ett konstruktivt
    samtalsklimat mellan regionerna.

  290. Vad händer då
    med folkomröstningen 2014?

  291. Regeringen i Katalonien har sagt
    att de ska hålla en folkomröstning.

  292. De har lovat väljarna i Katalonien
    det efter nyvalet 2012.

  293. ERC kräver av CiU
    att de ska hålla folkomröstningen.

  294. Det kan också ses i skenet av
    att i det skotska fallet-

  295. -är det redan beslutat.
    Edinburgh och London-

  296. -har kommit överens om att hålla
    en folkomröstning i september 2014.

  297. Det finns
    en politisk överenskommelse.

  298. Nån sån uppnås aldrig i Spanien.

  299. Ni minns att den sittande spanska
    regeringen har absolut majoritet.

  300. De behöver inte förhandla
    med nån annan-

  301. -och vägrar att öppna upp för frågan
    om en katalansk folkomröstning.

  302. Argumentet från Madrids sida är-

  303. -att den spanska konstitutionen
    gäller för alla spanska medborgare-

  304. -inte bara en liten del av Spanien.

  305. Vill man göra om konstitutionen
    måste alla i Spanien tillfrågas.

  306. Suveräniteten i Spanien
    vilar hos hela det spanska folket.

  307. Från katalansk sida säger man
    att man är en nation-

  308. -som beslutar om att vara med
    i Spanien eller inte.

  309. De här två positionerna
    lyckades man inte överbrygga-

  310. -inför slutet på 2014.

  311. Datumet man sagt från katalansk sida
    var 9 november.

  312. I takt med
    att vi närmade oss det förra året-

  313. -såg man att det inte fanns några
    eftergifter från spanska regeringen.

  314. Det man då gjorde
    från katalanskt håll-

  315. -när man förstod att om man skulle
    hålla en illegal folkomröstning-

  316. -så skulle det få digra konsekvenser
    för Katalonien.

  317. Man skulle ställa resultatet av den-

  318. -bortom det legalas ramar, etc.

  319. Så man beslutade
    att inte hålla en folkomröstning-

  320. -utan en deltagandeprocess.

  321. Den skulle anordnas
    av civilsamhällets organisationer.

  322. Det såg vi den 9 november förra året.

  323. Ungefär 2,1 miljoner...

  324. Katalonien har
    ungefär 7,5 miljoner invånare.

  325. Ungefär 2,1 miljoner människor
    deltog i den här deltagandeprocessen.

  326. Det var ju ingen folkomröstning.

  327. Av dessa 2,1 miljoner-

  328. -"röstade" ungefär 1,8 miljoner
    för självständighet-

  329. -vilket motsvarar ungefär 30 procent
    av de röstberättigade i Katalonien.

  330. Och det motsvarar i princip
    stödet för CiU och ERC-

  331. -bland de katalanska väljarna.

  332. Så det var ingen jordskredsseger-

  333. -för självständighetsanhängarna
    i Katalonien.

  334. Men vi vet inte hur det hade sett ut
    vid en riktig folkomröstning.

  335. Vi ska veta att stödet för katalansk
    självständighet varierar över tid.

  336. I grafen ska ni hålla koll på
    den blå linjen.

  337. Nånstans i februari 2012-

  338. -börjar opinionen vända.
    Det är då manifestationen sker-

  339. -på den katalanska nationaldagen
    den 11 september 2012.

  340. Då ser man att opinionen vände.

  341. Åtminstone i såna här opinionsunder-
    sökningar som även görs officiellt.

  342. Nånstans här, inför...

  343. ...kravet om en folkomröstning,
    så börjar även stödet att dala.

  344. Nu senast var 48 procent av
    katalanerna inte för självständighet.

  345. 44 procent skulle rösta ja
    i en ren ja-eller-nej-folkomröstning.

  346. Så stödet varierar över tid.

  347. Vilka faktorer påverkar då
    det här stödet?

  348. Man kan säga att det dels finns
    inhemska faktorer-

  349. -i Katalonien, såtillvida
    att man från höger- och vänsterhåll-

  350. -lyckas överbrygga motsättningar
    i ekonomisk politik-

  351. -och enas om
    målet om självständighet.

  352. Ett folkligt stöd för frågan
    kan möjligen upprätthållas-

  353. -och kanske även mobiliseras
    i viss utsträckning.

  354. I så motto att civilsamhället-

  355. -lyckas mobilisera väljare
    kring den här frågan-

  356. -och även hålla uppe ett tryck i
    opinionen med stora manifestationer.

  357. Manifestationerna
    har återkommit 2013 och 2014.

  358. Det är en annan faktor
    som är viktig för att förklara-

  359. -att man kan hålla upp trycket
    kring frågan om självständighet.

