Titta

Lärlabbet

Lärlabbet

Om Lärlabbet

Säsong 1. För lärare, med lärare, av lärare. Tanken med serien är att den ska bidra till reflektion och handlingskraft hos pedagoger kring lärandeprocesser och visa att det ständigt finns möjligheter till yrkesutveckling.

Till första programmet

Lärlabbet: Se mobbningDela
  1. Jobbar du i skolan
    och vill ha inspiration?

  2. Vill du ta del av andra lärares
    pedagogiska idéer och erfarenheter?

  3. Vill du dela dina tips och råd?
    Varmt välkommen till "Lärlabbet"-

  4. -programmet för,
    om och med dig som jobbar i skolan.

  5. Mobbning bland barn är ett problem
    som de flesta skolor brottas med.

  6. Att jobba med mobbning är svårt.

  7. Så i en serie av sex program
    ska vi djupdyka i ämnet.

  8. Om hur vi upptäcker mobbning,
    om skolmiljö och nätmobbning-

  9. -och om normer. I dag ska vi prata om
    vem som kan, vill och vågar se-

  10. -när mobbning pågår. Med oss i dag
    för att prata om det är:

  11. Håkan Wetterö, förstelärare i idrott
    på Talavidskolan i Jönköping.

  12. Olweusinstruktör, fritids-
    och värdegrundspedagog.

  13. Föreläsare och pedagogisk konsult.

  14. Lena Lingman, rektor på Glada Hudik-
    gymnasiet, bitr. rektor för år F-6.

  15. Lyfter ledarskap och samspel mellan
    kunskapskrav och självkänsla.

  16. Välkomna. Vi är glada att ha er här.

  17. Vi pratar mer snart, men först
    ska vi till Håstaskolan i Hudiksvall.

  18. Många konflikter börjar på rasten.

  19. Där har man med gemensamma rast-
    aktiviteter minskat mobbningen.

  20. Vi har träffat skolans rektor,
    Hege Arola.

  21. Det är roligt att jobba som rektor,
    för det är så varierat.

  22. Många saker att hålla i luften.
    Jag har jobbat som lärare själv.

  23. Jag bestämde mig för att bli rektor
    just för att kunna hjälpa fler.

  24. Det var oroligt.
    Det var slagsmål varje rast.

  25. Det var...
    Lärarna hade ingen tro på sig själva-

  26. -och få verktyg
    för att hantera såna situationer.

  27. Vi behövde en omstart.

  28. Vi såg också att lärare tog med
    sig... De hade väldigt mycket tid-

  29. -i början av lektionerna. Eleverna
    tog med sig problemen från rasten.

  30. Mycket tid gick åt till att lösa
    konflikter som uppstod på rasten.

  31. Genom att försöka få
    fler vuxna ute på raster-

  32. -så skulle vi försöka minimera
    arbetet i klassrummet efter rasten-

  33. -för att bearbeta det som hade hänt.

  34. Jag brukar säga
    att då när det var problem i början-

  35. -så la vi fokus vid det
    som inte fungerade socialt.

  36. Vi började sen
    att lägga fokus på kunskap.

  37. För att se vad som behövs
    för att kunna få till kunskap-

  38. -så kom vi också åt det
    som var problematiskt socialt.

  39. Då blev det här med rastaktiviteter
    det som gjorde skillnad.

  40. Och olika aktiviteter har vi ju
    personer som är utbildade-

  41. -för att kunna göra och föra vidare.

  42. Eleverna är duktiga på att komma på-

  43. -vad det är som är roligt att göra
    på rasten och vad de vill göra.

  44. Vinsten med att jobba
    med rastaktiviteterna-

  45. -är ju att eleverna är-

  46. -färdigrastade när de kommer in
    till lektionen.

  47. De har haft en bra,
    ledig tid med bra aktiviteter-

  48. -som gör att de är mer mottagliga
    för att kunna ta till sig kunskap.

  49. Mer vuxennärvaro och gemensam
    aktivitet är deras lösning.

  50. Vad tänker ni om det?

  51. Det ser ju jättebra ut.

  52. Att man går in som vuxen
    och aktiverar barnen-

  53. -och ser hela dagen som en vardag
    är det bästa.

  54. -Varför är det viktigt?
    -Trygghet är ju ett ledord i skolan.

  55. När man är trygg
    kan man ha en god inlärning.

  56. Är man inte trygg, eller är orolig
    för rasten och vad som kommer då-

  57. -eller kanske i morgon,
    så har man de tankarna i sig.

  58. Då är det svårt
    att prestera i klassrummet.

  59. Det är viktigt att man ser det som
    en inlärning i det sociala spelet.

  60. Inlärningen sker
    både i klassrummet och på rasten-

  61. -tillsammans med andra, den sociala
    inlärningen. Det låter jättetrevligt.

  62. -Vad säger du, Lena?
    -Det är lite som Hege är inne på.

  63. Det kan bli ett problem
    att allt tas in på lektionstid.

  64. Man ska reda ut konflikter.

  65. Det där att inte fokusera
    bara på problemen-

  66. -utan att se det positiva-

  67. -och hitta det som funkar
    och göra mer av det.

  68. Det motiverar folk mer
    än att fokusera på det som är fel.

  69. Där tänker hon helt rätt.

  70. De har ju organiserade lekar med
    scheman där det står vad som ska ske.

  71. De vuxna är aktiva.
    Hur viktigt är det?

  72. Det kan vara viktigt.

  73. En del springer ut
    och vet precis vad de ska göra.

  74. Med organiserade aktiviteter
    är det tryggare-

  75. -för de barn som kanske inte har
    samma fasta punkt och kompisgäng-

  76. -och behöver träffa lite nya.

