Titta

UR Samtiden - Polarprissamtal 2015

UR Samtiden - Polarprissamtal 2015

Om UR Samtiden - Polarprissamtal 2015

Föreläsningar från 2015 års Polarprissamtal. Moderator: Alfons Karabuda. Inspelat den 8 juni 2015 på Filmstaden Sergel i Stockholm. Arrangör: Polar music prize.

Till första programmet

UR Samtiden - Polarprissamtal 2015: Sveriges kreativa näringar - musikDela
  1. Låt oss få
    ett internationellt perspektiv-

  2. -på det svenska musikfenomenet.

  3. Moderator för samtalet
    är chefen för Musiksverige:

  4. Linda Portnoff.

  5. Musiksverige, för er som inte vet-

  6. -är organisationen som samlar
    musikbranschens aktörer.

  7. Här arbetar vi tillsammans fram
    strategier för framtiden-

  8. -delar med oss av kunskaper
    och bygger broar-

  9. -mellan olika aktörer
    inom musikbranschen.

  10. Vem bättre att presentera
    den här panelen än...

  11. Chefen för Musiksverige:
    Linda Portnoff!

  12. Ni är en fantastisk publik!

  13. Ni blir inte trötta.
    Delvis beror det nog på glassen-

  14. -men jag är glad
    att ni låter mig testa er så här.

  15. Detta var inte den riktiga
    presentationen. Den kommer nu.

  16. Jag vill att ni ger en applåd
    för chefen för Musiksverige:

  17. Linda Portnoff!

  18. Tack.

  19. Jag ska välkomna vår internationella
    panel upp på scenen.

  20. -Du måste vara Phil.
    -Fungerar den här?

  21. Ja. Mina damer och herrar
    och ärade gäster-

  22. -låt mig presentera
    vår eminenta panel-

  23. -som ska ge oss ett internationellt
    perspektiv på vår musikbransch.

  24. Jag ser fram emot
    att leda er genom det här samtalet.

  25. Till höger om mig
    har vi Phil Manzanera.

  26. Du är en musiker,
    låtskrivare och producent-

  27. -och blev gitarrist i Roxy Music
    när du var lite över tjugo.

  28. Du turnerar fortfarande jorden runt
    och är inblandad i många samarbeten.

  29. -Ja, många olika saker.
    -Det ska du berätta mer om senare.

  30. Bredvid Phil har vi John Seabrook-

  31. -som är författare till...
    Ja, han är författare.

  32. Han har skrivit flera böcker
    om kreativitet och handel-

  33. -vilket råkar vara ämnet
    för min doktorsavhandling.

  34. Då har vi mycket att prata om!

  35. Din bok "The Song Machine"
    publiceras i höst.

  36. Utöver böcker skriver du också
    för The New Yorker.

  37. Sist men inte minst
    har vi Fred Bronson.

  38. Du är också författare och journalist,
    framför allt för Billboard-

  39. -men även för L.A. Times
    och Hollywood Reporter.

  40. Lite för L.A. Times
    och mycket för Hollywood Reporter.

  41. Du har också varit med i det populära
    tv-programmet "American Idol".

  42. Du vet allt om hur deltagarna
    gör ifrån sig på Billboard-listorna.

  43. Ingen annan bryr sig,
    så jag får ha det för mig själv.

  44. Ni är alla varmt välkomna.

  45. Låt oss börja med vad ni tycker
    om den svenska musikscenen.

  46. Hur mår den?

  47. Menar du låtskrivarna
    som får hitlåtar över hela världen?

  48. Jag tänkte faktiskt fråga-

  49. -vad ni förknippar
    med det svenska musikfenomenet.

  50. Utanför Sverige är ABBA
    det första som de flesta tänker på.

  51. Jag tror att det är nyckeln-

  52. -till framgångarna för svensk musik
    utanför Sverige.

  53. De lyckades ge oss
    fantastiska melodier-

  54. -och fantastiska refränger
    med enkla, effektfulla fraser.

  55. Jag försökte lista ut-

  56. -varför särskilt svenska låtskrivare
    lyckas med det.

