Titta

UR Samtiden - Polarprissamtal 2015

UR Samtiden - Polarprissamtal 2015

Om UR Samtiden - Polarprissamtal 2015

Föreläsningar från 2015 års Polarprissamtal. Moderator: Alfons Karabuda. Inspelat den 8 juni 2015 på Filmstaden Sergel i Stockholm. Arrangör: Polar music prize.

Till första programmet

UR Samtiden - Polarprissamtal 2015: Sveriges kreativa näringar - modeDela
  1. Jag har några framstående gäster.

  2. På min högra sida
    har jag Ann-Sofie Back...

  3. ...grundare av märket Back-

  4. -och dessutom
    chefsdesigner för Cheap Monday.

  5. Roland Hjort, medgrundare till
    och designer för Whyred.

  6. Lena Patriksson Keller.

  7. Ordförande för Association
    of Swedish Fashion Brands-

  8. -en oberoende organisation
    för svenska klädmärken.

  9. Sist men inte minst:
    Margareta van den Bosch.

  10. Tidigare designchef på H&M,
    nu kreativ rådgivare-

  11. -och ansvarig
    för de välkända samarbetena.

  12. Vi börjar med... Oj, mikrofonen...

  13. Det har pratats mycket
    om svenskt mode.

  14. Vad innebär det?
    Finns det gemensamma nämnare?

  15. Vad står ut?

  16. Svenskt mode är, globalt sett,
    fortfarande i sin ungdom.

  17. Men på kort tid har vi genererat
    intäkter på 250 miljarder kronor.

  18. Vi sysselsätter 55 000 människor-

  19. -och har en export på ungefär 60 %.

  20. Det är siffrorna från 2013.

  21. Jag skulle säga att det finns tre saker-

  22. -som kännetecknar svenskt mode.

  23. För det första
    vårt begränsade modearv.

  24. Åtminstone
    jämfört med Italien och Frankrike.

  25. Vi har inget arv att tyngas ner
    eller hållas tillbaka av.

  26. Vi designar snarare i nutiden
    för framtiden.

  27. För det andra skulle jag säga
    att svenskt mode är tillgängligt-

  28. -både vad gäller pris och användbarhet.

  29. Att skapa något som blickar framåt
    men ändå går att bära-

  30. -och är enkelt utan att vara tråkigt
    är lättare sagt än gjort.

  31. Men svenska modeskapare
    behärskar det.

  32. Till sist har svenska modeskapare
    alltid varit bra-

  33. -på att integrera globala trender
    och tendenser i sin egen estetik.

  34. Men som kulturellt uttryck är mode
    en återspegling av dagens samhälle.

  35. Folk som besöker Sverige
    har en bild av svenskar-

  36. -som långa och blonda,
    och sen träffar de Roland.

  37. Kort och inte blond.

  38. Tack vare en invandringspolitik
    som tillhör världens mest öppna...

  39. Var fjärde, femte svensk
    har utomsvensk bakgrund-

  40. -eftersom vi lockar folk
    från hela världen.

  41. Det har förstås gjort Stockholm
    och Sverige till en otrolig smältdegel.

  42. Och många av de här...

  43. Vi ser en ny generation modeskapare
    med utomsvensk bakgrund.

  44. Första eller andra
    generationens svenskar.

  45. De har fört in och utvecklat
    en ny estetik i svensk design-

  46. -som kan bli väldigt intressant.
    Det gäller förstås inte bara mode.

  47. Margareta, vad är det svenska modets
    gemensamma nämnare?

  48. Det är definitivt prisvärt
    och användbart-

  49. -men ändå speciellt.
    Folk vill inte sticka ut för mycket.

  50. Det är designat men ändå diskret.

  51. Inte så stelt och exklusivt?

  52. Det är ett användbart mode
    för både män och kvinnor.

  53. -Vad tycker du, Roland?
    -Jag håller med.

