Titta

UR Samtiden - Polarprissamtal 2015

UR Samtiden - Polarprissamtal 2015

Om UR Samtiden - Polarprissamtal 2015

Föreläsningar från 2015 års Polarprissamtal. Moderator: Alfons Karabuda. Inspelat den 8 juni 2015 på Filmstaden Sergel i Stockholm. Arrangör: Polar music prize.

Till första programmet

UR Samtiden - Polarprissamtal 2015: Sveriges kreativa näringar - spelDela
  1. -Var det "video"?
    -Du kan säga vad du vill.

  2. Vi säger "spel" eller "dataspel".
    Hur mycket tid har jag?

  3. Vi röstade på årsmötet 2007
    och bestämde oss för "dataspel".

  4. Diskussionen gäller "dataspel"
    eller "datorspel", men "spel" går bra.

  5. Det finns data-, video- och mobilspel.

  6. Är det inte svårt
    med "data" utomlands?

  7. Jo, det är tungt. Vi har det kämpigt.

  8. Vi går vidare. Jag är lättad.

  9. Per, du är talesperson
    för dataspelsbranschen i Sverige.

  10. Kan du berätta vad det handlar om
    i Sverige och resten av världen?

  11. Hur många spelar
    och hur stort är det ekonomiskt?

  12. Vi gjorde en försiktig uppskattning
    av antalet spelare-

  13. -för några av de svenska storsäljarna.

  14. Vi kom fram till att 700 miljoner
    personer spelar svensktillverkade spel.

  15. Alltså var tionde människa på planeten,
    och det är lågt räknat.

  16. -Det är fantastiskt.
    -Vi gillar det, och det ökar.

  17. Sverige är framgångsrikt
    på flera områden.

  18. Vi har framgångsrika mobilspel.
    Ni spelar säkert Candy Crush Saga.

  19. Räck inte upp händerna.
    Många av oss skäms lite.

  20. I action-genren har vi Battlefield.
    Stefan berättar mer om det.

  21. Vi har Minecraft också,
    så variationen är stor.

  22. Det är nog en av anledningarna
    till Sveriges globala framgång.

  23. Okej, tack. - Stefan.

  24. Media ser förstås annorlunda ut
    nu för tiden, och spelen har förändrats.

  25. Jag tyckte att Pacman
    var det ultimata spelet-

  26. -men jag inser att det har förändrats.

  27. Man bygger broar mellan film och spel,
    vilket vi ska återkomma till.

  28. Vilken ny roll spelar de här spelen?

  29. Ligger det någon sanning
    i att de var simpel underhållning förr-

  30. -och att de nu på sätt och vis
    ger tillgång till olika världar?

  31. Vi har spelat spel
    sen hensklighetens gryning-

  32. -så spel som ett kulturellt fenomen
    är en gammal företeelse.

  33. Jag tror att de förändras
    utifrån den tillgängliga tekniken.

  34. Ibland styr spelbranschen utvecklingen
    och vart publiken tar vägen.

  35. -Men det är en enorm fråga du ställer.
    -Jag gillar sådana.

  36. Okej. Då kan jag svara lika vagt.

  37. Ingen av oss är Nostradamus.
    Vad gäller förändringen...

  38. ...så har tekniken gjort
    att spelen kunnat bli mer spektakulära.

  39. Men det finns också en social aspekt-

  40. -som till stor del tyder på-

  41. -att vi vill ha
    ganska enkel underhållning.

  42. Branschen kan bidra med
    allt från storsäljande högbudgetspel-

  43. -med riktiga skådespelare
    och storslagen orkestermusik-

  44. -ner till minimalistisk underhållning
    på telefonen.

  45. Jag tror att det säger något
    om vårt behov av spel.

  46. Vi spelar mycket mer och
    är mer medvetna om spel nu för tiden.

  47. Det är ingen nischad pojkrumshobby
    på 1980-talet längre.

  48. Folk ser nog det. Våra mammor spelar.

  49. -Det gör hon.
    -Alla spelar.

  50. Stefans mamma slog just
    Alfons mamma i Wordfeud.

  51. -Inte mammorna.
    -Det är ju sant.

  52. Det var inte vagt alls.
    Det gav oss en bra uppfattning.

  53. Jag skulle vilja fråga dig, Elvira,
    hur musikens roll har förändrats-

  54. -om den har det. Om du jämför
    åttabitarsspelen med dagens musik.