  77. Samtidigt borde det
    luckra upp lite grupperingar också-

  78. -med större aktiviteter med fler.

  79. Vad händer när barn
    är ensamma på rasten?

  80. Det kan hända allt möjligt.

  81. Ju yngre barnen är,
    desto mer behöver vi vuxna styra upp.

  82. Samtidigt är den fria leken
    väldigt viktig.

  83. Vi får inte curla dem för mycket.
    Man måste styra upp lite-

  84. -och sen brukar jag krypa undan för
    att se om de klarar av situationen.

  85. Sen kan jag handleda dem lite.
    Vuxennärvaron är a och o på rasten.

  86. Absolut.

  87. Hur organiserar man verksamheten?
    Ska alla lärare ut varje rast?

  88. Hur jobbar man praktiskt
    för att det ska fungera?

  89. Jag tycker att man ska se rasten
    som vilken lektion som helst.

  90. Den har lika stor betydelse
    för ett barn. Kanske ännu större.

  91. Vi måste, som de sa i reportaget,
    ha pedagoger-

  92. -som är skickliga
    på att ta hand om rastaktiviteter.

  93. Man måste brinna för det och kunna
    aktivera barnen i stor grupp ute.

  94. Vilka kunskaper ska man ha?

  95. Goda ledaregenskaper,
    så att barnen vill vara hos dig-

  96. -och tycker att det du gör är mer
    intressant än att springa runt.

  97. Det är rätt avancerat faktiskt.

  98. Jag ser ingen skillnad på att ha en
    rastverksamhet och en vanlig lektion.

  99. Jag tycker att det är lika viktigt.

  100. -Vad säger du, Lena?
    -Man måste utgå från sin skola.

  101. Vilka lärare man har
    och hur det ser ut i miljön.

  102. Det kan både vara så... Det kan vara
    bra att dels ha fritidspedagoger-

  103. -eller andra lärare
    som redan är duktiga.

  104. Om man går på en annan modell
    där alla ska vara med-

  105. -och alla lärare är rastvakter,
    är inte det fel.

  106. Då måste man som rektor se till
    att alla kan göra ett bra jobb.

  107. Det är det viktigaste.
    Alla som har rastvaktsrollen-

  108. -måste känna
    att man kan och vill göra det.

  109. Det är det viktigaste för rektorn,
    och att bli stöttad av kollegor.

  110. Att man lär sig av varandra.

  111. Man kan välja olika modeller, men man
    måste utgå från sin egen verksamhet.

  112. Hon sa att för mycket av lärartiden
    går åt till att lösa konflikter.

  113. Hur mycket tid ska man lägga på det?
    När blir det för mycket?

  114. All tid du lägger ned
    får du tillbaka dubbelt upp.

  115. Många gånger hamnar man
    i tidsdiskussion i skolan.

  116. "Varför ska jag lägga tid på det?"
    För att du tjänar in det sen.

  117. Här tjänar man in det genom att inte
    lösa konflikter på lektionstid.

  118. Det finns andra sätt. Får man till
    en bra kultur där alla är schysta-

  119. -så blir kommunikationen enklare
    och då går allt mycket fortare.

  120. Det gäller att hitta tillfällen
    då människor upptäcker det här.

  121. Då kommer det att ske av sig självt.
    Då ser man värdet i att göra jobben.

  122. -Lägga tid på det.
    -Vad säger du, Håkan?

  123. Jag håller helt med. Att man lägger
    den tiden i början av terminen

  124. Att få ihop gruppen och skolan-

  125. -både bland eleverna
    och även bland pedagogerna.

  126. Det är viktigt att få ihop grupperna.

  127. Det är väl inte vanligt att jobba så
    aktivt på rasterna, med lärare ute?

  128. Det ser nog olika ut, men många har
    kommit långt i rastaktiviteter ändå.

  129. Det är min erfarenhet. Man kan alltid
    förbättra och det ska man ha med sig.

  130. Att utvärdera verksamheten
    som alla andra lektioner.

  131. Man bör alltid förbättra sig.

  132. Sen förändras grupperna med, efter år
    och även pedagoger. Det är viktigt.

  133. Var är det svårast
    att upptäcka mobbning?

  134. Svårast att upptäcka? Var?

  135. Det är ju så klart när det tystas.
    När det inte är på skolan.

  136. På nätet till exempel.
    Det vi inte kan se är ju svårast.

  137. Det är inte nödvändigtvis svårt. Det
    finns sätt att jobba för att se det.

  138. Jag tycker att det är svårt överallt.

  139. Är det så att eleverna vill mobba-

  140. -så gör de det bakom ryggen på oss.

  141. Då måste vi ha verktyg, kunskap och
    organisation för att minimera den.

  142. Framför allt måste vi få reda på det.

  143. Hur utbildar man elever och personal
    för att få reda på när det sker?

  144. Själva larmfunktionen när nån
    berättar det för oss måste fungera.

  145. Det är relationer
    och organisation i skolan.

  146. Om man inte har
    en stabil organisation-

  147. -vågar man som lärare se
    när mobbning pågår?

  148. Jag hoppas det, men det finns
    faktorer som gör att man inte ser.

  149. Det kan vara stress
    eller att det händer nåt annat-

  150. -eller att man inte tänker sig för.

