Titta

Lärlabbet

Lärlabbet

Om Lärlabbet

Säsong 1. För lärare, med lärare, av lärare. Tanken med serien är att den ska bidra till reflektion och handlingskraft hos pedagoger kring lärandeprocesser och visa att det ständigt finns möjligheter till yrkesutveckling.

Till första programmet

Lärlabbet : SamverkanDela
  1. Jobbar du i skolan
    och längtar efter inspiration?

  2. Är du nyfiken på att ta del
    av andra lärares kunskaper och idéer?

  3. Vill du dela med dig av dina tips?
    Varmt välkommen till "Lärlabbet"-

  4. -programmet för,
    om och med dig som jobbar i skolan.

  5. Att jobba framgångsrikt
    med mobbning är svårt.

  6. I sex program kommer vi
    att upp mobbning ur olika aspekter.

  7. I dag ska vi prata om mobbningen
    som sker efter skoltid.

  8. Hur kan man jobba där? Kan man
    samverka med livet utanför skolan-

  9. -i förebyggandet av mobbning?

  10. Som hjälp har vi bjudit in en panel
    med stor erfarenhet och kunskap.

  11. Den består av:

  12. Magnus Blixt, lärare på
    Nya Glömstaskolan i Huddinge.

  13. Tilldelades 2015 utmärkelsen "Årets
    samverkare" av Föräldraalliansen.

  14. Lena Lingman, rektor på
    Glada Hudikgymnasiet och år F-6.

  15. Lyfter ledarskapet och samspelet
    mellan kunskapskrav och självkänsla.

  16. Anna Bonde,
    hemkunskapslärare på Tallbohovskolan.

  17. Kokboksförfattare som har lagat mat
    med Jamie Oliver.

  18. Driver den svenska motsvarigheten
    till "School Gardening".

  19. Välkomna hit!

  20. Vilket ansvar har skolan för vad
    elever råkar ut för på sin fritid?

  21. Vad säger du?

  22. Under fritiden ska skolan se till att
    barnen inte kommer i fel sammanhang-

  23. -men de ska ha roligt!

  24. Men jag har ingen påverkan annat
    än när de kommer in i min klass.

  25. -Lena?
    -Vi har ett jättestort ansvar.

  26. Ur ett elevperspektiv, för eleven,
    är det ett liv.

  27. Skolan står för en väldigt stor del.

  28. Det som händer på fritiden påverkar
    hur det går för eleverna i skolan.

  29. -Vad säger du, Magnus?
    -Vi har ett ansvar i att utrusta...

  30. ...varje elev med det den behöver.
    - Som du sa, det är ett liv.

  31. Eleven är den som den är hela tiden.
    Vi har en del av ansvaret.

  32. -Vilket ansvar har föräldrarna?
    -Som förälder har man ett ansvar...

  33. ...för vilka de är med och vad
    de gör. Vi har ett delat ansvar.

  34. -Lena?
    -Det är ett tydligt delat ansvar.

  35. Det ställer krav på samverkan
    mellan skola och föräldrar.

  36. Magnus, du har ju tilldelats
    utmärkelsen "Årets samverkare".

  37. -Hur kändes det?
    -Väldigt stort.

  38. Det är ett komplext och viktigt
    område. Jag blev jätteglad.

  39. -Vad betyder utmärkelsen?
    -Att vi kan prata mer om de frågorna.

  40. Det finns inga snabba
    och enkla lösningar.

  41. Vi måste göra det tillsammans.
    Samverkan är nåt man gör.

  42. -Hur då, mer konkret?
    -Vi måste utgå från vår kontext.

  43. De föräldrar som är, de barn som är
    och det sammanhanget vi är i.

  44. Där måste vi hitta sätt att föra
    dialog som gynnar oss och barnen.

  45. Vad är nyckeln till en bra samverkan?

  46. Att man är beredd att lyssna
    och att man står för nånting-

  47. -och är tydlig i fördelning
    av roll och ansvar.

  48. Det är viktigt
    att vara tydlig med ansvar.

  49. Att man lyssnar
    och förstår den andra.

  50. Vi behöver inte tycka lika
    men förstå varandra-

  51. -och kunna föra en dialog
    om det vi har gemensamt och tvärtom.

  52. -Är det viktigt att tycka olika?
    -Ja, vi har olika roller...

  53. ...uppdrag och utgångspunkter.

  54. Vi måste möta alla,
    så det är viktigt.

  55. Man får tycka olika.
    Det är inte farligt.

  56. Vad är en god samverkan för dig,
    Lena?

  57. Det finns inga ungdomsproblem,
    det finns bara vuxenproblem.

  58. När det skiter sig för ungdomar-

  59. -finns det oftast vuxna
    som borde ha gjort på ett annat sätt.

  60. Samverkan mellan aktörer
    i ungdomarnas liv-

  61. -är viktig av den anledningen.
    Det går bättre om vi är överens.

  62. -Är det svårt med samverkan?
    -Ja...

  63. Jag tror att om man
    är tydlig med sitt syfte-

  64. -blir det lättare. Man ska veta
    varför man gör på ett visst sätt-

  65. -när man pratar med föräldrar, eller
    varför man gör ett visst projekt.

  66. Då är det nog lättare.

  67. Nu ska vi till Jonsered
    utanför Göteborg.

  68. I ortens skola har pedagogerna tagit
    ett större grepp mot mobbning.

  69. Vi ska träffa Jacob Möllstam
    som är lärare på Jonseredsskolan.

  70. Jag blev lärare efter gymnasiet.
    Jag fick jobb som fiskhandlare-

  71. -och insåg att det inte var för mig.
    Jag hatade det. Samma sak varje dag.

  72. Det var bara för pengarna.
    Jag sa upp mig.

  73. Jag hittade ett vikariat,
    för det var enkelt att få.

  74. Efter två dagar var jag fast.

  75. Alla skolor
    har en likabehandlingsplan-

  76. -för att jobba med frågor
    som antimobbning.

  77. Vi har jobbat med det i många år.

  78. Vi tog hand om det i skolan
    men såg att det började hända saker-

  79. -som vi inte var vana vid
    att ta hand om.

  80. Det var konflikter som pågick
    såväl här, hemma och på nätet.

  81. Från början var vår reaktion:

  82. "Det händer efter skoltid.
    Det är föräldrarnas ansvar."