  55. Finns det några trender?

  56. Ja... Är den här på?

  57. Jag skulle säga att musikens roll
    är ungefär densamma.

  58. Musiken är där för att bidra
    till att man hänger sig åt spelet.

  59. Den ska peppa spelaren,
    väcka känslor-

  60. -eller få spelaren
    dit speltillverkaren vill.

  61. Så på det sättet
    är musikens roll i spel densamma.

  62. Däremot så
    har sättet vi gör det på förändrats.

  63. När vi hade åttabitarsmusik på 80-talet
    och en bit in på 90-talet-

  64. -så var den mer som popmusik.

  65. Den var väldigt medryckande,
    och fokus låg på det.

  66. Den skulle vara medryckande-

  67. -och få spelaren
    att komma in i spelets tempo.

  68. I till exempel ett plattformsspel
    hade man snabb musik.

  69. Och musiken var likadan hela tiden,
    oftast väldigt energisk.

  70. På 90-talet
    började det handla mer om känslor.

  71. Det var inte bara fullt ös.

  72. Jag tror att rollen nu är mer...

  73. Till olika sorters spel
    behövs olika sorters musik.

  74. Det finns dynamisk musik
    som följer spelarens handlingar.

  75. Det finns musik för strid
    som måste övergå diskret-

  76. -till något när man smyger omkring
    med fiender i närheten-

  77. -till det vackraste stycket
    vid trappan i det gömda vattenfallet-

  78. -som man bara råkade hitta
    i den här öppna spelvärlden.

  79. Man måste tänka på allt sådant.

  80. Vad gäller trender så skulle jag säga-

  81. -att vi efter mer medryckande musik-

  82. -nu i ett par år har influerats mer
    av Hollywood och filmmusik.

  83. Mycket storslagna Hollywoodstråkar
    och orkestral musik.

  84. Det har varit så, men det har börjat
    röra sig lite mot 90-talet igen.

  85. Många fler genrer används,
    inte bara orkestral musik.

  86. Vi har poplåtar och gitarrmusik
    eller jazz-

  87. -i alla möjliga sorters spel.

  88. Framför allt i indie-spelrörelsen
    som har funnits i några år nu.

  89. Det ger nytt liv till musiken igen.

  90. Hur mycket av det här
    utgår från känslan av vad du vill skapa-

  91. -och hur mycket är analys?
    Har det förändrats-

  92. -eller är det, som Stefan säger,
    något som alltid har pågått?

  93. Musiken som skapades för 10-15 år
    sen och produktionen i dag.

  94. Analyserar du vilken sorts musik som
    behövs för att uppnå en viss effekt...

  95. -...eller har du...
    -Jag analyserar ganska mycket.

  96. Jag analyserar så mycket jag kan,
    och jobbar en del med tekniken.

  97. Jag gör oftast implementeringen också,
    men det är olika för olika kompositörer.

  98. Men i slutändan handlar det
    om känslan. Det är ju musik.

  99. Känslan är självklart det centrala-

  100. -och musiken berör spelaren
    mer direkt än något annat i spelet.

  101. Man måste diskutera med teamet-

  102. -vad de ska skapa
    innan de har gjort det.

  103. Man kan utgå från konceptbilder,
    och det blir en mer analytisk aspekt-

  104. -av musiken man vill skapa.

  105. Men man måste tänka på hur
    man vill bygga upp hela soundtracket.

  106. I stället för en hel låt
    vill man bygga ett helt soundtrack.

  107. -Det är det man vill.
    -Bra beskrivning.

  108. Johan är min favoritkompositör
    när det gäller filmmusik.

  109. Du har gjort mycket bra
    med Susanne Bier och i Hollywood-

  110. -och nu skriver du för "The Bridge".

  111. Det är roligt att du är nykomlingen här.

  112. -Du ger dig in i det här nu. Varför?
    -Jag känner mig malplacerad.

  113. Senast jag spelade var på 70-talet
    i Täbys simhall.

  114. Arkadspel med bilar och sådant.

  115. Så det var trevligt
    att höra det du sa om musik och spel.

  116. Det handlar om nya erfarenheter.

  117. Om man gör mycket film...
    Även om det är väldigt bra filmer-

  118. -så kan det bli lite enformigt
    efter ett tag.