  54. Jag tror att det är användbarheten
    vid olika tillfällen.

  55. Priset är också viktigt
    för att göra det intressant.

  56. Det är väldigt kreativt
    men ändå på en bra prisnivå.

  57. Jag skulle också säga prisvärdhet.

  58. Man kan lägga till att det är modernt
    för både män och kvinnor.

  59. De kan ha kläderna
    både på jobbet och efteråt.

  60. Vad säger du, Ann-Sofie?

  61. Lena sa nog allt som jag tänkte säga,
    så jag är lite förbannad.

  62. -Jaså?
    -Jag tänkte säga...

  63. ...att svenskt dammode inte är
    objektifierande. Det är mer jämställt.

  64. Vi har färre skillnader mellan könen
    vad gäller mode.

  65. Det känns fräschare
    än i många andra länder.

  66. Och relevant i dag.
    Det kanske är därför det händer nu.

  67. Som ett unisex-mode,
    fast det låter tråkigt.

  68. Könlöst? Hen-mode.

  69. Den var bra.

  70. Svenskar ses ofta som efterföljare.
    Vi tar till oss trender och följer dem.

  71. Vilka trender skulle ni säga
    att Sverige har skapat?

  72. -Jag vet!
    -Du får svara.

  73. Smala stretchjeans för män
    uppstod här. För kvinnor också.

  74. Jag håller med.
    Jeansbranschen runtom i världen-

  75. -ser väldigt svensk ut,
    med tanke på vår bakgrund i...

  76. ...industrin i Borås och Algots jeans.

  77. Jeans ses ju
    som en amerikansk uppfinning.

  78. Det är det.
    Men det som köps runtom i världen nu-

  79. -är till stor del
    den svenska versionen av jeans.

  80. -Det är nytt.
    -Det är inget arv.

  81. Det är en bearbetning, men det var
    det första som gjorde Sverige stort...

  82. -...i modevärlden.
    -Jag håller med.

  83. -Är vi fortfarande trendledande?
    -Jag tror det.

  84. Det här med smala jeans för män
    - är det bra eller dåligt?

  85. Det är bra. Allt nytt på män är bra.

  86. Folk undrar: "Varför har svenska män
    så tajta kläder?" För att de kan!

  87. Men vad skulle ni säga...
    Ett framgångsrikt varumärke som Ikea-

  88. -använder sitt svenska arv.

  89. Möblerna får svenska namn
    och byggnaderna är gulblåa.

  90. Margareta, hur viktig
    är den svenska identiteten för H&M?

  91. Det är nog viktigare i företagskulturen
    och andra saker.

  92. Mode är globalt.
    Ibland kan man inspireras av folklore-

  93. -folkloristiska mönster,
    jacquardväv och annat.

  94. Men man kan inte
    basera kollektioner på det hela tiden.

  95. -Så ni betonar inte att ni är svenska?
    -Det skulle bli svårt...

  96. ...att göra det,
    men det kan hända ibland.

  97. Lena, du nämnde bristen på ett arv.

  98. Frankrike har varit ett stort modeland
    i århundraden. Det har inte Sverige.

  99. Har avsaknaden av en tradition
    bidragit till framgången?

  100. Vågar vi experimentera mer?

  101. När vi grundade Association
    of Swedish Fashion Brands 2009-

  102. -gjorde vi en jämförelse
    med projektet Matlandet Sverige.

  103. Vi insåg att deras avsaknad av ett arv
    var en inspirationskälla.

  104. Vi befann oss i samma situation.

  105. Jag tror att det är positivt,
    för vi tyngs inte ner av något.

  106. Men samtidigt har vi haft
    ett komplicerat förhållande till medier-

  107. -och ibland till institutioner
    och regeringen.

  108. Ni har sett mode
    som någonting lättsinnigt och ytligt.

  109. Inte som en bransch
    eller en del av ett kulturellt uttryck.

  110. Mode är viktigt i nästan hela Europa.

  111. -Alla bär ju mode. Kläder, i alla fall.
    -Förhoppningsvis.

