Titta

Aarons nya land

Aarons nya land

Om Aarons nya land

Anne Kalmering, Danny Gordon och Eifra Santesson guidar oss genom den svenskjudiska historien. Resan går från Malmö till Malmberget, från 1775 till nutid. Judiska pionjärer, gårdfarihandlare, operasångare och flyktingar berättar om att bli svenskar och att samtidigt behålla en kulturell särart.

Till första programmet

Aarons nya land : En svensk minjanDela
  1. När man i dag pratar om integration
    och migration och allt det här-

  2. -pratar man bara om det
    som en belastning.

  3. Man måste börja se
    att den här historien-

  4. -och historierna, både då som nu-

  5. -är att människor har bidragit,
    och att...

  6. Människor är ju en tillgång.

  7. Med skruvade lockar,
    åh, Freidman, vilken skymf!

  8. Vid baldakinen stal rabbinen
    din judiska nymf

  9. Shulamit, Shulamit,
    får jag dig bjuda

  10. på en sabbatssup, och flätat bröd?

  11. Gustav III sa att det
    skulle vara en stor fördel för riket-

  12. -om ett idogt folk som judarna
    skulle bosätta sig här.

  13. Mamman kom på idén. Hon var syster
    till Fredrik den store i Preussen-

  14. -där judarna gjort
    fantastiska insatser.

  15. Han var positivt inställd
    när Aaron Isaac kom 1774.

  16. Aaron Isaac blir den förste juden
    som får bo och vara jude i Sverige.

  17. 1775 får han tillstånd av Gustav III-

  18. -att få upprätta, grunda, en judisk
    församling bestående av tio män.

  19. Aaron Isaac skrev ju sina memoarer.

  20. Texten är skriven på jiddisch.

  21. Jiddisch är, kan man säga,
    som en blandning av plattyska...

  22. Medeltidstyska med lite slaviska ord
    och hebreiska ord i.

  23. Det skrivs med hebreiska bokstäver.
    Texten vi ser är alltså skrivstil.

  24. Man får följa hans resa hit-

  25. -och alla mödor han gick igenom-

  26. -för att få alla tillstånd
    av Carl Sparre och Gustav III.

  27. "Jag Aaron, son till Isaac Itsik,
    salig i åminnelse"-

  28. -"är född i Treuenbrietzen"-

  29. -"som ligger åtta mil från Berlin
    i provinsen Brandenburg."

  30. "Jag är inte ordkunnig i det heliga
    språket, så jag skriver profant."

  31. Vi befinner oss mitt på Riddarholmen-

  32. -som ligger alldeles intill
    Gamla stan och därmed också slottet.

  33. Det är här,
    i de här trakterna eller områdena-

  34. -som hela dramat med Aaron Isaac
    utspelar sig.

  35. Aaron Isaac var född och uppvuxen
    i Mecklenburg i norra Tyskland-

  36. -1730,
    i en ganska välbärgad judisk familj.

  37. På grund av faderns sjukdom måste han
    tidigt börja försörja sig själv.

  38. Han blev en duktig sigillgravör,
    och han kunde också stensmide.

  39. De kvaliteterna gjorde att han
    kom i kontakt med svensk militär-

  40. -som var stationerad
    i norra Tyskland.

  41. Så här skriver han i sina minnen:

  42. "Det har sagts
    att jag ska komma till Sverige"-

  43. -"ty det finns ingen stensnidare
    i hela svenska riket."

  44. Det var dåliga tider i Tyskland.

  45. Man försökte först övertala honom
    att konvertera till kristendomen.

  46. Han tackade nej, och sa ungefär:

  47. "Vill ni ha mig här blir jag salig
    på mitt sätt. Jag ska förbli jude."

  48. Så småningom tillmötesgick man hans
    krav att han skulle få bosätta sig-

  49. -och att han
    skulle få bilda en minjan på tio män.