  83. Föräldrar har ingen gemensam yta
    med plats för möten och diskussioner.

  84. Det blir ohållbart,
    för då vill vi göra nåt åt det.

  85. Det begränsar oss i vårt arbete
    om vi skiljer på skola och fritid-

  86. -gällande ansvar för likabehandling.

  87. Saker som händer i och utanför skolan
    påverkar varandra.

  88. Blir man osams en rast
    så fortsätter det efteråt.

  89. Därför avgör inte den gränsen
    vem som har ansvaret.

  90. Vi har gjort ett projekt i två år
    för att se hur vi kan jobba med det.

  91. Vi har jobbat med vår lokala
    fotbollsförening.

  92. Det är den föreningen
    som har flest av våra elever.

  93. Vi har ett gemensamt projekt för
    att se hur vi kan utmana varandra.

  94. Deras likabehandlingsplan
    är inspirerad av vår.

  95. Vi tittar på hur de arbetar
    med föräldraengagemang.

  96. Inom fotbollen har man krav på hur
    föräldrar ska bete sig på matcher.

  97. Det är intressant.
    Finns det ett behov av det i skolan?

  98. Hade föräldrar accepterat
    samma hårda regler i skolan?

  99. Det är nåt att fundera på.

  100. Vad det har inneburit för
    att minska förekomsten av mobbning-

  101. -är att barnen förstår
    att vi jobbar tillsammans.

  102. Man kommer inte undan.
    Det finns inte lika mycket gråzon-

  103. -där sånt händer.
    Jag pratade med en skolarkitekt-

  104. -om att man nuförtiden
    bygger bort vuxenfria zoner.

  105. Det är coolt. Man tänker
    att man förebygger mobbning.

  106. Rent intellektuellt...

  107. I skarven mellan skolan, fotbollen,
    och föräldrarna-

  108. -finns det vuxenfria zoner.
    De får man också bygga bort.

  109. Det har varit ett lyckat projekt.
    Vi har fått in ett bredare fokus-

  110. -på vad som är likabehandling
    för oss.

  111. Det har dels löst saker som annars
    har glidit runt mellan olika världar-

  112. -och dels har det ökat elevernas
    förtroende för oss lärare.

  113. -Anna, vad tänker du om det här?
    -Det är intressant...

  114. ...att han har gått
    till fotbollsföreningen.

  115. Det är bra att man delar
    på problemen. Då blir de mindre.

  116. -Vad säger du, Lena?
    -Det är ett bra initiativ.

  117. Jag har också tänkt i de banorna
    när det gäller idrottsföreningar.

  118. Man märker ganska snart...

  119. De yngre barnen på F-6...

  120. Jag kan se deras kultur
    på innebandyplanen på skolan.

  121. Den speglas
    av vilken idrottsförening de tillhör.

  122. Ett exempel är att om du spelar
    hockey på fritiden-

  123. -och är van att få en klapp på axeln
    när du blir utvisad. Det är coolt.

  124. Det märks i hur de beter sig
    på innebandyplanen på skolan.

  125. De ledare som finns
    i idrotten utanför skolan-

  126. -påverkar hur barnen beter sig
    på skolan.

  127. Det är en utmaning att hitta andra
    än idrottsföreningar för samverkan.

  128. De är väldigt självklara föreningar.

  129. I musik och kultur
    är organisationerna lite luddigare.

  130. Skolan lärde sig mer
    om likabehandling av föreningarna.

  131. Går man in i det här
    och alla vet varför man gör det-

  132. -då blir det såna synergi-effekter.
    Det vinner alla på.

  133. Man lär sig av varandra.

  134. -Magnus?
    -Tillsammans kommer vi längre.

  135. Ungarna märker om vi säger
    samma saker eller olika saker.

  136. Vi vinner på att säga mer lika
    och har förståelse.

  137. Det är viktigt
    att det är nåt som båda tjänar på.

  138. I kontrast till fotbollsföreningen-

  139. -så, Anna, har ni lyft in
    en föreningsverksamhet under skoltid.

  140. Du odlar med dina elever.
    Vad händer med dem då?

  141. För två år sa jag till rektorn:

  142. "Jag skulle vara framgångsrik om jag
    började en liten trädgård här."

  143. -"Vi ser vad som händer med barnen."
    -Vi kan se dig och dina elever.

  144. Först undrade de vad jag höll på med:
    "Gräver i jorden och sår en massa."

  145. "Det verkar ganska tråkigt."
    Men de kände när de var i trädgården-

  146. -att det var ganska skönt där ute,
    och de diskuterade lite saker.

  147. Vi kallar det för "A Pastoral Place".

  148. Det är ett ställe där man kan vara
    lugn och stressfri.

  149. Man känner när man är utomhus,
    att sitta under ett träd...

  150. Man kan tänka lite mer.
    De barn som inte sådde var lugna.

  151. När de sen fick se vad som hände
    efter tre månader - skörden.

  152. Då blev de nyfikna.
    Nästa år vill alla vara med.

  153. "Vi vill plantera potatis.
    Vi vill se att en blir till nio."

  154. Det här med att föreningsverksamheter
    kan ställa högre krav på föräldrar-

  155. -vad det gäller engagemang och ansvar
    än skolan, varför är det så?

  156. Det var en svår fråga.

  157. Varför föreningarna är bättre på det
    än skolan, menar du?

  158. Jag vet inte,
    men jag tror att det finns-

  159. -en stor och bred ideell rörelse-

  160. -inom idrottsföreningar,
    och många andra föreningar också.

  161. Det finns en sån kultur i Sverige
    sen många år tillbaka.

  162. Har du ett barn
    som är med i en idrottsförening-

  163. -så förväntas du vara med
    och hjälpa till.

  164. I skolan finns det ett uttalat ansvar
    på oss som huvudmän-

  165. -att faktiskt leverera nånting.

  166. Vi har ett ansvar,
    tydliga styrdokument-

  167. -och krav på oss att göra saker
    och ting på ett visst sätt.

  168. I idrottsvärlden finns det uttalade
    värdegrunder från förbunden-

  169. -men mycket bygger på ideell kraft.
    Så är det inte i skolan.

