Titta

Lärlabbet

Lärlabbet

Om Lärlabbet

Säsong 1. För lärare, med lärare, av lärare. Tanken med serien är att den ska bidra till reflektion och handlingskraft hos pedagoger kring lärandeprocesser och visa att det ständigt finns möjligheter till yrkesutveckling.

Till första programmet

Lärlabbet: SkolmiljöDela
  1. Jobbar du i skolan
    och vill ha inspiration?

  2. Vill du ta del av lärares pedagogiska
    idéer, kunskaper och erfarenheter?

  3. Vill du ge oss dina råd?

  4. Du har kommit rätt.
    Det här är "Lärlabbet".

  5. Programmet för, om
    och med dig som jobbar i skolan.

  6. Mobbning och kränkningar bland unga-

  7. -är ett problem
    som de flesta skolor brottas med.

  8. Det är svårt att jobba med.

  9. I sex program pratar vi därför
    om mobbning ur olika aspekter.

  10. I dag frågar vi: Hur mycket
    påverkar skolmiljön mobbningen?

  11. Och hur motverkar man mobbning?

  12. Det ska vår kunniga panel besvara.

  13. De består av inga mindre än:

  14. Peter Bragner,
    rektor på Östra grundskolan-

  15. -och tillträdande rektor
    för Glömstaskolan.

  16. Han twittrar
    om skola och pedagogiska frågor.

  17. Karin Berg
    är lärare på Schillerska gymnasiet-

  18. -och jobbar med
    lärande, bedömning och IKT.

  19. Hon driver Skolsmedjan, bloggar
    och gör podcasten "Skolsverige".

  20. Anne-Marie Körling,
    lärare, författare och föreläsare.

  21. Hon handleder och utbildar lärare,
    och driver bloggen "Körlings ord.se"

  22. Välkomna. Det ska bli spännande att
    höra vad ni har att säga om ämnet.

  23. Först ska vi
    till Nya raketskolan i Kiruna.

  24. Den är arkitektritad för att
    förebygga mobbning och utanförskap.

  25. En som lockades av den här miljön och
    arbetet på skolan är Maria Isaksson.

  26. Jag sökte hit till Kiruna,
    till centrala stan.

  27. Jag har jobbat i byskola
    och ville prova nåt nytt.

  28. Framför allt med lag- och tematänket
    som fanns, och är en av grundpelarna.

  29. Vi jobbar i lag, så vi är flera.
    Jag har svenska och engelska

  30. Vi är flera pedagoger.
    Man är aldrig ensam.

  31. Man planerar och jobbar tillsammans.

  32. Man delar på elever.

  33. Vi tar hand om alla barnen.
    Man är inte ensam.

  34. Nya raketskolan
    är ju byggd utifrån en miljö-

  35. -som ska göra det transparent.

  36. Det gör att var jag, som pedagog,
    än befinner mig i byggnaden-

  37. -har jag eleverna runt om mig.

  38. Det här transparenta
    gör det lättare för oss-

  39. -att se blickarna som man kan skicka.

  40. Utan att säga ett ord kan man tala om
    för kamraterna vad som gäller.

  41. Verbala kränkningar ser vi ju,
    men vi kanske inte hör allt.

  42. Eftersom vi har den här ytan
    på skolan är vi alltid bland barnen.

  43. Det tror jag gör det
    lättare för oss att upptäcka det-

  44. -med tanke på
    hur jag hade det tidigare.

  45. Med min erfarenhet upplever
    jag att det är betydligt lättare här.

  46. Barnen är inte ensamma här.
    Det finns alltid en vuxen.

  47. Nån lärare är alltid på väg till
    ett klassrum, eller ska hämta saker.

  48. Vuxna rör sig alltid bland barnen.

  49. Jag tror inte att
    vi botar mobbningen på det sättet.

  50. Men jag tror att vi kan ta mycket
    i dess linda, innan det blir stort.

  51. Självklart kan vi inte se allt,
    även om vi önskade att det vore så.

  52. Det tror jag inte.
    Den dan jag tror det är det nog illa.

  53. Jag vet
    att det händer saker jag inte ser.

  54. Det gör
    att jag är mer på min vakt och alert.

  55. Jag upplever
    att utformningen av den här skolan-

  56. -gör att barnen känner sig sedda.

  57. Jag tror att mycket av
    mobbningen och kränkningen som sker-

  58. -är sånt
    man vill göra när ingen ser på.

  59. Jag tror att det påverkar ganska
    mycket att du har den här ytan.

  60. På grund av
    att de känner att nån ser dem.

  61. De studsar en boll,
    och så har nån sett dem.

  62. Om de studsar den på en kompis
    öppnar nån en dörr och frågar om det.

  63. Man kommer inte undan. Man får
    personligen stå för det man gör.

  64. Det gör nog att
    man tänker efter innan man gör saker.

  65. Det tror jag.

  66. Vad tänker ni när ni ser
    den här typen av skolmiljö?

  67. Det är en fantastisk miljö. Det
    måste jag säga. Det är otroligt fint.

  68. Hon pratar om transparens.
    Det ser man med öppna ytor...

  69. Det är en miljö som säger
    till eleverna att de är värda nåt.

  70. "Du är värd att ha det fint.
    Du är värd att ha det snyggt."

  71. "Du har ett värde."

  72. Det tror jag också
    är oerhört viktigt.

  73. Eleverna känner sig hemma. Det
    är viktigt. Det var min första tanke.

  74. Lärarna ser eleverna,
    men eleverna ser också lärarna.

  75. -Det är en omvänd scen.
    -Det är inte kontroll, utan relation.

  76. Jag skulle säga det.
    Vi har en relation.

  77. Vi är intresserade av vad ni gör,
    och vill delta som lärare och elev.

  78. Jag tror på att eleverna kan se in i
    arbetsrum och vet var lärarna finns.

  79. Hur mycket betyder skolmiljön för den
    sociala hälsan hos eleverna, Karin?

  80. Jag tror att en sån här skola-

  81. -främjar relationsbygget,
    som är så viktigt i en skola.

