Titta

UR Samtiden - Polarprissamtal 2015

UR Samtiden - Polarprissamtal 2015

Om UR Samtiden - Polarprissamtal 2015

Föreläsningar från 2015 års Polarprissamtal. Moderator: Alfons Karabuda. Inspelat den 8 juni 2015 på Filmstaden Sergel i Stockholm. Arrangör: Polar music prize.

Till första programmet

UR Samtiden - Polarprissamtal 2015: Tekniska innovationer inom musikDela
  1. Du är en välrenommerad kompositör-

  2. -som har samarbetat med
    Jean Michel Jarre och Vangelis-

  3. -och du har brutit ny mark
    inom elektronisk musik.

  4. Nu jobbar du för IRCAM.
    Alla vet kanske inte vad det är.

  5. Det grundades av polarpristagaren
    Pierre Boulez.

  6. Berätta om IRCAM.

  7. IRCAM är en tämligen unik institution.

  8. Det är ett forskningsinriktat företag
    med 160 anställda.

  9. Våra 100 forskare, ingenjörer och
    utvecklare arbetar med ljud och musik.

  10. Institutionen grundades för ungefär
    35 år sen, av Pierre Boulez.

  11. Vi strävar efter att marknadsföra,
    uppfinna och konstruera nya verktyg-

  12. -och ny teknologi som är helt digital.

  13. Jag har aldrig sett några
    analoga instrument på IRCAM.

  14. Jag ska visa er
    ett par av våra nya produkter.

  15. I dag blickar vi även utåt.

  16. Nu för tiden strävar vi efter att få ut
    våra produkter på marknader-

  17. -där ljud är en viktig komponent,
    som i tv-spel, film, tv och musik.

  18. Nu är frukten av vår drygt trettioåriga
    forskning tillgänglig för alla.

  19. Jag besökte er för några månader sen
    och jag vill gärna flytta in.

  20. Men jag är ju lite knäpp.
    Bara några saker till...

  21. Du är Industrial Relations Manager.
    Vad innebär det?

  22. Min roll är att presentera innovationer
    och ny forskning för branschen.

  23. Efter 30 år inom såväl film-
    som musikindustrin-

  24. -har jag en tämligen
    bågnande adressbok.

  25. Jag kan snabbt koppla ihop en
    innovation med en passande bransch-

  26. -och marknadsföra den på rätt sätt.

  27. Jag skulle bara vilja säga en sak-

  28. -angående värnandet
    om våra musiker.

  29. Alla i branschen
    vet vad en smart telefon är-

  30. -men alla måste förstå
    att vi musiker gör dem smarta.

  31. Utan oss upphovsmän
    och tonsättare är de inte smarta-

  32. -utan bara vanliga telefoner.
    Det måste värdesättas.

  33. Det är värt en applåd.

  34. Jag vill verkligen se din presentation,
    så jag tar plats i publiken.

  35. Lämnar du mig äntligen i fred?

  36. Då så.

  37. "Tekniska innovationer inom musik".
    Kan vi byta?

  38. Nu kommer det.

  39. Voila. Då ska vi se...

  40. Jag tänkte visa några filmklipp.

  41. Efteråt ska jag demonstrera några
    produkter live för att visa att IRCAM-

  42. -inte sysslar med "offline-teknologi",
    utan att allt fungerar i realtid.

  43. Vårt mål är att främja
    den teknologiska utvecklingen.

  44. Musiker och tonsättare
    är beroende av innovationer.

  45. Det gäller såväl teknologi
    som instrument.

  46. Synthesizern
    är det nyaste instrumentet.

  47. Vi bryter ny mark för bruket
    och skapandet av musik och ljud.

  48. Vårt budskap
    är att innovation är konst-

  49. -och att vi kan skapa konst
    genom innovationer.

  50. Lyckligtvis är IRCAM ett
    forskningsinstitut med ingenjörer-

  51. -som ständigt skapar nya prototyper.
    Sen 5-6 år tillbaka-

  52. -har vi fokuserat på ledet
    från prototyp till produkt-

  53. -och på hur vi bäst marknadsför
    våra innovationer.

  54. Detta gör vi på fyra sätt. Det första-

  55. -rör samspelet
    mellan människa och maskin.