  151. Där måste vi hjälpas åt för det är
    så pass svårt att arbeta med.

  152. -Man måste vara flera stycken.
    -Om man ska våga säga ifrån...

  153. ...så måste du känna en backup.

  154. Du måste känna att du inte står
    ensam. Det gäller elever och lärare.

  155. Där är det viktigt att...
    Ska man odla en bra kultur på skolan-

  156. -så måste man börja
    med personalgruppen.

  157. Man måste våga prata om de sakerna
    med alla lärare-

  158. -och skapa den här minsta gemensamma
    nämnaren för vad som är okej.

  159. Att man får prata om det och känna
    att man kan gå till varandra.

  160. Den kultur som finns bland eleverna
    återspeglar kulturen bland de vuxna.

  161. Vi ska fortsätta att prata strax,
    men först:

  162. De stora programmen med modeller
    om hur man kan jobba mot mobbning-

  163. -döms ut av Skolverket
    för att de är ovetenskapliga.

  164. Därför inleder forskare
    ett femårigt forskningsprojekt-

  165. -där man tar reda på hur mobbningen
    ser ut från barnens eget perspektiv.

  166. Ann-Christin Cederborg på Barn- och
    ungdomsvetenskapliga institutionen-

  167. -leder forskningsarbetet. Hon är i
    Storbritannien och är med via Skype.

  168. -Hej, Ann-Christin.
    -Hej, hej.

  169. -Trevligt att ha dig med.
    -Tack.

  170. För att bättre förstå vad mobbning
    handlar om, vad tittar ni på?

  171. Vi tittar på hur barn är med varandra
    när vuxna inte är närvarande.

  172. Vi vill förstå hur de bygger
    allianser och inkluderar varandra.

  173. Vi har två stycken som är ute
    på en förskola och en grundskola-

  174. -för att se hur barn i olika åldrar
    är med varandra.

  175. -Hur nära kommer ni?
    -Väldigt nära.

  176. Det bygger på förtroende
    över lång tid.

  177. Det handlar om att doktoranderna
    är ute på skolorna-

  178. -och bygger kontakt
    innan de intervjuar dem.

  179. Vad vill ni få syn på?

  180. Vi vill öka förståelse
    för hur barn agerar med varandra.

  181. Vi får ökad kunskap, jämfört med
    tidigare, hur de faktiskt beter sig-

  182. -när de samverkar tillsammans.

  183. Vad skulle du säga är mobbning?

  184. Det är det som jag och doktoranderna
    vill utveckla förståelsen för.

  185. Det finns gamla definitioner som
    bygger på 70-talets syn på mobbning.

  186. Det har hänt en del efter det.

  187. Det krävs mer för att öka förståelsen
    för hur barn är med varandra.

  188. Vi vill bygga ut definitionen till
    att handla om mer än aggressivitet-

  189. -och att det är pojkar som gör det.
    Det pågår nog mellan alla barn.

  190. Hur såg definitionen ut på 70-talet?

  191. Det handlade exempelvis
    om aggressivitet.

  192. Den som utför mobbningen är aggressiv
    och det repeteras.

  193. Det finns olika variabler. Men vi har
    kommit längre. Det är en annan tid.

  194. Det är det vi vill försöka fånga
    och utveckla kunskap om.

  195. Kan mobbning vara
    en enstaka händelse?

  196. Det kan det vara. Frågan är då
    hur man definierar mobbning.

  197. Det florerar ju
    väldigt många definitioner på det.

  198. Mobbning är inget bra begrepp
    om vi inte tänker större-

  199. -än vad vi sa på 70-talet att det
    handlade om, eller vad forskarna sa.

  200. Det är större än så.

  201. Det är inte ett individuellt problem.
    Det är hur man är med varandra-

  202. -och vad man har lärt sig
    för samspelsregler.

  203. Har det förändrats mycket, med all ny
    teknik och nya arenor som barn är på?

  204. Ja. Det måste man ta med
    i beräkningen när man vill förstå-

  205. -vad det är som händer,
    exempelvis på nätet.

  206. En doktorand ska titta på vad de gör.

  207. Hur bygger de upp kränkande
    formuleringar och ord på nätet?

  208. Det är ett annat projekt. Vi tittar
    också på barn- och elevombudet.

  209. Vad de får för anmälningar
    och vad barn och föräldrar berättar.

  210. Totalt med de fyra projekten hoppas
    vi att kunna bidra till ny kunskap-

  211. -om vad det faktiskt är som händer
    i skolor och på nätet.

  212. När kan skolorna
    ta del av de här nya kunskaperna?

  213. Forskning tar tid. Framför allt
    de som är ute nu och följer barn-

  214. -i skolor och förskolor.
    Det tar ett år att samla in data.

  215. Allt eftersom kommer vi att berätta
    vad det är vi ser-

  216. -och hur man kan förstå
    den här typen av utsatthet.

  217. Det kommer att ta tid.

  218. Vi måste ha på fötterna
    när vi uttalar oss.

  219. Tack, Ann-Christin, för att du
    var med oss på Skype. Ha det bra.

  220. Vad säger ni?
    Är det kunskaper som skolan behöver?

  221. Ja, det tror jag. Ni pratade mycket
    om definitionen av mobbning nu.

  222. -Vad tänker du då?
    -Vi pratade om det innan.

  223. För mig personligen
    är det inte viktigt-

  224. -att definiera exakt var gränsen går
    för mobbning och kränkning.