  170. Vi är anställda och har ett oerhört
    stort och viktigt uppdrag.

  171. Därför ställer man högre krav
    på skolan.

  172. Jag tänker mer
    på skolans krav på föräldrarna.

  173. Föräldrar skjutsar barnen och ser
    till att de sköter sig på planen.

  174. De följer reglerna.

  175. Är skolan sämre på att ställa krav
    på föräldrars engagemang och ansvar?

  176. Jag vet inte om det är så.

  177. På vår skola tycker jag
    att vi har engagerade föräldrar.

  178. I den mån som vi inte har det så har
    vi ett kompensatoriskt uppdrag.

  179. Jag tänker inte på om det är fel
    eller rätt utan konstaterar faktum.

  180. Vi får ta på oss ett större ansvar
    om inte föräldrarna engagerar sig.

  181. Det här med att ta upp mobbning
    med föräldrar...

  182. Det är en känslig fråga.
    Hur gör man det på ett bra sätt?

  183. Man ska vara medveten om
    att det är känsligt.

  184. Det är det käraste de har
    som vi säger att nåt inte funkar med.

  185. Att det är känsligt
    är för att det är viktigt.

  186. -Vi får inte ducka för sånt.
    -Hur får man till en bra dialog?

  187. Det är inte lätt
    men man måste göra vad man kan.

  188. Det handlar mycket om
    att jobba mindre brandkår.

  189. -Hur menar du?
    -Man ska förebygga, faktiskt prata.

  190. Det räcker inte att skapa en
    samverkan när mobbningen redan finns.

  191. Ömsesidig respekt, förtroende
    och förståelse bygger man först.

  192. När mobbningen inträffar
    har man det att bygga på.

  193. Om man känner som lärare att man inte
    når en förälder, vad ska man göra?

  194. Så är det ibland. Vi är alla
    människor. Då måste man söka hjälp.

  195. -Att inte göra nåt håller inte.
    -Hur söker man hjälp?

  196. Du måste skapa en kultur på skolan
    med kollegialitet.

  197. Att en kollega, specialpedagog
    eller rektor når.

  198. -Nån som har en bättre relation...
    -Som har eller kan skaffa.

  199. Skolan har
    ett kompensatoriskt ansvar.

  200. När jag märker
    att jag inte räcker till-

  201. -har jag ett ansvar
    att ge det uppdraget till skolan.

  202. Skolan som helhet har ett ansvar.
    Vi måste hjälpas åt.

  203. Skolan, föräldrar och föreningar
    kan göra mycket.

  204. Men det finns platser där det händer
    saker som vuxna inte ser.

  205. Till exempel på nätet.
    - Tobias Wernius, du är förälder-

  206. -och engagerad i de här frågorna.
    Välkommen.

  207. Du har tagit fram en antimobbningsapp
    som vi strax ska prata om.

  208. I egenskap av förälder: Vilka krav
    kan skolan ställa på föräldrar...

  209. -...för att förhindra mobbning?
    -Man kan ställa höga krav.

  210. Det är inte bara skolans ansvar
    eller föräldrarnas ansvar.

  211. Det är hela samhällets ansvar
    att jobba mot det här.

  212. Det är svårt att sätta nivåer
    på vem som har mest ansvar-

  213. -men alla har ett stort ansvar
    i det här.

  214. Du såg inslaget tidigare. Vad är det
    föreningar gör som skolor inte gör-

  215. -när det gäller
    att samla ihop gruppen?

  216. I en fotbollsförening
    har man samma målsättning.

  217. Man vill vinna turneringar
    och annat.

  218. När man har samma målsättning
    strävar man åt samma håll.

  219. I skolan har man
    mer individuella mål.

  220. Det är en stor skillnad.

  221. Men man kan se samma tendenser
    när skolan har egna tävlingar.

  222. Hur kan skolan få
    ett bättre lag-tänk?

  223. Att ha mer...
    Tittar man på "Vi i femman"-

  224. -då samlar man hela klassen
    eller skolan och alla har samma mål.

  225. Det kan vara personer som är mobbade
    som är med i laget-

  226. -och alla hejar och stöttar dem
    på det sättet i de fallen.

  227. Du har tagit fram en antimobbningsapp
    som är gratis för elever och skolor.

  228. Elever anmäla mobbning
    var som helst och när som helst.

  229. -Varför skapade du den här appen?
    -Dels är jag förälder.

  230. Jag har barn i skolan
    och har gått i skolan.

  231. Som alla andra
    har jag också upplevt mobbning.

  232. Själv, eller via mina barn.

  233. Jag är intresserad av att hitta
    nya lösningar på gamla problem.

  234. Speciellt med hjälp av ny teknologi.
    Det var så det började.

  235. -Hur fungerar den?
    -Eleverna laddar ner appen...

  236. ...på sina telefoner.

  237. Om de ser att det har hänt nåt-

  238. -kan de rapportera det med appen.

  239. -Vem anmäler man till?
    -Till de som är ansvariga på skolan:

  240. Rektor, skolkurator
    och de andra som jobbar på skolan.

  241. Finns det olika typer av
    anmälningsgrader? Olika kategorier?

  242. Eleven väljer först
    vad de vill berätta om.

  243. Det kan vara allt från nätmobbning
    till våld eller skadegörelse.

  244. De berättar också var det har hänt.

  245. Om det är i korridoren,
    matsalen eller liknande.

  246. Sen skriver de en egen text
    och kan även bifoga bilder.

  247. Vad krävs för att anmälan
    ska omhändertas ordentligt?

  248. Så eleverna känner att de händer nåt
    när de gör en anmälan.

  249. Att de använder en app är ingen
    skillnad på att gå till rektorn.

  250. Det är som med allt annat
    att det måste finnas ansvariga-

  251. -som tar hand om det
    och gör de åtgärder som behövs.

  252. -Som i alla andra fall.
    -Fördelen med appen...

  253. ...är alltså att man
    kan anmäla utanför skoltid?

  254. Man ger eleverna ett verktyg
    som de är vana vid att använda-

  255. -och som de använder hela tiden,
    och man kan vara anonym om man vill.