  112. Kan avsaknaden av arv eller tradition
    vara något positivt?

  113. För mig har det nog varit det.
    Man har inget att leva upp till.

  114. Det finns inga idéer om hur det måste
    vara som i till exempel Frankrike.

  115. -Det blir friare.
    -Du har bott och arbetat i London.

  116. Vilken är den största skillnaden
    jämfört med här?

  117. Det är mycket större
    och mycket mer konkurrens där.

  118. Jag saknar känslan
    av att man är i världens mitt.

  119. Ibland inser jag att jag
    är i en liten privilegierad bubbla.

  120. Jag saknar mångfalden där. Även om...

  121. Lena sa att vi har mer mångfald nu,
    men jag tycker inte att vi är i mål än.

  122. Det finns väldigt få modeskapare
    från en annan etnisk bakgrund.

  123. Folk kommer dit från hela världen
    och börjar arbeta.

  124. Det har börjat här.
    Det kommer kinesiska praktikanter-

  125. -vilket inte hände för tio år sen.
    Vad pratar jag om, egentligen?

  126. Skillnaden mellan
    att jobba i Storbritannien och Sverige.

  127. Mångfalden är den största skillnaden.

  128. Du arbetar på ett lite annorlunda sätt.
    Många inspireras av vackra saker-

  129. -men du letar upp
    saker som du tycker är motbjudande.

  130. Har Sverige tillräckligt mycket sådant
    för att du ska bli inspirerad?

  131. I början var det så,
    men jag har vant mig vid det mesta.

  132. Jag blev inspirerad av Jantelagen
    det första året när jag var tillbaka.

  133. Den stör mig mindre och mindre,
    men jag utvecklas som designer-

  134. -så det kanske inte är jätterelevant
    för hur jag jobbar längre.

  135. Vi är överens
    om att svenskt mode blomstrar-

  136. -men kan man tänka sig
    ett "före" och ett "efter".

  137. Kan man fastställa
    när förändringen började?

  138. -Jag tror...
    -Du frågade väl henne?

  139. Det var annorlunda förut,
    och den nya tekniken-

  140. -förändrar modeskaparnas arbetssätt.

  141. Internet förändrade allt,
    så det är väldigt annorlunda.

  142. Jag gick ut från Beckmans 1965,
    så jag har jobbat i 50 år.

  143. De sa att modet kommer två år senare
    till Sverige.

  144. Det var så då, men är det inte längre.
    Alla kan se vad som är modernt nu.

  145. Det är tillgängligt för alla.
    Det är nog typiskt svenskt.

  146. Möjligheten att köpa och äga mode.

  147. Jämställdhet mellan män och kvinnor
    hör nog också dit.

  148. Jag vill också nämna att vårt
    Stockholmsteam har 25 nationaliteter.

  149. På tal om mångfalden.

  150. När man pratar om mode
    gäller det ofta kreativitet och design-

  151. -men tekniken är viktig,
    till exempel Internet.

  152. Är det något som särskiljer oss, Lena?

  153. Vi var ju så tidiga med bredband.

  154. Vi omfamnade den digitala tekniken
    jämfört med andra länder.

  155. Det har gett oss ett försprång.

  156. Jag tror att det och IT-bubblan-

  157. -blev en inspirationskälla
    för många entreprenörer.

  158. Inte bubblan, men det som hände då.

  159. Plötsligt kom företag från ingenstans
    och tänkte globalt från början.

  160. När vi startade Whyred
    pratade vi om det.

  161. Varför begränsa sig till ett land?

  162. Och trots den spektakulära kraschen
    för Boo.com år 2000-

  163. -så var de långt före sin tid.

  164. Det tillsammans med bloggarna
    som kom lite senare-

  165. -visar att vi
    tagit till oss det digitala tidevarvet.

  166. -Håller du med, Roland?
    -Ja. Fullständigt.