  225. Varför inte?

  226. Man måste identifiera
    vad som är schyst beteende och inte.

  227. Om det är kränkning, mobbning,
    diskriminering eller trakasserier...

  228. Det kan ju vara viktigt
    att veta vad det heter-

  229. -men för barnen är det lika illa
    att bli kränkt.

  230. Det kan vara så att vi vuxna
    inte ser att det pågår mobbning-

  231. -för att vi förväntar oss
    att det ska vara på ett visst sätt.

  232. Min devis är
    att det är den som blir utsatt som...

  233. Elevens känsla av hur det känns nu
    måste avgöra hur jag agerar.

  234. Hur man som vuxen agerar.

  235. Om man klassar det som mobbning eller
    inte, måste man ändå göra nåt åt det.

  236. -Vad säger du?
    -Jag håller med.

  237. Det är lurigt när den som kränks
    inte känner att det är kränkning.

  238. Då måste vi vuxna gå in och markera.

  239. "Så här gör vi inte på vår skola."

  240. Det kan vara så att nån kränks
    och skrattar-

  241. -för att hålla näsan
    ovanför vattenytan.

  242. Då är det svårt för oss
    att lägga en definition på det.

  243. Vi måste tala om att det är ett sätt
    att vara och det sättet är inte okej.

  244. -Markeringen är viktig.
    -Vi ska till Håstaskolan igen.

  245. De är nöjda med sin satsning på
    rastvakter, men har en fråga till er.

  246. Vi har mycket kvar att göra
    för att bli-

  247. -en skola där elever tar hand om
    varandra. Att det är en vinst i det.

  248. Vi har sett att det är framgångsrikt.

  249. Vi har inga konkreta planer framöver
    om vad vi behöver satsa på-

  250. -annat än att vi vill försöka bygga-

  251. -det här vi:et på skolan.

  252. Hur vi ska jobba med det
    har vi inte riktigt planerat än.

  253. Det skulle vara roligt
    att se vad ni tycker om det.

  254. Hur kan vi få ett bättre vi?

  255. Hur kan man jobba
    för att få en bättre vi-känsla?

  256. Det första jag tänker på som jag
    tycker är lite intressant-

  257. -är hur vi-känslan ser ut
    bland de vuxna på skolan.

  258. Det smittar av sig direkt. Har man en
    halvdålig vi-känsla i vuxengruppen-

  259. -så gäller det också bland eleverna.

  260. Jag skulle jobba med personalens
    vi-känsla för att få ihop:

  261. "Vart ska vi? Varför är vi här?
    Varför går vi till jobbet varje dag?"

  262. En gemensam målsättning.
    Det tror jag helt klart.

  263. -Håkan?
    -Jag instämmer.

  264. Vi börjar med de vuxna.
    Ser till att man trivs.

  265. Vi är förebilder och det vi gör mot
    varandra går rätt ner hos eleverna.

  266. Det är steg ett. Jag instämmer.

  267. Hur stor betydelse har vi-känslan?

  268. Jättestor. Har du en relation till
    en kompis vill du inte göra den illa.

  269. Det handlar även om klotter och sånt.

  270. Har du en god relation till din skola
    vill du inte förstöra.

  271. Relationer och att man trivs. När man
    ser skolan tänker man att den är bra.

  272. Om tio år ska du tycka
    att den är kalas.

  273. Lena, du berättade tidigare hur ni
    jobbar när man kommer som ny i klass.

  274. Hur jobbar ni då?

  275. I början på läsåret har vi en
    introduktionsperiod på åtta veckor.

  276. Då har vi riktade aktiviteter
    för att sätta kulturen på skolan.

  277. På gymnasiet har vi en aktivitet
    där eleverna åker på team-veckor.

  278. Då är man borta i en vecka
    tillsammans med sin årskurs.

  279. Då umgås vi helt enkelt med varandra
    och lagar mat åt varandra.

  280. Vi har ledarskapsutbildning
    och mycket teambuilding ihop.

  281. Alla lärare åker minst en vecka
    och jag åker alla veckor.

  282. Under de här veckorna sätter vi
    jättemycket fokus på kulturen.

  283. Vi lägger ribban för
    vad som är okej och inte på skolan.

  284. -Hur jobbar ni med de yngre?
    -De har också introduktion.

  285. Då har man aktiviteter på skolan.
    Vi brukar prata om-

  286. -jag, vi och vår skola. Man pratar
    om: "Vem är jag, vilka är vi."

  287. "Hur hör allt det ihop
    med vår skola?"

  288. Våra elever, från förskoleklass till
    gymnasiet, har ledarskap på schemat.

  289. -Varför då?
    -Man behöver ett forum för det.

  290. Man behöver nåt återkommande varje
    vecka. Annars blir det sidoprojekt-

  291. -och nån speciell
    som ska ta hand om diskussionerna.

  292. Men det handlar om
    att leda sig själv.

  293. Att titta på just olikheter
    och varför vi är som vi är.

  294. Vi jobbar med gruppen,
    så att gruppen tar hand om varandra.

  295. Lärarna är med. Lärarna håller i det
    eller är med när det är ledarskap.

  296. Det kräver ändå lite tid,
    det här arbetet.

  297. Du sa att du var ute
    och grillade korv i fyra dagar-

  298. -för att verkligen se till att...

  299. För mig som rektor... Jag behöver
    inte vara där för team-veckans skull.

  300. Under de fyra dagarna då de är ute
    skulle våra lärare fixa det.

  301. Men för mig som rektor
    är det en ovärderlig situation-

  302. -där jag får vara med eleverna,
    varje årskurs för sig i fyra dagar.