  82. Att jag litar på eleverna,
    och eleverna litar på mig.

  83. Om det är transparent
    bygger man tillit.

  84. Det är klart
    att ett barn som är tryggt mår bra.

  85. Öppna glasytor är,
    som du säger, ett relationsbyggande.

  86. Vi vill göra det i skolan,
    och det är nödvändigt, tror jag.

  87. Det är inte avgörande,
    men den fysiska miljön kan förstärka-

  88. -ett bra redaktionellt arbete.

  89. Hur menar du då?

  90. Det möjliggör mötena,
    relationskapandet och att man syns.

  91. Om man jobbar aktivt ökar
    möjligheterna i en miljö som främjar-

  92. -och inte skärmar av och stänger.

  93. Tillfället gör tjuven, sägs det.
    Gör det mobbaren också?

  94. Det är svårt med mobbning i rummet.

  95. Det handlar om ögonkast
    och små subtila signaler också.

  96. Om man är i samma miljö som eleverna,
    så är man ju där.

  97. Då har man större möjlighet att se,
    och kväva saker i sin linda.

  98. Det är också mycket färg, och det
    finns saker att göra. Det är viktigt.

  99. Samtidigt
    som man visar elevernas värde-

  100. -genom att visa upp deras arbeten.

  101. Det är många saker som samverkar.

  102. Du är rektor på en skola som byggs
    nu, Peter. Glömstaskolan i Huddinge.

  103. Redan från ritningsstadiet-

  104. -skulle byggnationen
    ha ett antimobbningsperspektiv.

  105. Kan du förklara?

  106. Det hänger ihop med Nya raketskolan.

  107. Det transparenta och möjligheten
    att hela tiden vara nära varandra.

  108. Vi bygger bort korridorer
    och toaletter i hörnen-

  109. -och är i kommunikationsvägarna
    hela tiden, så att man alltid ser.

  110. Man har inte de här skrymslena.

  111. Skåphallen, den långa korridoren-

  112. -eller toaletterna längst ner i
    korridoren som man inte har koll på.

  113. Hur tänker du
    om elevernas psykosociala hälsa?

  114. Det hänger ihop med organisation.

  115. Att man äger sin skoldag, och det
    hänger ihop med hur man trivs.

  116. Trivs man och känner sig trygg-

  117. -ger man sig inte på andra
    för att få status.

  118. Få skolor har privilegiet...
    Nybyggda skolor är en lyx.

  119. Karin, din skola är hundra år gammal.
    Schillerska gymnasiet i Göteborg.

  120. Hur jobbar ni med de lokaler ni har?

  121. På lektionerna
    ska det inte vara fokus på mig-

  122. -utan på eleven och elevens lärande-

  123. -och eleven i görande och aktivitet.

  124. Då blir det väldigt
    lite utrymme till nåt annat.

  125. Det finns fina grafer,
    om man har sett dem...

  126. ...på att eleverna inte tänker
    så mycket själva under en lektion.

  127. Ökar man den aktiviteten, alltså
    elevernas görande på lektionerna-

  128. -då blir det också
    ett annat arbetsklimat.

  129. Skolan är gammal och har högt i tak.

  130. Den är pampig.
    Hur påverkar det eleverna?

  131. De är stolta
    över sin skola på ett annat sätt.

  132. De känner kunskapen
    i väggarna på ett annat sätt.

  133. De är också malliga,
    och förstår att det är viktigt också.

  134. På det sättet är det...

  135. Anne-Marie, du jobbar med hur man kan
    arbeta med sin miljö i klassrummet.

  136. Vad ska man tänka på där?

  137. I klassrummet ska alla komma
    i kontakt med läraren och varandra.

  138. Jag måste fråga mig hur jag gör ett
    klassrum där jag kan undervisa-

  139. -på flera ställen, i andra
    konstellationer, i mikrosammanhang.

  140. Det första jag gör i klassrummet, är
    att fundera på var jag kan undervisa.

  141. Jag bryter upp
    strukturerna i klassrummet.

  142. -Hur gör man det?
    -Man möblerar annorlunda...

  143. ...och sätter ihop bord
    i andra konstellationer.

  144. Hur sitter man på ett sätt som gör
    att man kan uppmärksamma mobbning?

  145. -Som lärare eller...
    -Hur man möblerar.

  146. Att vi alla ser varandra
    är avgörande-

  147. -och att vi har moment där alla ser
    varandra. Såna moment vill jag ha.

  148. Vi kan inte vara elaka
    när vi ser varandra.

  149. Om vi sitter
    bakom varandra kan man viska.

  150. Det kan kännas otryggt även om
    det inte viskas, eller görs miner.

  151. Så fler konstellationer
    där vi inte sitter frånvända-

  152. -utan är riktade mot varandra.

  153. Det ska också vara variation.
    Man byter samarbetspartner.

  154. Och jag cirkulerar-

  155. -som en undervisande lärare
    från fler platser.

  156. Jag står inte på en plats.

  157. Då byter jag perspektiv
    och kommer närmare eleverna.

  158. Vi fortsätter snart.
    Det är dyrt att bygga om en skola.

  159. Nån som har erfarenhet
    av att hitta lösningar-

  160. -från en liten budget är Åsa Machado.

  161. Hej. Du är arkitekt
    och med i skolhusgruppen-

  162. -en ideell förening
    som arbetar med skolmiljöer.

  163. Hur upplever du att skolmiljön
    påverkar elever och mobbning?

  164. Jag tror att det påverkar mycket.

  165. Den fysiska miljön speglar synen
    som samhället har på eleverna.

  166. Så läser man nog av det också.

  167. Om det är en nedsliten,
    bortglömd och oälskad skolbyggnad-

  168. -så tror jag att eleverna
    uppfattar sig själva så också.

