Titta

Artityd perspektiv

Artityd perspektiv

Om Artityd perspektiv

Tre unga reportrar lotsar oss genom samtidskonsten med ett historiskt perspektiv. De besöker utställningar på muséer och gallerier och samtalar med konstnärer och konstexperter. Serien visar på samband mellan då och nu och kan inspirera till eget skapande.

Till första programmet

Artityd perspektiv : Politisk konstMaterialDela
  1. Det är större än man tror.
    Man kan stå.

  2. Det ska upp nåt slags klädhängare
    så att man kan hänga av sig.

  3. Sen ska jag sätta upp nån hylla och
    fixa linoleumgolv och golvsocklar-

  4. -så att det känns mer som
    en bostad, och tröskeln ska tillbaka.

  5. Jag gillar att det blir som
    en sagodörr när den är i den skalan.

  6. Det är en fågelholk. Det finns
    många lagar i Sverige runt byggande.

  7. En säger
    att man får bygga fågelholkar-

  8. -men det står inte
    hur stora de får vara.

  9. Så jag bygger en stor fågelholk
    som det går att bo i.

  10. Det handlar om det oacceptabla i
    att människor bor på gatan.

  11. Ännu värre är
    när myndigheter beslutar-

  12. -att åka bulldozer över skjul
    som man har byggt mitt i vintern.

  13. Vad ska du göra?

  14. Det är linoleumgolvet
    som jag skär ut till fågelholken.

  15. Man måste kunna städa
    om man bor i den.

  16. Med bara ett obehandlat plywoodgolv
    går det inte.

  17. Hur definierar du
    den konst du skapar?

  18. Jag skulle spontant säga en blandning
    mellan konst och arkitektur-

  19. -som ska skapa
    situationer och eftertanke.

  20. Konstverk som jag hänger upp,
    som fågelholken, "Bostadstornet"-

  21. -och ett galleri i Masmo, då har inte
    byggnaderna varit det viktigaste.

  22. Det viktiga är att skapa situationer
    där människor träffas utanför-

  23. -och kommer i samspråk
    eller media skriver om det.

  24. Eller nån politiker lackar ur
    och säger nåt dumt.

  25. Såna situationer vill jag skapa.

  26. Situationistinternationalen i Italien
    hade till en början åtta medlemmar-

  27. -främst från Mellaneuropa. De flesta
    var konstnärer och arkitekter.

  28. Trots det hade de som slagord
    "död åt konsten".

  29. De ville avskaffa konsten
    som vilken vara som helst.

  30. Samtidigt ville de
    att själva livet blev till en konst-

  31. -där lek och fantasi prioriterades
    framför arbete och vardagstristess.

  32. Hur vet man
    att ett konstverk är politiskt?

  33. Det vet man inte alltid,
    men ett politiskt konstverk-

  34. -säger nånting
    om samhället vi lever i.

  35. Det kritiserar det
    eller lyfter fram det.

  36. Kan man säga exakt när den
    politiska konsten började blomstra-

  37. -eller vem den första konstnären var?

  38. Svårt att säga, men som begrepp föds
    den politiska konsten på 1960-talet-

  39. -och utvecklas och blomstrar
    på 70-talet.

  40. Det händer mycket i samhället
    på 60-talet.

  41. En politisk medvetenhet växer. Vi har
    feminismen som är på frammarsch.

  42. Vi börjar reflektera över
    hur vi konsumerar.

  43. Miljöförstöringen
    blir man plötsligt medveten om.

  44. Här är ett verk som egentligen inte
    är ett färdigt konstverk-

  45. -utan en modell till ett torn.

  46. Det är gjort av Vladimir Tatlin
    1919-1920.

  47. Han är
    en av de främsta konstruktivisterna.

  48. Konstruktivismen som rörelse föds i
    och med Oktoberrevolutionen 1917.

  49. Ett gäng konstnärer ställer sig
    på de ledande politikernas sida-

  50. -för konsten måste vara
    del i det kommunistiska samhället.

  51. Konstverken
    skulle jobba med samhället-

  52. -och verka för det bättre samhället
    som man strävade efter.

  53. Ett bra exempel är Ai Weiwei.

  54. En kinesisk konstnär
    som har fått mycket uppmärksamhet.

  55. Han bedöms vara en av de mest inflyt-
    elserika personerna i konstvärlden.

  56. Han blev fängslad i Kina för att
    de styrande inte gillade vad han sa.

  57. Yttrandefriheten där är inte
    som vi är vana vid att den är.

  58. Om ni skulle göra konst utifrån era
    värderingar eller försöka påverka-

  59. -hur skulle ni göra då?

  60. Efter att en kvinna med slöja
    blev misshandlad...

  61. Han hade sagt
    en massa saker om slöjan.

  62. Dagen efter bildades det
    en Facebook-grupp-

  63. -där man
    skulle fota sig själv i slöja-

  64. -kvinnor som män, för att visa
    solidaritet. Slöja är inget konstigt.