  303. -Vad vinner du på det?
    -De får lära känna mig, och jag dem.

  304. Jag vet vad mina elever heter.
    Vi har spelat TP och grillat korv.

  305. Det lägger mycket på pluskontot.
    Om nån behöver komma in till rektorn-

  306. -har jag ett förtroendekapital som är
    avgörande för vart diskussionen går.

  307. Så det är värt
    att investera tid i början.

  308. Tack för att ni delade med er
    av era erfarenheter.

  309. Tack alla som har tittat.

  310. Nästa gång ska vi prata om
    hur skolan kan jobba med mobbning-

  311. -som sker efter skoltid
    och följer med nästa dag.

  312. Jonseredskolan samverkar
    med fotbollsföreningen-

  313. -och har vunnit elevernas förtroende
    och fått ned mobbningen rejält.

  314. Missa inte det. Diskutera gärna
    på sociala medier under #Lärlabbet.

  315. Vi ska prata vidare.
    Vill ni vara med på eftersnacket-

  316. -gå in på vår blogg. Hej då.

  317. Textning: Viktor Josefsson
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Se mobbning

Avsnitt 1 av 17

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Att jobba framgångsrikt mot mobbning är svårt. En metod som fungerar på en skola, fungerar inte nödvändigtvis på en annan. Många konflikter i skolan startar på rasten. På Håstaskolan i Hudiksvall lyckas man minska mobbningen med hjälp av gemensamma rastaktiviteter. Vi träffar skolans rektor Hege Arola.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Sociala relationer, Värdegrund > Mobbning
Ämnesord:
Mobbning, Pedagogik, Pedagogisk psykologi, Samhällsvetenskap, Skolan, Skolans socialpsykologi, Sociala relationer, Socialpsykologi, Sociologi, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i Lärlabbet

Säsong 1
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Se mobbning

Avsnitt 1 av 17

Att jobba framgångsrikt mot mobbning är svårt. En metod som fungerar på en skola, fungerar inte nödvändigtvis på en annan. Många konflikter i skolan startar på rasten. På Håstaskolan i Hudiksvall lyckas man minska mobbningen med hjälp av gemensamma rastaktiviteter. Vi träffar skolans rektor Hege Arola.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Samverkan

Avsnitt 2 av 17

Tema: mobbning. Ofta börjar mobbning på skolan och fortsätter sedan på fritiden. Men ibland är det tvärtom, konflikter som börjar efter skoltid följer med in i klassrummet nästa dag. Vilket ansvar har skolan för hur eleverna mår och vad de gör på sin fritid? Hur kan skolan samarbeta med föräldrar, föreningar eller andra delar av samhället för att förebygga mobbning efter skoltid?

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Nätmobbning

Avsnitt 3 av 17

Konflikter som uppstår i skolan fortsätter ofta ute på nätet. Hur ska skolan jobba med mobbningen som sker på nätet? Och är det verkligen skolans ansvar? Vi besöker Drottning Blankas gymnasium i Stockholm där rektor Norma Aznar har bestämt att de måste ta tag i nätmobbningen. De använder bland annat en app där eleverna när som helst på dygnet kan anmäla vad de ser eller råkar ut för.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Skolmiljö

Avsnitt 4 av 17

Tema: mobbning. Hur mycket påverkar skolmiljön mobbningen? Och hur kan man jobba med skolmiljön för att motverka mobbning? Vi besöker nya Raketskolan i Kiruna, en skola arkitektritad för att förebygga mobbning och utanförskap. En som lockades av den här miljön och arbetet på skolan är läraren Maria Isaksson.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Normer

Avsnitt 5 av 17

Tema: mobbning. Normer och värderingar sätts tidigt i livet. Hur kan skolan jobba med normer och värderingar för att förhindra mobbning? Det pedagogiska arbetet på förskolan Rörmokaren går ut på att jobba normkritiskt - mot utanförskap och mobbning. Vi träffar förskolläraren Camilla Liljedahl.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Ansvar

Avsnitt 6 av 17

Tema: mobbning. Hur ser ansvaret ut när mobbning är ett faktum? Har eleverna något ansvar? Vi besöker Östergårdsskolan i Halmstad, där man jobbar med kamratstödjare. Det innebär att några elever bland annat ska hålla koll och rapportera till vuxna om de ser att någon blir mobbad. Metoden har varit omdiskuterad och en del menar att det är fel att lägga ansvaret på eleverna. Samtidigt sker ofta mobbning när skolpersonal inte är närvarande. Anna Wälivaara som är lärare på skolan tycker att kamratstödjare, som en del i ett större antimobbningsarbete, fungerar bra.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Teknikstöd

Avsnitt 7 av 17

Tema: specialpedagogik. Teknikstöd i form av datorer, surfplattor och mobiler används ofta i skolmiljön. Om elever och lärare ökar kunskapen och medvetenheten kring den nya tekniken, lyckas barn i behov av särskilt stöd mycket bättre, säger specialpedagog Ulrika Jonson, Vallaskolan i Södertälje.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Inkludering

Avsnitt 8 av 17

Tema: specialpedagogik. Hur kan skolor lyckas med inkludering? På Rannebergsskolan i Angered har man anställt inkluderingspedagogen Lena Ekstrand. Hennes uppgift är att få alla att känna sig inkluderade.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Flerspråkighet