  57. En av de grundläggande sakerna är
    att ni talar så bra engelska.

  58. Det finns inte många länder i Europa
    där folk talar så bra engelska.

  59. Under de här samtalen
    har jag blivit förbluffad-

  60. -över hur goda kunskaper
    i engelska ni har.

  61. Det i kombination med en tradition
    av folkmusik och sång-

  62. -är ett stort grundläggande skäl.

  63. Men före ABBA, på 60-talet, fanns det
    fantastiska band som vi älskade-

  64. -som Burnin Red Ivanhoe,
    ett av mina favoritband.

  65. Men det är en helt annan musik.
    Jag ska låta frågan gå vidare.

  66. Jag vill kommentera
    det som Phil sa om engelska.

  67. Ja, ett skäl till svenskarnas framgångar
    inom engelskspråkig popmusik-

  68. -är att engelskan
    har en så stor plats i Sverige.

  69. Å andra sidan är det en fördel
    att inte ha engelska som modersmål.

  70. Amerikanska låtskrivare
    kan trassla in sig i metaforer-

  71. -eller smarta ordvändningar
    som inte riktigt förmedlar melodin-

  72. -på samma sätt som när
    en textförfattare först hör musiken-

  73. -och sen tittar på orden
    som passar till melodin.

  74. Särskilt inom popmusik
    kan det ge en väldigt effektfull text.

  75. -"All that she wants is another baby."
    -Eller "Hit me, baby, one more time."

  76. Ingen amerikan skulle ha skrivit
    "Hit me, baby, one more time".

  77. Det för tankarna till misshandel!

  78. Men det var slang för "ring mig"-

  79. -och Max Martin och Denniz Pop
    tyckte att det lät snyggt.

  80. Nåt som är svenskarna till stor nytta
    på den amerikanska marknaden-

  81. -är utanförperspektivet
    i förhållande till idiomen och genrerna-

  82. -och särskilt uppdelningen
    i R&B och pop-

  83. -som i USA är väldigt etniskt laddad.

  84. Ett exempel är Backstreet Boys.

  85. Det var början av Cheirons
    erövring av USA-marknaden.

  86. I början ville Backstreet Boys vara
    Boyz II Men, en R&B-grupp.

  87. Skivbolaget Jive sa:
    "Ni är ingen R&B-grupp. Ni är ju vita."

  88. "Vi ska låta poplåtskrivare
    skriva åt er."

  89. Men de gillade inga av låtarna.

  90. Skivbolagskillen, Dave McPherson,
    frågade sina "urban"-låtskrivare.

  91. De trodde att han var tokig.
    "Ska jag skriva åt en popgrupp?"

  92. Så vem skulle skriva låtarna?
    Det blev förstås Denniz och Max-

  93. -som kunde överbrygga klyftan
    mellan R&B och pop-

  94. -och skriva det som nu kallas "rhythmic
    pop". De skapade en hel genre-

  95. -som nu dominerar i radio.

  96. Amerikanska låtskrivare
    hade inte kunnat göra det-

  97. -på grund av uppdelning
    mellan R&B och pop/svart och vitt.

  98. Så vi kan vara mer lekfulla?

  99. Kultur och konst
    är de utomståendes historia.

  100. Människor som ser former
    och möjligheter-

  101. -eftersom de inte är begränsade
    av den kulturella miljö-

  102. -i vilka dessa former
    och möjligheter finns.

  103. En lustig sak är att åtminstone i USA
    fanns det en myt-

  104. -om att Benny och Björn inte kunde
    engelska och lät översätta texterna.

  105. Jag sa: "Tja, alla där
    lär sig engelska i skolan."

  106. "De lär inte vara ett undantag."

  107. Jag försökte övertyga folk om
    att de skrev på engelska.

  108. Men de blev bättre efter hand.

  109. Om man jämför "Honey, Honey"
    med "The Day Before You Came"-

  110. -ser man deras utveckling
    som författare av engelska texter.