  167. Nu för tiden
    ser man vissa modeföretag-

  168. -som närmar sig tekniken
    med Virtusize, Tictail och Klarna.

  169. Så Sverige kan sägas ligga före
    de andra nordiska länderna också...

  170. -...eftersom vi var tidiga med Internet?
    -Ja.

  171. Hur...

  172. Är vi fortfarande bra på att
    använda oss av Internet och teknik?

  173. Jag tycker att vi är jättebra på det
    jämfört med andra länder.

  174. Kanske inte jämfört med USA,
    men jämfört med södra Europa.

  175. Det digitala skiftet kommer att innebära
    en helt ny affärsplattform.

  176. Om tekniksidan och modesidan
    kan närma sig varandra...

  177. Det kreativa och det mer tekniska
    har varit väldigt åtskilt.

  178. Då har vi en stor fördel.

  179. -Har det förändrat mycket för H&M?
    -Det har det definitivt.

  180. När jag började 1987 fanns vi bara
    i sex länder, och nu är det femtiosju.

  181. Det har varit en sådan...utveckling.

  182. Vi har också lagt till
    de andra koncepten-

  183. -som Cos, & Other Stories och
    Cheap Monday. Vi har en liten familj.

  184. -Ann-Sofie, har du använt...
    -Jag använder Internet.

  185. Jag mejlade dig ju, så jag vet.

  186. När jag studerade
    vid Saint Martins i London-

  187. -ringde man till USA och betalade med
    kreditkort för att använda dial.com.

  188. Man fick ett lösenord
    som gällde i en timme.

  189. Så mycket är annorlunda,
    och jag tror...

  190. Jag var på H&M
    när jag studerade vid Beckmans.

  191. Det fanns tre datorer i designrummet,
    och en person förstod sig på dem.

  192. Vi var där samtidigt.

  193. Så det är helt annorlunda,
    och med Back försöker vi...

  194. Webbutiken går väldigt bra.

  195. Det är ett bra sätt
    att nå ut för ett litet företag.

  196. Så det är ett bra sätt att marknadsföra
    mode även för ett litet företag?

  197. Ja.

  198. I Sverige
    har vi ingen riktig kändiskultur.

  199. Vi har inte så många som marknadsför
    klädmärken på röda mattan.

  200. Roland, du har jobbat
    med musikambassadörer i stället.

  201. Vi hade det i åtanke när vi grundade
    märket 1999 och har alltid försökt...

  202. Jag har alltid inspirerats
    av konst och musik.

  203. Musik är min största inspirationskälla,
    men att försöka hitta...

  204. Musikbranschen behöver kläder.

  205. De har också ont om pengar,
    så det är viktigt att samarbeta.

  206. Jag har alltid inspirerats
    av indie-kulturen i musikvärlden.

  207. Jag försöker
    att hitta band eller ambassadörer där.

  208. Vi hade Oasis och Madonna
    när vi började.

  209. Det är mer intressant
    med ambassadörer-

  210. -som faktiskt har på sig ens kläder.

  211. Det är lite annorlunda nu för tiden.
    Man letar efter rätt personer.

  212. Det måste inte vara stora stjärnor,
    utan gärna något lite mer indie.

  213. Vilket är
    det mest framgångsrika samarbetet?

  214. -När har ni känt att ni träffade rätt?
    -Det är de nya samarbetena.

  215. Helt nya. Band som inte slagit igenom.
    Men det är annorlunda i dag.

  216. Det är inte de stora stjärnorna.

  217. Allt från I Break Horses
    till väldigt okommersiella band.

  218. Det är mer intressant
    att få in sitt märke i den scenen.

  219. Okej.
    Vad är viktigast i marknadsföringen?

  220. Är det reklam eller produktplacering?

  221. -Arbetar svenska företag annorlunda?
    -Ja.

  222. Det är viktigt att göra något,
    och för Whyred-

  223. -var det artiklar och produktplacering.
    Man börjar där.

