Titta

UR Samtiden - Polarprissamtal 2015

UR Samtiden - Polarprissamtal 2015

Om UR Samtiden - Polarprissamtal 2015

Föreläsningar från 2015 års Polarprissamtal. Moderator: Alfons Karabuda. Inspelat den 8 juni 2015 på Filmstaden Sergel i Stockholm. Arrangör: Polar music prize.

Till första programmet

UR Samtiden - Polarprissamtal 2015 : Att verkligen lyssnaDela
  1. Det är dags. Ge en applåd för-

  2. -journalisten Bo Löfvendahl
    med årets fantastiska Polarpristagare-

  3. -dame Evelyn Glennie.

  4. Angenämt. Tack.

  5. -Tack så mycket.
    -Varsågod och sitt.

  6. -Går det bra så här?
    -Jättebra. Tack.

  7. Vilken fantastisk presentation
    av Niklas.

  8. Han har helt rätt. Något som kan
    framstå som en utmaning-

  9. -är ofta exakt det man behöver-

  10. -för att gå framåt
    och upptäcka nya saker inom sig själv.

  11. Jag uppskattar verkligen
    det du sa, Niklas. Tusen tack.

  12. Niklas talade om-

  13. -förmågan att lyssna på sig själv.

  14. När jag intervjuade dig för några veckor
    sedan för Svenska Dagbladet-

  15. -sa du att alla behöver lära sig
    att lyssna på sig själva.

  16. Din webbsida har devisen:

  17. "Lär världen att lyssna."

  18. Berätta vad du menar med det.

  19. Det går tillbaka till min allra första
    lektion i slagverk när jag var tolv.

  20. Ni kan föreställa er spänningen
    när jag gick in i slagverksrummet.

  21. Jag förväntade mig
    att få slå på allt i det rummet.

  22. Men det som hände var
    att min lärare sa:

  23. "Det här är en virveltrumma.
    Vi ses nästa vecka."

  24. Det var allt.
    Jag fick ta hem trumman i en vecka.

  25. Bara virveltrumman.
    Inget stöd och inga trumstockar.

  26. Den lektionen
    varade max fem minuter.

  27. Jag tog med trumman hem. Mina
    föräldrar undrade så klart vad det var.

  28. Jag svarade att det var en trumma.

  29. Jag tittade på den. Jag visste inte
    vad jag skulle göra med den.

  30. Jag la den på sängen
    och började göra mina läxor.

  31. Sen bestämde jag mig för
    att slå på den.

  32. Sen dunkade jag på den. Och sen...

  33. ...skrapade jag på den.
    Och sen...kittlade jag den. Och sen...

  34. ...bankade jag. En massa saker.

  35. Jag upptäckte att när jag ställde
    trumman på sängen, ett trägolv-

  36. -en sten, en höbal-

  37. -olika underlag,
    så svarade trumman på olika sätt.

  38. Sedan vände jag trumman
    upp och ned och upptäckte sejaren.

  39. "Här är ett helt annat instrument",
    tänkte jag, och gjorde samma sak igen.

  40. Veckan efter, lektion nummer två,
    sa min lärare:

  41. "Hur gick det?" "Ingen aning", sa jag.

  42. Han visste
    att jag var bonddotter och sa:

  43. "Skapa känslan av en traktor."

  44. "Känslan av en traktor." Jag funderade.

  45. "Menar du en stillastående traktor, med
    ettans växel ilagd"-

  46. -"en traktor som drar en vagn, kör
    uppför en backe eller kört fast i snö?"

  47. "En tjusig, splitterny traktor?
    Vilken sorts traktor?"

  48. Plötsligt hade jag inom mig
    en hel orkester av traktorer.

  49. Jag hade ett val. Det var upp till mig.

  50. Vilken sorts traktor,
    och hur jag kunde skapa det ljudet.

  51. Det var det första steget
    i funderingarna över vad ljud är.

  52. Min lärare sa inte:
    "Hur låter en traktor?"

  53. Han sa: "Hur känns en traktor?"

  54. Om han hade frågat om ljudet
    hade vi tänkt...

  55. Något åt det hållet. Men känslan av
    en traktor är något helt annat.

  56. Vi har alla chansen
    att se på vår omgivning och tänka:

  57. "Vad är mitt instrument i dag?
    Vad är instrumentet i kontorsmiljön?"

