Titta

Lärlabbet

Lärlabbet

Om Lärlabbet

Säsong 1. För lärare, med lärare, av lärare. Tanken med serien är att den ska bidra till reflektion och handlingskraft hos pedagoger kring lärandeprocesser och visa att det ständigt finns möjligheter till yrkesutveckling.

Till första programmet

Lärlabbet: Den lärande lärarenDela
  1. Jobbar du i skolan och är nyfiken på
    dina kollegers idéer och kunskaper?

  2. Eller har du egna tankar att dela
    med dig av? Missa inte det här då.

  3. "Lärlabbet" är programmet för, av
    och med dig som jobbar i skolan.

  4. Det har hänt mycket inom skolan.
    Reformer som nya betygssystem-

  5. -läroplaner och satsningar för att
    stärka läraryrket har ju införts.

  6. Vi fördjupar oss
    i ämnet lärarprofessionen.

  7. I dag handlar det om
    den lärande läraren.

  8. För att prata om detta
    har vi med oss:

  9. Camilla Thornberg, lärare i matte/NO
    på Tångvallaskolan i Falsterbo-

  10. -där hon driver skolutveckling
    och kollegialt lärande.

  11. Camilla vill ständigt reflektera över
    den egna praktiken för att utvecklas.

  12. Anna-Karin Frisk, lärare i svenska
    och religion på Klastorpsskolan.

  13. Är doktorand i ämnesdidaktik och
    koordinator inom lärplattformen STLS.

  14. Anna-Karin
    vill få lärare att stärka yrket-

  15. -genom att utveckla kunskap
    om undervisning och lärande.

  16. Felix Schultze, lärare i kemi
    och biologi vid Kattegattgymnasiet.

  17. Är knuten till forskarskolan,
    där han driver projektet co-teaching-

  18. -som går ut på att elever ger lärare
    insikt i ämnesdidaktiska kunskaper.

  19. Välkomna! Hur viktigt är det
    att lärare kompetensutvecklar sig?

  20. Det är viktigt att vi hänger med.
    Samhället och skolan förändras.

  21. Vi måste göra det bästa vi kan så
    att eleverna får det bästa vi kan ge.

  22. Det är viktigt
    med kompetensutveckling.

  23. Som lärare behöver man alltid
    bli tryggare i sitt ämne.

  24. Man behöver fördjupa
    och utveckla nya kunskaper-

  25. -för att förstå det
    på ett annat sätt än tidigare.

  26. Då krävs det att man återkommande
    får studera vidare i ämnet.

  27. Jag håller med. Både ämneskunskaper
    och hur man förmedlar dem är viktigt.

  28. Och att ta del av ny forskning
    är också jätteviktigt.

  29. Tülay Gürgün är modersmålslärare
    på Grindtorpsskolan i Botkyrka.

  30. Hon brinner för IKT
    och nya digitala möjligheter.

  31. Hon ägnar mycket tid åt självstudier.

  32. Men Tülay är kritisk
    till synsättet på fortbildning-

  33. -och tycker att det
    kollegiala lärandet bör ske på nätet.

  34. Jag heter Tülay
    och är modersmålslärare i turkiska.

  35. Jag är mediepedagog
    och jobbar i skolans bibliotek.

  36. Jag tycker om att leda.

  37. Jag gillar att ha grupper
    som jag kan leda till framgång.

  38. Visualisering får folk
    att förstå hur det gick till.

  39. Det här är inlärning.
    Ser du, här lär man sig.

  40. Jag blir så häpen. Tänk om det här
    hade funnits när jag gick i skolan!

  41. Det är jätteviktigt med fortbildning,
    för barnen ska ju verka i framtiden.

  42. Vi måste ligga i framkant
    med utvecklingen.

  43. Vi måste ge dem
    färdigheter och kunskaper-

  44. -så att de klarar sig
    när de ska ut i arbetslivet.

  45. Den lärande läraren...
    Jag gillar livslångt lärande.

  46. Det är ett måste,
    för utvecklingen går ju enormt fort.

  47. Vi måste ju hänga med,
    så då måste man lära sig hela tiden.

  48. Det går inte att bara lita
    på gamla kunskaper och göra ett jobb.

  49. Lärarna måste kompetensutveckla sig
    hela tiden.

  50. Det finns ju en massa kurser på nätet
    som man kan gå på-

  51. -och så borde det finnas
    nån typ av Skollyftet-

  52. -inom digitala medieområden.

  53. Folk hinner inte fortbilda sig-

  54. -för man har ju heltidsjobb,
    så det är helt omöjligt.

  55. Programmering kommer att komma in
    i den svenska läroplanen.

  56. I England har de haft det i två år,
    och i Finland börjar de 2016.

  57. När som helst
    kommer det in i vår läroplan-

  58. -och då måste vi fortbilda
    alla dessa lärare.

  59. De ska inte bli programmerare,
    men de ska ha ett hum om det.

  60. Då måste det finnas kurser
    som man kan gå på egen hand på nätet.

  61. Då måste det finnas
    möjligheter och tid att göra det.

  62. Arbetsgivaren måste ställa krav:
    "Du ska digitalisera undervisningen."

  63. "Varsågod, här har du
    20 timmar i veckan, gör det."

  64. Det här med läroboken,
    som folk klamrar sig fast vid...

  65. Läroboken är ett dött ting för mig.
    Man kan inte ändra en mening där.

  66. Du kan inte ha filmer
    eller pedagogiska spel i läroboken.

  67. Det finns ingen interaktivitet där.
    Du kan inte kommunicera med den.

  68. Jag tror att man måste släppa
    det här med en egen pappersbok.

  69. Den där tiden är över.

  70. Nu har de ju hittat på
    uttrycket kollegialt lärande.

  71. Jag gillar bara kollegialt lärande
    i det utvidgade kollegiet.

  72. Jag har lärt mig massor
    från folk på Facebook och Twitter.

  73. Det har varit min fortbildning, mitt
    sätt att utveckla min undervisning.

  74. Tülay tycker att kollegialt lärande
    ska ske ute på nätet. Vad tänker ni?

  75. Det ena
    behöver inte utesluta det andra.

  76. Jag har själv använt nätet
    väldigt mycket-

  77. -för att hitta inspiration, idéer
    och se hur andra tänker-

  78. -men jag tror att personliga möten
    är jätteviktiga.

