Titta

Lärlabbet

Lärlabbet

Om Lärlabbet

Säsong 1. För lärare, med lärare, av lärare. Tanken med serien är att den ska bidra till reflektion och handlingskraft hos pedagoger kring lärandeprocesser och visa att det ständigt finns möjligheter till yrkesutveckling.

Till första programmet

Lärlabbet : Att erövra yrketDela
  1. Jobbar du i skolan och är nyfiken
    på dina kollegors kunskaper-

  2. -eller vill du bidra med dina tankar?

  3. Då vill du inte missa Lärlabbet - av,
    för och med dig som jobbar i skolan.

  4. Det har hänt mycket i skolan.

  5. Betygsreformer, läroplaner och
    satsningar för att stärka läraryrket.

  6. I tre program fördjupar vi oss
    i temat "lärarprofessionen".

  7. I dag handlar det om att
    erövra läraryrket. Med oss har vi:

  8. Tommy Lucassi, lärare i matematik,
    NO och teknik i Stockholm.

  9. Hans fokuserar mer på inlärning
    än på undervisning.

  10. Att ge eleven metoder för att
    ta ansvar för sitt eget lärande.

  11. Elin Molander, legitimerad och
    relativt ny lärare i SO i Östersund.

  12. Att få vara med när polletten trillar
    ner hos elever som har slitit hårt-

  13. -är total eufori för Elin.

  14. Cecilia Johansson, högstadielärare
    i svenska, historia och geografi-

  15. -på Helenelundsskolan i Sollentuna.

  16. Hon är årets Guldäpplet-vinnare
    och har fått Sollentunas pedagogpris.

  17. Välkomna hit.
    Varför ville ni bli lärare?

  18. Jag är den där ämnesdrivna typen.

  19. Jag tycker om mina ämnen
    och att förmedla dem.

  20. Jag ville jobba med ungdomar.
    Det är det roligaste som finns.

  21. Jag är intresserad av utveckling,
    och då är ju skolan rätt ställe.

  22. Jag har alltid velat bli lärare.

  23. Varför vill man bli lärare,
    och vilka egenskaper behövs?

  24. Lärarstudenten Georgios
    är på Rinkebyskolan.

  25. Tillsammans med handledaren Christina
    ska han omsätta teori till praktik.

  26. Vi fick ta del av deras funderingar.

  27. Jag heter Christina Maelan.

  28. Jag jobbar som grundskolelärare
    i en femma på Knutbyskolan.

  29. Jag heter Georgios Varitimidis
    och är 30 år.

  30. Jag läser andra året till grundskole-
    lärare på Stockholms universitet.

  31. Som student på lärarprogrammet
    är jag faktiskt stolt.

  32. Jag kommer
    att utveckla framtidens medborgare-

  33. -i väldigt ung ålder.
    Det kan vara en drivkraft.

  34. Jag känner att jag gör en insats
    och kan göra en förändring för någon.

  35. Inte för alla, men för några.

  36. Ni ser på tavlan vad det handlar om.
    Vad handlar det om?

  37. -Att samtala.
    -Det är de här...

  38. Det första jag vill förmedla till
    studenterna är vikten av relationer.

  39. Man måste bygga en relation
    med eleverna.

  40. Annars når man aldrig fram.
    Man måste också vara en bra ledare.

  41. Är man osäker så tar de över,
    även de små barnen.

  42. Har man det inte i sig
    så kan det vara svårt.

  43. För mig
    har man det i sig från början.

  44. Jag har stor utveckling framför mig.
    Jag strävar efter en bra ledarroll.

  45. Det behövs nog för att leda en klass.

  46. En stor klass, dessutom,
    vilket de flesta är i dag.

  47. Man måste nog vara lyhörd
    och ha många bollar i luften.

  48. Man får inte fastna vid en sak
    om det inte går som man tänkt sig.

  49. Man måste nog ha en plan B också.
    Allt går ju inte som planerat.

  50. -Vi förstod inte frågan.
    -Vilken?

  51. Den sista. Den första... Här borta.

  52. Den där? "Könsuppdelade toaletter."

  53. Läraryrket har pratats ner i pressen.

  54. Lärarutbildningen
    har väldigt låga intagningskrav.

  55. Många har det nog inte som förstaval-

  56. -och det är dåligt för läraryrket.
    Det ska vara de som verkligen vill.

  57. Ibland verkar det vara
    de som inte kommer in på något annat.

  58. De väljer det de kommer in på
    för att de vill plugga.

  59. Ska man vara lärare
    så måste man verkligen vilja det.

  60. Annars slutar man efter några år.

  61. Jag har velat bli lärare
    sen strax efter gymnasiet.

  62. Det känns som ett yrke
    som kommer att passa mig.

  63. Som lärare utvecklas man hela tiden.
    Man är aldrig riktigt klar.

  64. När det gäller kommunikation
    och samverkan med eleverna-

  65. -så ligger du på nivå två.
    Inte i alla delar, men i många.

  66. Att plugga till grundskolelärare
    i dag kan man vara stolt över.

  67. Jag kommer ju att bidra till-

  68. -att svenska medborgare
    utvecklar sitt tänkande.

  69. Jag vill hjälpa dem
    att reflektera kring saker-

  70. -så att de kan ta egna beslut
    utan att påverkas av andra.

  71. Det är viktigt,
    och det ska man vara stolt över.

  72. Ett bekymmer jag har
    är huruvida jag som framtida lärare-

  73. -kommer att räcka till för
    de stora klasser vi har i dagsläget.

  74. -Vad får ni för spontana tankar?
    -Jag tänkte på en grej.

  75. Han sa att man utvecklas hela tiden.
    Man blir aldrig klar.

  76. Det är nog
    essensen av att vara lärare-

  77. -för en framgångsrik, bra lärare,
    som du frågade om i början.