  224. Som sagt: Att hitta bra människor
    som bär kläderna - ambassadörer.

  225. Man gör allt det där, för man har inte
    så mycket pengar när man börjar.

  226. Hur har du gjort, Ann-Sofie?

  227. Artiklar i modetidningar är nog tyvärr
    mindre viktiga nu för tiden.

  228. Framför allt i utlandet
    kan de inte ha med modeskapare-

  229. -som inte betalar för reklam,
    så det är svårt att få medverka.

  230. Internet, ambassadörer
    eller ett eget Instagram-konto-

  231. -är nog de bästa verktygen
    för att nå ut med sitt arbete.

  232. -Okej. Margareta?
    -Allt är viktigt. Sociala medier...

  233. Vi försöker att vara
    på musikfestivalerna också.

  234. -Jag såg er på Coachella.
    -Ja, H&M var där i år också.

  235. Vi försöker att vara på
    både svenska och utländska festivaler.

  236. Vi försöker med lite av varje.
    Kändisar och konventionell media.

  237. Du ligger bakom samarbetena
    med berömda modeskapare.

  238. Du började med Karl Lagerfeld
    och samarbetar nu med Balmain.

  239. När ska H&M
    samarbeta med ett svenskt märke?

  240. Det vore förstås möjligt,
    men vi är ganska lika dem.

  241. Det blir nog ingen större kontrast.

  242. -Hur många år dröjer det?
    -Jag vet inte.

  243. Och jag vet inte med vem,
    men det finns många märken jag gillar.

  244. Lena, vad skulle du säga är viktigast
    för att marknadsföra svenskt mode?

  245. Du har en PR-byrå också,
    så du borde veta.

  246. Jag borde veta. Man kan inte
    nöja sig med bara en kanal längre.

  247. Man måste synas
    på många olika ställen.

  248. Jag tror att både ambassadörer och...

  249. Man kan inte strunta i tryckt material
    om man vill vara exklusiv-

  250. -men det viktigaste är att ha innehåll.

  251. Man kan inte bara ha en fin bild.
    Man måste ha något att säga.

  252. Det kanske är svårt. Jag vet inte.

  253. Ann-Sofie,
    du är designer för Cheap Monday-

  254. -och tidigare i år
    lanserade ni en mikrosynt.

  255. Kan du berätta?
    Varför ett instrument bland alla kläder?

  256. -Är det ett sätt att bredda märket på?
    -Cheap Mondays kunder...

  257. ...har alltid varit musikintresserade,
    så det kändes naturligt och roligt.

  258. Jag känner Cheap Mondays grundare
    sen min tid på Acne... Nej!

  259. Teenage Engineerings grundare.
    Vi har velat samarbeta länge-

  260. -så det här var ett bra tillfälle.

  261. Vi frågade om de kunde göra något
    som fungerade för oss.

  262. De kom på minisynten, som har blivit
    en succé och är jätterolig. Och billig.

  263. -Ungefär 600 kronor, väl?
    -Mindre, tror jag. Jag minns inte.

  264. Så det var inte bara
    ett marknadsföringsknep?

  265. Det är hemligt.

  266. Jag tror att det kommer fler produkter,
    men jag vet inte vilka.

  267. Jag förstår. Vilka är de största
    utmaningarna för svenskt mode?

  268. Ni är etablerade
    och folk känner till svenskt mode-

  269. -och de vet att det är bra.
    Vilken är den största utmaningen?

  270. Utmaningen är att fortsätta vara stark.
    Jag vet inte.

  271. Utmaningen är att fortsätta
    med det vi gör och växa ännu mer.

  272. Arvet vi pratade om...
    Vi är fortfarande ett väldigt ungt land.

  273. Gäller det design eller marknadsföring,
    eller både och?

  274. -Lena?
    -Produkten är viktig.