  79. Att få diskutera, granska varandra
    och reflektera över det.

  80. När man befinner sig i samma miljö
    så lär man sig-

  81. -så jag tror på det personliga mötet,
    men det ena utesluter inte det andra.

  82. Jag tänker på lite olika sätt.

  83. På nätet kan man få tips
    på roliga grejer man kan göra-

  84. -men sen måste det här bearbetas
    så att det har relevans för ämnet.

  85. Det här är nånting som jag använder-

  86. -för att underlätta för eleverna,
    inte bara för att det är kul-

  87. -eller för att det är häftigt.
    Det ska förstärka undervisningen.

  88. Att läroboken är ett dött ting,
    vad tycker ni...?

  89. Det tycker jag inte alls, utan jag...

  90. Läroböckerna har ju utvecklats,
    så det finns digitala läroböcker nu.

  91. En lärobok
    skapar ju ett visst stöd också-

  92. -och en viss...
    Vi kan kalla det för struktur.

  93. Eleverna behöver en viss struktur-

  94. -och det är nog
    skönt för lärare också.

  95. Sen är de faktagranskade
    och så vidare.

  96. Det ställer oerhörda krav på lärare
    om man ska plocka allt från nätet-

  97. -och skapa strukturen
    och faktagranska allting.

  98. Läroboken är grunden,
    sen kan man gå ut på nätet-

  99. -och hitta
    annat material som komplement.

  100. Vi pratar mer strax. Vi ska tillbaka
    till Tülay på Grindtorpsskolan-

  101. -som funderar över lärarnas
    framtida digitala kompetenser.

  102. Snart kommer programmering in
    i läroplanen.

  103. Det är jättefå länder kvar i Europa
    som inte har det i sin läroplan.

  104. De lärare som inte har hängt med,
    hur ska de ta till sig programmering?

  105. Vad kan Skolverket göra
    och hur kan SKL fortbilda lärarna?

  106. Vad kan vi göra för att hjälpa dem?

  107. Är det här en viktig fråga för er?

  108. Programmering kan nog bli
    en viktig del i elevernas lärande.

  109. Just att tänka logiskt och
    lösa problem. Det kan det säkert bli.

  110. Sexton av tjugotvå länder har infört
    programmering i sin läroplan-

  111. -så jag tror också att det kommer,
    men inte som ett eget ämne.

  112. Det är en ganska svår fråga.
    Jag själv kan inte så mycket om det.

  113. Ibland känner jag: "Nej,
    det ska inte alls in i vår skola!"

  114. Men samtidigt så tänker jag så här.

  115. Att förstå programmeringsspråket
    är ju också...

  116. Det skulle kunna göra så att eleven
    kan se världen på ett annat sätt-

  117. -ungefär som ett matematiskt språk
    eller ett religionsspråk eller så.

  118. Jag som inte kan så mycket om det-

  119. -är bara konsument av programmering -
    programmerade filmer, appar o.s.v.

  120. Men om eleverna lär sig programmering
    kan de själva producera det här.

  121. Av den anledningen tänker jag att
    det vore bra om teknik var ett ämne.

  122. Skolstrategen och författaren Per
    Kornhall har skrivit "Alla i mål"-

  123. -där han beskriver hur man arbetar
    på evidensbaserad grund-

  124. -och därigenom
    skapar en skola där alla når målen.

  125. Det här kräver att lärarprofessionen
    tar ett större ansvar menar Per.

  126. Hej, Per! Skolutveckling
    på evidensbaserad grund...

  127. -...vad innebär det mer konkret?
    -Ja, vad det innebär...

  128. Vi pratar mycket om
    att det ska frälsa skolan.

  129. Ibland kan jag nog tycka
    att vi behöver tänka på-

  130. -vad evidensen faktiskt
    säger till oss.

  131. En av de saker som evidensen säger
    är att det är viktigt för lärare-

  132. -att få möjlighet
    att arbeta med att utveckla skolan.

  133. Evidensen i sig är ingen underkur
    som kan komma in utifrån.

  134. Evidens bygger vi tillsammans...

  135. -...med hjälp av forskning.
    -Varför är det viktigt?

  136. Även om skillnaderna i Sverige
    ökar dramatiskt mellan klassrum-

  137. -så ligger ändå de stora skillnaderna
    i Sverige mellan olika klassrum.

  138. Om vi kan se till
    att kunskapen som en lärare har-

  139. -flyttas mellan klassrum
    och blir en gemensam kunskap-

  140. -så får vi en större likvärdighet
    i förutsättningarna för eleverna.

  141. Du menar att lärarprofessionen
    måste ta ett större ansvar. Hur då?

  142. Ja, men jag menar
    att det är ett gemensamt ansvar.

  143. Huvudmännen och staten måste ansvara
    för att skapa tid och system-

  144. -för svenska lärare
    så att man kan jobba kollegialt.

  145. Vi måste se till att man har tid
    varje vecka där lärarna kan mötas-

  146. -och vi behöver system som Matematik-
    lyftet eller Learning studies.

  147. Men sen måste lärarkåren själv
    ta ansvar för innehållet och drivet.

  148. Att vara lärare innebär att
    man fortsätter utvecklas som lärare-

  149. -och också att man med sina kolleger
    skapar en bättre undervisning.

  150. Det är ett gemensamt professionellt
    åtagande att förbättra skolan.

  151. Vad krävs då av lärarna själva
    för att det här ska ske?

  152. Ja, jag säger det igen.
    Tid och system måste vara på plats.

  153. Det är ingenting som man kan kräva
    av lärarkåren om det inte är-

  154. -ett gemensamt samspel mellan
    staten, forskningen och lärarkåren.

  155. Men det krävs
    att man faktiskt vågar göra det här.

  156. Våga utmana föreställningarna
    och våga överge fantastiska idéer-

  157. -när de inte fungerar
    och våga prova...

  158. Gör vi rätt saker?
    Det handlar inte om att vi är dåliga-

  159. -utan om att vi alla kan bli bättre.