  78. Jag tänkte på det handledaren sa
    om att man har vissa egenskaper.

  79. Som han sa spelar det ingen roll.
    Man kan alltid utvecklas.

  80. Vissa måste utveckla ledaregenskaper.
    Det kan man göra.

  81. Någon annan måste utveckla sina
    ämneskunskaper. Då kan man göra det.

  82. Vi måste föregå med gott exempel om
    eleverna ska lära sig och utvecklas.

  83. Alla är inte bra på allt,
    men man kan bli det.

  84. Det gäller alla lärare.
    Det pratas om lärarkårens kvalitet.

  85. Alla människor kan bli bättre,
    om man bara får rätt stöttning.

  86. Absolut. Man måste se till att
    man får den där stöttningen i början.

  87. Jag har nyligen krävt, eller önskat,
    att få en mentor.

  88. I början behöver man någon
    att bolla idéer med.

  89. Man har hög arbetsbelastning och vill
    inte belasta kollegor med frågor-

  90. -även om de gärna vill hjälpa. Det
    känns bättre om någon har avsatt tid.

  91. Du har ju handlett många studenter.
    Vad måste de få med sig?

  92. Insikten att yrket är ganska svårt.

  93. När man kommer ut som ny lärare...
    Det är ett problem.

  94. Man förväntas
    ta lika många lektioner som de andra.

  95. Man ska klara betygsättning
    och möten.

  96. Föräldrakontakter förtjänar
    ett helt eget program.

  97. Lärarstudenten måste förstå att det
    inte är egenskaperna som brister-

  98. -om det är svårt i början.
    Man saknar rutin och behöver hjälp.

  99. Så det är inte så
    att man antingen har det eller inte?

  100. Jag tycker
    att man ska akta sig lite för sådant.

  101. Jag håller med Tommy.

  102. De egenskaper man brister i
    är man så illa tvungen att utveckla.

  103. Man kanske har det i sig eller inte,
    men vi kan inte utgå ifrån det.

  104. Man måste
    ta hand om lärarnas utveckling.

  105. Är man ny
    så ska det finnas handledare-

  106. -och vi som jobbat i några år
    behöver också utvecklas.

  107. Det är lätt att gå i gamla hjulspår.
    Vi måste hänga med.

  108. Många menar att undervisning
    är någon sorts konstform.

  109. Att det krävs
    att man kan konsten att undervisa.

  110. -Ett hantverk.
    -Det tycker jag.

  111. Du tycker att man ska fokusera
    på inlärning snarare än undervisning.

  112. -Vad menar du med det?
    -Elevernas inlärning.

  113. Man ska ha fokus på deras inlärning.

  114. Vi väljer ju en viss undervisning
    av olika skäl.

  115. Med fokus på inlärningen ska man
    välja metoder som passar eleverna.

  116. Man måste kontrollera
    att den undervisning man har valt-

  117. -bidrar till elevernas inlärning.
    Man måste anpassa sig.

  118. I början av min lärargärning-

  119. -försökte jag bara
    hitta olika bra undervisningsmetoder.

  120. Jag testade saker
    utan att veta om det gav effekt.

  121. Med fokus på inlärning
    blir man mer selektiv.

  122. Visst ingår det i god undervisning?

  123. Jag lägger in inlärning i begreppet.
    Det hänger ihop.

  124. "Undervisning" är ett bra ord.
    Det är både in- och utlärning.

  125. Vad är läraryrkets största utmaning?

  126. Man måste vara flexibel
    och hela tiden på tårna.

  127. Man ska ha en plan B.
    Helst en plan C också.

  128. Jag jobbar på en "en-till-en"-skola.

  129. Varenda unge har flashfunktioner
    i sina telefoner och iPads.

  130. Händer det något, och det gör det ju,
    så får de veta det direkt.

  131. -Det gäller att ställa om.
    -Vissa saker går inte att nonchalera.

  132. Som du sa i början: komplexiteten.
    Man ska ha så många olika förmågor.

  133. Från ämnesspecialist till pedagog
    till ledare till psykolog...

  134. Det är många egenskaper man ska ha
    som går att utveckla.

  135. Det gäller att kunna fokusera
    och utveckla en sak i taget.

  136. Hur gör ni för att räcka till?
    Har ni några tankar till Elin?

  137. Nej. Tyvärr.

  138. Att skaffa rutiner har hjälpt mig.

  139. I början försökte jag vara flexibel,
    men det tyckte jag var jobbigt.

  140. Det är en bra egenskap,
    men när jag införde rutiner...

  141. "Nu gör jag det här.
    Jag går undan och får det gjort."

  142. För mig har det hjälp med rutiner
    och att göra saker på vissa tider.

  143. Man får försöka prioritera
    och förstå att vissa saker kan vänta.

  144. Det verkar inte så,
    men man märker att de kan det.

  145. "Utmärkt undervisning"
    heter en ansedd studie-

  146. -av Jan Håkansson och Daniel Sundberg
    vid Linnéuniversitetet.

  147. De har försökt
    att se helheten i läraryrket-

  148. -och vad som utmärker en excellent
    lärare. Jan Håkansson är med oss.

  149. -Där är du. Hej!
    -Hej.

  150. -Varför gjorde ni den här studien?
    -Vi gjorde ett jobb för Skolverket...

  151. ...och undersökte vad som påverkar
    studieresultaten i grundskolan.

  152. Vi märkte att många av faktorerna
    som finns inom ramen för skolan-

  153. -samlas kring undervisning,
    lärarkompetens-

  154. -och frågor
    i kärnan av skolans arbete.

  155. Det var en omfattande studie.

  156. Ni tittade även på vad som utmärker
    en excellent lärare. Vad såg ni?

  157. Vad som utmärker en excellent lärare
    är ett väldigt mångfacetterat fält.

  158. Det finns mängder av studier och
    många olika finmaskiga dimensioner.

  159. Vissa forskare har försökt att
    skapa mer enhetliga referensramar.

  160. Vad har ni lyckats vaska fram?

  161. Ett sätt att beskriva det på är att
    dela upp det i kluster av faktorer.

  162. En del forskare använder begrepp
    som "relationell kompetens"-

  163. -"ledarkompetens"
    och "didaktisk kompetens".

  164. Tre överordnade former av kompetens-

  165. -som samspelar med elevresultat.

  166. De fungerar dock inte
    var och en för sig.

  167. Det är samspelet
    mellan de mindre faktorerna-

  168. -som gör att läraren kan uppvisa
    en så kallad excellens.