Avsnitt 9 av 17

Tema: specialpedagogik. Den enskilt svåraste uppgiften för specialpedagogen Anna Hansson på Angereds gymnasium är att kunna utläsa om en nyanländ elev med annat modersmål än svenska har en språkstörning eller av andra skäl inte har den språkprogression man kan förvänta sig i en viss ålder. För att kunna göra en fullständig kartläggning måste det finnas personer på skolan med pedagogisk bakgrund som talar elevernas språk, menar Anna Hansson. Det är en av lösningarna på Angereds gymnasium.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Tidigt stöd

Avsnitt 10 av 17

Tema: specialpedagogik. Hur arbetar bra skolor och lärare för att i tid upptäcka och ge rätt stöd? Vissa forskare menar att Finlands framgångsrika skola bland annat beror på att eleverna redan från tidig skolålder får det stöd de har behov av. Ungefär 20 % av Finlands skolelever har någon gång fått extra stöd för någon typ av skolsvårighet. Prorektor Annika Lassus och specialpedagog Lilian Vestergren på Övningsskolan i Vasa i Finland menar att det är extra viktigt att lägga mycket resurser tidigt på terminen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Elevens förståelse

Avsnitt 11 av 17

Tema: betyg och bedömning. Malin Carlsson är lärare i årskurs F-3 på Lindblomskolan i Hultsfred. Tillsammans med eleverna har hon utvecklat en PP-vägg. Det är en plansch där det tydligt anges vad man måste kunna inom ett visst ämne för att uppnå målen. Eleverna kan utgå från PP-väggen när de själva ska bedöma hur långt de har kommit i sitt eget lärande. Malin menar att det är viktigt att eleverna redan från början får vara med och bestämma hur de ska uppnå målen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Olika bedömningsunderlag

Avsnitt 12 av 17

Tema: betyg och bedömning. Det finns fler former av underlag än det skriftliga. Muntlig redovisning, grupparbeten, filmproduktion, blogg, podd och så vidare. Hur bedömer du som lärare dessa underlag? Hur mycket frirum har lärare i ett myndighetsutövande fält? Vi träffar Camilla Askebäck Diaz som är lärare i matematik, NO och förstelärare i digitala verktyg på Södermalmsskolan i Stockholm. För henne är det en självklarhet att bedömningen även sker i de digitala verktygen. Hon berättar hur hon jobbar med det.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Återkoppling, motivation och självkänsla

Avsnitt 13 av 17

Tema: betyg och bedömning. Efter några års experimenterande har svenskaläraren Olle Carlgren på Höglandsskolan i Bromma hittat den för honom bästa metoden för systematisk återkoppling till eleverna. - Det är inte det första utkastet som eleverna lämnar in som är det viktigaste, utan det eleverna faktiskt lär sig under tiden, menar Olle.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Sambedömning

Avsnitt 14 av 17

Tema: betyg och bedömning. I Ljusdals kommun storsatsas det på sambedömning. Carina Wikström är lärare på Slottegymnasiet. Hon berättar att likvärdigheten ökar när lärarna gör sambedömningar både inom lärarkollegiet på hennes gymnasium och tillsammans med lärare på andra skolor i kommunen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Att erövra yrket

Avsnitt 15 av 17

Tema: lärarprofessionen. Lärlabbet besöker Knutbyskolan och Christina Maelan. Hon är förstelärare och handledare till lärarstudenter som ska omsätta teori till praktik. Lyhördhet och respekt är två av de allra viktigaste komponenterna för att bli en bra lärare, säger Christina och hennes lärarstudent Georgios Varitmadis håller med. Studiogäster följer upp med samtal.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Den lärande läraren

Avsnitt 16 av 17

Tema: lärarprofessionen. Modersmålsläraren Tülay Gürgüns arbetsvecka ser ut som sina kollegors, men till skillnad från de flesta andra lärare ägnar hon nästan all sin fritid åt att ta in information från den digitala världen. På sin blogg samlar hon allt som kan vara intressant för pedagoger i form av övningar och pedagogiska spel. Tülay tycker att hela synsättet på hur lärare kan fortbildas inom det här området måste förändras. Studiogäster följer upp med samtal.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Framtidens lärande

Avsnitt 17 av 17

Tema: lärarprofessionen. Agneta Hedenström är rektor för Antnässkolan utanför Luleå. Hon menar att framtidens klassrum kommer att vara kreativa ytor utan gränser. Studiogäster följer upp med samtal.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler
Säsong 2
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Mottagandet

Avsnitt 1 av 29

Tema: nyanlända elever. På onsdagar kommer nyanlända barn och ungdomar till mottagningsenheten Välkomsten i Helsingborg. Det brukar bli fullt av liv och lite rörigt när alla samlas. Personalen tar reda på vilka olika språkgrupper alla tillhör och därefter påbörjas kartläggningen. Sedan en tid tillbaka har personalen använt sig av en modell som går i linje med de direktiv Skolverket kommer ut med i början av januari 2016. "Det bästa med att göra kartläggning här istället för på skolorna är likvärdigheten, vi erbjuder ju en samlad kompetens som kanske inte alla skolor har", säger Jenny Bladh, pedagogisk utvecklingskonsult på Välkomsten. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Inkludering

Avsnitt 2 av 29

Tema: nyanlända elever. Eftersom alla elever har olika bakgrund och förutsättningar att lära sig det svenska språket kan det för vissa ta väldigt lång tid att slussas in i det "normala". Därför är det viktigt att nyanlända elever parallellt med lektionerna i svenska får samma undervisning som de andra eleverna på skolan. Den här synen blev utgångspunkten för ett omtalat projekt i Navets språkklass i Örebro. "Det har fungerat positivt, både socialiserings - och resultatmässigt", menar läraren Suzanne Gynnhammar. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Lärandet