  50. Han skriver i memoarerna att de inte
    vågade gå ut efter mörkrets inbrott.

  51. Här kommer det några, inte så många,
    och flyttar in i trånga Gamla stan.

  52. De talar tyska innan de erövrar
    språket, och de ser annorlunda ut.

  53. Framför allt hotar de borgarna
    i deras näringsförvärv.

  54. Det leder till
    att judereglementet kommer, 1782.

  55. Hej!

  56. Här satt och stod männen.

  57. Kanske med mittgång på båda sidorna,
    och sen kvinnoläktaren här.

  58. Man säger alltid att man
    ska rikta sig i bön mot Jerusalem.

  59. Det beror på i vilket land man är,
    i vilket väderstreck Jerusalem är.

  60. -Vart...?
    -Öster.

  61. -Hur kommer man upp här?
    -Till kvinnoläktaren? Ni kan gå där.

  62. -Varsågod.
    -Tack.

  63. Det är ingen helig plats, eller?

  64. En judisk gudstjänst
    kan förrättas var som helst.

  65. Du behöver inte ha en synagoga,
    så länge du har torahrullarna-

  66. -och du har ett Aron Hakodesh,
    alltså torahskåpet.

  67. Det är det du behöver.
    Du behöver ingenting annat.

  68. Det viktigaste är ju...

  69. Då är det inte synagogan
    som blir prio ett.

  70. Prio ett har ofta varit
    att man hittar en begravningsplats.

  71. Aaron Isaac beskriver
    hur det gick till-

  72. -när han blev anvisad den här marken.

  73. Det låg ute på landsbygden då.
    Det fanns ingen bebyggelse alls.

  74. Det fanns en lerig väg ut hit.

  75. Stadsingenjören hade redskap
    och borrade ner här-

  76. -och fann att det var
    den finaste blålera.

  77. Det ligger en liten spännande sak
    här, med inventarienummer 2626.

  78. När jag rullar fram den kommer det
    fram en liten, liten sak här.

  79. "Sigillstamp" kallas det, eller
    "signet", som stod på skrivbordet.

  80. Den har alltså en ingraverad text-

  81. -och den svenska lilla riksskölden
    med tre kronor.

  82. Runt skölden med tre kronor ser man-

  83. -Sveriges största kungliga orden,
    Serafimerorden, och en kungakrona.

  84. Man ser det här fint ingraverat
    med sticklar och mejslar-

  85. -av en viss person,
    som vi känner till.

  86. Det är Aaron Isaac,
    en invandrad jude i Sverige.

  87. 1775 blir Marstrand en frihamn.

  88. Även där bildas en judisk församling.

  89. Varför kom de första judarna
    just till Marstrand?

  90. Marstrand hade blivit
    en Porto Franco-hamn, en frihamn.

  91. Man behövde inte konvertera här.
    Det var religionsfrihet här.

  92. Sen fanns det också goda utkomster.

  93. De judar som kom hit
    var ofta hantverkare-

  94. -som utestängts
    från det tyska skråväsendet.

  95. De kunde inte försörja sig.

  96. De fick inte stanna i Göteborg,
    utan de fick pendla?

  97. Precis. Man fick tillstånd att utöva
    sitt yrke i Göteborg, ofta handel-

  98. -om man kom tillbaka till Marstrand
    före midnatt.

  99. Det var en liten koloni.
    Inte tusentals, utan 30-40 personer-

  100. -som sedan blev ungefär 100-150.

  101. Det var ingen stor grupp människor,
    men en viktig grupp-

  102. -som lämnade ett stort avtryck
    i den svensk-judiska historien.

  103. Jag tänker att gruppen som var här
    bestod av-

  104. -en mångfald
    av olika judiska kulturer.

  105. Det var ett minisamhälle i samhället.

  106. Det var judar från norra Tyskland,
    så kallade ashkenaziska judar-

  107. -och judar som kom från
    den sefardiska traditionen-

  108. -den orientaliska traditionen,
    den spanska.