  58. "Hur känns det? Hur känns det
    att vara i det här rummet?"

  59. "Hur känns det att kommunicera
    med dig?" Och så vidare.

  60. Det öppnade möjligheten-

  61. -att skapa ljud
    - ditt eget ljud, där du blir ljudet.

  62. Den resan kommer inte
    från en studiebok.

  63. Övningsbok 1 för virveltrumma. "Stå så
    här. Håll armarna i 90 graders vinkel"-

  64. -"och se till att trumstockarna
    ligger som ett V."

  65. "Handen måste gå upp och ned.
    Den här också."

  66. Plötsligt är man rädd att slå-

  67. -tittar på sin lärare och ber om lov.
    "Är det här rätt ljud?"

  68. I själva verket utforskar man redan-

  69. -hur traktorer känns. Hur snö känns.

  70. Hur vind känns.
    Hur vetet som vajar i vinden känns.

  71. Det är en upptäcktsresa.
    Att lyssna är din egen upptäcktsresa.

  72. Din egen resa för att upptäcka
    vad lyssning betyder för dig.

  73. Får jag bara snabbt tillägga en sak?

  74. Få några år sedan besökte jag
    ett "Young Offender Institution".

  75. Det är i princip en ungdomsanstalt.

  76. Jag stod inför en grupp unga killar.

  77. Jag hade med mig en virveltrumma och
    frågade om någon spelade.

  78. Någon form av trumma.
    En kille räckte upp handen.

  79. "Jag spelar trummor."
    "Vill du prova virveltrumman?"

  80. Han sa: "Nej, jag spelar på ett trumset.
    Jag behöver ett helt set."

  81. "Jag har inget trumset med mig, men vi
    kan föreställa oss att vi har ett."

  82. Han tittade som om jag kom från Mars.

  83. "Nej, jag behöver ett trumset."

  84. "Vi kan väl fundera på det. Vi låtsas
    att virveltrumman är ett trumset."

  85. "Här har vi hi-hat, tom-tom, golv-tom"-

  86. -"bastrumma och kanske en cymbal."

  87. Så han kom fram, och hör och häpna:

  88. Efter två minuter
    utforskade han ljudfärger-

  89. -genom att tänka sig
    att virveltrumman var ett trumset.

  90. Han hade aldrig utforskat
    en virveltrumma på det viset.

  91. Jag hade svårt att få tillbaka
    min virveltrumma.

  92. Det betyder att man inte behöver
    det man tror att man behöver-

  93. -för att vara kreativ
    och finna sin egen väg.

  94. Din första lektion i slagverk-

  95. -skrev du om i din självbiografi-

  96. -som du skrev...

  97. ...när du var väldigt ung.
    Den heter "Good Vibrations". Bra titel.

  98. -Det var 25 år sedan nu.
    -Ja, det var längesedan.

  99. Kommer en del två av din självbiografi?

  100. Du har träffat lite fler människor
    sedan dess.

  101. Det är sant. Det var inte lätt
    att skriva min självbiografi.

  102. Jag är ingen skribent.

  103. På den tiden använde man
    skrivmaskiner, om ni vet vad det är.

  104. Jag satt vid skrivmaskinen...

  105. Det är ett fantastiskt slaginstrument,
    förresten.

  106. Jag upptäckte...
    Jag visste inte hur man skrev.

  107. Verkligen inte. Jag fick rådet att börja
    med ett ord. Skriv ned det, bara.

  108. Det är som att komponera musik.
    Skriv ned en not. Mer behövs inte.

  109. Det sätter igång det hela.

  110. Jag fick ha inställningen
    att skriva ned vad som helst.

  111. Jag fick massor av material
    som jag så småningom började forma.

  112. Men det var inte enkelt.

  113. Om det blir en bok till, får nog någon
    annan skriva en biografi om mig.

  114. -Det var inte enkelt.
    -Och det blir inga ljud när den skrivs.

  115. Jag håller mig till penna och papper.
    Så här.

  116. Det är inte dumt.

  117. Du har...

  118. Sen din karriär började
    har du turnerat...

  119. ...över hela världen.