Avsnitt 4 av 29

Tema: nyanlända elever. Vad har nyanlända för kunskaper med sig till skolan och hur kan de kunskaperna omsättas i nya kunskaper? De nyanlända elever som har Åsa Sebelius som lärare utvecklar sitt språk genom genrepedagogik. Eleverna får ämnneskunskapen med sig om de förstår i vilka sammanhang och strukturer språket finns. Enligt modellen som Åsa arbetar med kan språket vara argumenterande, berättande, återgivande eller instruerande. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Samverkan

Avsnitt 5 av 29

Tema: nyanlända elever. Tack vare envishet och en stark vilja kunde de nyanlända lärarna till slut få praktikplatser på Mariedalsskolan i Vänersborg. Nu när en termin har gått konstaterar rektor Christina Hjern att det har varit ett väldigt lyckat projekt. - Det är oerhört viktigt för dem att starta ett liv här och det är oerhört viktigt för oss med många nyanlända elever att få lärare med deras kompetens, säger hon. Med avstamp i reportaget samtalar inbjudna studiogäster kring vikten av samverkan.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Digitalisering och demokrati

Avsnitt 6 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Vad innebär en digitaliserad skola i praktiken? Vad måste lärarna kunna och vilka möjligheter finns? Läraren Ylva Pettersson har varit drivande i Katedralskolan i Skaras digitalisering. Hon anser att det viktigaste är att man som lärare vågar släppa taget och lär sig att knyta färdighet till rätt digitalt verktyg. Idag kan Ylva konstatera att hennes elevers klassrum har utvidgats. Ett exempel på detta är att återkopplingen kan komma från människor de inte känner.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Datalogiskt tänkande

Avsnitt 7 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Vad är datalogiskt tänkande och hur kan det läras ut? Maria Franzén på Högåsskolan i Knivsta är bildläraren som lär eleverna att programmera minirobotar. Hon menar att eleverna tränar många olika förmågor som matematik, logiskt och kritiskt tänkande, tal, bild och samhällskunskap när de programmerar.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Källkritik

Avsnitt 8 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Lärlabbet besöker Murgårdsskolan i Sandviken som arbetar med källkritik i alla ämnen. Vet eleverna hur informationsvägarna fungerar på internet? Eftersom vi möts av så mycket information är det en demokratifråga att elever lär sig finna, värdera och analysera information kritiskt. En lärarpanel följer upp i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Eleven som producent

Avsnitt 9 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Helena von Malortie är slöjd- och bildlärare på Mosaikskolan i Malmö. Där går nyanlända elever från årskurs 7 till 9. Hennes elever får presentera sina kreativa arbeten genom att dokumentera dem digitalt på Ipads. När filmerna visas för andra klasser blir eleverna väldigt stolta och extra motiverade att göra ett bra arbete. En lärarpanel följer upp med samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Digital didaktik

Avsnitt 10 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Varför är lärarens kompetens i medie- och informationskunnighet, MIK, så viktig? Lärlabbet tar upp det digitala perspektivet på lärarrollen och de möjligheter som IT ger. Hur, när och i vilka syften väljer lärare digitala verktyg? Det finns en uppsjö av verktyg att välja mellan när en lärare designar sin undervisning. Vilka krav ställer det på lärarna? Lärlabbet besöker Tobias Ruthenberg på Lärarhögskolan i Borås som undervisar lärare och bibliotekarier i MIK. Skolan satsar även på att integrera MIK-undervisning i grundutbildningen för lärarstudenter.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Estetikens kraft

Avsnitt 11 av 29

Tema: estetik och lärande. I skolan har de estetiska ämnena samma självständiga roll som andra ämnen. Men de stöder också annat lärande och tränar barnen i betydelsefulla framtidskompetenser som kreativitet, analysförmåga, skapande, förmåga att förstå, tolka, uttrycka och kommunicera. Lärlabbet besöker Hortlaxskolan i Piteå där eleverna i årskurs 7-9 fördjupar sig i både manuella och digitala tekniker med bildläraren Stefan Holmgren. Till skillnad från på många andra håll har man också kvar kurser i fritt skapande. Bild är kommunikation, och målet med lärprocessen är att väcka elevernas fantasi och kreativa potential.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Estetiska lärprocesser

Avsnitt 12 av 29

Tema: estetik och lärande. Vi besöker Svedala där alla kommunens förskolebarn får upptäcka sina röster och sin musikalitet med sångpedagogen Elinor Fryklund. Det handlar om att ge barnen tillgång till den egna rösten och om sång på barnens villkor. Sedan sångundervisningen infördes på förskolan har man som bonus fått se hur bland annat barnens språkliga utveckling tar stora kliv framåt, berättar förskolechefen Anette Lindh.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Estetik för alla

Avsnitt 13 av 29

Tema: estetik och lärande. Vi besöker Sannarpsgymnasiet i Halmstad där dramapedagogen Malin Norlings elever går på särskolans individuella program. Funkisar kallar hon sina skådespelare, som alla har olika intellektuella och fysiska funktionsnedsättningar. Med dramapedagogiken som redskap undersöker de både sin egen identitet och samspelet med andra människor. Lärarpanelen följer upp med samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Elevhälsans betydelse