  109. Så den här lilla gruppen
    rymde också en intressant mångfald.

  110. Efter några år vill man ha
    en egen gudstjänstlokal-

  111. -och söker tillstånd.

  112. Så småningom beviljar Gustav III
    det tillståndet.

  113. Då blir man anvisad en lokal,
    precis i den här muren här nere.

  114. Huset Baidara byggdes till kung
    Oscar II:s livläkare, livmedikus.

  115. Och han, Oscar II,
    var i Marstrand 24 somrar.

  116. -Jaha.
    -Han ville ha läkaren i närheten.

  117. Innan huset byggdes
    är det ju en fästning.

  118. Här stod kanoner
    för att skydda inloppet.

  119. Är det här Marstrands synagoga?

  120. Ja, den är innanför den dörren.

  121. Den här dörren är ganska sen. Det var
    en vanlig kanonglugg en gång i tiden.

  122. När kungens livmedikus
    skulle bo här uppe-

  123. -ville kungen ha en nära väg,
    så då öppnade man in till konungen.

  124. Men innanför där är synagogan.

  125. Men vad är det för nånting...?
    Jag måste titta. Får man titta lite?

  126. -Går det att gå upp här?
    -Det går.

  127. Trappan är lite risig.

  128. Jaha, här ser... Nämen?

  129. Man kan titta in här.
    Jag ser en liten, liten glipa.

  130. -Där håller nån på i en trädgård.
    -Man kan se igenom till trädgården.

  131. Och så ligger synagogan innanför.

  132. Den här gjorde de i ordning
    i och med att...

  133. Det blev tio män på tretton år. Man
    kunde öppna en mosaisk församling.

  134. Man kunde ha gudstjänst.

  135. I dag ser vi det bara som en mur,
    men då var det valv-

  136. -och rum för förvaring, för kanoner-

  137. -för män som samlades här av olika
    skäl, som skulle skydda inloppet.

  138. I dag tänker vi på det som en mur,
    men det var faktiskt ett fort.

  139. De jobbade med lite av varje. Vissa
    hade med sig kunnande och kompetens-

  140. -och fortsatte med det här.
    De var hantverkare av olika slag.

  141. Mestadels var det hantverkare.
    Sen öppnade sig nya möjligheter här.

  142. Det var mycket sjöfart här.

  143. Det kom socker, och så småningom
    bildades ett sockerbruk i Göteborg.

  144. Det var kompetens
    som förvärvades här.

  145. Det var tryckerier av olika slag,
    det var textil...

  146. Inte textilfabriker, men väverier.

  147. Det var arbete för flottan
    och för kronan här.

  148. Det var olika,
    men framför allt var det hantverkare.

  149. I minoriteten krävdes kompetens
    för att upprätthålla traditionerna.

  150. Det fanns religionslärare-

  151. -så att man kunde konfirmeras,
    ha en judisk konfirmation.

  152. Rabbin fanns inte, men kompetens att
    förrätta gudstjänst fanns i gruppen.

  153. Sen hade man dessutom en kantor här.

  154. Vid den här tiden fanns en längtan
    hos den judiska minoriteten-

  155. -att bli
    en del av majoritetssamhället.

  156. Det var en brytpunkt. Man var på väg
    in, för första gången egentligen-

  157. -på väg in i nåt större,
    en mycket större samhällsgemenskap.

  158. Jag har, hemma hos mig,
    för att jag är ingift...

  159. Min man är släkt med Schlesinger.

  160. De bodde på Marstrand,
    och vi har porträtt på dem.

  161. Henriette och Gabriel Schlesinger är
    förfäder till mig. Det är invecklat.

  162. Jag säger vad de är till mina barn.

  163. De är mina barns farfars mormors
    farfars mormors föräldrar.

  164. Vi är släkt i rakt nedstigande led.

  165. Det märkvärdiga är att just jag
    har porträtten av dem i min ägo.

  166. Dem har jag fått av min pappas kusin.

  167. Gabriel Schlesinger
    var kattuntryckare.

  168. Han tryckte mönster på bomull. Det
    var ett vanligt hantverk för judar.

  169. Han var också kantor i synagogan.

  170. 1782 kommer judereglementet.