  120. Du har varit i Sverige flera gånger,
    vilket vi är glada över.

  121. Kan du berätta hur slagverkskonsten...

  122. Hur folk ser på den
    i olika delar av värden?

  123. Det är svårt att säga.

  124. Om man jämför
    Kansas och New York i USA...

  125. Det är två helt olika platser,
    trots att de ligger i samma land.

  126. Eller Glasgow och Edinburgh
    i Skottland, knappt tio mil isär.

  127. Men jag skulle inte spela
    samma repertoar i de städerna.

  128. Det är mer komplicerat
    än att bunta ihop alla i ett område-

  129. -vare sig det är
    en kontinent eller ett land.

  130. Det är mycket mer uppstyckat än så.

  131. Man måste ständigt fråga sig
    vem ens kunder är.

  132. Vad är det för evenemang?
    Det är som med restauranger.

  133. Man förväntar sig inte kinamat
    på McDonald's.

  134. Man förväntar sig inte ett
    McDonald's-mål på en finrestaurang.

  135. Man måste fundera över
    vilka behov man tillgodoser.

  136. När man ombes ge en konsert
    eller vara en del av ett evenemang-

  137. -är det viktigt att göra lite research.

  138. Vad är det för lokal? Hur många
    repetitioner? Vilka är våra kunder?

  139. Vad mer ingår i programmet?

  140. Det är väldigt viktigt
    för att sätta samman ett program.

  141. Det är svårt. Man kan spela på-

  142. -Huddersfield Contemporary
    Music Festival i England-

  143. -men att spela samma program
    i Orkney skulle inte passa alls.

  144. Men man kan använda vissa delar
    och blanda med annat.

  145. Det handlar inte om
    att man förminskar sin publik.

  146. Det handlar om att man
    lyssnar på dem, och det är viktigt.

  147. Du arbetar ofta
    med moderna kompositörer.

  148. Naturligt nog, eftersom det är ont om
    äldre musik skriven för slagverk.

  149. Hur viktigt är det att ha direktkontakt
    med en kompositör?

  150. Det är avgörande.

  151. När jag började som soloslagverkare
    fick jag göra egna-

  152. -transkriberingar och arrangemang.

  153. Jag bad ständigt kompositörer
    att komponera något.

  154. Jag köpte brittisk musiks årsbok.
    Det finns även en europeisk version.

  155. Där står många kompositörer listade.

  156. Jag skrev brev till dem
    som jag postade.

  157. Till slut fick jag svar
    av någon som gärna ville komponera.

  158. "Mitt arvode är..."

  159. "Arvode? Får kompositörer betalt?"
    Jag visste inte att de tog betalt.

  160. Det förde ändå in mig
    på beställningsverk.

  161. God och öppen kommunikation
    är väldigt viktigt.

  162. När man komponerar för slagverk
    måste man även betänka logistiken.

  163. I mina tidiga beställningar ville jag
    få in så många instrument som möjligt-

  164. -och många som jag själv ägde.

  165. Det var väldigt själviskt tänkt-

  166. -för det var väldigt svårt för andra
    att spela dessa stycken.

  167. De fick söka med ljus och lykta
    efter viss utrustning.

  168. Så småningom, när man
    får mer erfarenhet och blir klokare-

  169. -tänker man: "Vad är viktigast?
    Musikstycket eller jag?"

  170. Musikstycket, självklart.
    Det består för evigt. Det gör inte jag.

  171. Så jag behövde
    en samling kompositioner-

  172. -där folk inte behövde lägga en massa
    energi på att finna utrustningen.

  173. Det är det unika med
    att vara slagverkare.

  174. Efter den elfte september
    förändrades allt för oss alla.

  175. Det blev en mycket större utmaning
    att transportera utrustning.

  176. Dessutom, när jag blir äldre,
    måste jag fundera över-

  177. -om jag kan springa fort nog mellan
    två instrument för vissa kompositioner.

  178. Så jag vill ha en repertoar som bara
    involverar ett eller två instrument.

  179. Vi lever längre och
    är verksamma som musiker längre-

  180. -så det är bra att det finns
    kompositioner att spela-

  181. -om man bara har ett enda instrument.
    Det är viktigt för mig.

  182. Sist du var här gav du en fantastisk
    konsert på Musikaliska Akademien-

  183. -med ett nytt stycke
    av brittiska kompositören Jill Jarman.

  184. Det var väldigt fint. Berätta om det
    stycket. Var det ett beställningsverk?

  185. Ja. Jill Jarman
    kommer från en jazzbakgrund-

  186. -men hon är en väldigt begåvad
    arrangör och färgsättare.