  111. När vi pratar om Sverige
    som en stor musiknation...

  112. När skryter om svensk musik
    är det ofta ur ekonomisk synvinkel.

  113. På Musiksverige har vi samlat
    statistik om branschens intäkter-

  114. -i fyra år i rad.

  115. Kurvorna pekar bara uppåt,
    inom alla områden.

  116. Intäkterna från livespelningar,
    inspelad musik och upphovsrätt ökar.

  117. Vi började mäta först 2010-

  118. -men även om vi tittar på
    tidigare svensk musik-

  119. -som ABBA, Roxette och Ace of Base,
    så står de sig internationellt-

  120. -både vad gäller popularitet
    och intäkter. Hur kan det komma sig?

  121. Det är huvudfrågan
    i det här samtalet.

  122. Det beror förstås på individerna.
    De är väldigt bra på det som de gör.

  123. De kan skriva en lysande refräng.

  124. Vi talar inte om tusentals låtskrivare
    som gör det här.

  125. -Det handlar om...tjugo?
    -En handfull.

  126. -Det är nog färre.
    -Ja.

  127. Vi kan jämföra det
    med Brill Building i New York.

  128. Där fanns sex personer
    som var helt fantastiska på sitt jobb.

  129. Nu är tidsandan rätt för Sverige,
    eller antagligen för Stockholm.

  130. Men de reser förstås,
    eftersom de är så eftertraktade.

  131. De är bara väldigt bra på sina jobb
    och bra på att exportera det.

  132. Vi har pratat hela dagen
    om vilken sorts individ som fostras här.

  133. Vilka saker har ni...?

  134. Det är nog fem eller sex saker som
    sammanfaller, och alla är avgörande.

  135. Ni har en tradition av melodisk musik,
    från folk- och kyrkomusik.

  136. Det finns mycket melodi
    i svensk musik.

  137. Sen har ni
    en tekniskt kunnig befolkning-

  138. -precis när musik
    börjar göras på datorer.

  139. De var tidiga användare,
    inte bara av datorer-

  140. -utan även av Pro Tools och Logic.

  141. Man förstod hur det skulle användas
    för att göra poplåtar.

  142. Det tredje kom upp i modepanelen:

  143. Att ni kan arbeta i grupper.

  144. I USA är det svårt för en stor grupp
    människor att skriva ihop.

  145. Alla tänker bara på pengarna
    och vem som ska stå som låtskrivare.

  146. Svenskarna verkar inte så inkörda-

  147. -på hela grejen
    med att bli rik på en poplåt.

  148. Det är en tredje sak.

  149. Engelskan är det fjärde
    och utanförperspektivet det femte.

  150. Och ABBA:s exempel, det faktum
    att det hade hänt en gång-

  151. -att nån hade nått
    stora internationella framgångar.

  152. Liksom Björn Borg förmodligen
    inspirerade massor av tennisspelare-

  153. -inspirerade ABBA en hel generation.
    Det sista är nog utbildningen.

  154. Ni har musikutbildning i skolan,
    vilket man inte alls har i USA.

  155. Jag läste en beskrivning av Sverige
    som en "studiecirkeldemokrati".

  156. När jag spelade i ett band
    kunde vi alltid repa mitt i staden.

  157. Jag kunde få hyran betald
    genom en studiecirkel.

  158. Har ni inte det?

  159. Det är alltid svårt att hitta nånstans
    att repa för band och unga musiker.

  160. Man behöver grundläggande saker.

  161. Ja, en skåpbil och ett rum.

  162. Så var det förut, men nu
    behöver man bara en MacBook.

  163. Ja, särskilt
    för den här sortens låtskapande.

  164. Men det är bara en sida av branschen.

  165. Det finns förstås band
    som skriver på traditionellt vis-

  166. -och skriver tillsammans

  167. Men här pratar vi om såna som,
    liksom låtskrivarna i Brill Building-

  168. -skriver popmusik åt kända artister
    som inte skriver eget material.

  169. Det här är jätteintressant.
    John, i din bok "The Song Machine"-

  170. -blottlägger du
    hur den nya musikindustrin fungerar.