  171. Judarna måste äga
    2 000 riksdaler per person.

  172. Man får bara bo i Stockholm,
    Göteborg och Norrköping.

  173. Man får bara ha vissa yrken,
    och inte gifta sig med icke-judar.

  174. Det fanns nåt jag har fäst mig vid.

  175. Det är att man inte ville ha
    nån invandring av fattiga judar.

  176. Om det kom en jude hit,
    och ville etablera sig i Sverige-

  177. -måste han bevisa, och föra in,
    2 000 riksdaler.

  178. 2 000 riksdaler på den tiden
    motsvarade tjugo årslöner.

  179. Sen skrev den första församlingen
    1780-

  180. -en tacksägelsebön till Gustav III
    för att de fick komma hit.

  181. Den här begravningsplatsen talar om
    en period i judiskt liv i Stockholm-

  182. -med människor som kommer
    som invandrare till det här landet-

  183. -och nästan omedelbart
    lyckas integrera sig i landet-

  184. -och gör så mycket nytta.

  185. Aaron Isaac hade ju
    en mycket betydelsefull roll där.

  186. Han skickade hem massor av
    människor.

  187. Sparre, överståthållaren,
    litade på hans omdöme.

  188. Om Aaron Isaac sa: "Den här människan
    är alldeles för omöjlig"-

  189. -"honom måste vi skicka tillbaka",
    så blev det så.

  190. Det blev väldigt selektivt.

  191. Alla hade ju
    ett yrke som efterfrågades.

  192. Många hade en enorm framåtanda.

  193. Det illustreras oerhört tydligt
    av Aaron Isaac.

  194. Han blev på väldigt kort tid
    vän med kungen.

  195. När kungen startade sitt krig 1788
    med Ryssland-

  196. -blev Aaron Isaac ombedd att ta hand
    om arméns materielförsörjning.

  197. Han åkte mot sin vilja, men han åkte.

  198. Soldaterna fick pengar
    när det var lugnt.

  199. De fick en lön
    för att de var soldater.

  200. En greve Munck där...
    Det var falska sedlar som trycktes.

  201. När det uppdagades
    trodde man att det var Aaron Isaac.

  202. Då, när han var i Åbo,
    blev han arresterad-

  203. -och skulle få vara i tukthus, slagen
    i järn, och leva på vatten och bröd.

  204. Det visade sig sen
    att han var oskyldig.

  205. Greve Munck åkte till slut dit.

  206. Det intressanta var
    att när han äntligen blev frisläppt-

  207. -var det en sån kall vinter
    att isen hade lagt sig.

  208. Man åkte med släde över
    från Åbo till Stockholm den vintern.

  209. De stannade på nån av de här
    Nagu eller Korpo, jag vet inte var-

  210. -och där söps det kopiöst.

  211. Den enda som var nykter
    var Aaron Isaac, för han drack inte.

  212. Han söp alla andra under bordet,
    och han stod för hela kalaset.

  213. Han tackade för att han blivit fri.

  214. Det här är om Fabian Philip. Han
    tillhörde de första judarna som kom.

  215. Han fick tillstånd
    att bosätta sig i Karlskrona-

  216. -trots att judar bara fick bo
    i Stockholm, Göteborg och Norrköping.

  217. Han var segeldukstillverkare
    och kattuntryckare.

  218. Svenska flottan låg placerad
    i Karlskrona, för det var örlogshamn.

  219. Man behövde nån som tillverkade duk.
    Det står "FP" och det är ett ankare.

  220. Vi har ett avtryck av hur det ser ut.

  221. Han använde stämpeln
    för att stämpla sin segelduk-

  222. -till svenska flottans fartyg.