  119. Man gör alltid sitt bästa,
    men det här är något nytt.

  120. Jag tror att man kan nå en ny publik.

  121. Jag och min son
    var i en spelbutik härom månaden-

  122. -och det var folk i alla åldrar där,
    både män och kvinnor.

  123. Alla var uppspelta över de nya spelen.

  124. Jag undrade om det var på riktigt.

  125. Det fanns en sådan energi där,
    och jag visste inte det.

  126. Det är som en ny genre-

  127. -som har växt till sig,
    och den börjar bli riktigt stor.

  128. För mig handlar det
    om att göra något nytt.

  129. Och jag håller med om att det
    i slutändan handlar om känslor.

  130. Det måste det göra.
    Man kan prata om analys och teori-

  131. -men när man hör musik
    känner man förhoppningsvis något.

  132. Det handlar om att bygga
    musikaliska världar och personliga ljud.

  133. Att skapa något som stannar hos folk-

  134. -både känslomässigt
    och energimässigt.

  135. Jag vill tro att det i grund och botten
    handlar om samma sak.

  136. Man måste skapa något stort.
    Det hamnar på en annan plattform-

  137. -men man ska fortfarande...

  138. ...hitta spelets ljud, flöde, energi
    eller vad det nu är.

  139. Jag känner dig - du gillar utmaningar.
    Vad är mest utmanande?

  140. -Att spela spel.
    -Jag vet inte om det var rätt svar.

  141. Jag spelar med min son
    och klarar inte av det mekaniskt.

  142. Jag är jättedålig,
    så jag sitter där som ett litet barn.

  143. Det är så mycket energi i spelet,
    och det händer så mycket samtidigt.

  144. Jag är jättegammal,
    så jag missar en massa saker.

  145. Men jag drivs nog av...

  146. Vi diskuterade likheter och skillnader
    mellan film och spel tidigare.

  147. Jag drivs nog av att kunna
    sammanföra dem på ett bra sätt.

  148. Att få spelens energi och lekfullhet-

  149. -och känslan i musiken
    att förenas i något större.

  150. Det har säkert redan gjorts
    tusentals gånger-

  151. -men det är nog mitt drömscenario.

  152. Du är inne på en grundläggande
    utmaning vid speltillverkning.

  153. Bara för att förtydliga:
    Mycket är inte unikt-

  154. -med att göra musik till spel.
    Det har kanske 80 % gemensamt-

  155. -med andra sorters mediaintegration.

  156. Musik till film och spel
    har mycket gemensamt-

  157. -och det skiljer sig från
    exempelvis en trailer till Superbowl.

  158. Det är en helt annan uppgift
    än interaktiv musik.

  159. Det är den enda unika aspekten-

  160. -med att göra spelmusik:
    det interaktiva.

  161. Alla får följa den tråden
    och komma fram till-

  162. -att utmaningen och det unika
    ligger i det interaktiva.

  163. Jag förstår. Med film ska folk
    känna något. Här ska de agera också.

  164. Och musiken är den känslomässiga
    sanningen, till och med i spel.

  165. Man kan leka med det som designer.

  166. En maktfantasi kan ackompanjeras
    av lugn pianomusik.

  167. Vad man vill att något ska vara
    kan styras av kompositören-

  168. -och den musikaliska aspekten,
    oavsett det interaktiva.

  169. Makten ligger i användarberättelserna
    och medberättandet.

  170. Spelaren känner
    att det är hans värld och berättelser.

  171. Kan du utveckla...

  172. Vi pratar om svenska kreativa näringar
    och Stockholm som ett nav.

  173. Vad är typiskt svenskt i spelbranschen?

  174. Det finns fantastiska människor
    som jobbar med spel i Sverige.

  175. Jag frågar om ekonomin senare,
    nu tar vi det kreativa.

  176. -Jag är nyfiken på vad...
    -I min värld...

  177. Du får nog ett annat svar från Elvira,
    men jag utgår från min värld-

  178. -och det jag har sett
    som gjort Sverige framgångsrikt.

  179. För mig handlar det inte om bra idéer,
    för de finns överallt.

  180. Det jag har stött på genom åren-

  181. -är en enorm övertygelse
    och beslutsamhet.

  182. Och klimatet på åtminstone mitt företag
    uppmuntrar det.

  183. Jag tror att någon
    i den föregående panelen sa-

  184. -att våra företag är platt organiserade
    men ändå inte.