  169. Mycket av arbetet i undervisningen
    är situationsbundet.

  170. Kan du ge exempel
    på de olika kategorierna?

  171. Relationell kompetens
    handlar mycket om-

  172. -läraryrkets sociala sida.
    Att man kan skapa goda relationer.

  173. Det handlar också om tron
    på elevernas förmåga att lyckas.

  174. Att man har de förväntningarna
    på alla elever.

  175. Det ligger en del sådana saker
    i det relationella.

  176. Ledarkompetens handlar
    om klassiska lärarförmågor.

  177. Att organisera undervisning,
    skapa studiero-

  178. -och ge bra återkoppling
    i rätt tid.

  179. Den didaktiska sidan är mer
    en blandning av ämneskompetens-

  180. -och att hitta
    undervisningsstrategier-

  181. -som matchar elevernas behov
    vad gäller inlärning.

  182. Det är en mix av många olika saker.

  183. Därför är det så svårt att säga
    exakt vad den skickliga läraren kan.

  184. Det beror också på situationen.

  185. Har kunnat se vilken effekt
    en skicklig lärare har...

  186. -...på sina elevers inlärning?
    -Många studier försöker matcha...

  187. ...lärares handlingar med effekter.

  188. Dels i termer av studieprestationer,
    men också ickekognitiva förmågor-

  189. -alltså sådant som motivation
    och vilja att lära.

  190. Skickliga lärare påverkar
    vad elever lär sig-

  191. -men också förmågan att själva lära.

  192. Finns den excellenta läraren
    på riktigt?

  193. Ja, det gör den. Jag brukar fråga
    både lärare och rektorer det.

  194. Visst finns de,
    men det är vanskligt att uttala sig.

  195. Den som har känt sig excellent
    kan i nästa läge uppleva-

  196. -att man inte alls lyckas
    med det som gick bra i förrgår.

  197. Det är problematiskt, men vi vet-

  198. -att vissa handlingar och strategier
    är mer framgångsrika än andra.

  199. -Tack för att du var med.
    -Tack.

  200. Vad kände ni? Ni skrattade lite.
    Kände ni igen er...

  201. -...i situationsanpassat ledarskap?
    -Absolut.

  202. Efter en riktigt bra lektion
    känner man sig som en rockstjärna.

  203. Hur hanterar man att kastas runt
    som en jojo i sin skicklighet?

  204. Humor, kanske.
    Högstadielärare är nog ganska roliga-

  205. -efter några år - tycker vi själva.
    Vi kan skoja om det.

  206. Vi vet ju att det är så här.
    Det går lite upp och ner.

  207. Man kan diskutera
    med kollegor eller elever.

  208. "Varför gick lektionen som den gick?"
    Man kan få otroligt bra feedback.

  209. Det bör göras systematiskt,
    men vi kanske kommer till det.

  210. Det här med att bygga relationer:
    Hur gör man?

  211. Man måste vara nyfiken på eleverna
    och intresserad.

  212. "Vem är du? Vad har du för intressen?
    Vad gör du på fritiden?"

  213. Man kan anknyta till det.

  214. Jag tror att man kan bygga relationer
    i ämnena och undervisningen.

  215. Det är kul att veta vad de gör på
    fritiden, men ibland behövs det inte.

  216. Det är viktigt att se eleverna för
    vilka de är och var de befinner sig.

  217. De blir trygga, vilket de uppskattar.
    De känner sig sedda.

  218. Man kan bli sedd relationellt,
    som med fritiden-

  219. -men även, som du säger, med ämnena.

  220. Man kan kolla av med en elev:
    "Kan du det du skulle träna på nu?"

  221. Då känner de att de är sedda
    och viktiga för mig.

  222. Jag minns saker om dem.

  223. -Det kvittar egentligen vad.
    -Sådant är viktigt.

  224. Man sätter en ära
    i att känna eleverna.

  225. -Det är en rolig del av yrket.
    -Det blir två flugor i en smäll.

  226. Det blir dubbel effekt - eller mer.

  227. Att vara ledare och vikten
    av ledarskap. Vad tänker ni om det?

  228. De här relationerna är grunden
    för att kunna vara en bra ledare.

  229. De respekterar mig om jag
    respekterar dem och är intresserad.

  230. -Håller ni med?
    -Ja. Ledarskap är ju inte...

  231. Det pratades om ordning och reda
    för något år sen.

  232. Man tänker att man
    ska vara auktoritär som ledare.

  233. "De fruktar mig, så jag är ledare."

  234. Det är ett väldigt kortsiktigt
    och grunt sätt att vara ledare på.

  235. Det relationella är bättre.
    Att skapa motivation-

  236. -och ge förståelse för varför
    de är i skolan. Då blir det arbetsro.

  237. Den här forskaren sa det väldigt bra:
    Det är tre delar som hänger ihop.

  238. Vi kan inte lyfta ut ledarskapet,
    didaktiken eller relationerna.

  239. -Han gjorde det väldigt tydligt.
    -Finns det något visst ögonblick...

  240. ...när ni kände
    att ni hade erövrat läraryrket?

  241. Jag har en sådan.

  242. Jag hade varit lärare
    i kanske tio, femton år.

  243. Jag tyckte själv
    att jag gick i gamla hjulspår.

  244. Att min utveckling stod stilla
    och att eleverna inte lärde sig mer.

  245. Jag undrade vad jag höll på med,
    och precis då hände en sak.

  246. Jag gick igenom betygskriterierna.
    Det var när det var G, VG och MVG.

  247. En elev sa:
    "Jag kommer aldrig högre än G."

  248. "Jag förstår betygen, men det
    går inte hur mycket jag än jobbar."

  249. Vi satte oss ner, tog en uppgift och
    diskuterade den. Eleven gjorde något.

  250. "Det där är skillnaden mellan det
    du gjorde innan och en högre nivå."

  251. Bredvid sitter en elev som inte
    var särskilt engagerad i ämnet.

  252. Han hörde det: "Det där är VG".
    "Va? Är det? Det kan jag göra om."

  253. "Gör det, då."
    Efter lektionen kom eleven-

  254. -som inte hade räknat så mycket eller
    brytt sig, och höll upp häftet:

  255. "Är det här VG?"
    "Japp."