  56. Som ni ser innebär datorns storlek
    vissa begränsningar jämfört med min.

  57. Så vi arbetar mycket med
    att utveckla flexibla gränssnitt.

  58. Det andra området rör berörings-
    punkterna mellan konst och vetenskap.

  59. När en forskare
    utvecklar ny teknologi-

  60. -behöver han en tonsättare
    som bollplank.

  61. Denna inställning
    gör IRCAM unikt i världen.

  62. När vi har en ny prototyp
    skickar vi den till konstnären-

  63. -som sen talar om vad som fungerade
    och vad som inte höll måttet.

  64. Där har vi en genuin koppling
    mellan forskning och konst.

  65. Den tredje punkten är utbildning.

  66. Få barn vet vad en mp3-fil verkligen är.

  67. De förstår inte vad de går miste om
    när de lyssnar på musik på Youtube.

  68. De begriper inte skillnaden
    mellan format som .wav och mp3.

  69. Vi måste satsa på utbildning
    och ge våra barn och ungdomar-

  70. -en sorts musikalisk
    och ljudbaserad skolning.

  71. Vi måste lära dem
    att skilja på bra och dåligt ljud.

  72. Den sista punkten är arkivfilmer.

  73. Jag ska visa er en kort film-

  74. -om hur vi kan återskapa rösten
    hos någon som levde på 1930-talet.

  75. Med vår nya teknologi
    kan vi ge de döda en egen röst.

  76. Den första innovationen jag ska visa er
    är Urban Music.

  77. Med den vill vi sprida tanken
    att alla ting kan bli musikinstrument.

  78. Det här bordet, högtalarna eller något
    av alla metallföremålen här inne-

  79. -kan skapa musik.

  80. Man tar en mikrofon...

  81. Fäst en kontaktmikrofon på valfri yta
    och spela.

  82. Det fungerar med alla mikrofontyper...

  83. ...och alla sorters fasta ytor.

  84. Olika gester framkallar olika ljud.

  85. Som ni ser kan ert kök
    förvandlas till en orkester.

  86. Det är ett nytt intressant forsknings-
    område. Mjukvaran lanseras i juli.

  87. Nu tänkte jag visa er...

  88. Samspelet mellan människa
    och maskin är centralt för oss.

  89. Föreställ er att ni
    har ett inspelat musikstycke.

  90. Ni lägger in det i datorn,
    och med ett föremål fäst på er hand-

  91. -kan ni sedan kontrollera musiken
    precis som en dirigent.

  92. Då kan det se ut så här...

  93. Det är intressant ur lärosynpunkt.

  94. Här kan barnen aktivt få ta del av-

  95. -hur man markerar takter
    och tempot.

  96. Det är ett annat tänkbart
    användningsområde.

  97. Nu för tiden har alla en smart telefon.

  98. Utifrån det vill vi
    ställa konsertbegreppet på ända.

  99. Här inne sitter ungefär 400 personer-

  100. -med sammanlagt
    minst 300 smarta telefoner.

  101. Tanken är att en artist ska kunna
    skicka ljud till publikens telefoner-

  102. -och låta dem leka med ljuden.
    Det första exemplet heter "Monks".

  103. Ljudet förändras
    när man rör på telefonen.

  104. Det var det första exemplet.
    Nästa steg är-

  105. -att samla flera användare
    i samma rum.

  106. Eller så skapar man
    en djungelatmosfär med fågelläten.

  107. En intressant tanke-

  108. -är att låta publiken skapa
    sin egen musik i väntan på en konsert-

  109. -och på så sätt bygga upp
    ett ljudlandskap-

  110. -som bidrar till att skapa
    en passande atmosfär.

  111. Det är en tanke. Nästa vecka gör vi
    ett försök i Paris med 4 000 personer.

  112. 4 000 smarta telefoner
    kommer att spela tillsammans-

  113. -i Cour Carrée du Louvre i Paris.

  114. Numera kan vi
    stycka upp musikstycken.

  115. Titta här.

  116. Det blir som en sorts lek.

  117. Det jag tycker om med den här appen-

  118. -är att man måste hålla takten.