  185. De menade också
    att vi har multikulturella företag-

  186. -med folk från hela världen,
    men något i den svenska spelindustrin-

  187. -är oerhört...fruktbart.

  188. Man ger näring åt kreativiteten.

  189. Det är svårt att sätta ord
    på vad det är.

  190. Ja, jag håller med fullständigt.
    Jag skulle vilja lägga till-

  191. -att vi har en jättebra gemenskap
    inom spelutvecklingen.

  192. Spelargemenskapen
    kan vara en annan femma-

  193. -men vi spelutvecklare träffas-

  194. -någon gång i månaden
    på olika barer och pratar.

  195. Det finns en anda
    att man umgås med sina konkurrenter-

  196. -och alla andra i branschen.

  197. Man har det med sig
    när man arbetar i studion-

  198. -och när man träffar människor.
    Alla är avslappnade.

  199. Sen är vi förstås stressade
    över allt som ska göras.

  200. -Deadlines.
    -Många.

  201. Men jag tror att den sortens
    gemenskap gynnar kreativiteten.

  202. Man är inte lika rädd
    för att diskutera koncept och idéer-

  203. -och dela det man kan med varandra.

  204. Vi delar många problem
    över studiogränserna.

  205. Jag förstår. Vi har barer
    i musikbranschen också, så jag fattar.

  206. Du har en poäng i att
    man samverkar med sina konkurrenter.

  207. Det kanske beror på att Sverige inte
    är så stort. Vi känner varandra.

  208. Per, du har översikt över spelindustrin.

  209. Håller du med om att
    det här är det svenska spelundret?

  210. Det ligger något i det, och den enkla
    utvägen är att kalla det för X-faktorn.

  211. Ett musikprogram hette "X Factor",
    så det finns nog inom musiken också.

  212. Jag blev imponerad av modepanelen.
    De hade en så tydlig uppfattning-

  213. -om vad som var typiskt
    för svenskt mode.

  214. Folk i utlandet pratar
    om något typiskt svenskt i spel-

  215. -men jag kan inte se det.

  216. För mig blir X-faktorn att det är något
    man kan se om man inte är svensk.

  217. Det syns bara utifrån.
    För att återanvända exempel:

  218. Vad har Battlefield, Candy Crush Saga
    och Minecraft gemensamt?

  219. Jag vet inte. Om man gräver djupt
    kan man hitta det svenska.

  220. Candy Crush handlar om godis.

  221. Sverige är det enda landet
    där vuxna äter godis.

  222. -Sådant finns, men det räcker inte.
    -"Överanalysera inte", menar du.

  223. Men det Margareta van den Bosch
    sa i den förra panelen...

  224. -Användbar?
    -Användbar? Ja, "för att vi kan".

  225. Nej, men vi
    tar med oss företagsorganisationen.

  226. Dice öppnade ett kontor i Los Angeles-

  227. -och jag har hört att ni försökte
    behålla en svensk företagskultur.

  228. Det är relevant,
    och det finns en framgångsfaktor.

  229. Det som har nämnts stämmer.

  230. Sverige är litet,
    så vi behöver den globala marknaden.

  231. Vi har en historia av
    att vända våra svagheter till styrkor.

  232. Men nyckeln är organisationskulturen.
    Det kollektiva, laginsatsen-

  233. -förmågan att arbeta i grupp
    och sätta kollektivet främst.

  234. Musikbranschen har rockstjärnor.
    Vi har Notch, och han är ett undantag.

  235. Det vore konstigt om Stefan klev fram
    som en regissör och sa:

  236. "Det var min vision, de hjälpte till."
    Du skulle få sparken.

  237. I spelbranschen hör kreativitet ihop
    med gruppen snarare än individen.

  238. Det stämmer nog över hela världen,
    men vi är bra på grupporganisation.

  239. Folk pratar om Luther och Jante-

  240. -men jag tror att det är våra styrkor.
    Det som är unikt för oss.

  241. Jag har ett ljudklipp, eftersom det
    här är till minne av Stikkan Andersson.

  242. Han var med och gjorde Abba stora,
    och Battlefield-

  243. -som Stefan har jobbat mycket med,
    är vår största kulturexport sen Abba.

  244. Fantastiskt.

  245. Jag ska inte ta åt mig hela äran.
    Det var en lagprestation.

  246. -Inte bara jag.
    -Du får donera prispengarna.

  247. Johan, det är nästan som om jag-

  248. -jämför en statisk filmbransch
    med en föränderlig spelbransch.