  171. Du beskriver det som en fabrik.

  172. Det finns en helt ny arbetsfördelning.

  173. Förut hade vi en bandkultur.
    Björn och Benny jobbade med tjejerna.

  174. Nu träffas producenterna, artisterna
    och musikerna kanske inte ens.

  175. Ja, det har blivit
    en specialisering.

  176. Förr skrev nån melodin och nån texten.

  177. Nån skissade melodier vid pianot
    och nån skrev texter.

  178. Så var det i Brill Building.

  179. Nu har man en producent
    som börjar med ett spår.

  180. Han kan göra många på samma gång.

  181. Sen tar han in en så kallad "topliner",
    som skriver melodierna.

  182. Toplinern lyssnar på ett antal spår,
    väljer ut ett och hittar på en hook.

  183. Och utöver det
    har man specialister på refränger-

  184. -på bryggor,
    avslutningar och inledningar.

  185. Många personer skriver på samma låt,
    vilket är väldigt annorlunda.

  186. En annan sak är att det finns folk som
    har specialiserat sig på sampling-

  187. -och på beats.

  188. Ur ett gammalmodigt perspektiv
    känns det väldigt konstruerat.

  189. Man känner sig lite manipulerad.
    Det gör i alla fall jag, som musiker.

  190. Jag kanske älskar refrängen
    och vet inte vem som har gjort vad-

  191. -men om man plockar isär det
    tycks det vara lite avhumaniserat.

  192. -Det är intressant.
    -Det kan vara jättebra.

  193. Det är den lägsta gemensamma
    nämnaren och alla älskar det-

  194. -men det kommer kanske inte
    att stå sig i det långa loppet, som...

  195. -Som sextiotalslåtar.
    -Ja, eller vissa låtar.

  196. ABBA:s låtar är ett exempel.

  197. Men melodier är nog tillbaka.

  198. På 90-talet i USA
    handlade det bara om beatet.

  199. Nu lyssnar vi på melodier igen,
    vilket är ännu en fördel för Sverige.

  200. De skäms inte för att ha melodier
    och skäms inte för popmusik.

  201. I många år i USA erkände folk inte
    att de gillade ABBA.

  202. Sen gjorde U2 en cover
    av "Dancing Queen" och allt var okej.

  203. Man kunde vara sofistikerad
    och ändå gilla ABBA.

  204. Vi har accepterat popmusik,
    liksom världen har-

  205. -och svenskar
    råkar vara bäst på det just nu.

  206. Förvisso skapas låtarna
    i ett slags fabrikssystem-

  207. -men vi ser fortfarande på artisten
    ur ett singer-songwriter-perspektiv.

  208. De flesta tror att artisten
    skriver låtarna-

  209. -och detta ligger i artistens
    och bolagets intresse.

  210. Det ironiska i USA är
    att även om svenskar skriver...

  211. På Billboards tio-i-topp lista är tre
    eller fyra låtar nästan varje vecka-

  212. -skrivna av svenskar,
    men ingen vill att det kommer ut.

  213. I Sverige vill ni det, men i USA
    vill man hålla det hemligt.

  214. Man vill att folk ska tro att låtarna...
    Om tonåringar vet-

  215. -att fem eller sex svenskar skriver
    alla Taylor Swift-låtar som de älskar-

  216. -blir de inte lika entusiastiska.

  217. -Men är det inte lite sorgligt?
    -Jo!

  218. Vi är väldigt xenofobiska i USA.
    Vi bryr oss inte om Europa.

  219. -Ja, Sverige har skrivit en till!
    -Heja Europa!

  220. Men det känns också som om
    låtskrivare vill vara mer anonyma.

  221. Ja, svenskar, men inte amerikaner.
    Det är ännu en styrka.

  222. Ni har inget emot att säga: "Jag har
    skrivit låten men måste inte sjunga."

  223. "Jag håller mig bakgrunden."