  187. Hon ville försöka skriva en
    dubbelkonsert för violin och slagverk-

  188. -med enbart marimba och vibrafon.
    Stycket blev fantastiskt.

  189. Hon är en av de kompositörer där
    ständig kommunikation är så viktig.

  190. Jag gillar också det.
    Utvecklingen av internet-

  191. -gör det enklare och snabbare-

  192. -att göra förändringar
    och experimentera.

  193. En del av det arbete jag håller på med
    just nu är att beställa dubbelkonserter.

  194. Orkestrar...

  195. ...går igenom
    en utmanande tid just nu.

  196. De kan inte alltid ha solister
    i varje konsert de ger.

  197. Jag gillar att de kan använda musiker
    ur själva orkestern-

  198. -för att kanske para ihop med en solist.

  199. Det betyder att publiken känner
    en koppling till musikern ur orkestern-

  200. -och det för ut den personen
    i rampljuset och låter dem kliva ur-

  201. -sitt vanliga musikaliska sammanhang
    och stå framför orkestern.

  202. Vi har flera dubbelkonserter. Violin
    och slagverk, och piano och slagverk.

  203. Nästa år kommer en med trombon
    och slagverk av Christian Lindberg.

  204. Det blir intressant, för Christian var
    världens första proffs-solotrombonist.

  205. Världens första solotrombonist och
    världens första soloslagverkare möts.

  206. Det blir intressant.

  207. Ska vi ge publiken...

  208. Jag kommer nästan direkt
    från flygplatsen-

  209. -så jag har inte packat upp än,
    men jag tog med en liten waterphone.

  210. Jag ställer min väska här, om jag får.

  211. Hur många av er har aldrig
    hört talas om en waterphone?

  212. Jag ska ta fram den.

  213. Hur många...

  214. ...har aldrig sett...

  215. ...en waterphone?

  216. Den här är väldigt liten. Hur många
    har aldrig sett det här instrumentet?

  217. Ni har aldrig sett det här förut.

  218. Om jag tittar på er...
    Jag ser er knappt.

  219. När ni tittar på det här instrumentet...

  220. ...hur tror ni att det känns?
    Bara genom att titta på det.

  221. Hur tror ni att det känns?

  222. Ni får tala svenska, om ni vill.
    Jag talar ingen svenska.

  223. -Bur, säger han.
    -Bur. Jag älskar det svaret.

  224. Får jag ett annat svar av någon
    som aldrig har sett en waterphone?

  225. -Räck gärna upp handen.
    -Väldigt vass.

  226. -Väldigt...?
    -Vass.

  227. En till. Jättebra.

  228. -Karusell.
    -Karusell. Väldigt intressanta svar.

  229. Så här gör jag varje gång
    jag möter ett nytt instrument-

  230. -men ännu mer
    med de instrument jag har sett förut.

  231. Jag tittar på den här och tänker...

  232. Jag tittar på materialet. Den har
    en tratt och olika långa spröt.

  233. Det är ett hårt, metalliskt material.

  234. Den kommer inte att ge ifrån sig ett
    träljud. Den kommer att hålla tonen-

  235. -och den kommer att ha dynamik,
    tack vare sprötens olika längd.

  236. Jag klassificerar det här
    som ett "guldljud". Ett ljud som reser.

  237. Jag känner också
    att det här kan vara ett instrument-

  238. -där vi kan lura er på om den ger ljud
    ifrån sig eller ej. Till exempel.

  239. Jag tar fram min stråke.

  240. Berätta vad det här är för ljud.

  241. -Vad var det?
    -Tystnad.

  242. -Vad var det?
    -Tystnad.

  243. Tystnad.
    Jag rörde inte ens instrumentet.

  244. Ni skapade tystnaden,
    för ni blev alldeles stilla.

  245. Er närvaro i en föreställning
    är helt avgörande.

  246. Ni förändrar det vi gör här uppe.

  247. Trots att vi ägnar mycket tid åt att öva
    inom våra egna fyra väggar-

  248. -hjälper ni oss.

  249. För inom mina fyra väggar
    föreställer jag mig att ni är där.

  250. Jag föreställer mig er närvaro.

  251. Det gör att jag kan projicera
    det ljud jag vill få ut med er närvaro.

  252. Om jag helt ignorerar er
    skulle jag bara spela mjukt-

  253. -men det var er stillhet som gjorde att
    jag valde att inte röra instrumentet.