  249. Så är det förstås inte. De kommer nog
    att länkas samman ännu mer.

  250. Ett par ord om filmindustrin:
    Har filmmusiken utvecklats-

  251. -de senaste tio åren?
    Börjar det bli samma situation där?

  252. Man jobbar i grupp. Jag skriver under
    på vartenda ord om våra styrkor-

  253. -men jag skulle inte säga Sverige,
    utan Skandinavien.

  254. Är man i USA
    så pratar man om skandinavisk film.

  255. Jag tror att det är lite trångsynt
    att prata om enbart Sverige.

  256. Det finns regissörer och skådespelare,
    men de åker till Norge och Danmark.

  257. Vi har
    i princip samma språk och kultur-

  258. -och samma känslomässiga kontext.

  259. Jag har lite svårt
    för ordet "filmmusik"-

  260. -för det är inte en genre.
    Det är ett ord.

  261. Man kan göra en musikal
    med 40-talsmusik-

  262. -och till Ingmar Bergman har man
    klassisk cellomusik. Det säger inget.

  263. Det säger att det är musik till bilder,
    men det kan vara vad som helst.

  264. På det sättet har det inte förändrats.

  265. Det har förändrats i storfilmerna i USA-

  266. -med Hans Zimmers
    enorma Hollywood-sound.

  267. Ni känner nog till
    "Inception" eller Batman-filmerna.

  268. De sätter standarden-

  269. -för hurdan musik storfilmerna ska ha.

  270. Men under ytan
    finns det en massa olika genrer med...

  271. ...vad heter det...

  272. -Motsatsen till mainstream.
    -Nisch?

  273. Små filmer och dokumentärer.
    Konstfilm.

  274. Hela spektrumet kommer alltid finnas,
    och jag har nog inte sett...

  275. Det utvecklas ständigt,
    och begåvade individer-

  276. -kommer med nya stilar
    eller sätt att göra musik till film på.

  277. Visst, men jag har jobbat
    med sådant större delen av mitt liv-

  278. -och ser att resultatet
    har mycket med processen att göra.

  279. Hur man jobbar med andra människor
    och tekniken påverkar resultaten.

  280. Så jag håller med.
    - Elvira, du kan väl berätta lite-

  281. -om hur man manipulerar med musik?

  282. Jag har läst några studier
    som visar att spelmusik-

  283. -uppenbarligen kan få vem som helst
    att spela snabbare - inte alltid bättre.

  284. Ibland bättre, men vid körtester-

  285. -så var det de som hörde musik
    utöver ljuden från bilen-

  286. -som också gjorde flest misstag.

  287. De träffade flest koner och människor.
    Tala om farlig musik!

  288. Har du några knep
    som får spelaren att göra en viss sak?

  289. -Du får skicka över de där studierna.
    -Ja, de är intressanta.

  290. Jag skulle säga att det hänger ihop-

  291. -med tanken
    bakom spelkonstruktionen.

  292. Vid spelkonstruktion tänker man alltid
    på vad spelaren kommer att göra.

  293. Ibland är det likadant med musiken.

  294. Ibland handlar det bara om den
    känslomässiga stämningen-

  295. -men när vi vill att spelaren
    ska göra något hör det ihop med-

  296. -exemplen jag gav tidigare:

  297. När man drar ut i strid
    eller smyger omkring.

  298. De små antydningarna är väldigt...

  299. Man kan antyda att faran är över.

  300. Man kan lura spelaren att slappna av
    om man vill skrämmas senare-

  301. -och överrumpla spelaren.
    De gör ofta så i skräckspel.

  302. De vaggar in spelaren
    i trygghet med musiken.

  303. Man har hört musiken
    på ett säkert ställe hundratals gånger.

  304. Helt plötsligt blir det farligt,
    men man hör fortfarande musiken.

  305. Man känner sig trygg eftersom man
    har hört musiken när man var trygg.

  306. Så kan det användas.

  307. -Man kan luras också.
    -Ja, man kan manipulera människor.

  308. Du har en poäng i att musiken aldrig
    förekommer på egen hand.

  309. Den är alltid där
    tillsammans med bilden.

  310. Jag tror att folk
    som jobbar med musiken separat-

  311. -får minst lyckade resultat.
    När musiken integreras bra-

  312. -och används både för att manipulera
    och förstärka blir den som starkast.