  224. Max Martin ger aldrig intervjuer,
    även om såna som jag bönar och ber!

  225. Men är inte det framgångsreceptet?
    Vad är det Avicii har gjort?

  226. Han väljer den bästa artisten
    med den bästa låten.

  227. Det är som om han bara sköter
    det kreativa innehållet.

  228. -Vet folk i USA att han är svensk?
    -Inte så många.

  229. Han borde kanske lägga
    till "-son" efter sitt namn.

  230. Swedish House Mafia.
    Det kan man inte ta fel på.

  231. Poängen är nog att ni har ett land
    med låtskrivare-

  232. -som ofta inte ens vill vara artister.

  233. Sen finns det USA, där alla vill vara
    stjärnor men inte skriver låtar.

  234. Det är perfekt att sammanföra dem,
    vilket Denniz Pop och Cheiron gjorde.

  235. Vi har pratat mycket
    om den kreativa sidan-

  236. -men musikbranschen
    handlar också om affärer.

  237. Är Sverige starkare på den kreativa
    eller på den affärsmässiga sidan?

  238. Bådadera. Många skivbolag
    är förstås internationella.

  239. Universal, Warner och Sony
    är verksamma här-

  240. -och de är
    de stora aktörerna i branschen.

  241. Man kan släppa oberoende musik,
    men listmusiken ligger oftast hos dem.

  242. Svenskar driver
    företagens lokala bolag-

  243. -och det går bra för dem, så bådadera.

  244. Sen har vi Spotify.

  245. Det är intressant i dag,
    som är lite av en ödesdag för dem.

  246. Har Apple lanserats nu?

  247. Om några timmar. Vi pratar om Spotify
    medan de finns kvar.

  248. Nej, de lär finnas kvar.

  249. Men jag pratade ju om att svenska
    låtskrivare överskrider genrer.

  250. När man lyssnar på Spotify-

  251. -har man spellistor där genrer blandas.

  252. Det bryter radioformatet,
    med genrespecifika stationer.

  253. I Spotify är allt blandat, och så
    lär folk lyssna på musik framöver.

  254. Även där har svenskarna fått
    ett ordentligt fotfäste.

  255. Jag är så gammal.
    Jag lyssnar på album.

  256. -Du är den siste.
    -Ja, det är jag nog.

  257. Om jag hittar en bra låt
    vill jag veta om det finns mer.

  258. -Men du lyssnar också på Spotify.
    -Men kidsen lyssnar inte på album.

  259. Nej, men det är
    som den gamla topp-40-listan.

  260. Samma station spelade Sinatra,
    Supremes, Elvis och country.

  261. -Det kan vi göra med Spotify.
    -Från hiphop till rock till pop.

  262. Ja, för en del lyssnar på alltihop,
    även om det inte verkar så.

  263. Som musiker vill jag säga en sak:
    Spotify har gjort nåt fantastiskt-

  264. -men att omvandla det till pengar
    för en musiker-

  265. -särskilt när skivaffärer
    och hårddiskar...

  266. Jag menar cd-skivor. De minskar,
    och strömning är framtiden.

  267. Det finns ett stort problem,
    inte med Spotify-

  268. -utan återigen med de stora bolagen
    och hur de fördelar intäkterna.

  269. Det är ett stort problem för musiker.

  270. Om det ska finnas musik
    inom de kommande tio, tjugo åren-

  271. -måste det lösas på statlig nivå-

  272. -i USA och i EU.

  273. Annars finns det ingen musik och
    ingen som har råd att vara musiker.

  274. Det är ett inbyggt problem.

  275. Jag håller helt med, och det
    finns nog även en annan aspekt-

  276. -nämligen tiden.
    När får vi se pengarna?

  277. Nätet gav oss den långa svansen.
    Vi kan få intäkter under en lång tid.

  278. Men vi måste vänta. Vi vet aldrig
    vem som har samma tur som du.

  279. Du har haft en 40 år lång karriär
    med Roxy Music-

  280. -men det får inte alla.

  281. Det flesta väntar förgäves.
    De får aldrig se pengarna.

  282. Och jag ville fråga det.

  283. Vi verkar ju bli alltmer inriktade
    på hitlåtar.

  284. "Var är hooken...? Ja, där!"