  160. Och att skapa en...tankevända,
    som är ett besvärligt ord.

  161. En tankevända att det faktiskt är vi
    som ansvarar för elevernas resultat.

  162. Om det inte fungerar...
    Min idé kan verka hur bra som helst-

  163. -men om eleverna inte svarar på den
    är den inte bra.

  164. Det är jobbigt,
    men där har man nytta av kolleger-

  165. -som kan utmana
    och stödja en i såna processer.

  166. Vad är det som motiverar lärare
    att utvecklas?

  167. Är det högre löner
    eller olika karriärmöjligheter...?

  168. Sverige har gått en problematisk väg
    de senaste decennierna, egentligen.

  169. Vi har försökt följa
    i USA:s och Englands fotspår-

  170. -med individuella incitament -
    vi ska belöna fram skickliga lärare.

  171. Vi tror att kontroller och
    skolinspektioner ska tvinga lärarna-

  172. -att göra det som vi inte tror på
    att de vill göra.

  173. Det har visat sig
    att det inte är så bra.

  174. De länder som faktiskt blir bättre
    bygger på kollegial samverkan-

  175. -på att bygga professionens etik
    och på att man tillsammans utvecklas.

  176. De som tänker på "accountability"
    och "New Public Management"...

  177. De tror att pengar eller straff-

  178. -driver folk till att undervisa,
    men så är det inte.

  179. Vi undervisar för att vi tycker
    att det är roligt när barn utvecklas.

  180. Drivkraften i läraryrket finns inte
    i belöningar, utan i själva jobbet.

  181. Ger vi lärarna förutsättningarna
    för att utvecklas-

  182. -och bygga upp kunskapen tillsammans
    så kommer en massa saker att hända-

  183. -för det finns inbyggt
    i själva lärarjobbet att det är kul!

  184. -Tack, Per, för att du var med oss!
    -Tack själva!

  185. Ja, vad får ni för spontana tankar
    när ni hör Per här?

  186. Det är inte bara lönen som är viktig-

  187. -utan även att få möjlighet
    att utvecklas i sitt yrke.

  188. Det är en av de viktigaste sakerna
    för att höja lärarnas status-

  189. -och locka fler att bli lärare också.

  190. Och då krävs det system för det här.

  191. Att det blir en institutionalisering
    av det kollegiala lärandet.

  192. Att det finns avsatt tid för det.

  193. Att det inte är nåt konstigt
    som ska ske vid specifika tillfällen-

  194. -utan att det används genomgripande
    som en del av professionen-

  195. -och inte bara som en...
    Vad ska man säga? Kul grej.

  196. Eller en belöning
    för att man har jobbat hårt eller så.

  197. Tiden diskuteras alltid i skolan,
    det finns alltid för lite tid.

  198. Men om man för in kollegialt lärande
    systematiskt-

  199. -så tror jag att undervisningen hade
    utvecklats ännu mer på många skolor.

  200. Vi har ju tagit läraryrket
    för att vi vill våra elevers bästa.

  201. Då måste vi utvecklas
    och reflektera över vår undervisning.

  202. -Hur jobbar ni med det här?
    -Vi har valt att jobba...

  203. ...med samma metod som Mattelyftet.

  204. Vi har fyra aktiviteter. Aktivitet A
    är att vi läser in artiklar-

  205. -tittar på film eller annat material
    och reflekterar över det.

  206. B är att vi diskuterar gemensamt och
    dokumenterar utifrån vissa frågor.

  207. Aktivitet C
    är att observera varandra.

  208. Man har en parkompis
    som speglar en lektion-

  209. -och sen får man återkoppling
    från den läraren.

  210. Och sista steget är
    att vi träffas igen i samma grupper-

  211. -och reflekterar över vad vi har sett
    ute bland våra kolleger.

  212. Vi försöker titta på vad som var bra
    och vad vi kan göra bättre.

  213. Jag har jobbat en del
    med Learning studies som är en...

  214. Det är en kombination
    av en modell som finns i Japan-

  215. -som där kallas för Lesson study,
    fast på japanska, som jag inte kan.

  216. I Japan är det institutionaliserat-

  217. -på så sätt
    att man jobbar regelbundet med det.

  218. Man analyserar undervisningen
    och undervisningsinnehållet-

  219. -testar en lektion
    och utvärderar hur det gick.

  220. Förstod eleverna
    det vi ville att de skulle förstå?

  221. Sen upprepar man det här.
    Man går vidare och gör om det-

  222. -med din klass och gör samma sak.
    Sen gör man det i flera cykler.

  223. Till slut har man i Japans fall
    en jättebra lektion-

  224. -som man kan berätta om.
    "Det här är en superlektion."

  225. Men den variant som många jobbar med
    i Sverige kallas för Learning study.

  226. Då för man även in ett teoretiskt
    perspektiv, en lärande teori-

  227. -som man använder sig av
    för att analysera lektionen.

  228. Man fokuserar inte på vad läraren gör
    utan på hur innehållet framställs.

  229. Det handlar inte om huruvida man
    skriver på tavlan eller visar film.

  230. Hur blir innehållet tydligt
    och hur ser vi det-

  231. -när eleverna svarar på våra frågor?

  232. Vi har samma som Camilla. Vi har
    Mattelyftet och Språket i alla ämnen.

  233. Samma upplägg ungefär, men
    så har ju jag testat ett nytt sätt-

  234. -co-teaching, där man tar till vara
    på elevernas erfarenheter.

  235. De kan då bidra med den kunskap
    som de har fått med sig till läraren.

  236. Elever är med läraren och undervisar.

  237. I den modell vi prövar är det
    två årkurs tre-elever på gymnasiet-

  238. -som tillsammans med kemiläraren både
    planerar och utvärderar lektionerna.

  239. De är med och undervisar också
    och hjälper eleverna och så vidare.

  240. Det har gett preliminärt
    väldigt goda resultat.

  241. Den här läraren har utvecklat
    sin undervisning nåt enormt.

  242. -Vad har det gett dig?
    -Jättemycket.

  243. Jag har lärt mig mycket
    av hur eleverna uppfattade-

  244. -olika begrepp och andra saker
    i undervisningen.