  360. Men en annan fråga är
    hur maktförhållandet i Madrid...

  361. Hur centralmakten ser ut.

  362. När vi har en absolut majoritet som
    innehas av ett högerparti i Madrid-

  363. -som tar en stark position mot själv-
    ständighet och utökat självstyre-

  364. -så kan det också bidra till
    att radikalisera opinionen.

  365. Så det finns ett förhållande här-

  366. -som kan variera beroende på
    vem som sitter i Madrid.

  367. Vid flera tillfällen
    i den spanska demokratins historia-

  368. -har partier som CiU
    kunnat påverka regeringen i Madrid-

  369. -avseende politikens innehåll. Under
    80-talet med socialistregeringen-

  370. -men även på 90-talet
    då Partido Popular regerade.

  371. Dessa saker är viktiga
    att hålla i åtanke-

  372. -för att se det katalanska fallets
    specifika förutsättningar.

  373. Hur är relationen mellan Kataloniens
    företrädare för högern och vänstern?

  374. Lyckas de komma överens om...

  375. ...att föra
    självständighetsfrågan framåt?

  376. Hur ser civilsamhällets kapacitet ut
    att mobilisera kring frågan?

  377. Den har varit stark i Katalonien
    de senaste åren.

  378. Två civilsamhällesorganisationer
    har drivit frågan framgångsrikt.

  379. De har kunnat hålla trycket uppe.

  380. Sen har vi ovanpå detta
    en högerregering i Madrid-

  381. -som möjligen bidrar till
    att radikalisera opinionen.

  382. -Hur ligger vi till?
    -Tiden börjar ta slut.

  383. -Vill du säga nåt avslutande?
    -Då säger jag så här:

  384. Vi får se vad som kommer att ske.

  385. Det är ett väldigt intressant år
    i spansk politik.

  386. Förra året pratade man om
    supervalåret i Sverige.

  387. Vi är i gång i ett supervalår
    även i Spanien.

  388. I maj har vi lokalval i Katalonien-

  389. -senare möjligen ett regionalval där
    och så parlamentsvalet i Spanien.

  390. Som ni säkert känner till har
    ett nytt anti-etablissemangsparti-

  391. -kommit fram i Spanien
    i form av Podemos-

  392. -som har börjat luckra upp
    det spanska politiska landskapet.

  393. Det är väldigt osäkert vilken typ
    av regering det blir efter valet.

  394. Podemos har även givit upphov till
    en ny dynamik i Katalonien-

  395. -då kravet på självständighet
    fallit tillbaka-

  396. -till förmån för krav på
    en rättvisare ekonomisk politik-

  397. -och kampen mot korruption.

  398. Så Podemos kan ha förändrat dynamiken
    lite i självständighetsfrågan-

  399. -även i Katalonien och inte bara
    dynamiken i övriga Spanien.

  400. Men det är nu omöjligt att säga nåt
    om vilken typ av koalitionsbildning-

  401. -som vi får se
    efter valet i november.

  402. -Okej.
    -Tack. Har vi några händer här?

  403. Vi tar dig i mitten.

  404. Jag undrar var missnöjet ligger.

  405. Får Katalonien betala hög skatt, och
    sen hamnar pengarna i egna fickor?

  406. Finns ilskan
    på grund av korruptionen-

  407. -eller hade det varit samma fråga
    om pengarna investerats i landet?

  408. -Ska jag ta flera frågor?
    -Nej, besvara den.

  409. Det är en bra frågeställning.

  410. Det är knappast så att faktorerna
    är helt oberoende av varandra.

  411. De samspelar med varann.

  412. Jag tror att det i Katalonien
    finns en föreställning om-

  413. -att det sätt varpå
    den spanska staten och självstyret-

  414. -har organiserat det hittills inte
    har tjänat Katalonien fullt ut.

  415. Katalonien kan inte
    beskatta sig själv.

  416. Det finns en sambeskattningsmodell i
    Spanien som inte innefattar Baskien.

  417. Då kan katalanerna säga att de
    betalar mycket till spanska staten-

  418. -som sen distribueras i landet, och
    de får inte tillbaka tillräckligt-

  419. -som de behöver
    i form av olika satsningar.

  420. Sen ligger mycket av välfärds-
    politiken i Spanien på regionerna.

  421. I och med krisen har man behövt
    dra ner på offentliga utgifter-

  422. -för vård, skola och omsorg,
    alltså välfärdspolitiken.

  423. Det tycker man från visst katalanskt
    håll är bra av ideologiska skäl.

  424. Borgerliga politiker eller...

  425. Politiker till höger
    och i mitten i Katalonien-

  426. -tycker att politiken är bra,
    och krisen används för den.