  275. Eftersom konkurrensen är så tuff nu
    jämfört med för femton år sen-

  276. -måste allt vara bra,
    inte bara produkten.

  277. Man måste tänka
    på logistik, förpackning... Allt.

  278. Jag undrar om man kommer att prata
    om svenskt mode om ett par år.

  279. Man pratar nog om områden-

  280. -men kanske inte just Sverige eller
    Danmark. Världen ser inte ut så nu.

  281. Men jag tror att företagen i Sverige
    har goda förutsättningar.

  282. Det kommer att synas
    på den ökade exporten.

  283. Vi har effektiva organisationer
    och är bra på att anpassa oss.

  284. Okej. Är det ens relevant
    att tala om kläders ursprung?

  285. De designas på ett ställe,
    tillverkas någon annanstans-

  286. -och distribueras över hela världen.
    Är det relevant?

  287. -Kommer vi prata om svenskt mode?
    -Jag tror...

  288. Vissa vet inte ens att vi är svenska.
    Jag vet inte om det är relevant.

  289. Det hade kunnat vara trevligt,
    men jag vet inte.

  290. Det där var typiskt svenskt.

  291. Det kan bli relevant
    med Stockholm som en kreativ stad.

  292. Städer anses
    mer intressanta än länder-

  293. -och Stockholm
    är väldigt intressant nu jämfört med...

  294. Man talar om ett ungt svenskt mode,
    men det har pågått i tjugo år.

  295. På 90-talet var Stockholm
    en ganska provinsiell stad.

  296. Nu kan Stockholm mäta sig
    med vilken stad som helst.

  297. I Sverige har vi många
    kreativa näringar som samarbetar.

  298. -Det gör staden...
    -Det är sant.

  299. Och alla svenskar
    som studerar mode utomlands-

  300. -och infiltrerar världen...

  301. Det kanske inte blir "svenskt mode",
    utan "världsmode". Herravälde.

  302. Eller "från Stockholm".

  303. Stockholm
    ska alltså vara ett kreativt nav-

  304. -där ni hittar samarbetspartners.

  305. Kan det vara framtiden,
    i stället för att prata om "svenskt"?

  306. -Jag tror det.
    -En annan fråga:

  307. Ett nyckelord i de flesta
    kreativa näringar är hållbarhet.

  308. -Framför allt H&M ligger i framkant.
    -Ja, vi jobbar med det...

  309. ...sen många år. Ända sen 90-talet.

  310. Alla blir nog tvungna
    att göra det i framtiden.

  311. -Skulle du säga att det är avgörande?
    -Ja, man måste tänka på det.

  312. Kunderna kanske inte bryr sig nu,
    men de kommer att göra det.

  313. -Vad säger du, Roland?
    -Jag håller med.

  314. Allt börjar nu.
    Produktionen måste också fungera.

  315. Om vi väljer samma väg
    så måste alla följa efter.

  316. -Ann-Sofie?
    -Jag tror... Jag vet inte.

  317. Jag tror att modet
    kommer att förändras mycket-

  318. -på grund av tekniken och annat,
    på sätt man inte kan tänka sig.

  319. Om tio år kanske man laddar ner
    programmet till ett par jeans-

  320. -och skriver ut dem hemma.
    Då löser man en del av fraktproblemen.

  321. Så jag vet inte. Ja. Typ.

  322. Tror du att vi övergår
    till att skriva ut våra egna jeans?

  323. 3D-skrivare och nerladdade program.

  324. -Det blir nästa projekt efter synten.
    -Ja.

  325. Vad säger du, Lena?
    Hur viktigt är det med hållbarhet?

  326. Association of Swedish
    Fashion Brands, som ägs av märkena-

  327. -tycker att det är jätteviktigt.
    Svenskar har det nog i generna.

  328. H&M är förstås ledande på området,
    även globalt-

  329. -och ni har varit hjälpsamma
    med att få med...