  169. Man tar till sig
    att man inte är sedd.

  170. Det finns inte så höga
    förväntningar på eleverna heller.

  171. Att skolbyggnaderna
    hålls i skick är...

  172. Om man utnyttjar
    deras möjligheter och gör det fint-

  173. -ställer man
    förväntningar på eleverna.

  174. Oftast är byggnaderna gamla
    och slitna. De kan vara baracker.

  175. Det finns sällan medel
    till att bygga nytt.

  176. Vad kan man göra
    med de medel man har?

  177. Det som ska byggas om ska man...

  178. Man försöker att hitta
    resurserna i verkligheten man har-

  179. -och förvalta dem
    in i den ombyggda miljön

  180. Man utvecklar det som funkar.

  181. Om det är viktigt med
    skolans fik försöker man lyfta det-

  182. -ta fram det bästa,
    och gruppera de trygga zonerna.

  183. Då vet man som elev
    att om det gick dåligt på provet-

  184. -eller om man
    känner sig otrygg med andra elever-

  185. -så kan man hitta trygghet där.

  186. Då går man dit,
    i stället för att ge upp och gå hem.

  187. En inlevelse
    i hur vardagen kommer att se ut-

  188. -är ett krav vi måste ställa på oss
    själva, vi som hanterar byggnaderna.

  189. Om man har medel och ska bygga om
    skolan, vad är de största misstagen?

  190. Vi ser ju väldigt mycket
    av de här lapptäckesförändringarna.

  191. Man åtgärdar ett problem i taget,
    och tar inte ett helhetsgrepp.

  192. Om man bara tänker
    att man ska bygga om i ena hörnet-

  193. -då tänker
    man inte på trygghetsfrågor.

  194. Man måste nog
    ha en övergripande plan-

  195. -även om man bara tänker
    på det här årets budget.

  196. Vi jobbar gärna så.

  197. Det finns vissa zoner...

  198. Man har med sig att trapphus,
    som vi såg i inslaget...

  199. Trapphus och omklädningsrum
    är känsliga miljöer.

  200. Vi försöker att
    inte bygga fler slutna korridorer-

  201. -och att öppna de som finns.

  202. Vilka bör vara med i
    planeringsarbetet?

  203. Alla. Alla på skolan.

  204. Jag tycker att jag har fått minst
    lika mycket av att prata med...

  205. -...Maggan i kafeterian.
    -Varför då?

  206. De kan berätta.
    De står där hela dagarna.

  207. De har egna relationer med eleverna
    och känner av verksamheten.

  208. Jag behöver själv gå dit och dra
    runt, utan att ha ett ärende ibland.

  209. Rektorn ska alltså inte hålla i allt.
    Man ska dra in alla.

  210. Ja. Rektorerna gör ett jättejobb.
    De hjälper mig att förmedla.

  211. Det blir en bra spindel i nätet.
    Jag får tillgång till verksamheten.

  212. Det är ett bra samarbete, men
    rektorn kan inte berätta detaljerna-

  213. -som helheten är uppbyggd av.
    Man vill gärna jobba med eleverna.

  214. Skolorna brukar ha
    elevrepresentanter-

  215. -eller elevambassadörer. Det är olika
    konstruktioner. Dem vill vi komma åt.

  216. Genom dem vill vi komma åt de som
    inte har anmält sig till den gruppen.

  217. De sitter inne med kunskaper
    om vilka miljöer som är otrygga.

  218. Inom några minuter vet man
    var de inte trivs, vad som är bra-

  219. -och om möblerna inte är bra
    för att folk går bakom.

  220. Det går att kartlägga. Det tar tid,
    och det kräver nyfikenhet-

  221. -ambition och ansvar.
    Men det går att komma långt.

  222. -Går alla skolmiljöer att förändra?
    -Ja, absolut.

  223. Jag skulle inte ge upp i alla fall.

  224. Tack så länge, Åsa.
    Sitt kvar, så pratar vi mer sen.

  225. Vi ska tillbaka
    till Nya raketskolan i Kiruna.

  226. Där har man öppnat upp och satt in
    glasväggar för att motverka mobbning.

  227. De har en fråga till oss.

  228. Det man kan fundera över
    är våra trapphus.

  229. Hur kan man komma åt det där?

  230. Där samlas många barn i olika
    åldrar, som ska passera varandra.

  231. Och samma tanke
    kring omklädningsrummen.

  232. Hur kan man få inblick? Vad händer?

  233. Hur kan man hjälpa barnen
    i den situationen?

  234. Transparensen på skolan
    gör att vi upplever-

  235. -att vi kommer åt mobbningen och
    kränkningarna i ett tidigt skede.

  236. Hur gör vi det i ett trapphus
    eller i ett omklädningsrum-

  237. -där det inte ska vara transparent?

  238. Vissa miljöer ska inte vara
    transparenta. Hur gör man med dem-

  239. -för att trygga dem?

  240. När man inte ser kan man höra.

  241. -Det har vi jobbat med.
    -Hur?

  242. När man projekterar, eller planerar,
    en ombyggnad eller en nybyggnad-

  243. -sätter man inte in trösklar.
    Då kommer ljudet igenom.

  244. -Bygger det trygghet?
    -Man vet inte vem som är utanför.

  245. Det kan vara lärare, rektorer eller
    vaktmästare som har öronen med sig.

  246. Man kan också glasa dörren,
    men ha det frostat.

  247. Då ser man om det är tänt
    i omklädningsrummet-

  248. -och vet att det kan vara nån där
    inne. Då lyssnar man kanske.