  254. Det är ert fel att det inte blev
    något ljud. Men det intressanta är...

  255. Ett A4-papper
    följde med det här instrumentet.

  256. Instruktioner för
    hur man spelar waterphone.

  257. Man behöver en liten mängd vatten
    i en waterphone.

  258. Så där. Lite grann, bara.

  259. Så där. Nu har jag gjort det.

  260. Jag läste vidare och det stod:

  261. "Om du får ett högt, gnisslande ljud
    är det inte så det ska låta."

  262. "Försök undvika det ljudet
    till varje pris."

  263. "Om den ger ifrån sig
    ett högt, gnisslande ljud"-

  264. -"vill jag ha
    ett högt, gnisslande ljud."

  265. När jag började experimentera
    med det här instrumentet-

  266. -ringde en dam
    vid namn Lynda La Plante.

  267. Hon skriver manus till tv-dramer
    och har skrivit böcker. Mest om mord.

  268. Hon ville att jag skulle skriva musiken-

  269. -till några avsnitt
    av tv-serien "Brottet och straffet".

  270. Jag sa: "Kom till min studio
    så ska jag visa dig några instrument."

  271. Hon kom och jag sa:
    "Det här är en waterphone."

  272. Allt jag fick fram var höga,
    gnisslande ljud. Hon sa:

  273. "Det där får mig att känna
    att jag är på en lekplats."

  274. "En karusell snurrar runt, runt."

  275. "En cykel ligger på marken bredvid"-

  276. -"och hjulet snurrar runt, runt,
    men det finns inga barn där."

  277. Det skapade genast
    en ganska kuslig stämning.

  278. Man känner karusellen snurra.

  279. Cykelhjulet.

  280. Men om man lyssnar ordentligt-

  281. -hör man låga klanger
    som skapar tanken:

  282. "Har en man mördat ett barn?"

  283. "Är de låga klangerna en man?"

  284. Man får genast olika tankar.

  285. Vi har kanske aldrig tänkt på musik
    på det viset.

  286. Berättar den en historia? Ja.

  287. Poängen i den här historien är: Om du
    ser instruktioner till ett instrument-

  288. -ignorera dem. Tack så mycket.

  289. Tack.

  290. Översättning: Rosanna Lithgow
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Att verkligen lyssna

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Den skotska trumslagaren Evelyn Glennie är en av 2015 års Polarpristagare. Hon vill få oss att lyssna på riktigt, att höra vibration och känsla i slagen. Hon är döv sedan 12 års ålder och har lärt sig att särskilja toner genom att känna deras vibrationer. Intervjuare: Bo Löfvendal. Inspelat den 8 juni 2015 på Filmstaden Sergel i Stockholm. Arrangör: Polar music prize.

Ämnen:
Musik
Ämnesord:
Glennie, Evelyn, 1965-, Musik, Musiker, Slagverkare, Tonsättare
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Polarprissamtal 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Polarprissamtal 2015

Polarpriset 2015

Polarpriset är ett internationellt pris som har instiftats av Stikkan Andersson som var musikproducent, manager och låtskrivare. Här presenteras priset och Stikkan Anderssons karriär. Inspelat den 8 juni 2015 på Filmstaden Sergel i Stockholm. Arrangör: Polar music prize.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaUR Samtiden - Polarprissamtal 2015

Musik för att påverka

Panelsamtal om musikens makt. Varför skriver man musik och sjunger? Demokrati och frihet är viktigt för musiker. Utan det kan de inte sjunga eller skriva om vad de vill. Medverkande: Ramy Essam, musiker; Ian Smith, musiker; Stina Nilsson, musiker. Inspelat den 8 juni 2015 på Filmstaden Sergel i Stockholm. Arrangör: Polar music prize.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaUR Samtiden - Polarprissamtal 2015

Vad är vacker musik?