  313. Jag instämmer. Men vad händer nu?
    Jag frågade Frederick Rousseau.

  314. Vi verkar alltid tycka
    att vi har kommit långt.

  315. Vi har tekniken och allt vi behöver
    för att göra det vi vill.

  316. Hur ser du på framtiden?
    Vad är den stora skillnaden om fem år?

  317. Det svarar jag aldrig på.
    Den här branschen är så omstörtande.

  318. Jag skulle antagligen få ångra mig
    om jag sa något.

  319. Jag har frågat många det här och
    alla svarar, så du vet nog egentligen.

  320. Men jag respekterar det.
    - Vad säger du om framtiden, Per?

  321. Den ser ljus ut.
    Jag skulle behöva solglasögon.

  322. Branschen har alltid vuxit
    tack vare nya spelare.

  323. Vi gjorde spel för Sverige eller Norden-

  324. -och sen insåg vi att vi skulle göra
    spel för den globala världens nördar.

  325. Nu har vi insett att vi ska göra spel
    för alla, och alla spelar.

  326. Du nämnde svårigheter.
    X-boxkontrollen har arton knappar.

  327. Det är som att lära sig spela saxofon.
    Det tar tid.

  328. Men pekskärmar
    och musikspel är lättillgängliga.

  329. Singstar: Ta en mikrofon och sjung.
    Det kan alla göra.

  330. Wii Fit är en bräda som man står på.
    Alla kan stå på en bräda.

  331. Man når en mycket större publik-

  332. -och vi är inte i närheten
    av slutet på den utvecklingen.

  333. Fler kommer att spela,
    och som Stefan sa:

  334. Människor har alltid spelat spel.
    Det fanns spel innan Kristus.

  335. Ni spelade Kalaha på dagis.
    Det är ett av mancalaspelen.

  336. Vi har alltid spelat spel.
    Schack är tusentals år gammalt.

  337. Om fem år, eller kanske femtio,
    ser vi tillbaka på 1900-talets slut-

  338. -och tänker på tiden
    då nördar spelade på en dator-

  339. -som undantaget. Alla spelar
    tillsammans. Det är framtiden.

  340. En jättebra avslutning.
    Jag vill tacka er-

  341. -för att ni är en del av de
    kreativa näringarna på ett så fint sätt.

  342. De är värda en stor applåd.
    Tack så mycket.

  343. Översättning: Per Lundgren
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Sveriges kreativa näringar - spel

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Panelsamtal om musik i dataspel och film. Man kan bygga upp en känsla och skapa igenkänning med hjälp av musik som är skapad för speciella syften. Medverkande: Per Strömbäck, talesperson för Dataspelsbranschen; Johan Söderqvist, kompositör; Stefan Strandberg, konstnärlig ledare; Elvira Björkman, kompositör och ljuddesigner. Inspelat den 8 juni 2015 på Filmstaden Sergel i Stockholm. Arrangör: Polar music prize.

Ämnen:
Musik
Ämnesord:
Datorspel, Komposition (musik), Musik, Musiklära, Musikteori
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Polarprissamtal 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Polarprissamtal 2015

Polarpriset 2015

Polarpriset är ett internationellt pris som har instiftats av Stikkan Andersson som var musikproducent, manager och låtskrivare. Här presenteras priset och Stikkan Anderssons karriär. Inspelat den 8 juni 2015 på Filmstaden Sergel i Stockholm. Arrangör: Polar music prize.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Polarprissamtal 2015

Tekniska innovationer inom musik

Att göra musik på egen hand kommer bli lättare. Frederick Rousseau är expert på elektronisk musik och går igenom tekniska innovationer inom musik. Här visar han hur man kan skapa musik med en smartphone. Inspelat den 8 juni 2015 i Filmstaden Sergel, Stockholm. Arrangör: Polar music prize.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Polarprissamtal 2015

Sveriges kreativa näringar

Närings- och innovationsminister Mikael Damberg (s) berättar om sina visioner kring kreativa näringar i Sverige. Sverige måste vara på den internationella arenan och sälja kreativitet globalt. Det kan handla om musik, mode och annat som har med kreativa innovationer att göra. Inspelat den 8 juni 2015 på Filmstaden Sergel i Stockholm. Arrangör: Polar music prize.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Polarprissamtal 2015