  249. Inifrån känner man sig inte fullt
    lika osynlig. Även om man inte syns.

  250. Man ska inte underskatta ljud.
    Det är samma med korridorer.

  251. Det är kanske inte det första man
    tänker på. Att ljud gör miljön trygg.

  252. Det är mitt ansvar att hitta
    de möjligheterna, anser jag.

  253. Hon pratar om trapphuset, och
    att få mer lärarsikt i trapphus.

  254. Det beror på hur det är byggt.
    Det kan räcka med glaspartier.

  255. Man om det rör sig i trapphuset. Det
    är en vertikal rörelse i byggnaden.

  256. Då är ju varje vuxen individ
    en trygghetsskapande punkt.

  257. När man går i trapphuset
    och kan se ut-

  258. -eller se in,
    då blir det en ökad trygghet.

  259. Det är jättebra om man kan glasa, för
    man blir inte störd av intryck där.

  260. Det är en oproblematisk lösning.
    Det beror på hur det sitter i huset.

  261. Man kan planera att inte bygga
    trapphus. Det har vi gjort i Glömsta.

  262. Där rör man sig det stora rummet.
    Man kan välja olika vägar.

  263. Man går dit eller dit,
    beroende på vem man vill möta.

  264. Det är en organisatorisk fråga också.

  265. Man tänker utifrån scheman. Vem möts,
    och vart går kommunikationsvägarna?

  266. -Har du exempel?
    -Man har klassrum här och här...

  267. ...då ska småbarn dit,
    och stora barn dit.

  268. Man ser till
    att de inte gör det samtidigt.

  269. Kan man göra så i omklädningsrummen?
    Man kanske inte ska gå in...

  270. Ska alla duscha samtidigt,
    eller släpper man in dem pö om pö?

  271. Varför kan inte vuxna
    vara med egentligen?

  272. Duschar är ett gissel. För de flesta
    är det jobbigt att duscha i skolan.

  273. Hur kan man jobba där?

  274. Mitt senaste projekt på
    gymnasienivå handlade om omklädning.

  275. Där la vi
    inga nya resurser på öppna duschar.

  276. Vi ordnade omklädningsrum
    utan trösklar, och med frostat glas.

  277. Och så finns det badrum.
    Man kan göra som hemma.

  278. Man går in och låser om sig. Man
    duschar och blir klar i lugn och ro.

  279. Det måste vara så mycket dyrare...

  280. Varför ska man bygga duschar
    som ingen vågar använda?

  281. Bättre att bygga
    färre duschar som används.

  282. Organisationen får schemalägga-

  283. -och utnyttja resurserna som finns,
    och inte bygga nåt som inte funkar.

  284. Det är mycket begärt att ta av sig
    kläderna när folk har mobiltelefoner.

  285. Jag tyckte inte att det var rimligt,
    så det styrde vi ifrån.

  286. Har ni några frågor till Åsa?

  287. Ljud är intressant. Man hör mycket,
    och det är inte bara det visuella.

  288. Man får lyssna in och förstå.

  289. Alla rum som skapas, och som
    existerar måste vi förhålla oss till.

  290. De vuxna måste fundera på-

  291. -ombyte och toaletter,
    så att det blir trygga miljöer.

  292. Det går att inte skicka in
    eleverna samtidigt i duschrummet.

  293. Man kan vara lyhörd och göra det-

  294. -med respekt för integritet
    och individ. Det är viktigt.

  295. Jag tänker att...

  296. Raketskolan har förutsättningen
    för att bygga relationer.

  297. De är trygga i sig själva
    och vet om att vuxna ser dem.

  298. De är sedda och känner det.
    Då har vi jobbat proaktivt.

  299. Då är man kanske
    inte dum i trapphuset heller.

  300. Ibland tror vi vuxna
    att vi behöver vara överallt.

  301. Om vi säger att vi har det så här-

  302. -tror jag att man kan skapa en miljö
    där barnen vågar komma och berätta.

  303. De säger att så här är det,
    och det här har hänt.

  304. Nu är det illa i omklädningsrummen.
    Vi måste göra nåt.

  305. Man kan ha den öppna dialogen-

  306. -eftersom de ser mig som en människa
    i en öppen miljö. Det hjälper till.

  307. Hos oss får vi jobba mer med det.
    Vi får prata med dem i små grupper.

  308. Man kan få mycket hjälp...

  309. Vill ni säga nåt, kort?

  310. Man kan ha behov av integritet,
    lugn och ro och avskildhet.

  311. Det måste vara en svår balans.
    Hur tänker du?

  312. Det man kan tillföra som arkitekt-

  313. -är att erbjuda en palett av rum.

  314. Det ska finnas olika rum, med olika
    känslor, och olika grad av öppenhet.

  315. Man får lita
    på att verksamheten hanterar rummen-

  316. -så att det inte spårar ur.
    Det ska finnas både mindre rum-

  317. -och öppnare rum, som man är mer i.

  318. Man får också
    tänka på mikrosituationer.

  319. Det där lilla lugnet
    kan finnas i en fönsternisch.

  320. Man kan bygga
    en liten bänk runt hörnet.

  321. Man syns kanske fortfarande men
    känner att man har klivit åt sidan.

  322. Man ställer kraven
    från början när man planerar.

  323. Man tänker på vad man ska erbjuda.
    Både det stora och det lilla.

  324. Jättebra. - Tack för att ni kom och
    delade med er av era råd och tips.

  325. Tack.

  326. Tack, ni som har tittat.
    Var med nästa gång.

  327. Vi fortsätter med ämnet.
    Vi pratar om normer och värderingar-

  328. -och hur man jobbar
    för att förhindra mobbning.