  427. Men från vänsterhåll
    tycker man inte om den.

  428. När man därtill kan peka på
    en ofördelaktig ekonomisk modell-

  429. -så har det nog påverkat opinionen.
    Missnöjet som du frågade om.

  430. Man kan öppna frågan lite mer.

  431. Från ett ideologiskt perspektiv kan
    man tycka att omfördelning är bra.

  432. På så sätt kan rika regioner,
    som Katalonien-

  433. -stödja fattigare regioner,
    som Andalusien eller Extremadura.

  434. Det är liksom två dimensioner-

  435. -som det spelas på
    i frågan om självständighet.

  436. Den ena är nästan
    ett högerperspektiv.

  437. Katalonien kan vara ekonomiskt
    effektivare utan Spanien.

  438. Den andra är mer
    ett vänsterperspektiv.

  439. "Vår nation har förtryckts av Spanien
    och vi vill vara självständiga."

  440. När dessa två saker går hand i hand
    ser man...

  441. Då påverkar det dynamiken i politiken
    i stor utsträckning.

  442. Ja, då tar vi...
    Du måste tala i mikrofonen.

  443. Vi tar en sista fråga
    från andra raden.

  444. En kort fråga och
    ett väldigt kort svar från Niklas.

  445. Jag undrar varför Baskien har kommit
    längre gällande självständighet.

  446. Det har att göra med historiska skäl.

  447. När man började förhandla om
    innehållet i självstyret-

  448. -i början av den spanska
    demokratiseringen på 70-80-talen-

  449. -kunde man peka på
    historiska rättigheter-

  450. -som Baskien och Navarra hade
    innan Franco-diktaturen.

  451. När det kommer till den skattemässiga
    autonomin som Baskien har-

  452. -så kunde de peka på historien
    och få ett bättre förhandlingsläge-

  453. -vid den tidpunkten.

  454. Det var allt vi hann med,
    men Niklas finns kvar under pausen.

  455. Textning: Karin Hellstadius
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Är Katalonien på väg att bli en självständig stat?

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Ett generellt fenomen i Europa är att regioner strävar efter självständighet. Varje region har specifika orsaker och motiv till att bli självständiga. Niklas Bremberg är forskare vid Utrikespolitiska institutet och föreläser om Kataloniens självständighetsprocess. Han ger en historisk överblick och berättar bland annat om en folkomröstning som skulle genomföras 2014 men förbjöds av spanska staten. Inspelat den 23 april 2015 vid Utrikespolitiska institutet i Stockholm.

Ämnen:
Geografi > Europa, Samhällskunskap > Politik och statskunskap > Andra länders politik och statsskick
Ämnesord:
Katalonien, Politik, Politiska förhållanden, Samhällsvetenskap, Spanien, Statskunskap
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola

Alla program i UR Samtiden - Konflikter i världen

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Konflikter i världen

Är Katalonien på väg att bli en självständig stat?

Niklas Bremberg är forskare vid Utrikespolitiska institutet och föreläser om Kataloniens självständighetsprocess. Han ger en historisk överblick och berättar bland annat om en folkomröstning som skulle genomföras 2014 men förbjöds av spanska staten. Inspelat den 23 april 2015 vid Utrikespolitiska institutet i Stockholm.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Konflikter i världen

Det svenska biståndet

Joachim Beijmo är kommunikationschef på Sida och förklarar syftet med myndighetens verksamhet. Sverige bidrar årligen med fem miljarder i bistånd. Pengarna används till humanitärt bistånd för akuthjälp och till långsiktiga projekt som handlar om utbildning, demokrati och tillväxt. Inspelat den 23 april 2015 vid Utrikespolitiska institutet i Stockholm.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Konflikter i världen

Natos syn på Ryssland

Anna Wieslander är stf direktör vid Utrikespolitiska institutet. Hon berättar om hur Nato är organiserat och om Nato:s syn på Ryssland. Inspelat den 23 april 2015 vid Utrikespolitiska institutet i Stockholm.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning

Mer gymnasieskola & geografi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Geologidagen

Klimat och smältande isar

Per Holmlund, professor i glaciologi, talar om hur glaciärer formas av klimatet. När en glaciär minskar förstår man att någonting har hänt med klimatet och det kan också utgöra ett hot mot mänskligheten. Arrangör: Stockholms universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFavela i Rio

Emily

Emily bor i Rios fattiga och våldsdrabbade område, favelan Maré. Hon är en helt vanlig tonåring med stort musikintresse och många kompisar. Ändå är hon ovanlig. Emily är en av de få tonåringar här som har båda föräldrarna i livet, och bor i ett ordentligt hus med eget rum.

Fråga oss