  223. Han ville göra nåt
    för staden han bodde i.

  224. Han anställde änkor
    och fattiga kvinnor.

  225. De fick skapa syateljéer i
    sina bostäder och på andra ställen.

  226. De sydde de här segeldukarna.

  227. Det blev en bättre tillvaro
    för änkorna och kvinnorna.

  228. För det fick han en guldmedalj.

  229. I samband med att Aaron Isaac
    engagerades av kungen-

  230. -som materialförsörjare
    i Rysslandskriget-

  231. -var han borta från Stockholm
    i flera år.

  232. Från 1788 en bit in på 90-talet.

  233. Under den tiden inträffade det
    en revolt i församlingen.

  234. Och...

  235. Man hade förmodligen retat sig på-

  236. -Aaron Isaacs
    sätt att uppträda mot folk-

  237. -och ville ordna
    en egen begravningsplats.

  238. Och då anlades den
    i Kronobergsparken.

  239. Det var lika mycket landsbygd
    som det här var, på den tiden.

  240. Det låg intill en ladugård.

  241. Aaron Isaac gjorde sig löjlig
    över det där i sina minnen.

  242. Att det rann gödselvatten
    genom det där området-

  243. -när han såg begravningsplatsen.

  244. Den kom att användas under i stort
    sett lika lång tid som den här.

  245. Det var nog
    en ganska svår församling-

  246. -eftersom nästan alla
    var släkt med Aaron Isaac.

  247. Rabbinen valdes för att han hade
    ett rykte, ett namn-

  248. -och var en kunnig och bildad lärare.

  249. Till sin fördel
    hade han just berömmelse.

  250. Vi kan tänka oss
    att många ville lyssna på honom.

  251. Hur det skulle vara om Aaron Isaac
    inte var nöjd med rabbinens svar-

  252. -kan vi gissa oss till.

  253. Rabbinen ville hålla ihop
    församlingen.

  254. När Isaac återvände till Stockholm-

  255. -gjorde de upp en förlikning
    mellan parterna.

  256. Då sa man att på den här
    begravningsplatsen där vi är nu-

  257. -här begravs Aaron Isaac
    och hans släkt-

  258. -och också de som så att säga
    är med honom, hans falang.

  259. På sätt och vis, om man tittar
    på namnen här och på namnen där-

  260. -kan man se skiljelinjerna
    i konflikten.

  261. Jag tror att han förlorade alla barn.
    Han hade tolv barn.

  262. Han fick se dem alla dö före sig.

  263. Ja...

  264. Det märkliga är att han förbigår det
    så pass mycket i sina minnen.

  265. Det finns några enstaka rader
    om nåt av dödsfallen.

  266. Det måste ha satt djupa spår i honom.

  267. Det är inte riktigt sant att Aaron
    Isaac var absolut den första juden.

  268. Han fick vara jude, det var det som
    var det första. Vart tog han vägen?

  269. Där är han.

  270. Han kom ju hit, och de var bara ett
    fåtal familjer. De var väldigt få.

  271. De måste ha stuckit ut med sina
    mörka hår och andra seder och bruk.

  272. De måste ha stuckit ut enormt. De
    hade inte samma rättigheter och så.

  273. Att gå omkring här i slutet av 1700-
    och början av 1800-talet som jude-

  274. -måste ha varit annorlunda
    än i dagens mångkulturella samhälle-

  275. -med folk från hela världen.

  276. Jag funderade på
    att det är en liten grupp.

  277. Den lilla gruppen har ju
    inte blivit så där jättestor i dag.

  278. Vi är fortfarande en liten grupp.

  279. Visserligen låter vi
    som två miljoner-

  280. -men vi är ju bara 25 000.

  281. Man vill gärna påskina att
    det finns en gemensam eller homogen-

  282. -inställning till saker och ting,
    men det finns det inte-

  283. -utan det är mycket konflikter
    kring olika saker.

  284. Det är kvar sen 1700-talet.

  285. "Yeder mentsh hot zikh zayn pekl."