  329. Jag fortsätter att prata med panelen.
    Gå in på bloggen och ta del av det.

  330. Fortsätt diskussionen
    på sociala medier under #Lärlabbet.

  331. Ha det bra.

  332. Textning: Sebastian Lilja
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Skolmiljö

Avsnitt 4 av 17

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Tema: mobbning. Hur mycket påverkar skolmiljön mobbningen? Och hur kan man jobba med skolmiljön för att motverka mobbning? Vi besöker nya Raketskolan i Kiruna, en skola arkitektritad för att förebygga mobbning och utanförskap. En som lockades av den här miljön och arbetet på skolan är läraren Maria Isaksson.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Sociala relationer, Värdegrund > Mobbning
Ämnesord:
Mobbning, Pedagogik, Pedagogisk psykologi, Skolan, Skolans socialpsykologi, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i Lärlabbet

Säsong 1
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Se mobbning

Avsnitt 1 av 17

Att jobba framgångsrikt mot mobbning är svårt. En metod som fungerar på en skola, fungerar inte nödvändigtvis på en annan. Många konflikter i skolan startar på rasten. På Håstaskolan i Hudiksvall lyckas man minska mobbningen med hjälp av gemensamma rastaktiviteter. Vi träffar skolans rektor Hege Arola.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Samverkan

Avsnitt 2 av 17

Tema: mobbning. Ofta börjar mobbning på skolan och fortsätter sedan på fritiden. Men ibland är det tvärtom, konflikter som börjar efter skoltid följer med in i klassrummet nästa dag. Vilket ansvar har skolan för hur eleverna mår och vad de gör på sin fritid? Hur kan skolan samarbeta med föräldrar, föreningar eller andra delar av samhället för att förebygga mobbning efter skoltid?

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Nätmobbning

Avsnitt 3 av 17

Konflikter som uppstår i skolan fortsätter ofta ute på nätet. Hur ska skolan jobba med mobbningen som sker på nätet? Och är det verkligen skolans ansvar? Vi besöker Drottning Blankas gymnasium i Stockholm där rektor Norma Aznar har bestämt att de måste ta tag i nätmobbningen. De använder bland annat en app där eleverna när som helst på dygnet kan anmäla vad de ser eller råkar ut för.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Skolmiljö

Avsnitt 4 av 17

Tema: mobbning. Hur mycket påverkar skolmiljön mobbningen? Och hur kan man jobba med skolmiljön för att motverka mobbning? Vi besöker nya Raketskolan i Kiruna, en skola arkitektritad för att förebygga mobbning och utanförskap. En som lockades av den här miljön och arbetet på skolan är läraren Maria Isaksson.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Normer

Avsnitt 5 av 17

Tema: mobbning. Normer och värderingar sätts tidigt i livet. Hur kan skolan jobba med normer och värderingar för att förhindra mobbning? Det pedagogiska arbetet på förskolan Rörmokaren går ut på att jobba normkritiskt - mot utanförskap och mobbning. Vi träffar förskolläraren Camilla Liljedahl.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Ansvar

Avsnitt 6 av 17

Tema: mobbning. Hur ser ansvaret ut när mobbning är ett faktum? Har eleverna något ansvar? Vi besöker Östergårdsskolan i Halmstad, där man jobbar med kamratstödjare. Det innebär att några elever bland annat ska hålla koll och rapportera till vuxna om de ser att någon blir mobbad. Metoden har varit omdiskuterad och en del menar att det är fel att lägga ansvaret på eleverna. Samtidigt sker ofta mobbning när skolpersonal inte är närvarande. Anna Wälivaara som är lärare på skolan tycker att kamratstödjare, som en del i ett större antimobbningsarbete, fungerar bra.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Teknikstöd

Avsnitt 7 av 17

Tema: specialpedagogik. Teknikstöd i form av datorer, surfplattor och mobiler används ofta i skolmiljön. Om elever och lärare ökar kunskapen och medvetenheten kring den nya tekniken, lyckas barn i behov av särskilt stöd mycket bättre, säger specialpedagog Ulrika Jonson, Vallaskolan i Södertälje.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Inkludering

Avsnitt 8 av 17

Tema: specialpedagogik. Hur kan skolor lyckas med inkludering? På Rannebergsskolan i Angered har man anställt inkluderingspedagogen Lena Ekstrand. Hennes uppgift är att få alla att känna sig inkluderade.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Flerspråkighet

Avsnitt 9 av 17

Tema: specialpedagogik. Den enskilt svåraste uppgiften för specialpedagogen Anna Hansson på Angereds gymnasium är att kunna utläsa om en nyanländ elev med annat modersmål än svenska har en språkstörning eller av andra skäl inte har den språkprogression man kan förvänta sig i en viss ålder. För att kunna göra en fullständig kartläggning måste det finnas personer på skolan med pedagogisk bakgrund som talar elevernas språk, menar Anna Hansson. Det är en av lösningarna på Angereds gymnasium.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Tidigt stöd

Avsnitt 10 av 17

Tema: specialpedagogik. Hur arbetar bra skolor och lärare för att i tid upptäcka och ge rätt stöd? Vissa forskare menar att Finlands framgångsrika skola bland annat beror på att eleverna redan från tidig skolålder får det stöd de har behov av. Ungefär 20 % av Finlands skolelever har någon gång fått extra stöd för någon typ av skolsvårighet. Prorektor Annika Lassus och specialpedagog Lilian Vestergren på Övningsskolan i Vasa i Finland menar att det är extra viktigt att lägga mycket resurser tidigt på terminen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Elevens förståelse

Avsnitt 11 av 17

Tema: betyg och bedömning. Malin Carlsson är lärare i årskurs F-3 på Lindblomskolan i Hultsfred. Tillsammans med eleverna har hon utvecklat en PP-vägg. Det är en plansch där det tydligt anges vad man måste kunna inom ett visst ämne för att uppnå målen. Eleverna kan utgå från PP-väggen när de själva ska bedöma hur långt de har kommit i sitt eget lärande. Malin menar att det är viktigt att eleverna redan från början får vara med och bestämma hur de ska uppnå målen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Olika bedömningsunderlag

Avsnitt 12 av 17

Tema: betyg och bedömning. Det finns fler former av underlag än det skriftliga. Muntlig redovisning, grupparbeten, filmproduktion, blogg, podd och så vidare. Hur bedömer du som lärare dessa underlag? Hur mycket frirum har lärare i ett myndighetsutövande fält? Vi träffar Camilla Askebäck Diaz som är lärare i matematik, NO och förstelärare i digitala verktyg på Södermalmsskolan i Stockholm. För henne är det en självklarhet att bedömningen även sker i de digitala verktygen. Hon berättar hur hon jobbar med det.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Återkoppling, motivation och självkänsla