  245. Hur framställer man en sak på tavlan?
    Det har eleverna visat.

  246. De har kommit med synpunkter på
    hur man bör ställa frågor i en klass.

  247. Det här är viktigt för er,
    men håller ni med Per-

  248. -som tycker att det krävs
    en synvända bland lärare?

  249. Det beror på vad du menar
    med kompetensutveckla.

  250. Många lärare vill kompetensutvecklas-

  251. -eller gå på
    olika typer av kompetensutveckling.

  252. Men det kollegiala lärandet
    tycker inte alla är så himla viktigt.

  253. Där kan det behövas en synvända.

  254. Vi lärare har haft slutna klassrum
    där vi har ägt vår undervisning-

  255. -och då kan det så klart vara jobbigt
    om nån annan ska vara där och titta.

  256. Man måste lära sig att släppa tanken
    på att det handlar om mig som person.

  257. Hur ska man uppmuntra varandra till
    ett ständigt lärande i kollegiet?

  258. Man får visa på goda exempel
    där det har funkat bra-

  259. -och man har nått bra resultat och
    elevernas resultat har förbättrats.

  260. Det tror jag är en viktig faktor
    för att få med fler lärare.

  261. Det är viktigt
    att skolledningen är tydlig-

  262. -med att det här är viktigt
    och att de lägger den tyngden bakom.

  263. Det här är nånting vi måste göra
    för våra elevers skull.

  264. Med tanke på de stängda dörrarna
    så är läraryrket ett av få yrken-

  265. -där man faktiskt kan jobba ett
    helt arbetsliv och lära sig mycket-

  266. -som ingen annan får veta.
    Kunskaperna går i graven med en.

  267. Man kan själv intressera sig för
    vad väldigt erfarna lärare gör.

  268. Fråga:
    "Får jag vara med dig och titta?"

  269. -Det kan vara ett sätt att börja.
    -De kanske vågar öppna upp.

  270. Det blir nånting positivt.
    Såna frågor har jag ställt.

  271. "Det är svårt att starta upp
    lektionen, det blir så rörigt."

  272. "Visa hur du gör,
    det verkar så lugnt."

  273. Den individuella fortbildning som
    många lärare har gjort genom åren...

  274. När man kommer tillbaka till skolan
    full av inspiration-

  275. -så har man ingen att dela det med.

  276. När du gör den här satsningen
    kollegialt blir det större spridning.

  277. Man har ett gemensamt fokus.
    Det blir spontana diskussioner.

  278. Man pratar om samma sak,
    så spridningen blir större.

  279. Vilka andra kompetenser
    kommer professionen att behöva?

  280. Jag tror att de entreprenöriella
    förmågorna är viktiga-

  281. -även om det redan
    står inskrivet i vår läroplan.

  282. Det här med självförtroende,
    självkänsla, mod och kreativitet.

  283. Praktisk-estetiska ämnen plockas bort
    till förmån för de teoretiska ämnena-

  284. -och jag tycker att det är synd,
    för vi behöver båda delarna.

  285. De har försvunnit delvis
    på gymnasiet-

  286. -och det är synd,
    för det är ju utvecklande-

  287. -för alla ämnen
    om man får göra nåt praktiskt.

  288. Ganska aktuellt i dag
    är interkulturell kompetens.

  289. Förståelse för migrationsfrågor
    och såna saker.

  290. Det kan man ju tycka ingår
    i många av SO-ämnena redan-

  291. -men det är ganska viktiga saker
    som man behöver lära sig mer om.

  292. Tülay nämnde hur man ska kompetens-
    utveckla sig inom programmering.

  293. Jag vill slå ett slag för kemi-
    och biologilärarnas resurscentrum.

  294. Man kanske kunde skapa nåt liknande
    inom det här området.

  295. De här resurscentrumen har betytt
    väldigt mycket för fortbildningen.

  296. Man samlar kunskap,
    och de ger kurser också.

  297. -Vad ger kompetensutveckling er?
    -Tillfredsställelse.

  298. Jag vet att jag gör allt vad jag kan
    för att eleverna ska få det bästa.

  299. Jag tänker
    att om jag får kompetensutveckling-

  300. -så ger ju det en större trygghet.

  301. Kompetensutvecklingen
    ska ge mer kunskap-

  302. -som bidrar till elevernas lärande.

  303. Forskarutbildningen
    har gett mig oerhört mycket.

  304. Jag har fått tid till att reflektera
    över mitt yrke och min yrkesroll.

  305. Hur eleverna tänker och så vidare.
    Det kommer jag att ha nytta av.

  306. Tack så mycket för att ni kom hit.
    Ni får prata mer i vårt eftersnack.

  307. I nästa program
    fortsätter vi på temat-

  308. -och ska prata om framtidens lärande.

  309. Vilka kompetenser kommer lärare
    att behöva? Titta gärna då.

  310. Prata vidare på sociala medier
    under hashtagg lärlabbet-

  311. -eller gå in på vår blogg
    och kolla in eftersnacket. Hej då!

  312. Textning: Malin Kärnebro
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Den lärande läraren

Avsnitt 16 av 17

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Tema: lärarprofessionen. Modersmålsläraren Tülay Gürgüns arbetsvecka ser ut som sina kollegors, men till skillnad från de flesta andra lärare ägnar hon nästan all sin fritid åt att ta in information från den digitala världen. På sin blogg samlar hon allt som kan vara intressant för pedagoger i form av övningar och pedagogiska spel. Tülay tycker att hela synsättet på hur lärare kan fortbildas inom det här området måste förändras. Studiogäster följer upp med samtal.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Didaktik och metod, Pedagogiska frågor > IT, medier och digital kompetens
Ämnesord:
Datorstödd undervisning, Informationsteknik, Pedagogik, Pedagogisk metodik, Undervisning, Undervisningsmateriel
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i Lärlabbet

Säsong 1
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Se mobbning

Avsnitt 1 av 17

Att jobba framgångsrikt mot mobbning är svårt. En metod som fungerar på en skola, fungerar inte nödvändigtvis på en annan. Många konflikter i skolan startar på rasten. På Håstaskolan i Hudiksvall lyckas man minska mobbningen med hjälp av gemensamma rastaktiviteter. Vi träffar skolans rektor Hege Arola.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Samverkan

Avsnitt 2 av 17

Tema: mobbning. Ofta börjar mobbning på skolan och fortsätter sedan på fritiden. Men ibland är det tvärtom, konflikter som börjar efter skoltid följer med in i klassrummet nästa dag. Vilket ansvar har skolan för hur eleverna mår och vad de gör på sin fritid? Hur kan skolan samarbeta med föräldrar, föreningar eller andra delar av samhället för att förebygga mobbning efter skoltid?