  286. Att varje människa
    får bära sin egen börda.

  287. Det fick ju Aaron Isaac, som...

  288. Men han bar sin börda med värdighet.

  289. Han förlorade ju alla sina barn.

  290. Han blev ovän med många andra
    i församlingen.

  291. Och...

  292. Han är begraven
    på en annan judisk begravningsplats.

  293. Men han levde värdigt.

  294. Det är det som är det viktiga-

  295. -för en jude av hans sort.

  296. Översättning: Jean Hessel

  297. Textning: Frida Jorlin
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

En svensk minjan

Avsnitt 1 av 4

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Aaron Isaac från Mecklenburg i Tyskland hör talas om att Sverige behöver sigillgravörer. Han kommer till ett land där judar är förbjudna. På kort tid blir han vän med kungen, grundar en judisk församling, blir indragen i svensk-ryska kriget och anklagad för att ha förfalskat sedlar.

Ämnen:
Historia > Efter ca 1900, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Nationella minoriteter
Ämnesord:
Historia, Judar, Judarnas historia
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund

Alla program i Aarons nya land

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaAarons nya land

En svensk minjan

Avsnitt 1 av 4

Aaron Isaac från Mecklenburg i Tyskland hör talas om att Sverige behöver sigillgravörer. Han kommer till ett land där judar är förbjudna. På kort tid blir han vän med kungen, grundar en judisk församling, blir indragen i svensk-ryska kriget och anklagad för att ha förfalskat sedlar.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaAarons nya land

Att bli svenskar

Avsnitt 2 av 4

Judereglementet begränsar svenska judars boende och yrken. För att klara sig krävs nytänkande och uppfinningsrikedom. Den växande industrialismen skapar arbetstillfällen och ökar förutsättningarna. I Norrköping säljer Philip Jeremias allt från spelkort till rapsolja och i Nääs grundas ett seminarium som gör slöjd till ett banbrytande skolämne.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaAarons nya land

Kärleken och traditionen

Avsnitt 3 av 4

Den judiska Emma Lamm och dalmasen Anders Zorn förälskar sig. Hon lämnar det borgerliga livet i Stockholm, flyttar till Mora och skaffar folkdräkt. Tillsammans med Anders återupplivar hon midsommar och startar en folkhögskola för hemslöjd. Änklingen Enoch Finkelstein är en av de fattiga judar som flyr till Sverige från öst. Han börjar sälja färdigsydda byxor längs järnvägsbygget mot norr. Samtidigt växer ett intresse för rasbiologi i Sverige.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaAarons nya land

I krigets skugga

Avsnitt 4 av 4

Att forma det nya Sverige och att visa sin svenskhet blir viktigt för de judar som etablerat sig i landet. Men när nazisterna kommer till makten i Tyskland kräver Sverige och Schweiz att ett J ska stämplas i judars pass. Man vill inte ha judiska flyktingar och ett strängt system tillämpas. Femhundra barn och några ungdomspionjärer får inresetillstånd. Den judiska församlingen väljer ut vilka och är ansvariga att se till att de blir försörjda.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning

Mer folkhögskola / studieförbund & historia

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaNationen

Nationalstaten

Varifrån kommer föreställningarna om Sverige och vad som är svenskt? Hur har dessa föreställningar påverkat historien? Skådespelaren och komikern Mustafa Al-Mashhadani träffar Marie Johansson Bergman som berättar om hur hon som barn sattes i fosterhem istället för att få tas om hand av sina släktingar på grund av att de var resande. 88-årige Vello Noodapera berättar om hur han som barn under andra världskriget flydde med båt från Estland och skapade sig ett liv i Sverige. Professorerna Paulina de los Reyes och Sverker Sörlin diskuterar ideologiska och politiska motiv bakom idén om nationalstaten Sverige.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaHarrisons historiepodd

Silverfågel från 1500-talet

Historikerna och makarna Dick och Katarina Harrison reser runt i Sverige och pratar om historiska föremål och epoker. De berättar om en silverfågel från 1500-talet. Är det en papegoja eller en duva och varför har den inte skottmärken?

Fråga oss