  256. "Bra, tack", sa han och gick.
    Jag kände att något stort hade hänt.

  257. Jag blev helt stum.
    Med oerhört liten ansträngning-

  258. -hade jag fått en elev som inte
    var engagerad eller förstod-

  259. -att prestera på en högre nivå.
    Jag berättade om det i lärarrummet.

  260. Som tur var
    satt en kollega där och sa:

  261. "Vet du vad formativ bedömning är?"
    "Nej."

  262. "Det är det du gjorde.
    Att synliggöra krav och ge feedback."

  263. "Läs forskaren Dylan William."

  264. Jag fick en sådan uppenbarelse.

  265. Forskningen bevisade den där sekunden
    som jag upplevde med eleverna.

  266. Då bestämde jag mig
    för att göra det här systematiskt.

  267. "Jag måste organisera lektionerna
    så att det här uppstår för fler."

  268. Hela mitt sätt att se ändrades
    och jag erövrade läraryrket.

  269. Christina på Rinkebyskolan
    har något som hon funderar över.

  270. Ingen dag är den andra lik.
    Det blir aldrig rutin.

  271. Jag går inte hit
    och vet exakt vad jag ska göra.

  272. Det är det som är roligt.
    Det är charmen med det här jobbet.

  273. Jag känner aldrig någon måndags-blues
    - att jag inte vill gå till jobbet.

  274. Det känns bra.

  275. Min fråga är:
    Hur kan vi höja statusen i vårt yrke?

  276. Hur kan vi som handledare få
    våra studenter att känna stolthet?

  277. Hur ska vi få studenterna
    att känna större stolthet över yrket?

  278. Studenterna har nog valt yrket
    och känner sig stolta, precis som vi.

  279. Jag tycker att det är svårare
    med det där som jag nu har glömt...

  280. -Statusen.
    -Ja!

  281. Hur ska vi höja statusen generellt
    för läraryrket? Det är en knäckfråga.

  282. Jag tror att svaret är det Tommy var
    inne på: organisation och struktur.

  283. Vi är för mycket
    ensamma i klassrummen.

  284. Vad kan ni som lärare göra själva
    för att höja statusen?

  285. Jag har forskarutbildat mig.
    Det är ett sätt.

  286. Att visa att det finns möjligheter
    för lärare att gå vidare.

  287. De nya karriärtjänsterna
    kom samtidigt.

  288. Jag fick tyvärr ingen lektorstjänst,
    men jag kanske får en.

  289. Det är ett glastak
    som vi måste igenom.

  290. -Vi kan gå vidare och göra karriär.
    -Håller ni med?

  291. Jag håller med, men för mig är
    varken status eller karriär viktigt.

  292. Jag vill bli en skicklig lärare
    och en bra pedagog.

  293. Man ska kanske inte fråga mig.
    Jag har inte behov av statustänkande.

  294. Varför ska vi ha högre status?
    Tycker någon att vi är mindre värda?

  295. Jag vet inte. Det kanske
    är en facklig fråga, lönemässigt...

  296. Jag vill bli en skicklig lärare
    och utvecklas som lärare.

  297. Hon var väl rädd för rekryteringen.

  298. Det gäller att få ungdomar
    att välja yrket.

  299. Då kanske status är en faktor.

  300. Jag tror på bra arbetsmiljö, trygga
    villkor och roliga arbetsplatser.

  301. Fräschare arbetsplatser.
    Satsa lite så blir det attraktivt.

  302. Statusen är skit samma.
    Bra arbetsvillkor är viktigare...

  303. Det är ju en konsekvens av status.

  304. Det får bli sista ordet.
    Programtiden är snart slut.

  305. Vi pratar mer om en liten stund
    i eftersnacket.

  306. I nästa program fortsätter vi
    på temat lärarprofessionen.

  307. Vi pratar om den lärande läraren.
    Prata gärna vidare på sociala medier-

  308. -eller gå in på vår blogg
    och kolla in eftersnacket. Hej!

  309. Textning: Per Lundgren
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Att erövra yrket

Avsnitt 15 av 17

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Tema: lärarprofessionen. Lärlabbet besöker Knutbyskolan och Christina Maelan. Hon är förstelärare och handledare till lärarstudenter som ska omsätta teori till praktik. Lyhördhet och respekt är två av de allra viktigaste komponenterna för att bli en bra lärare, säger Christina och hennes lärarstudent Georgios Varitmadis håller med. Studiogäster följer upp med samtal.

Ämnen:
Pedagogiska frågor
Ämnesord:
Pedagogik, Pedagogisk metodik, Pedagogisk psykologi, Studiemotivation, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i Lärlabbet

Lärlabbet
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Se mobbning

Avsnitt 1 av 17

Att jobba framgångsrikt mot mobbning är svårt. En metod som fungerar på en skola, fungerar inte nödvändigtvis på en annan. Många konflikter i skolan startar på rasten. På Håstaskolan i Hudiksvall lyckas man minska mobbningen med hjälp av gemensamma rastaktiviteter. Vi träffar skolans rektor Hege Arola.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Samverkan

Avsnitt 2 av 17

Tema: mobbning. Ofta börjar mobbning på skolan och fortsätter sedan på fritiden. Men ibland är det tvärtom, konflikter som börjar efter skoltid följer med in i klassrummet nästa dag. Vilket ansvar har skolan för hur eleverna mår och vad de gör på sin fritid? Hur kan skolan samarbeta med föräldrar, föreningar eller andra delar av samhället för att förebygga mobbning efter skoltid?