  256. Det är det som är skillnaden.
    Hjälp ska finnas där eleverna finns.

  257. Hur vet man att den inte missbrukas?

  258. Alla produkter går att missbruka.
    Så är det.

  259. Internet är ett bra verktyg, men det
    finns tråkiga saker som händer där.

  260. Det handlar om att man måste
    ha en dialog, utbildning-

  261. -och att prata om hur man ska använda
    de här sakerna på rätt sätt.

  262. I vårt program om nätmobbning träffar
    vi en skola som provar den här appen.

  263. Tack för att du kom hit.

  264. Vi ska tillbaka till Jonseredsskolan.
    De har en fråga till oss.

  265. Jag har funderat på...

  266. Vi jobbar med en fotbollsförening
    eftersom det låg bra i tiden.

  267. Det finns andra föreningar
    och organisationer runt omkring.

  268. Vad ställer det för krav på lärare?
    Hur samarbetar man som tjänsteman-

  269. -med en ideell organisation
    av tränare som är elevers föräldrar?

  270. Hur får man till det samarbetet?

  271. Vad säger ni? Kan man jobba
    med andra typer av verksamheter?

  272. Det finns många.
    Det är viktigt att vi breddar-

  273. -så att det inte bara blir
    en viss typ av föreningar.

  274. Skolan är en del av samhället.

  275. Det finns en kraft i
    att samhället jobbar tillsammans.

  276. -Har du några konkreta tips?
    -Vi hade ett samarbete...

  277. ...med pensionärsorganisationer
    Det saknas möten mellan generationer.

  278. Det måste bygga på
    att båda tjänar på det.

  279. Samarbeten behöver
    ett slags ödmjuk orubblighet-

  280. -så att man går med ett syfte och
    är tydlig med vilken roll man har.

  281. Det här är vad jag gör, och det där
    är din roll. Vi har olika roller.

  282. Är det det här som vi vill ha ut
    av varandra? - Lena?

  283. I alla städer, små som stora,
    finns det eldsjälar.

  284. Det är olika för olika städer
    vilka föreningar som brinner-

  285. -och som har ungdomar hos sig.

  286. Det kan vara allt från en ungdomsgård
    till en rockskola - vad som helst.

  287. Man ska börja med nåt
    som man vet blir bra.

  288. De hade valt att samarbete med den
    verksamhet där flest elever gick.

  289. Man måste utgå från sitt eget. Fråga
    barnen var de gör på sin fritid.

  290. Det är där man hittar ledtråden.

  291. Man ska börja med nåt
    som man vet att alla tjänar på.

  292. Då får man med sig övriga på skolan.
    Om det blir en positiv effekt.

  293. Då blir alla motiverade
    att fortsätta.

  294. Rent konkret, hur tar man kontakt
    med en föreningsverksamhet?

  295. Hur ska man se till
    att det verkligen händer?

  296. Man ska börja i det lilla.
    Man väntar för ofta på stora projekt.

  297. Då måste man få projektmedel.
    Kasta hellre ut en blänkare:

  298. "Ska vi ses över en fika
    och se om vi kan göra nåt?"

  299. "Vi börjar smått.
    Ni presenterar er för eleverna."

  300. "Så pratar vi om
    ifall vi vill göra nåt."

  301. Det får inte bli för stort.
    Stora saker riskerar att inte bli av.

  302. Eller så blir de av sen, kanske,
    inte alls. Det enkla tror jag på.

  303. Kan man engagera eleverna i det här?

  304. Att de får vara med
    och välja föreningar.

  305. Det tror jag.
    Det kan vara bra att vara där de är-

  306. -men ibland kan det vara bra
    att vidga vyerna.

  307. Kanske samarbeta med en förening där
    de inte är för att vidga världen.

  308. Lena, sista?

  309. Det är bra
    att samverka med olika föreningar.

  310. Just det där med eleverna.

  311. Att försöka hitta samarbeten
    där man besöker föreningar.

  312. Gäller det idrott kan man hälsa på
    den lokala ju-jutsuklubben.

  313. Att de får testa på olika idrotter.
    Då skapas ett intresse hos eleverna-

  314. -att engagera sig
    i en annan förening på fritiden.

  315. Samma sak med musik eller kultur.

  316. Det är också en poäng med
    att samarbeta med andra.

  317. Tack så jättemycket
    för att ni kom hit.

  318. I nästa program
    tar vi upp nätmobbning.

  319. Hur kan skolan förhindra det?
    Vi får hit Elza Dunkels-

  320. -som är filosofie doktor
    och docent vid Umeå universitet.

  321. Hon forskar kring ungas beteende
    på nätet.

  322. Gå in och diskutera vidare
    på sociala medier under #Lärlabbet.

  323. Jag ska prata vidare med panelen.
    Vill ni höra eftersnacket-

  324. -så gå in på vår blogg. Hej så länge!

  325. Textning: Sebastian Andréasson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Samverkan

Avsnitt 2 av 17

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Tema: mobbning. Ofta börjar mobbning på skolan och fortsätter sedan på fritiden. Men ibland är det tvärtom, konflikter som börjar efter skoltid följer med in i klassrummet nästa dag. Vilket ansvar har skolan för hur eleverna mår och vad de gör på sin fritid? Hur kan skolan samarbeta med föräldrar, föreningar eller andra delar av samhället för att förebygga mobbning efter skoltid?

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Skola och samhälle, Pedagogiska frågor > Sociala relationer, Värdegrund > Mobbning
Ämnesord:
Elever, Mobbning, Pedagogik, Pedagogisk psykologi, Skolan, Skolans socialpsykologi, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i Lärlabbet

Lärlabbet
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Se mobbning

Avsnitt 1 av 17

Att jobba framgångsrikt mot mobbning är svårt. En metod som fungerar på en skola, fungerar inte nödvändigtvis på en annan. Många konflikter i skolan startar på rasten. På Håstaskolan i Hudiksvall lyckas man minska mobbningen med hjälp av gemensamma rastaktiviteter. Vi träffar skolans rektor Hege Arola.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Samverkan

Avsnitt 2 av 17

Tema: mobbning. Ofta börjar mobbning på skolan och fortsätter sedan på fritiden. Men ibland är det tvärtom, konflikter som börjar efter skoltid följer med in i klassrummet nästa dag. Vilket ansvar har skolan för hur eleverna mår och vad de gör på sin fritid? Hur kan skolan samarbeta med föräldrar, föreningar eller andra delar av samhället för att förebygga mobbning efter skoltid?