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Nätmobbning

Avsnitt 3 av 17

Konflikter som uppstår i skolan fortsätter ofta ute på nätet. Hur ska skolan jobba med mobbningen som sker på nätet? Och är det verkligen skolans ansvar? Vi besöker Drottning Blankas gymnasium i Stockholm där rektor Norma Aznar har bestämt att de måste ta tag i nätmobbningen. De använder bland annat en app där eleverna när som helst på dygnet kan anmäla vad de ser eller råkar ut för.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Skolmiljö

Avsnitt 4 av 17

Tema: mobbning. Hur mycket påverkar skolmiljön mobbningen? Och hur kan man jobba med skolmiljön för att motverka mobbning? Vi besöker nya Raketskolan i Kiruna, en skola arkitektritad för att förebygga mobbning och utanförskap. En som lockades av den här miljön och arbetet på skolan är läraren Maria Isaksson.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Normer

Avsnitt 5 av 17

Tema: mobbning. Normer och värderingar sätts tidigt i livet. Hur kan skolan jobba med normer och värderingar för att förhindra mobbning? Det pedagogiska arbetet på förskolan Rörmokaren går ut på att jobba normkritiskt - mot utanförskap och mobbning. Vi träffar förskolläraren Camilla Liljedahl.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Ansvar

Avsnitt 6 av 17

Tema: mobbning. Hur ser ansvaret ut när mobbning är ett faktum? Har eleverna något ansvar? Vi besöker Östergårdsskolan i Halmstad, där man jobbar med kamratstödjare. Det innebär att några elever bland annat ska hålla koll och rapportera till vuxna om de ser att någon blir mobbad. Metoden har varit omdiskuterad och en del menar att det är fel att lägga ansvaret på eleverna. Samtidigt sker ofta mobbning när skolpersonal inte är närvarande. Anna Wälivaara som är lärare på skolan tycker att kamratstödjare, som en del i ett större antimobbningsarbete, fungerar bra.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Teknikstöd

Avsnitt 7 av 17

Tema: specialpedagogik. Teknikstöd i form av datorer, surfplattor och mobiler används ofta i skolmiljön. Om elever och lärare ökar kunskapen och medvetenheten kring den nya tekniken, lyckas barn i behov av särskilt stöd mycket bättre, säger specialpedagog Ulrika Jonson, Vallaskolan i Södertälje.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Inkludering

Avsnitt 8 av 17

Tema: specialpedagogik. Hur kan skolor lyckas med inkludering? På Rannebergsskolan i Angered har man anställt inkluderingspedagogen Lena Ekstrand. Hennes uppgift är att få alla att känna sig inkluderade.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Flerspråkighet

Avsnitt 9 av 17

Tema: specialpedagogik. Den enskilt svåraste uppgiften för specialpedagogen Anna Hansson på Angereds gymnasium är att kunna utläsa om en nyanländ elev med annat modersmål än svenska har en språkstörning eller av andra skäl inte har den språkprogression man kan förvänta sig i en viss ålder. För att kunna göra en fullständig kartläggning måste det finnas personer på skolan med pedagogisk bakgrund som talar elevernas språk, menar Anna Hansson. Det är en av lösningarna på Angereds gymnasium.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Tidigt stöd

Avsnitt 10 av 17

Tema: specialpedagogik. Hur arbetar bra skolor och lärare för att i tid upptäcka och ge rätt stöd? Vissa forskare menar att Finlands framgångsrika skola bland annat beror på att eleverna redan från tidig skolålder får det stöd de har behov av. Ungefär 20 % av Finlands skolelever har någon gång fått extra stöd för någon typ av skolsvårighet. Prorektor Annika Lassus och specialpedagog Lilian Vestergren på Övningsskolan i Vasa i Finland menar att det är extra viktigt att lägga mycket resurser tidigt på terminen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Elevens förståelse

Avsnitt 11 av 17

Tema: betyg och bedömning. Malin Carlsson är lärare i årskurs F-3 på Lindblomskolan i Hultsfred. Tillsammans med eleverna har hon utvecklat en PP-vägg. Det är en plansch där det tydligt anges vad man måste kunna inom ett visst ämne för att uppnå målen. Eleverna kan utgå från PP-väggen när de själva ska bedöma hur långt de har kommit i sitt eget lärande. Malin menar att det är viktigt att eleverna redan från början får vara med och bestämma hur de ska uppnå målen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Olika bedömningsunderlag

Avsnitt 12 av 17

Tema: betyg och bedömning. Det finns fler former av underlag än det skriftliga. Muntlig redovisning, grupparbeten, filmproduktion, blogg, podd och så vidare. Hur bedömer du som lärare dessa underlag? Hur mycket frirum har lärare i ett myndighetsutövande fält? Vi träffar Camilla Askebäck Diaz som är lärare i matematik, NO och förstelärare i digitala verktyg på Södermalmsskolan i Stockholm. För henne är det en självklarhet att bedömningen även sker i de digitala verktygen. Hon berättar hur hon jobbar med det.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Återkoppling, motivation och självkänsla

Avsnitt 13 av 17

Tema: betyg och bedömning. Efter några års experimenterande har svenskaläraren Olle Carlgren på Höglandsskolan i Bromma hittat den för honom bästa metoden för systematisk återkoppling till eleverna. - Det är inte det första utkastet som eleverna lämnar in som är det viktigaste, utan det eleverna faktiskt lär sig under tiden, menar Olle.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Sambedömning