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Nätmobbning

Avsnitt 3 av 17

Konflikter som uppstår i skolan fortsätter ofta ute på nätet. Hur ska skolan jobba med mobbningen som sker på nätet? Och är det verkligen skolans ansvar? Vi besöker Drottning Blankas gymnasium i Stockholm där rektor Norma Aznar har bestämt att de måste ta tag i nätmobbningen. De använder bland annat en app där eleverna när som helst på dygnet kan anmäla vad de ser eller råkar ut för.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Skolmiljö

Avsnitt 4 av 17

Tema: mobbning. Hur mycket påverkar skolmiljön mobbningen? Och hur kan man jobba med skolmiljön för att motverka mobbning? Vi besöker nya Raketskolan i Kiruna, en skola arkitektritad för att förebygga mobbning och utanförskap. En som lockades av den här miljön och arbetet på skolan är läraren Maria Isaksson.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Normer

Avsnitt 5 av 17

Tema: mobbning. Normer och värderingar sätts tidigt i livet. Hur kan skolan jobba med normer och värderingar för att förhindra mobbning? Det pedagogiska arbetet på förskolan Rörmokaren går ut på att jobba normkritiskt - mot utanförskap och mobbning. Vi träffar förskolläraren Camilla Liljedahl.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Ansvar

Avsnitt 6 av 17

Tema: mobbning. Hur ser ansvaret ut när mobbning är ett faktum? Har eleverna något ansvar? Vi besöker Östergårdsskolan i Halmstad, där man jobbar med kamratstödjare. Det innebär att några elever bland annat ska hålla koll och rapportera till vuxna om de ser att någon blir mobbad. Metoden har varit omdiskuterad och en del menar att det är fel att lägga ansvaret på eleverna. Samtidigt sker ofta mobbning när skolpersonal inte är närvarande. Anna Wälivaara som är lärare på skolan tycker att kamratstödjare, som en del i ett större antimobbningsarbete, fungerar bra.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Teknikstöd

Avsnitt 7 av 17

Tema: specialpedagogik. Teknikstöd i form av datorer, surfplattor och mobiler används ofta i skolmiljön. Om elever och lärare ökar kunskapen och medvetenheten kring den nya tekniken, lyckas barn i behov av särskilt stöd mycket bättre, säger specialpedagog Ulrika Jonson, Vallaskolan i Södertälje.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Inkludering

Avsnitt 8 av 17

Tema: specialpedagogik. Hur kan skolor lyckas med inkludering? På Rannebergsskolan i Angered har man anställt inkluderingspedagogen Lena Ekstrand. Hennes uppgift är att få alla att känna sig inkluderade.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Flerspråkighet

Avsnitt 9 av 17

Tema: specialpedagogik. Den enskilt svåraste uppgiften för specialpedagogen Anna Hansson på Angereds gymnasium är att kunna utläsa om en nyanländ elev med annat modersmål än svenska har en språkstörning eller av andra skäl inte har den språkprogression man kan förvänta sig i en viss ålder. För att kunna göra en fullständig kartläggning måste det finnas personer på skolan med pedagogisk bakgrund som talar elevernas språk, menar Anna Hansson. Det är en av lösningarna på Angereds gymnasium.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Tidigt stöd

Avsnitt 10 av 17

Tema: specialpedagogik. Hur arbetar bra skolor och lärare för att i tid upptäcka och ge rätt stöd? Vissa forskare menar att Finlands framgångsrika skola bland annat beror på att eleverna redan från tidig skolålder får det stöd de har behov av. Ungefär 20 % av Finlands skolelever har någon gång fått extra stöd för någon typ av skolsvårighet. Prorektor Annika Lassus och specialpedagog Lilian Vestergren på Övningsskolan i Vasa i Finland menar att det är extra viktigt att lägga mycket resurser tidigt på terminen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Elevens förståelse

Avsnitt 11 av 17

Tema: betyg och bedömning. Malin Carlsson är lärare i årskurs F-3 på Lindblomskolan i Hultsfred. Tillsammans med eleverna har hon utvecklat en PP-vägg. Det är en plansch där det tydligt anges vad man måste kunna inom ett visst ämne för att uppnå målen. Eleverna kan utgå från PP-väggen när de själva ska bedöma hur långt de har kommit i sitt eget lärande. Malin menar att det är viktigt att eleverna redan från början får vara med och bestämma hur de ska uppnå målen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Olika bedömningsunderlag

Avsnitt 12 av 17

Tema: betyg och bedömning. Det finns fler former av underlag än det skriftliga. Muntlig redovisning, grupparbeten, filmproduktion, blogg, podd och så vidare. Hur bedömer du som lärare dessa underlag? Hur mycket frirum har lärare i ett myndighetsutövande fält? Vi träffar Camilla Askebäck Diaz som är lärare i matematik, NO och förstelärare i digitala verktyg på Södermalmsskolan i Stockholm. För henne är det en självklarhet att bedömningen även sker i de digitala verktygen. Hon berättar hur hon jobbar med det.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Återkoppling, motivation och självkänsla

Avsnitt 13 av 17

Tema: betyg och bedömning. Efter några års experimenterande har svenskaläraren Olle Carlgren på Höglandsskolan i Bromma hittat den för honom bästa metoden för systematisk återkoppling till eleverna. - Det är inte det första utkastet som eleverna lämnar in som är det viktigaste, utan det eleverna faktiskt lär sig under tiden, menar Olle.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Sambedömning

Avsnitt 14 av 17

Tema: betyg och bedömning. I Ljusdals kommun storsatsas det på sambedömning. Carina Wikström är lärare på Slottegymnasiet. Hon berättar att likvärdigheten ökar när lärarna gör sambedömningar både inom lärarkollegiet på hennes gymnasium och tillsammans med lärare på andra skolor i kommunen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Att erövra yrket

Avsnitt 15 av 17

Tema: lärarprofessionen. Lärlabbet besöker Knutbyskolan och Christina Maelan. Hon är förstelärare och handledare till lärarstudenter som ska omsätta teori till praktik. Lyhördhet och respekt är två av de allra viktigaste komponenterna för att bli en bra lärare, säger Christina och hennes lärarstudent Georgios Varitmadis håller med. Studiogäster följer upp med samtal.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Den lärande läraren

Avsnitt 16 av 17

Tema: lärarprofessionen. Modersmålsläraren Tülay Gürgüns arbetsvecka ser ut som sina kollegors, men till skillnad från de flesta andra lärare ägnar hon nästan all sin fritid åt att ta in information från den digitala världen. På sin blogg samlar hon allt som kan vara intressant för pedagoger i form av övningar och pedagogiska spel. Tülay tycker att hela synsättet på hur lärare kan fortbildas inom det här området måste förändras. Studiogäster följer upp med samtal.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Framtidens lärande