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Nätmobbning

Avsnitt 3 av 17

Konflikter som uppstår i skolan fortsätter ofta ute på nätet. Hur ska skolan jobba med mobbningen som sker på nätet? Och är det verkligen skolans ansvar? Vi besöker Drottning Blankas gymnasium i Stockholm där rektor Norma Aznar har bestämt att de måste ta tag i nätmobbningen. De använder bland annat en app där eleverna när som helst på dygnet kan anmäla vad de ser eller råkar ut för.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Skolmiljö

Avsnitt 4 av 17

Tema: mobbning. Hur mycket påverkar skolmiljön mobbningen? Och hur kan man jobba med skolmiljön för att motverka mobbning? Vi besöker nya Raketskolan i Kiruna, en skola arkitektritad för att förebygga mobbning och utanförskap. En som lockades av den här miljön och arbetet på skolan är läraren Maria Isaksson.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Normer

Avsnitt 5 av 17

Tema: mobbning. Normer och värderingar sätts tidigt i livet. Hur kan skolan jobba med normer och värderingar för att förhindra mobbning? Det pedagogiska arbetet på förskolan Rörmokaren går ut på att jobba normkritiskt - mot utanförskap och mobbning. Vi träffar förskolläraren Camilla Liljedahl.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Ansvar

Avsnitt 6 av 17

Tema: mobbning. Hur ser ansvaret ut när mobbning är ett faktum? Har eleverna något ansvar? Vi besöker Östergårdsskolan i Halmstad, där man jobbar med kamratstödjare. Det innebär att några elever bland annat ska hålla koll och rapportera till vuxna om de ser att någon blir mobbad. Metoden har varit omdiskuterad och en del menar att det är fel att lägga ansvaret på eleverna. Samtidigt sker ofta mobbning när skolpersonal inte är närvarande. Anna Wälivaara som är lärare på skolan tycker att kamratstödjare, som en del i ett större antimobbningsarbete, fungerar bra.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Teknikstöd

Avsnitt 7 av 17

Tema: specialpedagogik. Teknikstöd i form av datorer, surfplattor och mobiler används ofta i skolmiljön. Om elever och lärare ökar kunskapen och medvetenheten kring den nya tekniken, lyckas barn i behov av särskilt stöd mycket bättre, säger specialpedagog Ulrika Jonson, Vallaskolan i Södertälje.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Inkludering

Avsnitt 8 av 17

Tema: specialpedagogik. Hur kan skolor lyckas med inkludering? På Rannebergsskolan i Angered har man anställt inkluderingspedagogen Lena Ekstrand. Hennes uppgift är att få alla att känna sig inkluderade.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Flerspråkighet

Avsnitt 9 av 17

Tema: specialpedagogik. Den enskilt svåraste uppgiften för specialpedagogen Anna Hansson på Angereds gymnasium är att kunna utläsa om en nyanländ elev med annat modersmål än svenska har en språkstörning eller av andra skäl inte har den språkprogression man kan förvänta sig i en viss ålder. För att kunna göra en fullständig kartläggning måste det finnas personer på skolan med pedagogisk bakgrund som talar elevernas språk, menar Anna Hansson. Det är en av lösningarna på Angereds gymnasium.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Tidigt stöd

Avsnitt 10 av 17

Tema: specialpedagogik. Hur arbetar bra skolor och lärare för att i tid upptäcka och ge rätt stöd? Vissa forskare menar att Finlands framgångsrika skola bland annat beror på att eleverna redan från tidig skolålder får det stöd de har behov av. Ungefär 20 % av Finlands skolelever har någon gång fått extra stöd för någon typ av skolsvårighet. Prorektor Annika Lassus och specialpedagog Lilian Vestergren på Övningsskolan i Vasa i Finland menar att det är extra viktigt att lägga mycket resurser tidigt på terminen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Elevens förståelse

Avsnitt 11 av 17

Tema: betyg och bedömning. Malin Carlsson är lärare i årskurs F-3 på Lindblomskolan i Hultsfred. Tillsammans med eleverna har hon utvecklat en PP-vägg. Det är en plansch där det tydligt anges vad man måste kunna inom ett visst ämne för att uppnå målen. Eleverna kan utgå från PP-väggen när de själva ska bedöma hur långt de har kommit i sitt eget lärande. Malin menar att det är viktigt att eleverna redan från början får vara med och bestämma hur de ska uppnå målen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Olika bedömningsunderlag

Avsnitt 12 av 17

Tema: betyg och bedömning. Det finns fler former av underlag än det skriftliga. Muntlig redovisning, grupparbeten, filmproduktion, blogg, podd och så vidare. Hur bedömer du som lärare dessa underlag? Hur mycket frirum har lärare i ett myndighetsutövande fält? Vi träffar Camilla Askebäck Diaz som är lärare i matematik, NO och förstelärare i digitala verktyg på Södermalmsskolan i Stockholm. För henne är det en självklarhet att bedömningen även sker i de digitala verktygen. Hon berättar hur hon jobbar med det.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Återkoppling, motivation och självkänsla

Avsnitt 13 av 17

Tema: betyg och bedömning. Efter några års experimenterande har svenskaläraren Olle Carlgren på Höglandsskolan i Bromma hittat den för honom bästa metoden för systematisk återkoppling till eleverna. - Det är inte det första utkastet som eleverna lämnar in som är det viktigaste, utan det eleverna faktiskt lär sig under tiden, menar Olle.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Sambedömning

Avsnitt 14 av 17

Tema: betyg och bedömning. I Ljusdals kommun storsatsas det på sambedömning. Carina Wikström är lärare på Slottegymnasiet. Hon berättar att likvärdigheten ökar när lärarna gör sambedömningar både inom lärarkollegiet på hennes gymnasium och tillsammans med lärare på andra skolor i kommunen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Att erövra yrket

Avsnitt 15 av 17

Tema: lärarprofessionen. Lärlabbet besöker Knutbyskolan och Christina Maelan. Hon är förstelärare och handledare till lärarstudenter som ska omsätta teori till praktik. Lyhördhet och respekt är två av de allra viktigaste komponenterna för att bli en bra lärare, säger Christina och hennes lärarstudent Georgios Varitmadis håller med. Studiogäster följer upp med samtal.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Den lärande läraren