  65. Man borde få ha friheten
    att ha på sig den.

  66. Då vore det spännande att jobba
    vidare med slöjan på olika sätt.

  67. Det finns svenska konstnärer som klär
    på skulpturer som ser ut att frysa.

  68. Det vore kul att sätta slöja på såna.

  69. En svensk skulptur med slöja. Kanske
    inget onormalt med det i framtiden.

  70. Vad gör vi framför Strindberg-statyn?

  71. -Vi ska sätta på en slöja på den.
    -Seriöst?

  72. -En slöja längst upp?
    -Och det ska du göra.

  73. -Varför ska du göra det?
    -Strindberg - en känd svensk och man.

  74. Ifrågasättande och kontroversiellt.
    Det är politisk konst.

  75. Yes! Äntligen har jag fått upp den.

  76. Det här är mitt politiska konstverk.

  77. Textning: Helena Lindén
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Politisk konst

Avsnitt 3 av 4

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Politik har alltid påverkat konstnärers arbete. Under tidigt 1900-tal ville de ryska konstruktivisterna tillsammans med ledande politiker vara med och bygga samhället. Under 1960- och 1970-talen börjar feminism och miljörörelser påverka konsten. I dag ser vi hur konstnärer som Ai Wei Wei gör politiska musikvideor. Vi träffar konstnären Victor Marx som bygger en gigantisk fågelholk för hemlösa och konstintendent Ylva Hillström som berättar om den politiska konstens början.

Ämnen:
Bild
Ämnesord:
Konst, Konst och politik, Konsthistoria, Politik i konsten
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9, Gymnasieskola

Alla program i Artityd perspektiv

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaArtityd perspektiv

Konceptkonst

Avsnitt 1 av 4

Konceptkonst kretsar mer runt idén, eller konceptet, än det visuella uttrycket. Rörelsen kring konstarten tog sin början under 1960-talet. Reportrarna Rumeysa Alici och Aleks Kabel träffar konstnären Meriç Algün Ringborg. Hon förmedlar idéer och tankar om identitet och tillhörighet genom verk bestående av texter, dokument och ljud. Konstintendent Ulf Eriksson berättar och exemplifierar med verk av bland andra On Kawara.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaArtityd perspektiv

Selfie och självporträtt

Avsnitt 2 av 4

Konstnärer har genom alla tider varit intresserade av att arbeta med bilden av sig själv och den egna identiteten. De unga reportrarna möter fotokonstnären Ulf Lundin och testar att ta egna porträtt. Tillsammans funderar de över maktpositioner och maktförskjutningar i framställandet av sig själva. Vem är subjekt och vem är objekt? Moderna museets intendent Ylva Hillström förklarar hur självporträttet har förändrats genom tiderna och vi får se verk av Helene Schjerfbeck, Robert Rauschenberg och Sophie Calle.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaArtityd perspektiv

Politisk konst

Avsnitt 3 av 4

Politik har alltid påverkat konstnärers arbete. Under tidigt 1900-tal ville de ryska konstruktivisterna tillsammans med ledande politiker vara med och bygga samhället. Under 1960- och 1970-talen börjar feminism och miljörörelser påverka konsten. I dag ser vi hur konstnärer som Ai Wei Wei gör politiska musikvideor. Vi träffar konstnären Victor Marx som bygger en gigantisk fågelholk för hemlösa och konstintendent Ylva Hillström som berättar om den politiska konstens början.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaArtityd perspektiv

Surrealism

Avsnitt 4 av 4

Den surrealistiska konsten utgår från drömmar och fantasier där helt skilda världar möts och bildar bisarra konstverk. Vi undersöker surrealismen genom verk av Rene Magritte, Salvador Dali, Maya Deren och Louise Bourgeois. Konstintendent Ulf Eriksson guidar oss genom surrealismens historia och konstnären Meta Isæus-Berlin presenterar oss för sina drömlika målningar och kaotiska installationer.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning

Mer grundskola 7-9 & bild

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaArtityd

En film om Dotse och Emmilou

Dotse och Emmilou är två konstnärer som har förts samman tack vare deras brinnande intresse för graffiti. Vi följer dem i deras vardag och i kampen att få utöva sin konst. Emma Simu (Emmilou) har länge kämpat för den omdiskuterade Märstaväggen och rätten att få uttrycka sig. För henne är graffiti lika mycket konst som andra konstarter. Jonatan Salomonsson (Dotse) är en ung multikonstnär som plockade upp sprayburken redan i elvaårsåldern. Han kämpar med att hinna med skolan parallellt med sin stora passion, graffitin.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaTyst tagning

Producent och pengar

För att kunna genomföra filmprojekt i den tuffa filmbranschen krävs pengar. Producenten Lena Rehnberg ger tips om hur ett manus kan vässas för att bli lättare att sälja in till filmbolagen. Erik träffar också producenten Mindy Drapsa för att se om de kan samarbeta.

Fråga oss