  285. Jag känner mig nästan skyldig,
    för jag älskar kommersiell hiphop.

  286. Det är väldigt förutsägbart.

  287. Men vart leder det?

  288. Kommer vi att se band
    som kan ha en lång karriär-

  289. -i dagens musikbransch?
    Kommer det att hända?

  290. Bara om de har råd att fortsätta.

  291. Det måste komma en ny modell, ett
    nytt paradigm, för musikbranschen.

  292. Allmänheten vill ha mer musik
    och älskar musik mer än nånsin-

  293. -men de har vant sig vid
    att inte betala.

  294. Vi måste hitta nåt annat sätt
    än att sälja t-shirtar på spelningar-

  295. -eller få synkar
    och vara med i filmer.

  296. Det gäller särskilt ungdomar.
    Varje år kommer en ny kull-

  297. -av band och musiker
    med massor av entusiasm.

  298. Sen blir det gradvis allt svårare
    att hålla en karriär vid liv.

  299. Man måste ta itu med det.

  300. Varför verkar folk vara villiga
    att betala för liveupplevelsen?

  301. I statistiken ser vi att mer än hälften
    av alla intäkter är från spelningar.

  302. Kanske för att musiken
    är väldigt processad.

  303. Sången är väldigt processad vid
    inspelningen och med autotuning.

  304. Musiken görs
    i princip helt utan instrument.

  305. Man saknar röst och instrument
    om man tycker om musik.

  306. På en konsert får man i viss mån
    känslan som förr fanns på skiva-

  307. -när ett band spelade.

  308. Är det ett tecken på att lyssnaren
    är lite kritisk till "sångmaskinen".

  309. Intressant fråga!

  310. Popmusikens historia
    har präglats av svängningar.

  311. Ett tag är det bred pop som gäller-

  312. -och sen sker det en motreaktion,
    som grungen och innan dess punken.

  313. Man går mot metal eller grunge.
    Det finns alltid ett hårdare inslag-

  314. -som reagerar
    mot den slätstrukna popen.

  315. Det har inte hänt
    sen början av 2000-talet-

  316. -när hiphopen blev mainstream.

  317. Jag väntar på en sån motreaktion-

  318. -men jag ser det inte på horisonten.
    Kan du se det komma, Fred?

  319. Jag ville bara säga att det är
    lite av en hedersutmärkelse...

  320. Jag är ju lite äldre än många.

  321. Många levde inte
    när Freddie Mercury turnerade.

  322. Jag vill inte skryta, men när jag säger
    att jag har sett Queen-

  323. -Roxy Music eller ELO,
    då tappar folk hakan.

  324. "Såg du dem?!" Nej, ni turnerar ju än.

  325. "Såg du Freddie Mercury live?
    Såg du Jeff Lynne med ELO?"

  326. Ja, jag gillade bandet
    och gick på en spelning.

  327. Ni får skryta om tjugo, trettio år
    när ni berättar vilka ni såg-

  328. -och folk tappar hakan.

  329. Men att se Beatles eller Elvis Presley
    spela, det ger ett minne för livet.

  330. Det handlar också om
    att se det ihop med andra.

  331. -Man vill umgås på en stor festival.
    -En social upplevelse.

  332. Ja, men det är också farligt,
    eftersom allt kan gå fel-

  333. -såvida det inte är programmerad
    musik, som dansmusik.

  334. Det är annorlunda, men med
    ett band kan det bli strömavbrott.

  335. Allt kan hända. Sångaren kan dö.

  336. -Falla av scenen.
    -Exakt.

  337. Så det blir spännande.
    Att spela live är inte lätt.

  338. Att förena alla de olika elementen
    och få det att låta bra-

  339. -kräver mycket tid och ansträngning.

  340. Det finns en förväntan
    innan ett band eller en artist går på.

  341. Det är spännande, vilket inte är
    som att vänta på en låt på radion-

  342. -eller att lyssna på Spotify.

  343. Man vet aldrig
    vad som händer med låten.

  344. -Jo, det vet man.
    -Jag håller inte riktigt med om det.