Avsnitt 16 av 17

Tema: lärarprofessionen. Modersmålsläraren Tülay Gürgüns arbetsvecka ser ut som sina kollegors, men till skillnad från de flesta andra lärare ägnar hon nästan all sin fritid åt att ta in information från den digitala världen. På sin blogg samlar hon allt som kan vara intressant för pedagoger i form av övningar och pedagogiska spel. Tülay tycker att hela synsättet på hur lärare kan fortbildas inom det här området måste förändras. Studiogäster följer upp med samtal.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Framtidens lärande

Avsnitt 17 av 17

Tema: lärarprofessionen. Agneta Hedenström är rektor för Antnässkolan utanför Luleå. Hon menar att framtidens klassrum kommer att vara kreativa ytor utan gränser. Studiogäster följer upp med samtal.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler
Lärlabbet
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Mottagandet

Avsnitt 1 av 29

Tema: nyanlända elever. På onsdagar kommer nyanlända barn och ungdomar till mottagningsenheten Välkomsten i Helsingborg. Det brukar bli fullt av liv och lite rörigt när alla samlas. Personalen tar reda på vilka olika språkgrupper alla tillhör och därefter påbörjas kartläggningen. Sedan en tid tillbaka har personalen använt sig av en modell som går i linje med de direktiv Skolverket kommer ut med i början av januari 2016. "Det bästa med att göra kartläggning här istället för på skolorna är likvärdigheten, vi erbjuder ju en samlad kompetens som kanske inte alla skolor har", säger Jenny Bladh, pedagogisk utvecklingskonsult på Välkomsten. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Inkludering

Avsnitt 2 av 29

Tema: nyanlända elever. Eftersom alla elever har olika bakgrund och förutsättningar att lära sig det svenska språket kan det för vissa ta väldigt lång tid att slussas in i det "normala". Därför är det viktigt att nyanlända elever parallellt med lektionerna i svenska får samma undervisning som de andra eleverna på skolan. Den här synen blev utgångspunkten för ett omtalat projekt i Navets språkklass i Örebro. "Det har fungerat positivt, både socialiserings - och resultatmässigt", menar läraren Suzanne Gynnhammar. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Lärandet

Avsnitt 4 av 29

Tema: nyanlända elever. Vad har nyanlända för kunskaper med sig till skolan och hur kan de kunskaperna omsättas i nya kunskaper? De nyanlända elever som har Åsa Sebelius som lärare utvecklar sitt språk genom genrepedagogik. Eleverna får ämnneskunskapen med sig om de förstår i vilka sammanhang och strukturer språket finns. Enligt modellen som Åsa arbetar med kan språket vara argumenterande, berättande, återgivande eller instruerande. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Samverkan

Avsnitt 5 av 29

Tema: nyanlända elever. Tack vare envishet och en stark vilja kunde de nyanlända lärarna till slut få praktikplatser på Mariedalsskolan i Vänersborg. Nu när en termin har gått konstaterar rektor Christina Hjern att det har varit ett väldigt lyckat projekt. - Det är oerhört viktigt för dem att starta ett liv här och det är oerhört viktigt för oss med många nyanlända elever att få lärare med deras kompetens, säger hon. Med avstamp i reportaget samtalar inbjudna studiogäster kring vikten av samverkan.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Digitalisering och demokrati

Avsnitt 6 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Vad innebär en digitaliserad skola i praktiken? Vad måste lärarna kunna och vilka möjligheter finns? Läraren Ylva Pettersson har varit drivande i Katedralskolan i Skaras digitalisering. Hon anser att det viktigaste är att man som lärare vågar släppa taget och lär sig att knyta färdighet till rätt digitalt verktyg. Idag kan Ylva konstatera att hennes elevers klassrum har utvidgats. Ett exempel på detta är att återkopplingen kan komma från människor de inte känner.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Datalogiskt tänkande

Avsnitt 7 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Vad är datalogiskt tänkande och hur kan det läras ut? Maria Franzén på Högåsskolan i Knivsta är bildläraren som lär eleverna att programmera minirobotar. Hon menar att eleverna tränar många olika förmågor som matematik, logiskt och kritiskt tänkande, tal, bild och samhällskunskap när de programmerar.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Källkritik

Avsnitt 8 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Lärlabbet besöker Murgårdsskolan i Sandviken som arbetar med källkritik i alla ämnen. Vet eleverna hur informationsvägarna fungerar på internet? Eftersom vi möts av så mycket information är det en demokratifråga att elever lär sig finna, värdera och analysera information kritiskt. En lärarpanel följer upp i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Eleven som producent

Avsnitt 9 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Helena von Malortie är slöjd- och bildlärare på Mosaikskolan i Malmö. Där går nyanlända elever från årskurs 7 till 9. Hennes elever får presentera sina kreativa arbeten genom att dokumentera dem digitalt på Ipads. När filmerna visas för andra klasser blir eleverna väldigt stolta och extra motiverade att göra ett bra arbete. En lärarpanel följer upp med samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Digital didaktik

Avsnitt 10 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Varför är lärarens kompetens i medie- och informationskunnighet, MIK, så viktig? Lärlabbet tar upp det digitala perspektivet på lärarrollen och de möjligheter som IT ger. Hur, när och i vilka syften väljer lärare digitala verktyg? Det finns en uppsjö av verktyg att välja mellan när en lärare designar sin undervisning. Vilka krav ställer det på lärarna? Lärlabbet besöker Tobias Ruthenberg på Lärarhögskolan i Borås som undervisar lärare och bibliotekarier i MIK. Skolan satsar även på att integrera MIK-undervisning i grundutbildningen för lärarstudenter.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Estetikens kraft

Avsnitt 11 av 29

Tema: estetik och lärande. I skolan har de estetiska ämnena samma självständiga roll som andra ämnen. Men de stöder också annat lärande och tränar barnen i betydelsefulla framtidskompetenser som kreativitet, analysförmåga, skapande, förmåga att förstå, tolka, uttrycka och kommunicera. Lärlabbet besöker Hortlaxskolan i Piteå där eleverna i årskurs 7-9 fördjupar sig i både manuella och digitala tekniker med bildläraren Stefan Holmgren. Till skillnad från på många andra håll har man också kvar kurser i fritt skapande. Bild är kommunikation, och målet med lärprocessen är att väcka elevernas fantasi och kreativa potential.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Estetiska lärprocesser