Avsnitt 13 av 17

Tema: betyg och bedömning. Efter några års experimenterande har svenskaläraren Olle Carlgren på Höglandsskolan i Bromma hittat den för honom bästa metoden för systematisk återkoppling till eleverna. - Det är inte det första utkastet som eleverna lämnar in som är det viktigaste, utan det eleverna faktiskt lär sig under tiden, menar Olle.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Sambedömning

Avsnitt 14 av 17

Tema: betyg och bedömning. I Ljusdals kommun storsatsas det på sambedömning. Carina Wikström är lärare på Slottegymnasiet. Hon berättar att likvärdigheten ökar när lärarna gör sambedömningar både inom lärarkollegiet på hennes gymnasium och tillsammans med lärare på andra skolor i kommunen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Att erövra yrket

Avsnitt 15 av 17

Tema: lärarprofessionen. Lärlabbet besöker Knutbyskolan och Christina Maelan. Hon är förstelärare och handledare till lärarstudenter som ska omsätta teori till praktik. Lyhördhet och respekt är två av de allra viktigaste komponenterna för att bli en bra lärare, säger Christina och hennes lärarstudent Georgios Varitmadis håller med. Studiogäster följer upp med samtal.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Den lärande läraren

Avsnitt 16 av 17

Tema: lärarprofessionen. Modersmålsläraren Tülay Gürgüns arbetsvecka ser ut som sina kollegors, men till skillnad från de flesta andra lärare ägnar hon nästan all sin fritid åt att ta in information från den digitala världen. På sin blogg samlar hon allt som kan vara intressant för pedagoger i form av övningar och pedagogiska spel. Tülay tycker att hela synsättet på hur lärare kan fortbildas inom det här området måste förändras. Studiogäster följer upp med samtal.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Framtidens lärande

Avsnitt 17 av 17

Tema: lärarprofessionen. Agneta Hedenström är rektor för Antnässkolan utanför Luleå. Hon menar att framtidens klassrum kommer att vara kreativa ytor utan gränser. Studiogäster följer upp med samtal.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler
Säsong 2
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Mottagandet

Avsnitt 1 av 29

Tema: nyanlända elever. På onsdagar kommer nyanlända barn och ungdomar till mottagningsenheten Välkomsten i Helsingborg. Det brukar bli fullt av liv och lite rörigt när alla samlas. Personalen tar reda på vilka olika språkgrupper alla tillhör och därefter påbörjas kartläggningen. Sedan en tid tillbaka har personalen använt sig av en modell som går i linje med de direktiv Skolverket kommer ut med i början av januari 2016. "Det bästa med att göra kartläggning här istället för på skolorna är likvärdigheten, vi erbjuder ju en samlad kompetens som kanske inte alla skolor har", säger Jenny Bladh, pedagogisk utvecklingskonsult på Välkomsten. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Inkludering

Avsnitt 2 av 29

Tema: nyanlända elever. Eftersom alla elever har olika bakgrund och förutsättningar att lära sig det svenska språket kan det för vissa ta väldigt lång tid att slussas in i det "normala". Därför är det viktigt att nyanlända elever parallellt med lektionerna i svenska får samma undervisning som de andra eleverna på skolan. Den här synen blev utgångspunkten för ett omtalat projekt i Navets språkklass i Örebro. "Det har fungerat positivt, både socialiserings - och resultatmässigt", menar läraren Suzanne Gynnhammar. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Lärandet

Avsnitt 4 av 29

Tema: nyanlända elever. Vad har nyanlända för kunskaper med sig till skolan och hur kan de kunskaperna omsättas i nya kunskaper? De nyanlända elever som har Åsa Sebelius som lärare utvecklar sitt språk genom genrepedagogik. Eleverna får ämnneskunskapen med sig om de förstår i vilka sammanhang och strukturer språket finns. Enligt modellen som Åsa arbetar med kan språket vara argumenterande, berättande, återgivande eller instruerande. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Samverkan

Avsnitt 5 av 29

Tema: nyanlända elever. Tack vare envishet och en stark vilja kunde de nyanlända lärarna till slut få praktikplatser på Mariedalsskolan i Vänersborg. Nu när en termin har gått konstaterar rektor Christina Hjern att det har varit ett väldigt lyckat projekt. - Det är oerhört viktigt för dem att starta ett liv här och det är oerhört viktigt för oss med många nyanlända elever att få lärare med deras kompetens, säger hon. Med avstamp i reportaget samtalar inbjudna studiogäster kring vikten av samverkan.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Digitalisering och demokrati

Avsnitt 6 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Vad innebär en digitaliserad skola i praktiken? Vad måste lärarna kunna och vilka möjligheter finns? Läraren Ylva Pettersson har varit drivande i Katedralskolan i Skaras digitalisering. Hon anser att det viktigaste är att man som lärare vågar släppa taget och lär sig att knyta färdighet till rätt digitalt verktyg. Idag kan Ylva konstatera att hennes elevers klassrum har utvidgats. Ett exempel på detta är att återkopplingen kan komma från människor de inte känner.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Datalogiskt tänkande

Avsnitt 7 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Vad är datalogiskt tänkande och hur kan det läras ut? Maria Franzén på Högåsskolan i Knivsta är bildläraren som lär eleverna att programmera minirobotar. Hon menar att eleverna tränar många olika förmågor som matematik, logiskt och kritiskt tänkande, tal, bild och samhällskunskap när de programmerar.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Källkritik