  345. För några år scen gick
    jag på en konsert med Avicii-

  346. -för att se hur det var.

  347. Hur kan en dj spela
    för 30 000 människor två nätter i rad?

  348. Vad är det som händer där?

  349. En del var där
    och tyckte om musiken-

  350. -men de flesta sprang omkring utanför,
    där man köper korv.

  351. När jag var på spelningar som ung
    var jag så här!

  352. -"Prata inte med mig nu!"
    -Du höll inte på med telefonen.

  353. Jag var hänryckt av musiken.

  354. För mig känns det som om musiken
    håller på att bli nedvärderad-

  355. -inom alla områden.

  356. Kanske har det ersatts av festivaler.
    Man går i tre dagar.

  357. -Det är tröttande.
    -Ja, men man har fått den upplevelsen.

  358. -Man har bott i leran.
    -Jag har gjort det också.

  359. Jag fattar inte varför folk på konserter
    tittar genom telefonen.

  360. Personen står framför dem på scen.

  361. De kommer bara att minnas skärmen.

  362. Okej, vi har snart slut på tid.

  363. Tror ni att det finns en risk för
    att världen en dag vaknar-

  364. -och har fått nog
    av det svenskproducerade soundet?

  365. -Det går visst bra för norrmännen nu!
    -Stargate.

  366. Ja, det finns några
    men inte lika många.

  367. Sverige har flest,
    men allt går i cykler.

  368. Svenska låtskrivare är smarta nog
    att ta in brittiska låtskrivare-

  369. -för att hjälpa dem.
    Jag vet en som åker dit varje månad.

  370. Unga människor. De uppfostrar
    nästa svenska generation.

  371. De har också bra fotfäste inom K-pop,
    så de har alltid kvar Korea och Asien.

  372. -J-pop och K-pop.
    -Och C-pop, när det nu kommer.

  373. Då måste vi nog sluta. Tack för att ni
    har delat med er av era tankar.

  374. Översättning: Richard Schicke
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Sveriges kreativa näringar - musik

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Panelsamtal om svenska musikers och producenters framgångar utomlands. Förutom att göra bra musik menar experter att svenskar är duktiga på engelska. Inspelat den 8 juni 2015 på Filmstaden Sergel i Stockholm. Arrangör: Polar music prize.

Ämnen:
Musik
Ämnesord:
Musik, Musikbranschen, Musikhistoria
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Polarprissamtal 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Polarprissamtal 2015

Polarpriset 2015

Polarpriset är ett internationellt pris som har instiftats av Stikkan Andersson som var musikproducent, manager och låtskrivare. Här presenteras priset och Stikkan Anderssons karriär. Inspelat den 8 juni 2015 på Filmstaden Sergel i Stockholm. Arrangör: Polar music prize.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Polarprissamtal 2015

Tekniska innovationer inom musik

Att göra musik på egen hand kommer bli lättare. Frederick Rousseau är expert på elektronisk musik och går igenom tekniska innovationer inom musik. Här visar han hur man kan skapa musik med en smartphone. Inspelat den 8 juni 2015 i Filmstaden Sergel, Stockholm. Arrangör: Polar music prize.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Polarprissamtal 2015

Sveriges kreativa näringar

Närings- och innovationsminister Mikael Damberg (s) berättar om sina visioner kring kreativa näringar i Sverige. Sverige måste vara på den internationella arenan och sälja kreativitet globalt. Det kan handla om musik, mode och annat som har med kreativa innovationer att göra. Inspelat den 8 juni 2015 på Filmstaden Sergel i Stockholm. Arrangör: Polar music prize.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Polarprissamtal 2015

Sveriges kreativa näringar - mode

Den svenska modebranschen växer och har börjat ta plats på den globala arenan. I ett panelsamtal delar svenska modeskapare och experter tankar och erfarenheter. Medverkande: Roland Hjort, grundare Whyred; Margareta van den Bosch, kreativ rådgivare H&M; Ann-Sofie Back, modeskapare Back; Lena Patriksson Keller, ägare Patriksson communication. Moderator: Susanne Ljung, journalist. Inspelat den 8 juni 2015 på Filmstaden Sergel i Stockholm. Arrangör: Polar music prize.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Polarprissamtal 2015