Avsnitt 17 av 17

Tema: lärarprofessionen. Agneta Hedenström är rektor för Antnässkolan utanför Luleå. Hon menar att framtidens klassrum kommer att vara kreativa ytor utan gränser. Studiogäster följer upp med samtal.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler
Lärlabbet
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Mottagandet

Avsnitt 1 av 29

Tema: nyanlända elever. På onsdagar kommer nyanlända barn och ungdomar till mottagningsenheten Välkomsten i Helsingborg. Det brukar bli fullt av liv och lite rörigt när alla samlas. Personalen tar reda på vilka olika språkgrupper alla tillhör och därefter påbörjas kartläggningen. Sedan en tid tillbaka har personalen använt sig av en modell som går i linje med de direktiv Skolverket kommer ut med i början av januari 2016. "Det bästa med att göra kartläggning här istället för på skolorna är likvärdigheten, vi erbjuder ju en samlad kompetens som kanske inte alla skolor har", säger Jenny Bladh, pedagogisk utvecklingskonsult på Välkomsten. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Inkludering

Avsnitt 2 av 29

Tema: nyanlända elever. Eftersom alla elever har olika bakgrund och förutsättningar att lära sig det svenska språket kan det för vissa ta väldigt lång tid att slussas in i det "normala". Därför är det viktigt att nyanlända elever parallellt med lektionerna i svenska får samma undervisning som de andra eleverna på skolan. Den här synen blev utgångspunkten för ett omtalat projekt i Navets språkklass i Örebro. "Det har fungerat positivt, både socialiserings - och resultatmässigt", menar läraren Suzanne Gynnhammar. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Lärandet

Avsnitt 4 av 29

Tema: nyanlända elever. Vad har nyanlända för kunskaper med sig till skolan och hur kan de kunskaperna omsättas i nya kunskaper? De nyanlända elever som har Åsa Sebelius som lärare utvecklar sitt språk genom genrepedagogik. Eleverna får ämnneskunskapen med sig om de förstår i vilka sammanhang och strukturer språket finns. Enligt modellen som Åsa arbetar med kan språket vara argumenterande, berättande, återgivande eller instruerande. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Samverkan

Avsnitt 5 av 29

Tema: nyanlända elever. Tack vare envishet och en stark vilja kunde de nyanlända lärarna till slut få praktikplatser på Mariedalsskolan i Vänersborg. Nu när en termin har gått konstaterar rektor Christina Hjern att det har varit ett väldigt lyckat projekt. - Det är oerhört viktigt för dem att starta ett liv här och det är oerhört viktigt för oss med många nyanlända elever att få lärare med deras kompetens, säger hon. Med avstamp i reportaget samtalar inbjudna studiogäster kring vikten av samverkan.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Digitalisering och demokrati

Avsnitt 6 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Vad innebär en digitaliserad skola i praktiken? Vad måste lärarna kunna och vilka möjligheter finns? Läraren Ylva Pettersson har varit drivande i Katedralskolan i Skaras digitalisering. Hon anser att det viktigaste är att man som lärare vågar släppa taget och lär sig att knyta färdighet till rätt digitalt verktyg. Idag kan Ylva konstatera att hennes elevers klassrum har utvidgats. Ett exempel på detta är att återkopplingen kan komma från människor de inte känner.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Datalogiskt tänkande

Avsnitt 7 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Vad är datalogiskt tänkande och hur kan det läras ut? Maria Franzén på Högåsskolan i Knivsta är bildläraren som lär eleverna att programmera minirobotar. Hon menar att eleverna tränar många olika förmågor som matematik, logiskt och kritiskt tänkande, tal, bild och samhällskunskap när de programmerar.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Källkritik

Avsnitt 8 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Lärlabbet besöker Murgårdsskolan i Sandviken som arbetar med källkritik i alla ämnen. Vet eleverna hur informationsvägarna fungerar på internet? Eftersom vi möts av så mycket information är det en demokratifråga att elever lär sig finna, värdera och analysera information kritiskt. En lärarpanel följer upp i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Eleven som producent

Avsnitt 9 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Helena von Malortie är slöjd- och bildlärare på Mosaikskolan i Malmö. Där går nyanlända elever från årskurs 7 till 9. Hennes elever får presentera sina kreativa arbeten genom att dokumentera dem digitalt på Ipads. När filmerna visas för andra klasser blir eleverna väldigt stolta och extra motiverade att göra ett bra arbete. En lärarpanel följer upp med samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Digital didaktik

Avsnitt 10 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Varför är lärarens kompetens i medie- och informationskunnighet, MIK, så viktig? Lärlabbet tar upp det digitala perspektivet på lärarrollen och de möjligheter som IT ger. Hur, när och i vilka syften väljer lärare digitala verktyg? Det finns en uppsjö av verktyg att välja mellan när en lärare designar sin undervisning. Vilka krav ställer det på lärarna? Lärlabbet besöker Tobias Ruthenberg på Lärarhögskolan i Borås som undervisar lärare och bibliotekarier i MIK. Skolan satsar även på att integrera MIK-undervisning i grundutbildningen för lärarstudenter.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Estetikens kraft

Avsnitt 11 av 29

Tema: estetik och lärande. I skolan har de estetiska ämnena samma självständiga roll som andra ämnen. Men de stöder också annat lärande och tränar barnen i betydelsefulla framtidskompetenser som kreativitet, analysförmåga, skapande, förmåga att förstå, tolka, uttrycka och kommunicera. Lärlabbet besöker Hortlaxskolan i Piteå där eleverna i årskurs 7-9 fördjupar sig i både manuella och digitala tekniker med bildläraren Stefan Holmgren. Till skillnad från på många andra håll har man också kvar kurser i fritt skapande. Bild är kommunikation, och målet med lärprocessen är att väcka elevernas fantasi och kreativa potential.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Estetiska lärprocesser