  119. Som ni såg kan det bli otajt.
    Maskinen anpassar sig-

  120. -men man måste ändå spela i takt.
    Det är en nyttig erfarenhet.

  121. Nu till en annan av våra innovationer.

  122. Den här är speciellt framtagen
    för tv-spelsindustrin-

  123. -och för postproduktion. Alla kan vi
    skapa ljud och melodier med munnen.

  124. Men kanske kan vi inte reproducera
    samma ljud på till exempel en synth.

  125. Här sjunger man-

  126. -varpå datorn hittar ett passande
    instrument i ett bibliotek.

  127. Vokalisation 1

  128. Inläsning och bearbetning
    av förfrågan

  129. Ljud #3 knyts till en handling
    (kartläggning genom demonstration)

  130. Det här kan underlätta
    för ljuddesigners-

  131. -som inte kan formge sina egna syntar.

  132. Här har de ett ljudbibliotek där de
    enkelt kan välja ljud med musen.

  133. Nu till en annan produkt
    som heter Antescofo.

  134. Även denna har potential
    som läromedel.

  135. Ett barn som lär sig spela flöjt,
    klarinett eller vibrafon-

  136. -sitter ensamt på sin kammare och
    övar. Därför skapade vi Antescofo.

  137. Nu kan man öva till ett inspelat stycke.
    Datorn lär sig hur man spelar-

  138. -och anpassar uppspelningen
    efter ens tempo.

  139. För första gången
    lär sig en maskin av den som spelar-

  140. -så att denne slipper anpassa sig
    efter maskinen. Vi ska titta på det.

  141. Kompet är alltså förinspelat.

  142. Ganska intressant.
    - Tyst, nu pratar jag.

  143. Det är mycket intressant.
    Föreställ er en elev som spelar flöjt-

  144. -samtidigt som han eller hon
    lyssnar på ett stycke i hörlurar.

  145. Datorn anpassar musiken efter eleven.
    Vi kan nu börja förslava maskinen.

  146. Alltför länge har människan
    varit slav under maskinen.

  147. Men nu kan vi kasta av oss detta ok,
    tack vare Antescofo.

  148. En annan aspekt av IRCAMS arbete
    rör ljuddesign.

  149. Vi har tagit fram ljudet till Renaults
    elbilar. Elbilar är ju som bekant tysta.

  150. Vi måste skapa ett ljud
    som ledarhundar ska reagera på.

  151. De har lärt sig hur vanliga bilar låter-

  152. -och kan i och med det
    lotsa den blinde rätt i trafiken.

  153. Men elbilarna skapar problem,
    så vi tog fram ett ljud åt Renault.

  154. Ni ska få höra hur det låter.

  155. Ljudet utvecklades inte av en
    ljuddesigner, utan av en tonsättare.

  156. Vi bad tonsättaren att föreställa sig
    musik skapad av en elbil.

  157. Konceptbil

  158. Nu vet ni hur er nästa Renault
    kommer att låta.

  159. Nu har vi kommit fram till arkivfilmer.
    Den här filmsekvensen-

  160. -saknade helt ljud.
    Den spelades in 1946, tror jag-

  161. -under rättegången
    mot marskalk Pétain i Paris.

  162. Vi vet exakt vad som sades, men det
    finns ingen existerande ljudupptagning.

  163. Således uppfann IRCAM
    en Identitetskonverterare.

  164. Med hjälp av den kan en dator
    analysera en röstinspelning.

  165. Därefter får en skådespelare
    läsa upp texten-

  166. -varpå datorn ersätter
    skådespelarens röst med Pétains.

  167. Lyssna.

  168. Jag svarar inte på några frågor.
    Mina försvarare har av mig-

  169. -fått i uppdrag att bemöta
    de kränkande beskyllningar-

  170. -som kommer att falla tillbaka
    på dem som yttrar dem.

  171. Det är alltså inte hans röst.
    Tack vare gamla röstinspelningar-

  172. -kan vi återskapa rösten
    som den skulle ha låtit 1945.

  173. Härnäst väntar Cary Grants röst.
    Vi har även återskapat de Gaulles.

  174. Nu har vi ett verktyg som låter oss
    rekonstruera en död människas tal.

  175. Inom kort kan vi kanske
    göra en fejkad, futuristisk intervju-

  176. -där Cary Grant talar med en journalist.