Avsnitt 14 av 17

Tema: betyg och bedömning. I Ljusdals kommun storsatsas det på sambedömning. Carina Wikström är lärare på Slottegymnasiet. Hon berättar att likvärdigheten ökar när lärarna gör sambedömningar både inom lärarkollegiet på hennes gymnasium och tillsammans med lärare på andra skolor i kommunen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Att erövra yrket

Avsnitt 15 av 17

Tema: lärarprofessionen. Lärlabbet besöker Knutbyskolan och Christina Maelan. Hon är förstelärare och handledare till lärarstudenter som ska omsätta teori till praktik. Lyhördhet och respekt är två av de allra viktigaste komponenterna för att bli en bra lärare, säger Christina och hennes lärarstudent Georgios Varitmadis håller med. Studiogäster följer upp med samtal.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Den lärande läraren

Avsnitt 16 av 17

Tema: lärarprofessionen. Modersmålsläraren Tülay Gürgüns arbetsvecka ser ut som sina kollegors, men till skillnad från de flesta andra lärare ägnar hon nästan all sin fritid åt att ta in information från den digitala världen. På sin blogg samlar hon allt som kan vara intressant för pedagoger i form av övningar och pedagogiska spel. Tülay tycker att hela synsättet på hur lärare kan fortbildas inom det här området måste förändras. Studiogäster följer upp med samtal.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Framtidens lärande

Avsnitt 17 av 17

Tema: lärarprofessionen. Agneta Hedenström är rektor för Antnässkolan utanför Luleå. Hon menar att framtidens klassrum kommer att vara kreativa ytor utan gränser. Studiogäster följer upp med samtal.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler
Säsong 2
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Mottagandet

Avsnitt 1 av 29

Tema: nyanlända elever. På onsdagar kommer nyanlända barn och ungdomar till mottagningsenheten Välkomsten i Helsingborg. Det brukar bli fullt av liv och lite rörigt när alla samlas. Personalen tar reda på vilka olika språkgrupper alla tillhör och därefter påbörjas kartläggningen. Sedan en tid tillbaka har personalen använt sig av en modell som går i linje med de direktiv Skolverket kommer ut med i början av januari 2016. "Det bästa med att göra kartläggning här istället för på skolorna är likvärdigheten, vi erbjuder ju en samlad kompetens som kanske inte alla skolor har", säger Jenny Bladh, pedagogisk utvecklingskonsult på Välkomsten. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Inkludering

Avsnitt 2 av 29

Tema: nyanlända elever. Eftersom alla elever har olika bakgrund och förutsättningar att lära sig det svenska språket kan det för vissa ta väldigt lång tid att slussas in i det "normala". Därför är det viktigt att nyanlända elever parallellt med lektionerna i svenska får samma undervisning som de andra eleverna på skolan. Den här synen blev utgångspunkten för ett omtalat projekt i Navets språkklass i Örebro. "Det har fungerat positivt, både socialiserings - och resultatmässigt", menar läraren Suzanne Gynnhammar. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Lärandet

Avsnitt 4 av 29

Tema: nyanlända elever. Vad har nyanlända för kunskaper med sig till skolan och hur kan de kunskaperna omsättas i nya kunskaper? De nyanlända elever som har Åsa Sebelius som lärare utvecklar sitt språk genom genrepedagogik. Eleverna får ämnneskunskapen med sig om de förstår i vilka sammanhang och strukturer språket finns. Enligt modellen som Åsa arbetar med kan språket vara argumenterande, berättande, återgivande eller instruerande. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Samverkan

Avsnitt 5 av 29

Tema: nyanlända elever. Tack vare envishet och en stark vilja kunde de nyanlända lärarna till slut få praktikplatser på Mariedalsskolan i Vänersborg. Nu när en termin har gått konstaterar rektor Christina Hjern att det har varit ett väldigt lyckat projekt. - Det är oerhört viktigt för dem att starta ett liv här och det är oerhört viktigt för oss med många nyanlända elever att få lärare med deras kompetens, säger hon. Med avstamp i reportaget samtalar inbjudna studiogäster kring vikten av samverkan.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Digitalisering och demokrati

Avsnitt 6 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Vad innebär en digitaliserad skola i praktiken? Vad måste lärarna kunna och vilka möjligheter finns? Läraren Ylva Pettersson har varit drivande i Katedralskolan i Skaras digitalisering. Hon anser att det viktigaste är att man som lärare vågar släppa taget och lär sig att knyta färdighet till rätt digitalt verktyg. Idag kan Ylva konstatera att hennes elevers klassrum har utvidgats. Ett exempel på detta är att återkopplingen kan komma från människor de inte känner.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Datalogiskt tänkande

Avsnitt 7 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Vad är datalogiskt tänkande och hur kan det läras ut? Maria Franzén på Högåsskolan i Knivsta är bildläraren som lär eleverna att programmera minirobotar. Hon menar att eleverna tränar många olika förmågor som matematik, logiskt och kritiskt tänkande, tal, bild och samhällskunskap när de programmerar.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Källkritik

Avsnitt 8 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Lärlabbet besöker Murgårdsskolan i Sandviken som arbetar med källkritik i alla ämnen. Vet eleverna hur informationsvägarna fungerar på internet? Eftersom vi möts av så mycket information är det en demokratifråga att elever lär sig finna, värdera och analysera information kritiskt. En lärarpanel följer upp i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Eleven som producent

Avsnitt 9 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Helena von Malortie är slöjd- och bildlärare på Mosaikskolan i Malmö. Där går nyanlända elever från årskurs 7 till 9. Hennes elever får presentera sina kreativa arbeten genom att dokumentera dem digitalt på Ipads. När filmerna visas för andra klasser blir eleverna väldigt stolta och extra motiverade att göra ett bra arbete. En lärarpanel följer upp med samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Digital didaktik

Avsnitt 10 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Varför är lärarens kompetens i medie- och informationskunnighet, MIK, så viktig? Lärlabbet tar upp det digitala perspektivet på lärarrollen och de möjligheter som IT ger. Hur, när och i vilka syften väljer lärare digitala verktyg? Det finns en uppsjö av verktyg att välja mellan när en lärare designar sin undervisning. Vilka krav ställer det på lärarna? Lärlabbet besöker Tobias Ruthenberg på Lärarhögskolan i Borås som undervisar lärare och bibliotekarier i MIK. Skolan satsar även på att integrera MIK-undervisning i grundutbildningen för lärarstudenter.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Estetikens kraft