Sveriges kreativa näringar - spel

Panelsamtal om musik i dataspel och film. Man kan bygga upp en känsla och skapa igenkänning med hjälp av musik som är skapad för speciella syften. Medverkande: Per Strömbäck, talesperson för Dataspelsbranschen; Johan Söderqvist, kompositör; Stefan Strandberg, konstnärlig ledare; Elvira Björkman, kompositör och ljuddesigner. Inspelat den 8 juni 2015 på Filmstaden Sergel i Stockholm. Arrangör: Polar music prize.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Polarprissamtal 2015

Sveriges kreativa näringar - musik

Panelsamtal om svenska musikers och producenters framgångar utomlands. Förutom att göra bra musik menar experter att svenskar är duktiga på engelska. Inspelat den 8 juni 2015 på Filmstaden Sergel i Stockholm. Arrangör: Polar music prize.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Polarprissamtal 2015

Pristagare genom åren

Polar music prize instiftades av den svenska musikproducenten Stikkan Andersson. 1989 delades det första priset ut och sedan dess har musiker blivit prisade för sin talang. Här ser vi tillbaka på alla som fått priset genom åren. Inspelat den 8 juni 2015 i Filmstaden Sergel, Stockholm. Arrangör: Polar music prize.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Polarprissamtal 2015

Jan Gradvall möter Emmylou Harris

Musikern Emmylou Harris är en av 2015 års Polarpristagare. Hon intervjuas av Jan Gradvall om sin karriär. Hon berättar bland annat att hon letar upp gamla vänner och bekanta för att minnas vad som hänt under karriären. Inspelat den 8 juni 2015 på Filmstaden Sergel i Stockholm. Arrangör: Polar music prize.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Polarprissamtal 2015

Att verkligen lyssna

Den skotska trumslagaren Evelyn Glennie är en av 2015 års Polarpristagare. Hon vill få oss att lyssna på riktigt, att höra vibration och känsla i slagen. Hon är döv sedan 12 års ålder och har lärt sig att särskilja toner genom att känna deras vibrationer. Intervjuare: Bo Löfvendal. Inspelat den 8 juni 2015 på Filmstaden Sergel i Stockholm. Arrangör: Polar music prize.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaUR Samtiden - Polarprissamtal 2015

Musik för att påverka

Panelsamtal om musikens makt. Varför skriver man musik och sjunger? Demokrati och frihet är viktigt för musiker. Utan det kan de inte sjunga eller skriva om vad de vill. Medverkande: Ramy Essam, musiker; Ian Smith, musiker; Stina Nilsson, musiker. Inspelat den 8 juni 2015 på Filmstaden Sergel i Stockholm. Arrangör: Polar music prize.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaUR Samtiden - Polarprissamtal 2015

Vad är vacker musik?

Musikkompositören Carin Bartosch Edström samtalar med Martin Ingvar som är professor i neurofysiologi om vad vacker musik är för något. Musik som för en person kan vara briljant kan för en annan vara ett plågsamt ljud som bara irriterar. Inspelat den 8 juni 2015 på Filmstaden Sergel i Stockholm. Arrangör: Polar music prize.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & musik

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Polarprissamtal 2014

Polarpriset - så funkar det

Alfons Karabuda, ordförande i Polar music prize award-kommittén, talar om vikten av att oavbrutet arbeta för sann mångfald inom musiken. Utan mångfald ingen sann yttrandefrihet. Inspelat på Rigoletto i Stockholm den 25 augusti 2014. Arrangör: Polar music prize.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - ledarskap

Vad är en bra ledare?

Få chefer kan som en dirigent vifta med en stav för att få personalen att göra som de vill. Kan ledare i allmänhet lära sig något av hur en dirigent leder sin orkester? Och vad krävs för att vara en bra dirigent?

Fråga oss