Avsnitt 12 av 29

Tema: estetik och lärande. Vi besöker Svedala där alla kommunens förskolebarn får upptäcka sina röster och sin musikalitet med sångpedagogen Elinor Fryklund. Det handlar om att ge barnen tillgång till den egna rösten och om sång på barnens villkor. Sedan sångundervisningen infördes på förskolan har man som bonus fått se hur bland annat barnens språkliga utveckling tar stora kliv framåt, berättar förskolechefen Anette Lindh.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Estetik för alla

Avsnitt 13 av 29

Tema: estetik och lärande. Vi besöker Sannarpsgymnasiet i Halmstad där dramapedagogen Malin Norlings elever går på särskolans individuella program. Funkisar kallar hon sina skådespelare, som alla har olika intellektuella och fysiska funktionsnedsättningar. Med dramapedagogiken som redskap undersöker de både sin egen identitet och samspelet med andra människor. Lärarpanelen följer upp med samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Elevhälsans betydelse

Avsnitt 14 av 29

Tema: elevhälsa. Elevhälsan är en avgörande faktor för att eleverna ska nå kunskapsmålen. Det anser man på Ekbackens skola i Fellingsbro. Verksamhetsutvecklare Åsa Jönsson berättar om skolans vision för varje elev: rätt till maximal kunskapsutveckling, rätt att känna trygghet på skolan och rätt till skolro. För att lyckas arbetar lärarna tätt ihop med elevhälsan. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Ökad psykisk hälsa

Avsnitt 15 av 29

Tema: elevhälsa. Hur uppnår man ökad psykisk hälsa i skolans värld? På Rotskärsskolan i Älvkarleby ses eleverna som sakkunniga i arbetet med elevhälsa. De vet var bristerna och problemen finns och blir delaktiga i det förebyggande arbetet för bättre fysisk och psykisk skolmiljö. Skolchef GunnMari Nordström berättar om hur vuxna och elever arbetar tillsammans med att förebygga stress, kränkningar och psykisk ohälsa. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Pedagogik och särskilt stöd

Avsnitt 16 av 29

Tema: elevhälsa. Vi besöker Friggaskolan i Östersund där man arbetar aktivt för att förekomma diagnoser och remisser. I kommunen har den gemensamma elevhälsan sökt olika sätt att förebygga koncentrations- och beteendesvårigheter i klassrummet. Skolpsykolog Niklas Fröst berättar hur kommunens skolpsykologer och pedagoger jobbar tillsammans. Eleverna får stöd att hitta strategier för sitt lärande. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler
Lärlabbet
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Steget till ordinarie klass

Avsnitt 1 av 17

Tema: nyanlända och sen då? Innan många nyanlända svenskar kan delta i skolans ordinarie undervisning går de i en förberedelseklass. Forskning visar att det är viktigt hur övergången mellan förberedelseklassen och ordinarie undervisning sker. Skolinspektionen menar att få skolor har ett pedagogiskt välfungerande system för att vägleda nyanlända elever till ordinarie undervisning. Vi tittar närmare på hur man kan välkomna nyanlända svenskar in i skolans ordinarie undervisning.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Vara trygg och höra till

Avsnitt 2 av 17

Tema: nyanlända och sen då? Nyanlända elever kan uppleva otrygghet när de går från en förberedelseklass till ordinarie undervisning. Känslan kan bero på olika saker som en rädsla för mobbning eller utfrysning. Forskning har visat på att extra stöttning i undervisningen och psykosocialt stöd ökar nyanlända elevers möjligheter att lyckas i skolan. Vi ser närmare på vad psykosocialt stöd innebär och hur pedagoger kan ge nyanlända svenskar trygghet i skolan.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Att utveckla kunskaperna

Avsnitt 3 av 17

Tema: nyanlända och sen då? Hur stöttar man bäst eleverna i undervisningen så att de inte förlorar kunskap i de andra ämnena för att de inte kan svenska? I gymnasiet Lindesskolan möter vi Agneta Guhrén och hennes kolleger. För att öka motivationen bland nyanlända elever har skolan skapat en individanpassad modell för skolarbetet. En av grundbultarna i den är att eleverna i enskilda ämnen kan gå vidare till nästa steg oavsett när på läsåret de blir klara.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hitta till forskningen

Avsnitt 4 av 17

Tema: forskning i klassrummet. Hur kan lärare hitta forskning som de kan använda i klassrummet? Vad finns det för arenor där de kan ta del av den forskning som finns? Vad finns det för arenor där forskare och lärare kan mötas? I Skåne driver en grupp forskarutbildade lärare producentkooperativet VIS, Vetenskap i skolan, för att göra ny forskning lättillgänglig för lärare ute i kommunernas skolor.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Teori i praktiken

Avsnitt 5 av 17

Tema: forskning i klassrummet. Hur kan man som lärare göra sin undervisning bättre med hjälp av forskning? På Globala gymnasiet i Stockholm är många gymnasielärare forskarutbildade. Tillsammans har dessa gymnasielärare börjat erbjuda grundskolelärare fortbildning i ämnesdidaktik. På seminarieträffar diskuterar lärarna olika teoretiska begrepp. Grundskolelärarna kan sedan utifrån diskussionerna skapa praktiskt undervisningsmaterial.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Ett forskande förhållningssätt

Avsnitt 6 av 17

Tema: forskning i klassrummet. Hur kan lärare använda ett forskande förhållningssätt i vardagen? De flesta lärare har ett forskande förhållningssätt till sin undervisning. De omprövar sin undervisning, utvärderar lektioner och tar med sig resultaten till kommande undervisningstillfällen. Samma forskande förhållningssätt kan användas utanför undervisningen. Det innebär att man, enskilt eller tillsammans med kollegor, systematiskt utvärderar och omprövar vardagshändelser.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Lärande för hållbar utveckling

Avsnitt 7 av 17

Tema: hållbar utveckling. Förutsättningar för lärande för hållbar utveckling (LHU) är delaktighet, reflektion och olika perspektiv. Men vad är LHU? Hur får man in de globala målen i skolans vardag på olika stadier och på både lektioner och raster? Vi följer arbetet under en dag på förskolan Tomtebogårdsskolan i Umeå. Gäster i studion: förskolelärare Christine Jokijärvi, lågstadielärare Martin Holmgren och Mari Winter, lärare åk 6.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hållbart i alla ämnen