Avsnitt 12 av 29

Tema: estetik och lärande. Vi besöker Svedala där alla kommunens förskolebarn får upptäcka sina röster och sin musikalitet med sångpedagogen Elinor Fryklund. Det handlar om att ge barnen tillgång till den egna rösten och om sång på barnens villkor. Sedan sångundervisningen infördes på förskolan har man som bonus fått se hur bland annat barnens språkliga utveckling tar stora kliv framåt, berättar förskolechefen Anette Lindh.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Estetik för alla

Avsnitt 13 av 29

Tema: estetik och lärande. Vi besöker Sannarpsgymnasiet i Halmstad där dramapedagogen Malin Norlings elever går på särskolans individuella program. Funkisar kallar hon sina skådespelare, som alla har olika intellektuella och fysiska funktionsnedsättningar. Med dramapedagogiken som redskap undersöker de både sin egen identitet och samspelet med andra människor. Lärarpanelen följer upp med samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Elevhälsans betydelse

Avsnitt 14 av 29

Tema: elevhälsa. Elevhälsan är en avgörande faktor för att eleverna ska nå kunskapsmålen. Det anser man på Ekbackens skola i Fellingsbro. Verksamhetsutvecklare Åsa Jönsson berättar om skolans vision för varje elev: rätt till maximal kunskapsutveckling, rätt att känna trygghet på skolan och rätt till skolro. För att lyckas arbetar lärarna tätt ihop med elevhälsan. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Ökad psykisk hälsa

Avsnitt 15 av 29

Tema: elevhälsa. Hur uppnår man ökad psykisk hälsa i skolans värld? På Rotskärsskolan i Älvkarleby ses eleverna som sakkunniga i arbetet med elevhälsa. De vet var bristerna och problemen finns och blir delaktiga i det förebyggande arbetet för bättre fysisk och psykisk skolmiljö. Skolchef GunnMari Nordström berättar om hur vuxna och elever arbetar tillsammans med att förebygga stress, kränkningar och psykisk ohälsa. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Pedagogik och särskilt stöd

Avsnitt 16 av 29

Tema: elevhälsa. Vi besöker Friggaskolan i Östersund där man arbetar aktivt för att förekomma diagnoser och remisser. I kommunen har den gemensamma elevhälsan sökt olika sätt att förebygga koncentrations- och beteendesvårigheter i klassrummet. Skolpsykolog Niklas Fröst berättar hur kommunens skolpsykologer och pedagoger jobbar tillsammans. Eleverna får stöd att hitta strategier för sitt lärande. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler
Lärlabbet
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Steget till ordinarie klass

Avsnitt 1 av 17

Tema: nyanlända och sen då? Innan många nyanlända svenskar kan delta i skolans ordinarie undervisning går de i en förberedelseklass. Forskning visar att det är viktigt hur övergången mellan förberedelseklassen och ordinarie undervisning sker. Skolinspektionen menar att få skolor har ett pedagogiskt välfungerande system för att vägleda nyanlända elever till ordinarie undervisning. Vi tittar närmare på hur man kan välkomna nyanlända svenskar in i skolans ordinarie undervisning.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Vara trygg och höra till

Avsnitt 2 av 17

Tema: nyanlända och sen då? Nyanlända elever kan uppleva otrygghet när de går från en förberedelseklass till ordinarie undervisning. Känslan kan bero på olika saker som en rädsla för mobbning eller utfrysning. Forskning har visat på att extra stöttning i undervisningen och psykosocialt stöd ökar nyanlända elevers möjligheter att lyckas i skolan. Vi ser närmare på vad psykosocialt stöd innebär och hur pedagoger kan ge nyanlända svenskar trygghet i skolan.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Att utveckla kunskaperna

Avsnitt 3 av 17

Tema: nyanlända och sen då? Hur stöttar man bäst eleverna i undervisningen så att de inte förlorar kunskap i de andra ämnena för att de inte kan svenska? I gymnasiet Lindesskolan möter vi Agneta Guhrén och hennes kolleger. För att öka motivationen bland nyanlända elever har skolan skapat en individanpassad modell för skolarbetet. En av grundbultarna i den är att eleverna i enskilda ämnen kan gå vidare till nästa steg oavsett när på läsåret de blir klara.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hitta till forskningen

Avsnitt 4 av 17

Tema: forskning i klassrummet. Hur kan lärare hitta forskning som de kan använda i klassrummet? Vad finns det för arenor där de kan ta del av den forskning som finns? Vad finns det för arenor där forskare och lärare kan mötas? I Skåne driver en grupp forskarutbildade lärare producentkooperativet VIS, Vetenskap i skolan, för att göra ny forskning lättillgänglig för lärare ute i kommunernas skolor.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Teori i praktiken

Avsnitt 5 av 17

Tema: forskning i klassrummet. Hur kan man som lärare göra sin undervisning bättre med hjälp av forskning? På Globala gymnasiet i Stockholm är många gymnasielärare forskarutbildade. Tillsammans har dessa gymnasielärare börjat erbjuda grundskolelärare fortbildning i ämnesdidaktik. På seminarieträffar diskuterar lärarna olika teoretiska begrepp. Grundskolelärarna kan sedan utifrån diskussionerna skapa praktiskt undervisningsmaterial.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Ett forskande förhållningssätt

Avsnitt 6 av 17

Tema: forskning i klassrummet. Hur kan lärare använda ett forskande förhållningssätt i vardagen? De flesta lärare har ett forskande förhållningssätt till sin undervisning. De omprövar sin undervisning, utvärderar lektioner och tar med sig resultaten till kommande undervisningstillfällen. Samma forskande förhållningssätt kan användas utanför undervisningen. Det innebär att man, enskilt eller tillsammans med kollegor, systematiskt utvärderar och omprövar vardagshändelser.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Lärande för hållbar utveckling

Avsnitt 7 av 17

Tema: hållbar utveckling. Förutsättningar för lärande för hållbar utveckling (LHU) är delaktighet, reflektion och olika perspektiv. Men vad är LHU? Hur får man in de globala målen i skolans vardag på olika stadier och på både lektioner och raster? Vi följer arbetet under en dag på förskolan Tomtebogårdsskolan i Umeå. Gäster i studion: förskolelärare Christine Jokijärvi, lågstadielärare Martin Holmgren och Mari Winter, lärare åk 6.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hållbart i alla ämnen