  330. Vi bjöd in varandra.
    Vi konkurrerar inte, vi vill hjälpas åt.

  331. -Det är jättetrevligt.
    -Precis.

  332. Men kortfattat: Ni samarbetar allihop.

  333. Varför startade ni
    den här organisationen?

  334. Vi behövde bli tillräckligt stora
    och startade Modeveckan 2006.

  335. 2009 kände vi att det var dags-

  336. -att förenas och samarbeta närmare.

  337. Vi bestämde oss för att fokusera
    på några olika områden-

  338. -nämligen ökad export, att uppmuntra
    och stödja entreprenörskap-

  339. -att uppmuntra och stödja hållbarhet
    och innovationer.

  340. Vilka planer
    har ni för nästa modevecka?

  341. Blir det... Vad är planen?

  342. Det finns många planer.
    Precis som alla andra-

  343. -planerar vi ett eller två år i förväg.
    Den kommer att fortsätta växa-

  344. -och vi får nog se sammanslagningar
    med de andra branscherna.

  345. Den här veckan är bra.
    Det händer mycket samtidigt.

  346. Det gör Stockholm mer intressant
    och lockar mer folk.

  347. Whyred kommer dit.

  348. -Och du?
    -Vi får se.

  349. -Tack för att ni var med i panelen.
    -Tack.

  350. Översättning: Per Lundgren
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Sveriges kreativa näringar - mode

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Den svenska modebranschen växer och har börjat ta plats på den globala arenan. I ett panelsamtal delar svenska modeskapare och experter tankar och erfarenheter. Medverkande: Roland Hjort, grundare Whyred; Margareta van den Bosch, kreativ rådgivare H&M; Ann-Sofie Back, modeskapare Back; Lena Patriksson Keller, ägare Patriksson communication. Moderator: Susanne Ljung, journalist. Inspelat den 8 juni 2015 på Filmstaden Sergel i Stockholm. Arrangör: Polar music prize.

Ämnen:
Slöjd > Textil och mode
Ämnesord:
Design, Kläder, Mode
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Polarprissamtal 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Polarprissamtal 2015

Polarpriset 2015

Polarpriset är ett internationellt pris som har instiftats av Stikkan Andersson som var musikproducent, manager och låtskrivare. Här presenteras priset och Stikkan Anderssons karriär. Inspelat den 8 juni 2015 på Filmstaden Sergel i Stockholm. Arrangör: Polar music prize.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Polarprissamtal 2015

Tekniska innovationer inom musik

Att göra musik på egen hand kommer bli lättare. Frederick Rousseau är expert på elektronisk musik och går igenom tekniska innovationer inom musik. Här visar han hur man kan skapa musik med en smartphone. Inspelat den 8 juni 2015 i Filmstaden Sergel, Stockholm. Arrangör: Polar music prize.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Polarprissamtal 2015

Sveriges kreativa näringar

Närings- och innovationsminister Mikael Damberg (s) berättar om sina visioner kring kreativa näringar i Sverige. Sverige måste vara på den internationella arenan och sälja kreativitet globalt. Det kan handla om musik, mode och annat som har med kreativa innovationer att göra. Inspelat den 8 juni 2015 på Filmstaden Sergel i Stockholm. Arrangör: Polar music prize.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Polarprissamtal 2015

Sveriges kreativa näringar - mode

Den svenska modebranschen växer och har börjat ta plats på den globala arenan. I ett panelsamtal delar svenska modeskapare och experter tankar och erfarenheter. Medverkande: Roland Hjort, grundare Whyred; Margareta van den Bosch, kreativ rådgivare H&M; Ann-Sofie Back, modeskapare Back; Lena Patriksson Keller, ägare Patriksson communication. Moderator: Susanne Ljung, journalist. Inspelat den 8 juni 2015 på Filmstaden Sergel i Stockholm. Arrangör: Polar music prize.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Polarprissamtal 2015