Avsnitt 8 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Lärlabbet besöker Murgårdsskolan i Sandviken som arbetar med källkritik i alla ämnen. Vet eleverna hur informationsvägarna fungerar på internet? Eftersom vi möts av så mycket information är det en demokratifråga att elever lär sig finna, värdera och analysera information kritiskt. En lärarpanel följer upp i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Eleven som producent

Avsnitt 9 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Helena von Malortie är slöjd- och bildlärare på Mosaikskolan i Malmö. Där går nyanlända elever från årskurs 7 till 9. Hennes elever får presentera sina kreativa arbeten genom att dokumentera dem digitalt på Ipads. När filmerna visas för andra klasser blir eleverna väldigt stolta och extra motiverade att göra ett bra arbete. En lärarpanel följer upp med samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Digital didaktik

Avsnitt 10 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Varför är lärarens kompetens i medie- och informationskunnighet, MIK, så viktig? Lärlabbet tar upp det digitala perspektivet på lärarrollen och de möjligheter som IT ger. Hur, när och i vilka syften väljer lärare digitala verktyg? Det finns en uppsjö av verktyg att välja mellan när en lärare designar sin undervisning. Vilka krav ställer det på lärarna? Lärlabbet besöker Tobias Ruthenberg på Lärarhögskolan i Borås som undervisar lärare och bibliotekarier i MIK. Skolan satsar även på att integrera MIK-undervisning i grundutbildningen för lärarstudenter.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Estetikens kraft

Avsnitt 11 av 29

Tema: estetik och lärande. I skolan har de estetiska ämnena samma självständiga roll som andra ämnen. Men de stöder också annat lärande och tränar barnen i betydelsefulla framtidskompetenser som kreativitet, analysförmåga, skapande, förmåga att förstå, tolka, uttrycka och kommunicera. Lärlabbet besöker Hortlaxskolan i Piteå där eleverna i årskurs 7-9 fördjupar sig i både manuella och digitala tekniker med bildläraren Stefan Holmgren. Till skillnad från på många andra håll har man också kvar kurser i fritt skapande. Bild är kommunikation, och målet med lärprocessen är att väcka elevernas fantasi och kreativa potential.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Estetiska lärprocesser

Avsnitt 12 av 29

Tema: estetik och lärande. Vi besöker Svedala där alla kommunens förskolebarn får upptäcka sina röster och sin musikalitet med sångpedagogen Elinor Fryklund. Det handlar om att ge barnen tillgång till den egna rösten och om sång på barnens villkor. Sedan sångundervisningen infördes på förskolan har man som bonus fått se hur bland annat barnens språkliga utveckling tar stora kliv framåt, berättar förskolechefen Anette Lindh.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Estetik för alla

Avsnitt 13 av 29

Tema: estetik och lärande. Vi besöker Sannarpsgymnasiet i Halmstad där dramapedagogen Malin Norlings elever går på särskolans individuella program. Funkisar kallar hon sina skådespelare, som alla har olika intellektuella och fysiska funktionsnedsättningar. Med dramapedagogiken som redskap undersöker de både sin egen identitet och samspelet med andra människor. Lärarpanelen följer upp med samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Elevhälsans betydelse

Avsnitt 14 av 29

Tema: elevhälsa. Elevhälsan är en avgörande faktor för att eleverna ska nå kunskapsmålen. Det anser man på Ekbackens skola i Fellingsbro. Verksamhetsutvecklare Åsa Jönsson berättar om skolans vision för varje elev: rätt till maximal kunskapsutveckling, rätt att känna trygghet på skolan och rätt till skolro. För att lyckas arbetar lärarna tätt ihop med elevhälsan. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Ökad psykisk hälsa

Avsnitt 15 av 29

Tema: elevhälsa. Hur uppnår man ökad psykisk hälsa i skolans värld? På Rotskärsskolan i Älvkarleby ses eleverna som sakkunniga i arbetet med elevhälsa. De vet var bristerna och problemen finns och blir delaktiga i det förebyggande arbetet för bättre fysisk och psykisk skolmiljö. Skolchef GunnMari Nordström berättar om hur vuxna och elever arbetar tillsammans med att förebygga stress, kränkningar och psykisk ohälsa. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Pedagogik och särskilt stöd

Avsnitt 16 av 29

Tema: elevhälsa. Vi besöker Friggaskolan i Östersund där man arbetar aktivt för att förekomma diagnoser och remisser. I kommunen har den gemensamma elevhälsan sökt olika sätt att förebygga koncentrations- och beteendesvårigheter i klassrummet. Skolpsykolog Niklas Fröst berättar hur kommunens skolpsykologer och pedagoger jobbar tillsammans. Eleverna får stöd att hitta strategier för sitt lärande. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler
Säsong 3
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Steget till ordinarie klass

Avsnitt 1 av 17

Tema: nyanlända och sen då? Innan många nyanlända svenskar kan delta i skolans ordinarie undervisning går de i en förberedelseklass. Forskning visar att det är viktigt hur övergången mellan förberedelseklassen och ordinarie undervisning sker. Skolinspektionen menar att få skolor har ett pedagogiskt välfungerande system för att vägleda nyanlända elever till ordinarie undervisning. Vi tittar närmare på hur man kan välkomna nyanlända svenskar in i skolans ordinarie undervisning.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Vara trygg och höra till

Avsnitt 2 av 17

Tema: nyanlända och sen då? Nyanlända elever kan uppleva otrygghet när de går från en förberedelseklass till ordinarie undervisning. Känslan kan bero på olika saker som en rädsla för mobbning eller utfrysning. Forskning har visat på att extra stöttning i undervisningen och psykosocialt stöd ökar nyanlända elevers möjligheter att lyckas i skolan. Vi ser närmare på vad psykosocialt stöd innebär och hur pedagoger kan ge nyanlända svenskar trygghet i skolan.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Att utveckla kunskaperna