  177. Då kan vi återskapa hans röst.

  178. En del anser
    att det finns faror med det.

  179. Att man kan få någon att säga
    något som de inte har sagt.

  180. Jag tänker avsluta med
    musikaliska deskriptorer.

  181. Vi har fem personer
    som arbetar med det här på IRCAM.

  182. Tanken är
    att när man lägger in musik-

  183. -till exempel på en streamingtjänst-

  184. -så följer det med
    en viss mängd data:

  185. Kompositör, artist, albumtitel...

  186. Men det saknas information
    om själva innehållet.

  187. Här till höger har ni
    ett exempel på våra deskriptorer.

  188. Datorn kan dela in kompositioner
    efter genre och känslotillstånd-

  189. -samt identifiera alla instrument.

  190. Den kan även skilja på livemusik
    och studioinspelningar.

  191. På så sätt får man genast
    en massa information om låten-

  192. -och datorn kan automatiskt
    skapa spellistor utifrån innehållet.

  193. Som ni ser skapar datorn en spellista
    baserat på innehållet i den här låten.

  194. Tempot överensstämmer.

  195. En intelligent spellista.

  196. Den här produkten släpps nästa år.

  197. Jag ska avrunda med Qwant Music.

  198. Qwant är en ny fransk sökmotor.

  199. Till skillnad från Google
    lagrar den inte användarinformation.

  200. Google noterar varenda
    knapptryckning, men inte Qwant.

  201. Den kränker inte din integritet
    och lagrar ingen information.

  202. Vårt samarbete går ut på att
    inkorporera deskriptorer i sökmotorn-

  203. -så att den blir bättre på att hitta
    just den musik som man letar efter.

  204. Ponera att du söker efter "Beethoven".

  205. Då får du inte upp filmhunden,
    utan tonsättaren.

  206. Detta är en intressant utmaning
    för en intelligent sökmotor.

  207. Till sist vill jag säga att vi länkar
    samman konst och vetenskap-

  208. -vilket de här demonstrationerna
    har visat. Tack.

  209. Översättning: David Lind
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Tekniska innovationer inom musik

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Att göra musik på egen hand kommer bli lättare. Frederick Rousseau är expert på elektronisk musik och går igenom tekniska innovationer inom musik. Här visar han hur man kan skapa musik med en smartphone. Inspelat den 8 juni 2015 i Filmstaden Sergel, Stockholm. Arrangör: Polar music prize.

Ämnen:
Musik > Musikskapande
Ämnesord:
Industri, Kommunikationer, Komposition (musik), Musik, Musikinstrument, Teknik, Tekniska innovationer
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Polarprissamtal 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Polarprissamtal 2015

Polarpriset 2015

Polarpriset är ett internationellt pris som har instiftats av Stikkan Andersson som var musikproducent, manager och låtskrivare. Här presenteras priset och Stikkan Anderssons karriär. Inspelat den 8 juni 2015 på Filmstaden Sergel i Stockholm. Arrangör: Polar music prize.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Polarprissamtal 2015

Tekniska innovationer inom musik

Att göra musik på egen hand kommer bli lättare. Frederick Rousseau är expert på elektronisk musik och går igenom tekniska innovationer inom musik. Här visar han hur man kan skapa musik med en smartphone. Inspelat den 8 juni 2015 i Filmstaden Sergel, Stockholm. Arrangör: Polar music prize.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Polarprissamtal 2015

Sveriges kreativa näringar

Närings- och innovationsminister Mikael Damberg (s) berättar om sina visioner kring kreativa näringar i Sverige. Sverige måste vara på den internationella arenan och sälja kreativitet globalt. Det kan handla om musik, mode och annat som har med kreativa innovationer att göra. Inspelat den 8 juni 2015 på Filmstaden Sergel i Stockholm. Arrangör: Polar music prize.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Polarprissamtal 2015