Sveriges kreativa näringar - spel

Panelsamtal om musik i dataspel och film. Man kan bygga upp en känsla och skapa igenkänning med hjälp av musik som är skapad för speciella syften. Medverkande: Per Strömbäck, talesperson för Dataspelsbranschen; Johan Söderqvist, kompositör; Stefan Strandberg, konstnärlig ledare; Elvira Björkman, kompositör och ljuddesigner. Inspelat den 8 juni 2015 på Filmstaden Sergel i Stockholm. Arrangör: Polar music prize.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Polarprissamtal 2015

Sveriges kreativa näringar - musik

Panelsamtal om svenska musikers och producenters framgångar utomlands. Förutom att göra bra musik menar experter att svenskar är duktiga på engelska. Inspelat den 8 juni 2015 på Filmstaden Sergel i Stockholm. Arrangör: Polar music prize.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Polarprissamtal 2015

Pristagare genom åren

Polar music prize instiftades av den svenska musikproducenten Stikkan Andersson. 1989 delades det första priset ut och sedan dess har musiker blivit prisade för sin talang. Här ser vi tillbaka på alla som fått priset genom åren. Inspelat den 8 juni 2015 i Filmstaden Sergel, Stockholm. Arrangör: Polar music prize.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Polarprissamtal 2015

Jan Gradvall möter Emmylou Harris

Musikern Emmylou Harris är en av 2015 års Polarpristagare. Hon intervjuas av Jan Gradvall om sin karriär. Hon berättar bland annat att hon letar upp gamla vänner och bekanta för att minnas vad som hänt under karriären. Inspelat den 8 juni 2015 på Filmstaden Sergel i Stockholm. Arrangör: Polar music prize.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Polarprissamtal 2015

Att verkligen lyssna

Den skotska trumslagaren Evelyn Glennie är en av 2015 års Polarpristagare. Hon vill få oss att lyssna på riktigt, att höra vibration och känsla i slagen. Hon är döv sedan 12 års ålder och har lärt sig att särskilja toner genom att känna deras vibrationer. Intervjuare: Bo Löfvendal. Inspelat den 8 juni 2015 på Filmstaden Sergel i Stockholm. Arrangör: Polar music prize.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaUR Samtiden - Polarprissamtal 2015

Musik för att påverka

Panelsamtal om musikens makt. Varför skriver man musik och sjunger? Demokrati och frihet är viktigt för musiker. Utan det kan de inte sjunga eller skriva om vad de vill. Medverkande: Ramy Essam, musiker; Ian Smith, musiker; Stina Nilsson, musiker. Inspelat den 8 juni 2015 på Filmstaden Sergel i Stockholm. Arrangör: Polar music prize.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaUR Samtiden - Polarprissamtal 2015

Vad är vacker musik?

Musikkompositören Carin Bartosch Edström samtalar med Martin Ingvar som är professor i neurofysiologi om vad vacker musik är för något. Musik som för en person kan vara briljant kan för en annan vara ett plågsamt ljud som bara irriterar. Inspelat den 8 juni 2015 på Filmstaden Sergel i Stockholm. Arrangör: Polar music prize.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & slöjd

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Slöjdbiennalen 2014

Slöjdfokus i Kävlinge

Jan-Peter Göransson berättar om hur han skapat en mötesplats för slöjdlärare där de kan utbyta erfarenheter med varandra. Under en hel dag hålls föreläsningar, seminarier och workshops för slöjdlärare. Göransson vill inspirera andra att göra liknande projekt. Inspelat den 7 oktober 2014 på Konsert & Kongress i Linköping. Arrangör: Linköpings universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - tyg och otyg

Älskade fuljeans

Vi i Sverige älskar jeans och andra produkter av bomull, men vi måste kanske tänka om. Vår planet klarar inte mer bomull, säger Mats Westin som ingår i ett forskningsprogram där det undersöks hur konsumtionen av bomull ska kunna minska. Går det att ta fram nya textila material som kan ersätta bomull?

Fråga oss