Avsnitt 3 av 17

Tema: nyanlända och sen då? Hur stöttar man bäst eleverna i undervisningen så att de inte förlorar kunskap i de andra ämnena för att de inte kan svenska? I gymnasiet Lindesskolan möter vi Agneta Guhrén och hennes kolleger. För att öka motivationen bland nyanlända elever har skolan skapat en individanpassad modell för skolarbetet. En av grundbultarna i den är att eleverna i enskilda ämnen kan gå vidare till nästa steg oavsett när på läsåret de blir klara.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hitta till forskningen

Avsnitt 4 av 17

Tema: forskning i klassrummet. Hur kan lärare hitta forskning som de kan använda i klassrummet? Vad finns det för arenor där de kan ta del av den forskning som finns? Vad finns det för arenor där forskare och lärare kan mötas? I Skåne driver en grupp forskarutbildade lärare producentkooperativet VIS, Vetenskap i skolan, för att göra ny forskning lättillgänglig för lärare ute i kommunernas skolor.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Teori i praktiken

Avsnitt 5 av 17

Tema: forskning i klassrummet. Hur kan man som lärare göra sin undervisning bättre med hjälp av forskning? På Globala gymnasiet i Stockholm är många gymnasielärare forskarutbildade. Tillsammans har dessa gymnasielärare börjat erbjuda grundskolelärare fortbildning i ämnesdidaktik. På seminarieträffar diskuterar lärarna olika teoretiska begrepp. Grundskolelärarna kan sedan utifrån diskussionerna skapa praktiskt undervisningsmaterial.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Ett forskande förhållningssätt

Avsnitt 6 av 17

Tema: forskning i klassrummet. Hur kan lärare använda ett forskande förhållningssätt i vardagen? De flesta lärare har ett forskande förhållningssätt till sin undervisning. De omprövar sin undervisning, utvärderar lektioner och tar med sig resultaten till kommande undervisningstillfällen. Samma forskande förhållningssätt kan användas utanför undervisningen. Det innebär att man, enskilt eller tillsammans med kollegor, systematiskt utvärderar och omprövar vardagshändelser.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Lärande för hållbar utveckling

Avsnitt 7 av 17

Tema: hållbar utveckling. Förutsättningar för lärande för hållbar utveckling (LHU) är delaktighet, reflektion och olika perspektiv. Men vad är LHU? Hur får man in de globala målen i skolans vardag på olika stadier och på både lektioner och raster? Vi följer arbetet under en dag på förskolan Tomtebogårdsskolan i Umeå. Gäster i studion: förskolelärare Christine Jokijärvi, lågstadielärare Martin Holmgren och Mari Winter, lärare åk 6.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hållbart i alla ämnen

Avsnitt 8 av 17

Tema: hållbar utveckling. Förutsättningar för lärande för hållbar utveckling (LHU) är delaktighet, reflektion och olika perspektiv. Hur kan skolan arbeta ämnesövergripande inom LHU? Hur kan lärande om hållbar utveckling se ut i olika skolämnen? Vi följer arbetet under en dag på Skarpatorpsskolan i Skarpnäck. Gäster i studion: lärarna Gunni Karlsson, Mia Möller och Maria Hansson från Skarpatorpsskolan.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hållbara initiativ

Avsnitt 9 av 17

Tema: hållbar utveckling. Hur kan skolan främja hållbara elevinitiativ? I skolans styrdokument står att skolan dels ska ge eleverna handlingskompetens och dels bidra till en hållbar samhällsutveckling. Hur kan detta ske i praktiken? Vi besöker Johannebergsskolan Elyseum som arbetar med hållbar utveckling i kombination med entreprenöriellt lärande. Gäster i studion: grundskolelektor Ingela Bursjöö, försteläraren Cecilia Lind och läraren Sandra Löfberg.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hjärnan och inlärning

Avsnitt 10 av 17

Det är genom vårt sinnessystem som vi uppfattar och tolkar vår omvärld. Skolan kan genom auditiva, motoriska och visuella hjälpmedel få eleverna att lära sig effektivare. Vi besöker Örnässkolan i Luleå där lärarna arbetar med tester för att förbättra elevernas inlärning och minne. Gäster i studion är lärarna Anna Sandsten, Hans Törnkvist och Maria Nygård.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hjärnan och motivationen

Avsnitt 11 av 17

Skolan motiverar eleverna med yttre medel som beröm och betyg. Om man som lärare också kommer åt att aktivera elevernas inre motivation stöder man dem till att tro mer på sig själva och bli mer självgående. Den vägen lär de sig också mer, säger Mattias Dahlberg på Spångholmsskolan i Bara. Gäster i studion är lärarna Fredrik Berggren, Linda Sonesson och Mattias Dahlberg.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hjärnans kondition

Avsnitt 12 av 17

Kan man träna sin hjärna att bli smartare? På Kattegattgymnasiet i Halmstad har lärarna undersökt frågan. Gymnasiet började med ett system med hjärngym för att minska elevernas skolstress och ge bättre förutsättningar för inlärning. Tester visar att unga människors hjärnor förstärks av fysisk aktivitet - de blir mer koncentrerade, minns bättre, tål stress och blir mer kreativa.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Inspirerande matematik

Invigning av matematikbiennalen

Peter Nyström, föreståndare för Nationellt centrum för matematikutbildning, inleder Matematikbiennalen 2014. Han talar om att ge lärarna stöd att hjälpa eleverna hitta sin väg till matematiken. Margareta Rönngren (S), ordförande För- och grundskolenämnden, Umeå, talar om vikten av kompetensutveckling för mattelärare. Inspelat i februari 2014. Arrngör Umeå universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaSkolministeriet

Ej behörig

Jay hänger gärna med sina vänner inne i stan på eftermiddagarna. Julia går ofta till biblioteket. Varje år går ungefär 13 000 elever ut nian utan att bli behöriga till gymnasiet. Vi träffar två av dem för att höra vad som gick snett i skolan för dem. Deras berättelser handlar om prestationskrav och identitet i en tonårstid då livet inte alltid är enkelt.

Fråga oss