Sveriges kreativa näringar - mode

Den svenska modebranschen växer och har börjat ta plats på den globala arenan. I ett panelsamtal delar svenska modeskapare och experter tankar och erfarenheter. Medverkande: Roland Hjort, grundare Whyred; Margareta van den Bosch, kreativ rådgivare H&M; Ann-Sofie Back, modeskapare Back; Lena Patriksson Keller, ägare Patriksson communication. Moderator: Susanne Ljung, journalist. Inspelat den 8 juni 2015 på Filmstaden Sergel i Stockholm. Arrangör: Polar music prize.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Polarprissamtal 2015

Sveriges kreativa näringar - spel

Panelsamtal om musik i dataspel och film. Man kan bygga upp en känsla och skapa igenkänning med hjälp av musik som är skapad för speciella syften. Medverkande: Per Strömbäck, talesperson för Dataspelsbranschen; Johan Söderqvist, kompositör; Stefan Strandberg, konstnärlig ledare; Elvira Björkman, kompositör och ljuddesigner. Inspelat den 8 juni 2015 på Filmstaden Sergel i Stockholm. Arrangör: Polar music prize.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Polarprissamtal 2015

Sveriges kreativa näringar - musik

Panelsamtal om svenska musikers och producenters framgångar utomlands. Förutom att göra bra musik menar experter att svenskar är duktiga på engelska. Inspelat den 8 juni 2015 på Filmstaden Sergel i Stockholm. Arrangör: Polar music prize.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Polarprissamtal 2015

Pristagare genom åren

Polar music prize instiftades av den svenska musikproducenten Stikkan Andersson. 1989 delades det första priset ut och sedan dess har musiker blivit prisade för sin talang. Här ser vi tillbaka på alla som fått priset genom åren. Inspelat den 8 juni 2015 i Filmstaden Sergel, Stockholm. Arrangör: Polar music prize.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Polarprissamtal 2015

Jan Gradvall möter Emmylou Harris

Musikern Emmylou Harris är en av 2015 års Polarpristagare. Hon intervjuas av Jan Gradvall om sin karriär. Hon berättar bland annat att hon letar upp gamla vänner och bekanta för att minnas vad som hänt under karriären. Inspelat den 8 juni 2015 på Filmstaden Sergel i Stockholm. Arrangör: Polar music prize.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Polarprissamtal 2015

Att verkligen lyssna

Den skotska trumslagaren Evelyn Glennie är en av 2015 års Polarpristagare. Hon vill få oss att lyssna på riktigt, att höra vibration och känsla i slagen. Hon är döv sedan 12 års ålder och har lärt sig att särskilja toner genom att känna deras vibrationer. Intervjuare: Bo Löfvendal. Inspelat den 8 juni 2015 på Filmstaden Sergel i Stockholm. Arrangör: Polar music prize.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaUR Samtiden - Polarprissamtal 2015

Musik för att påverka

Panelsamtal om musikens makt. Varför skriver man musik och sjunger? Demokrati och frihet är viktigt för musiker. Utan det kan de inte sjunga eller skriva om vad de vill. Medverkande: Ramy Essam, musiker; Ian Smith, musiker; Stina Nilsson, musiker. Inspelat den 8 juni 2015 på Filmstaden Sergel i Stockholm. Arrangör: Polar music prize.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaUR Samtiden - Polarprissamtal 2015

Vad är vacker musik?

Musikkompositören Carin Bartosch Edström samtalar med Martin Ingvar som är professor i neurofysiologi om vad vacker musik är för något. Musik som för en person kan vara briljant kan för en annan vara ett plågsamt ljud som bara irriterar. Inspelat den 8 juni 2015 på Filmstaden Sergel i Stockholm. Arrangör: Polar music prize.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & musik

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Polarprissamtal 2014

Polarpriset - så funkar det

Alfons Karabuda, ordförande i Polar music prize award-kommittén, talar om vikten av att oavbrutet arbeta för sann mångfald inom musiken. Utan mångfald ingen sann yttrandefrihet. Inspelat på Rigoletto i Stockholm den 25 augusti 2014. Arrangör: Polar music prize.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - ledarskap

Vad är en bra ledare?

Få chefer kan som en dirigent vifta med en stav för att få personalen att göra som de vill. Kan ledare i allmänhet lära sig något av hur en dirigent leder sin orkester? Och vad krävs för att vara en bra dirigent?

Fråga oss