Avsnitt 11 av 29

Tema: estetik och lärande. I skolan har de estetiska ämnena samma självständiga roll som andra ämnen. Men de stöder också annat lärande och tränar barnen i betydelsefulla framtidskompetenser som kreativitet, analysförmåga, skapande, förmåga att förstå, tolka, uttrycka och kommunicera. Lärlabbet besöker Hortlaxskolan i Piteå där eleverna i årskurs 7-9 fördjupar sig i både manuella och digitala tekniker med bildläraren Stefan Holmgren. Till skillnad från på många andra håll har man också kvar kurser i fritt skapande. Bild är kommunikation, och målet med lärprocessen är att väcka elevernas fantasi och kreativa potential.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Estetiska lärprocesser

Avsnitt 12 av 29

Tema: estetik och lärande. Vi besöker Svedala där alla kommunens förskolebarn får upptäcka sina röster och sin musikalitet med sångpedagogen Elinor Fryklund. Det handlar om att ge barnen tillgång till den egna rösten och om sång på barnens villkor. Sedan sångundervisningen infördes på förskolan har man som bonus fått se hur bland annat barnens språkliga utveckling tar stora kliv framåt, berättar förskolechefen Anette Lindh.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Estetik för alla

Avsnitt 13 av 29

Tema: estetik och lärande. Vi besöker Sannarpsgymnasiet i Halmstad där dramapedagogen Malin Norlings elever går på särskolans individuella program. Funkisar kallar hon sina skådespelare, som alla har olika intellektuella och fysiska funktionsnedsättningar. Med dramapedagogiken som redskap undersöker de både sin egen identitet och samspelet med andra människor. Lärarpanelen följer upp med samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Elevhälsans betydelse

Avsnitt 14 av 29

Tema: elevhälsa. Elevhälsan är en avgörande faktor för att eleverna ska nå kunskapsmålen. Det anser man på Ekbackens skola i Fellingsbro. Verksamhetsutvecklare Åsa Jönsson berättar om skolans vision för varje elev: rätt till maximal kunskapsutveckling, rätt att känna trygghet på skolan och rätt till skolro. För att lyckas arbetar lärarna tätt ihop med elevhälsan. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Ökad psykisk hälsa

Avsnitt 15 av 29

Tema: elevhälsa. Hur uppnår man ökad psykisk hälsa i skolans värld? På Rotskärsskolan i Älvkarleby ses eleverna som sakkunniga i arbetet med elevhälsa. De vet var bristerna och problemen finns och blir delaktiga i det förebyggande arbetet för bättre fysisk och psykisk skolmiljö. Skolchef GunnMari Nordström berättar om hur vuxna och elever arbetar tillsammans med att förebygga stress, kränkningar och psykisk ohälsa. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Pedagogik och särskilt stöd

Avsnitt 16 av 29

Tema: elevhälsa. Vi besöker Friggaskolan i Östersund där man arbetar aktivt för att förekomma diagnoser och remisser. I kommunen har den gemensamma elevhälsan sökt olika sätt att förebygga koncentrations- och beteendesvårigheter i klassrummet. Skolpsykolog Niklas Fröst berättar hur kommunens skolpsykologer och pedagoger jobbar tillsammans. Eleverna får stöd att hitta strategier för sitt lärande. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler
Säsong 3
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Steget till ordinarie klass

Avsnitt 1 av 17

Tema: nyanlända och sen då? Innan många nyanlända svenskar kan delta i skolans ordinarie undervisning går de i en förberedelseklass. Forskning visar att det är viktigt hur övergången mellan förberedelseklassen och ordinarie undervisning sker. Skolinspektionen menar att få skolor har ett pedagogiskt välfungerande system för att vägleda nyanlända elever till ordinarie undervisning. Vi tittar närmare på hur man kan välkomna nyanlända svenskar in i skolans ordinarie undervisning.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Vara trygg och höra till

Avsnitt 2 av 17

Tema: nyanlända och sen då? Nyanlända elever kan uppleva otrygghet när de går från en förberedelseklass till ordinarie undervisning. Känslan kan bero på olika saker som en rädsla för mobbning eller utfrysning. Forskning har visat på att extra stöttning i undervisningen och psykosocialt stöd ökar nyanlända elevers möjligheter att lyckas i skolan. Vi ser närmare på vad psykosocialt stöd innebär och hur pedagoger kan ge nyanlända svenskar trygghet i skolan.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Att utveckla kunskaperna

Avsnitt 3 av 17

Tema: nyanlända och sen då? Hur stöttar man bäst eleverna i undervisningen så att de inte förlorar kunskap i de andra ämnena för att de inte kan svenska? I gymnasiet Lindesskolan möter vi Agneta Guhrén och hennes kolleger. För att öka motivationen bland nyanlända elever har skolan skapat en individanpassad modell för skolarbetet. En av grundbultarna i den är att eleverna i enskilda ämnen kan gå vidare till nästa steg oavsett när på läsåret de blir klara.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hitta till forskningen

Avsnitt 4 av 17

Tema: forskning i klassrummet. Hur kan lärare hitta forskning som de kan använda i klassrummet? Vad finns det för arenor där de kan ta del av den forskning som finns? Vad finns det för arenor där forskare och lärare kan mötas? I Skåne driver en grupp forskarutbildade lärare producentkooperativet VIS, Vetenskap i skolan, för att göra ny forskning lättillgänglig för lärare ute i kommunernas skolor.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Teori i praktiken

Avsnitt 5 av 17

Tema: forskning i klassrummet. Hur kan man som lärare göra sin undervisning bättre med hjälp av forskning? På Globala gymnasiet i Stockholm är många gymnasielärare forskarutbildade. Tillsammans har dessa gymnasielärare börjat erbjuda grundskolelärare fortbildning i ämnesdidaktik. På seminarieträffar diskuterar lärarna olika teoretiska begrepp. Grundskolelärarna kan sedan utifrån diskussionerna skapa praktiskt undervisningsmaterial.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Ett forskande förhållningssätt