Musikkompositören Carin Bartosch Edström samtalar med Martin Ingvar som är professor i neurofysiologi om vad vacker musik är för något. Musik som för en person kan vara briljant kan för en annan vara ett plågsamt ljud som bara irriterar. Inspelat den 8 juni 2015 på Filmstaden Sergel i Stockholm. Arrangör: Polar music prize.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Polarprissamtal 2015

Tekniska innovationer inom musik

Att göra musik på egen hand kommer bli lättare. Frederick Rousseau är expert på elektronisk musik och går igenom tekniska innovationer inom musik. Här visar han hur man kan skapa musik med en smartphone. Inspelat den 8 juni 2015 i Filmstaden Sergel, Stockholm. Arrangör: Polar music prize.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Polarprissamtal 2015

Sveriges kreativa näringar

Närings- och innovationsminister Mikael Damberg (s) berättar om sina visioner kring kreativa näringar i Sverige. Sverige måste vara på den internationella arenan och sälja kreativitet globalt. Det kan handla om musik, mode och annat som har med kreativa innovationer att göra. Inspelat den 8 juni 2015 på Filmstaden Sergel i Stockholm. Arrangör: Polar music prize.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Polarprissamtal 2015

Sveriges kreativa näringar - mode

Den svenska modebranschen växer och har börjat ta plats på den globala arenan. I ett panelsamtal delar svenska modeskapare och experter tankar och erfarenheter. Medverkande: Roland Hjort, grundare Whyred; Margareta van den Bosch, kreativ rådgivare H&M; Ann-Sofie Back, modeskapare Back; Lena Patriksson Keller, ägare Patriksson communication. Moderator: Susanne Ljung, journalist. Inspelat den 8 juni 2015 på Filmstaden Sergel i Stockholm. Arrangör: Polar music prize.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Polarprissamtal 2015

Sveriges kreativa näringar - spel

Panelsamtal om musik i dataspel och film. Man kan bygga upp en känsla och skapa igenkänning med hjälp av musik som är skapad för speciella syften. Medverkande: Per Strömbäck, talesperson för Dataspelsbranschen; Johan Söderqvist, kompositör; Stefan Strandberg, konstnärlig ledare; Elvira Björkman, kompositör och ljuddesigner. Inspelat den 8 juni 2015 på Filmstaden Sergel i Stockholm. Arrangör: Polar music prize.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Polarprissamtal 2015

Sveriges kreativa näringar - musik

Panelsamtal om svenska musikers och producenters framgångar utomlands. Förutom att göra bra musik menar experter att svenskar är duktiga på engelska. Inspelat den 8 juni 2015 på Filmstaden Sergel i Stockholm. Arrangör: Polar music prize.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Polarprissamtal 2015

Pristagare genom åren

Polar music prize instiftades av den svenska musikproducenten Stikkan Andersson. 1989 delades det första priset ut och sedan dess har musiker blivit prisade för sin talang. Här ser vi tillbaka på alla som fått priset genom åren. Inspelat den 8 juni 2015 i Filmstaden Sergel, Stockholm. Arrangör: Polar music prize.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Polarprissamtal 2015

Jan Gradvall möter Emmylou Harris

Musikern Emmylou Harris är en av 2015 års Polarpristagare. Hon intervjuas av Jan Gradvall om sin karriär. Hon berättar bland annat att hon letar upp gamla vänner och bekanta för att minnas vad som hänt under karriären. Inspelat den 8 juni 2015 på Filmstaden Sergel i Stockholm. Arrangör: Polar music prize.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Polarprissamtal 2015

Att verkligen lyssna

Den skotska trumslagaren Evelyn Glennie är en av 2015 års Polarpristagare. Hon vill få oss att lyssna på riktigt, att höra vibration och känsla i slagen. Hon är döv sedan 12 års ålder och har lärt sig att särskilja toner genom att känna deras vibrationer. Intervjuare: Bo Löfvendal. Inspelat den 8 juni 2015 på Filmstaden Sergel i Stockholm. Arrangör: Polar music prize.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & musik

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Polarprissamtal 2014

Chuck Berrys arv

Musikern Dave Edmunds, som tog emot Polarpriset å Chuck Berrys vägnar 2014, berättar en rad anekdoter från sina möten och spelningar med rock’n’roll-legenden Berry. Samtalsledare: Jan Gradvall. Från Polar music talks. Inspelat på Rigoletto i Stockholm den 25 augusti 2014. Arrangör: Polar music prize.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaBildningsbyrån - ledarskap

Vad är en bra ledare?

Få chefer kan som en dirigent vifta med en stav för att få personalen att göra som de vill. Kan ledare i allmänhet lära sig något av hur en dirigent leder sin orkester? Och vad krävs för att vara en bra dirigent?

Fråga oss