Avsnitt 8 av 17

Tema: hållbar utveckling. Förutsättningar för lärande för hållbar utveckling (LHU) är delaktighet, reflektion och olika perspektiv. Hur kan skolan arbeta ämnesövergripande inom LHU? Hur kan lärande om hållbar utveckling se ut i olika skolämnen? Vi följer arbetet under en dag på Skarpatorpsskolan i Skarpnäck. Gäster i studion: lärarna Gunni Karlsson, Mia Möller och Maria Hansson från Skarpatorpsskolan.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hållbara initiativ

Avsnitt 9 av 17

Tema: hållbar utveckling. Hur kan skolan främja hållbara elevinitiativ? I skolans styrdokument står att skolan dels ska ge eleverna handlingskompetens och dels bidra till en hållbar samhällsutveckling. Hur kan detta ske i praktiken? Vi besöker Johannebergsskolan Elyseum som arbetar med hållbar utveckling i kombination med entreprenöriellt lärande. Gäster i studion: grundskolelektor Ingela Bursjöö, försteläraren Cecilia Lind och läraren Sandra Löfberg.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hjärnan och inlärning

Avsnitt 10 av 17

Det är genom vårt sinnessystem som vi uppfattar och tolkar vår omvärld. Skolan kan genom auditiva, motoriska och visuella hjälpmedel få eleverna att lära sig effektivare. Vi besöker Örnässkolan i Luleå där lärarna arbetar med tester för att förbättra elevernas inlärning och minne. Gäster i studion är lärarna Anna Sandsten, Hans Törnkvist och Maria Nygård.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hjärnan och motivationen

Avsnitt 11 av 17

Skolan motiverar eleverna med yttre medel som beröm och betyg. Om man som lärare också kommer åt att aktivera elevernas inre motivation stöder man dem till att tro mer på sig själva och bli mer självgående. Den vägen lär de sig också mer, säger Mattias Dahlberg på Spångholmsskolan i Bara. Gäster i studion är lärarna Fredrik Berggren, Linda Sonesson och Mattias Dahlberg.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hjärnans kondition

Avsnitt 12 av 17

Kan man träna sin hjärna att bli smartare? På Kattegattgymnasiet i Halmstad har lärarna undersökt frågan. Gymnasiet började med ett system med hjärngym för att minska elevernas skolstress och ge bättre förutsättningar för inlärning. Tester visar att unga människors hjärnor förstärks av fysisk aktivitet - de blir mer koncentrerade, minns bättre, tål stress och blir mer kreativa.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Källkritisk förmåga

Avsnitt 13 av 17

Eric Haraldsson är bibliotekarie på Ringsbergskolan i Växjö. Han är lika ofta tillsammans med lärarna i klassrummen som han är i biblioteket. Målet är att ge eleverna redskap att bli kritiska mediekonsumenter. Källkritiken behöver vara integrerad i undervisningen, menar Eric. "Jag är det ifrågasättande filtret som kompletterar lärarnas ämneskompetens."

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Programmering

Avsnitt 14 av 17

Alla behöver inte bli programmerare, men alla behöver veta vad kodning är och hur det används. På Helenelundsskolan i Sollentuna har programmering en självklar plats i teknikundervisningen. Läraren Emma Forsberg vill att eleverna både ska träna problemlösning och förstå grunderna i programmering. Hon menar att det alltid finns en människa bakom allt en dator kan göra.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Digital undervisning

Avsnitt 15 av 17

På Alviksskolan i Luleå har några lärare byggt upp en digital miljö där man kan arbeta ämnesövergripande. De kallar konceptet "Storyfication". Eleverna tar sig an olika uppdrag med stort engagemang. Katarina Eriksson säger att de digitala verktygen bidrar till variation i undervisningen men att det är den pedagogiska idén som styr.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Digitaliseringens påverkan

Avsnitt 16 av 17

Hur förbereder man eleverna för en digitaliserad framtid som ingen kan förutspå? Vilka förmågor behöver de träna? På Mörbyskolan i Danderyd får eleverna prova på att vara politiker genom rollspel med digitala inslag. SO-läraren Henrik Isacsson vill lära eleverna att ta in fakta och att se på frågor ur olika perspektiv för att kunna fatta bra beslut.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Annorlunda kognition

Avsnitt 17 av 17

Tema: Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). Hur kan skol- och lärmiljön göras tillgänglig för elever med olika behov, och hur bygger man en positiv skolanknytning? På Rosengårdsskolan i Malmö byggs extra anpassningar som enskilda elever behöver in i undervisningen alla tar del av. Stommen för läraren Jenny Esbjörnsdotter-Karlssons lektioner är ledning och stimulans, vilket några elever i klassen behöver och alla gagnas av. Med sina kollegor läraren Daniel Scotford och specialpedagogen Eva Sundberg diskuterar hon hur läraren ser, anpassar och följer upp.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaSpråket bär kunskapen

Att stötta skrivande

Att även ämneslärare i skolan arbetar med svenska språket har länge varit påkallat. Vi följer hur Karin Rehman, lärare i svenska som andraspråk, handleder NO-läraren Teresia Brzokoupil i ett språkutvecklande arbetssätt. Vi får även besöka Skarpatorpsskolan i Skarpnäck där alla lärare arbetar språkinriktat.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaSkolministeriet

Hur hjälper man barn att utveckla alla sina språk?

Laholm är en kommun som tagit emot relativt många familjer på flykt de senaste åren. Det märks inte minst bland de många flerspråkiga barn som skolas in på kommunens förskolor. Förskolan ska jobba språkutvecklande och i det ingår att barnen ska få utveckla sitt modersmål även när detta inte är svenska. Hur jobbar man för att åstadkomma det i Laholm? Vi träffar den kanadensiske professorn Jim Cummins som är en av världens ledande forskare i ämnet flerspråkighet. Han menar att rätten till modersmålet är en nyckel till ett socialt rättvist samhälle.

Fråga oss