Avsnitt 6 av 17

Tema: forskning i klassrummet. Hur kan lärare använda ett forskande förhållningssätt i vardagen? De flesta lärare har ett forskande förhållningssätt till sin undervisning. De omprövar sin undervisning, utvärderar lektioner och tar med sig resultaten till kommande undervisningstillfällen. Samma forskande förhållningssätt kan användas utanför undervisningen. Det innebär att man, enskilt eller tillsammans med kollegor, systematiskt utvärderar och omprövar vardagshändelser.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Lärande för hållbar utveckling

Avsnitt 7 av 17

Tema: hållbar utveckling. Förutsättningar för lärande för hållbar utveckling (LHU) är delaktighet, reflektion och olika perspektiv. Men vad är LHU? Hur får man in de globala målen i skolans vardag på olika stadier och på både lektioner och raster? Vi följer arbetet under en dag på förskolan Tomtebogårdsskolan i Umeå. Gäster i studion: förskolelärare Christine Jokijärvi, lågstadielärare Martin Holmgren och Mari Winter, lärare åk 6.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hållbart i alla ämnen

Avsnitt 8 av 17

Tema: hållbar utveckling. Förutsättningar för lärande för hållbar utveckling (LHU) är delaktighet, reflektion och olika perspektiv. Hur kan skolan arbeta ämnesövergripande inom LHU? Hur kan lärande om hållbar utveckling se ut i olika skolämnen? Vi följer arbetet under en dag på Skarpatorpsskolan i Skarpnäck. Gäster i studion: lärarna Gunni Karlsson, Mia Möller och Maria Hansson från Skarpatorpsskolan.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hållbara initiativ

Avsnitt 9 av 17

Tema: hållbar utveckling. Hur kan skolan främja hållbara elevinitiativ? I skolans styrdokument står att skolan dels ska ge eleverna handlingskompetens och dels bidra till en hållbar samhällsutveckling. Hur kan detta ske i praktiken? Vi besöker Johannebergsskolan Elyseum som arbetar med hållbar utveckling i kombination med entreprenöriellt lärande. Gäster i studion: grundskolelektor Ingela Bursjöö, försteläraren Cecilia Lind och läraren Sandra Löfberg.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hjärnan och inlärning

Avsnitt 10 av 17

Det är genom vårt sinnessystem som vi uppfattar och tolkar vår omvärld. Skolan kan genom auditiva, motoriska och visuella hjälpmedel få eleverna att lära sig effektivare. Vi besöker Örnässkolan i Luleå där lärarna arbetar med tester för att förbättra elevernas inlärning och minne. Gäster i studion är lärarna Anna Sandsten, Hans Törnkvist och Maria Nygård.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hjärnan och motivationen

Avsnitt 11 av 17

Skolan motiverar eleverna med yttre medel som beröm och betyg. Om man som lärare också kommer åt att aktivera elevernas inre motivation stöder man dem till att tro mer på sig själva och bli mer självgående. Den vägen lär de sig också mer, säger Mattias Dahlberg på Spångholmsskolan i Bara. Gäster i studion är lärarna Fredrik Berggren, Linda Sonesson och Mattias Dahlberg.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hjärnans kondition

Avsnitt 12 av 17

Kan man träna sin hjärna att bli smartare? På Kattegattgymnasiet i Halmstad har lärarna undersökt frågan. Gymnasiet började med ett system med hjärngym för att minska elevernas skolstress och ge bättre förutsättningar för inlärning. Tester visar att unga människors hjärnor förstärks av fysisk aktivitet - de blir mer koncentrerade, minns bättre, tål stress och blir mer kreativa.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Källkritisk förmåga

Avsnitt 13 av 17

Eric Haraldsson är bibliotekarie på Ringsbergskolan i Växjö. Han är lika ofta tillsammans med lärarna i klassrummen som han är i biblioteket. Målet är att ge eleverna redskap att bli kritiska mediekonsumenter. Källkritiken behöver vara integrerad i undervisningen, menar Eric. "Jag är det ifrågasättande filtret som kompletterar lärarnas ämneskompetens."

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Programmering

Avsnitt 14 av 17

Alla behöver inte bli programmerare, men alla behöver veta vad kodning är och hur det används. På Helenelundsskolan i Sollentuna har programmering en självklar plats i teknikundervisningen. Läraren Emma Forsberg vill att eleverna både ska träna problemlösning och förstå grunderna i programmering. Hon menar att det alltid finns en människa bakom allt en dator kan göra.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Digital undervisning

Avsnitt 15 av 17

På Alviksskolan i Luleå har några lärare byggt upp en digital miljö där man kan arbeta ämnesövergripande. De kallar konceptet "Storyfication". Eleverna tar sig an olika uppdrag med stort engagemang. Katarina Eriksson säger att de digitala verktygen bidrar till variation i undervisningen men att det är den pedagogiska idén som styr.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Digitaliseringens påverkan

Avsnitt 16 av 17

Hur förbereder man eleverna för en digitaliserad framtid som ingen kan förutspå? Vilka förmågor behöver de träna? På Mörbyskolan i Danderyd får eleverna prova på att vara politiker genom rollspel med digitala inslag. SO-läraren Henrik Isacsson vill lära eleverna att ta in fakta och att se på frågor ur olika perspektiv för att kunna fatta bra beslut.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Inspirerande matematik

Invigning av matematikbiennalen

Peter Nyström, föreståndare för Nationellt centrum för matematikutbildning, inleder Matematikbiennalen 2014. Han talar om att ge lärarna stöd att hjälpa eleverna hitta sin väg till matematiken. Margareta Rönngren (S), ordförande För- och grundskolenämnden, Umeå, talar om vikten av kompetensutveckling för mattelärare. Inspelat i februari 2014. Arrngör Umeå universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaNPF-podden

Få slut på syskonbråk

Psykologen Bo Hejlskov Elvén och logopeden Ulrika Aspeflo svarar på lyssnarnas frågor om neuropsykiatriska diagnoser. En förälder ringer in och undrar hur man får slut på syskonbråken hemma.

Fråga oss