Sveriges kreativa näringar - mode

Den svenska modebranschen växer och har börjat ta plats på den globala arenan. I ett panelsamtal delar svenska modeskapare och experter tankar och erfarenheter. Medverkande: Roland Hjort, grundare Whyred; Margareta van den Bosch, kreativ rådgivare H&M; Ann-Sofie Back, modeskapare Back; Lena Patriksson Keller, ägare Patriksson communication. Moderator: Susanne Ljung, journalist. Inspelat den 8 juni 2015 på Filmstaden Sergel i Stockholm. Arrangör: Polar music prize.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Polarprissamtal 2015

Sveriges kreativa näringar - spel

Panelsamtal om musik i dataspel och film. Man kan bygga upp en känsla och skapa igenkänning med hjälp av musik som är skapad för speciella syften. Medverkande: Per Strömbäck, talesperson för Dataspelsbranschen; Johan Söderqvist, kompositör; Stefan Strandberg, konstnärlig ledare; Elvira Björkman, kompositör och ljuddesigner. Inspelat den 8 juni 2015 på Filmstaden Sergel i Stockholm. Arrangör: Polar music prize.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Polarprissamtal 2015

Sveriges kreativa näringar - musik

Panelsamtal om svenska musikers och producenters framgångar utomlands. Förutom att göra bra musik menar experter att svenskar är duktiga på engelska. Inspelat den 8 juni 2015 på Filmstaden Sergel i Stockholm. Arrangör: Polar music prize.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Polarprissamtal 2015

Pristagare genom åren

Polar music prize instiftades av den svenska musikproducenten Stikkan Andersson. 1989 delades det första priset ut och sedan dess har musiker blivit prisade för sin talang. Här ser vi tillbaka på alla som fått priset genom åren. Inspelat den 8 juni 2015 i Filmstaden Sergel, Stockholm. Arrangör: Polar music prize.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Polarprissamtal 2015

Jan Gradvall möter Emmylou Harris

Musikern Emmylou Harris är en av 2015 års Polarpristagare. Hon intervjuas av Jan Gradvall om sin karriär. Hon berättar bland annat att hon letar upp gamla vänner och bekanta för att minnas vad som hänt under karriären. Inspelat den 8 juni 2015 på Filmstaden Sergel i Stockholm. Arrangör: Polar music prize.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Polarprissamtal 2015

Att verkligen lyssna

Den skotska trumslagaren Evelyn Glennie är en av 2015 års Polarpristagare. Hon vill få oss att lyssna på riktigt, att höra vibration och känsla i slagen. Hon är döv sedan 12 års ålder och har lärt sig att särskilja toner genom att känna deras vibrationer. Intervjuare: Bo Löfvendal. Inspelat den 8 juni 2015 på Filmstaden Sergel i Stockholm. Arrangör: Polar music prize.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaUR Samtiden - Polarprissamtal 2015

Musik för att påverka

Panelsamtal om musikens makt. Varför skriver man musik och sjunger? Demokrati och frihet är viktigt för musiker. Utan det kan de inte sjunga eller skriva om vad de vill. Medverkande: Ramy Essam, musiker; Ian Smith, musiker; Stina Nilsson, musiker. Inspelat den 8 juni 2015 på Filmstaden Sergel i Stockholm. Arrangör: Polar music prize.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaUR Samtiden - Polarprissamtal 2015

Vad är vacker musik?

Musikkompositören Carin Bartosch Edström samtalar med Martin Ingvar som är professor i neurofysiologi om vad vacker musik är för något. Musik som för en person kan vara briljant kan för en annan vara ett plågsamt ljud som bara irriterar. Inspelat den 8 juni 2015 på Filmstaden Sergel i Stockholm. Arrangör: Polar music prize.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & musik

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Polarprissamtal 2014

Om Polarpristagaren Peter Sellars

Wilhelm Carlsson, professor i musikdramatisk gestaltning vid Operahögskolan, berättar hur 2014 års Polarpristagare Peter Sellars styrka är att han provocerar våra känslor. Som regissör får Sellars alla på scen och i orkestern att delta fullt ut. Inspelat på Rigoletto i Stockholm den 25 augusti 2014. Arrangör: Polar music prize.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - ledarskap

Vad är en bra ledare?

Få chefer kan som en dirigent vifta med en stav för att få personalen att göra som de vill. Kan ledare i allmänhet lära sig något av hur en dirigent leder sin orkester? Och vad krävs för att vara en bra dirigent?

Fråga oss