Avsnitt 8 av 17

Tema: hållbar utveckling. Förutsättningar för lärande för hållbar utveckling (LHU) är delaktighet, reflektion och olika perspektiv. Hur kan skolan arbeta ämnesövergripande inom LHU? Hur kan lärande om hållbar utveckling se ut i olika skolämnen? Vi följer arbetet under en dag på Skarpatorpsskolan i Skarpnäck. Gäster i studion: lärarna Gunni Karlsson, Mia Möller och Maria Hansson från Skarpatorpsskolan.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hållbara initiativ

Avsnitt 9 av 17

Tema: hållbar utveckling. Hur kan skolan främja hållbara elevinitiativ? I skolans styrdokument står att skolan dels ska ge eleverna handlingskompetens och dels bidra till en hållbar samhällsutveckling. Hur kan detta ske i praktiken? Vi besöker Johannebergsskolan Elyseum som arbetar med hållbar utveckling i kombination med entreprenöriellt lärande. Gäster i studion: grundskolelektor Ingela Bursjöö, försteläraren Cecilia Lind och läraren Sandra Löfberg.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hjärnan och inlärning

Avsnitt 10 av 17

Det är genom vårt sinnessystem som vi uppfattar och tolkar vår omvärld. Skolan kan genom auditiva, motoriska och visuella hjälpmedel få eleverna att lära sig effektivare. Vi besöker Örnässkolan i Luleå där lärarna arbetar med tester för att förbättra elevernas inlärning och minne. Gäster i studion är lärarna Anna Sandsten, Hans Törnkvist och Maria Nygård.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hjärnan och motivationen

Avsnitt 11 av 17

Skolan motiverar eleverna med yttre medel som beröm och betyg. Om man som lärare också kommer åt att aktivera elevernas inre motivation stöder man dem till att tro mer på sig själva och bli mer självgående. Den vägen lär de sig också mer, säger Mattias Dahlberg på Spångholmsskolan i Bara. Gäster i studion är lärarna Fredrik Berggren, Linda Sonesson och Mattias Dahlberg.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hjärnans kondition

Avsnitt 12 av 17

Kan man träna sin hjärna att bli smartare? På Kattegattgymnasiet i Halmstad har lärarna undersökt frågan. Gymnasiet började med ett system med hjärngym för att minska elevernas skolstress och ge bättre förutsättningar för inlärning. Tester visar att unga människors hjärnor förstärks av fysisk aktivitet - de blir mer koncentrerade, minns bättre, tål stress och blir mer kreativa.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Källkritisk förmåga

Avsnitt 13 av 17

Eric Haraldsson är bibliotekarie på Ringsbergskolan i Växjö. Han är lika ofta tillsammans med lärarna i klassrummen som han är i biblioteket. Målet är att ge eleverna redskap att bli kritiska mediekonsumenter. Källkritiken behöver vara integrerad i undervisningen, menar Eric. "Jag är det ifrågasättande filtret som kompletterar lärarnas ämneskompetens."

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Programmering

Avsnitt 14 av 17

Alla behöver inte bli programmerare, men alla behöver veta vad kodning är och hur det används. På Helenelundsskolan i Sollentuna har programmering en självklar plats i teknikundervisningen. Läraren Emma Forsberg vill att eleverna både ska träna problemlösning och förstå grunderna i programmering. Hon menar att det alltid finns en människa bakom allt en dator kan göra.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Digital undervisning

Avsnitt 15 av 17

På Alviksskolan i Luleå har några lärare byggt upp en digital miljö där man kan arbeta ämnesövergripande. De kallar konceptet "Storyfication". Eleverna tar sig an olika uppdrag med stort engagemang. Katarina Eriksson säger att de digitala verktygen bidrar till variation i undervisningen men att det är den pedagogiska idén som styr.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Digitaliseringens påverkan

Avsnitt 16 av 17

Hur förbereder man eleverna för en digitaliserad framtid som ingen kan förutspå? Vilka förmågor behöver de träna? På Mörbyskolan i Danderyd får eleverna prova på att vara politiker genom rollspel med digitala inslag. SO-läraren Henrik Isacsson vill lära eleverna att ta in fakta och att se på frågor ur olika perspektiv för att kunna fatta bra beslut.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Annorlunda kognition

Avsnitt 17 av 17

Tema: Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). Hur kan skol- och lärmiljön göras tillgänglig för elever med olika behov, och hur bygger man en positiv skolanknytning? På Rosengårdsskolan i Malmö byggs extra anpassningar som enskilda elever behöver in i undervisningen alla tar del av. Stommen för läraren Jenny Esbjörnsdotter-Karlssons lektioner är ledning och stimulans, vilket några elever i klassen behöver och alla gagnas av. Med sina kollegor läraren Daniel Scotford och specialpedagogen Eva Sundberg diskuterar hon hur läraren ser, anpassar och följer upp.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Flerspråkighet i fokus

Vårt gränslösa språkuppdrag

Läraren Ann-Marie Körling säger att det är viktigt att man som lärare är i språket och att man talar till eleverna. Lärare gör skillnad och det viktiga språkuppdraget börjar vid skolans yttre gräns. Inspelat 13 mars 2014 på Folkets hus i Stockholm. Arrangör: Gothia fortbildning.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaSkolministeriet

Hur formas en engagerad samhällsmedborgare?

Det är framförallt stora nyhetshändelser som Utöya, Syrienkriget och flyktingkatastrofen som kan väcka samhällsengagemang hos unga människor. Skolan däremot spelar en begränsad roll, enligt en studie om ungdomars politiska utveckling som gjorts av Örebro universitet. Men engagerade lärare som förmår att fånga upp frågor som intresserar eleverna kan ändå bidra till ett bestående samhällsintresse hos elever. Det menar Håkan Stattin, en av forskarna bakom studien. Vi träffar samhällskunskapslärare och elever för att höra hur man diskuterar brännande aktuella frågor i klassrummet när det omgivande politiska klimatet blir allt mer polariserat.

Fråga oss