Avsnitt 14 av 29

Tema: elevhälsa. Elevhälsan är en avgörande faktor för att eleverna ska nå kunskapsmålen. Det anser man på Ekbackens skola i Fellingsbro. Verksamhetsutvecklare Åsa Jönsson berättar om skolans vision för varje elev: rätt till maximal kunskapsutveckling, rätt att känna trygghet på skolan och rätt till skolro. För att lyckas arbetar lärarna tätt ihop med elevhälsan. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Ökad psykisk hälsa

Avsnitt 15 av 29

Tema: elevhälsa. Hur uppnår man ökad psykisk hälsa i skolans värld? På Rotskärsskolan i Älvkarleby ses eleverna som sakkunniga i arbetet med elevhälsa. De vet var bristerna och problemen finns och blir delaktiga i det förebyggande arbetet för bättre fysisk och psykisk skolmiljö. Skolchef GunnMari Nordström berättar om hur vuxna och elever arbetar tillsammans med att förebygga stress, kränkningar och psykisk ohälsa. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Pedagogik och särskilt stöd

Avsnitt 16 av 29

Tema: elevhälsa. Vi besöker Friggaskolan i Östersund där man arbetar aktivt för att förekomma diagnoser och remisser. I kommunen har den gemensamma elevhälsan sökt olika sätt att förebygga koncentrations- och beteendesvårigheter i klassrummet. Skolpsykolog Niklas Fröst berättar hur kommunens skolpsykologer och pedagoger jobbar tillsammans. Eleverna får stöd att hitta strategier för sitt lärande. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler
Säsong 3
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Steget till ordinarie klass

Avsnitt 1 av 17

Tema: nyanlända och sen då? Innan många nyanlända svenskar kan delta i skolans ordinarie undervisning går de i en förberedelseklass. Forskning visar att det är viktigt hur övergången mellan förberedelseklassen och ordinarie undervisning sker. Skolinspektionen menar att få skolor har ett pedagogiskt välfungerande system för att vägleda nyanlända elever till ordinarie undervisning. Vi tittar närmare på hur man kan välkomna nyanlända svenskar in i skolans ordinarie undervisning.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Vara trygg och höra till

Avsnitt 2 av 17

Tema: nyanlända och sen då? Nyanlända elever kan uppleva otrygghet när de går från en förberedelseklass till ordinarie undervisning. Känslan kan bero på olika saker som en rädsla för mobbning eller utfrysning. Forskning har visat på att extra stöttning i undervisningen och psykosocialt stöd ökar nyanlända elevers möjligheter att lyckas i skolan. Vi ser närmare på vad psykosocialt stöd innebär och hur pedagoger kan ge nyanlända svenskar trygghet i skolan.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Att utveckla kunskaperna

Avsnitt 3 av 17

Tema: nyanlända och sen då? Hur stöttar man bäst eleverna i undervisningen så att de inte förlorar kunskap i de andra ämnena för att de inte kan svenska? I gymnasiet Lindesskolan möter vi Agneta Guhrén och hennes kolleger. För att öka motivationen bland nyanlända elever har skolan skapat en individanpassad modell för skolarbetet. En av grundbultarna i den är att eleverna i enskilda ämnen kan gå vidare till nästa steg oavsett när på läsåret de blir klara.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hitta till forskningen

Avsnitt 4 av 17

Tema: forskning i klassrummet. Hur kan lärare hitta forskning som de kan använda i klassrummet? Vad finns det för arenor där de kan ta del av den forskning som finns? Vad finns det för arenor där forskare och lärare kan mötas? I Skåne driver en grupp forskarutbildade lärare producentkooperativet VIS, Vetenskap i skolan, för att göra ny forskning lättillgänglig för lärare ute i kommunernas skolor.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Teori i praktiken

Avsnitt 5 av 17

Tema: forskning i klassrummet. Hur kan man som lärare göra sin undervisning bättre med hjälp av forskning? På Globala gymnasiet i Stockholm är många gymnasielärare forskarutbildade. Tillsammans har dessa gymnasielärare börjat erbjuda grundskolelärare fortbildning i ämnesdidaktik. På seminarieträffar diskuterar lärarna olika teoretiska begrepp. Grundskolelärarna kan sedan utifrån diskussionerna skapa praktiskt undervisningsmaterial.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Ett forskande förhållningssätt

Avsnitt 6 av 17

Tema: forskning i klassrummet. Hur kan lärare använda ett forskande förhållningssätt i vardagen? De flesta lärare har ett forskande förhållningssätt till sin undervisning. De omprövar sin undervisning, utvärderar lektioner och tar med sig resultaten till kommande undervisningstillfällen. Samma forskande förhållningssätt kan användas utanför undervisningen. Det innebär att man, enskilt eller tillsammans med kollegor, systematiskt utvärderar och omprövar vardagshändelser.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Lärande för hållbar utveckling

Avsnitt 7 av 17

Tema: hållbar utveckling. Förutsättningar för lärande för hållbar utveckling (LHU) är delaktighet, reflektion och olika perspektiv. Men vad är LHU? Hur får man in de globala målen i skolans vardag på olika stadier och på både lektioner och raster? Vi följer arbetet under en dag på förskolan Tomtebogårdsskolan i Umeå. Gäster i studion: förskolelärare Christine Jokijärvi, lågstadielärare Martin Holmgren och Mari Winter, lärare åk 6.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hållbart i alla ämnen

Avsnitt 8 av 17

Tema: hållbar utveckling. Förutsättningar för lärande för hållbar utveckling (LHU) är delaktighet, reflektion och olika perspektiv. Hur kan skolan arbeta ämnesövergripande inom LHU? Hur kan lärande om hållbar utveckling se ut i olika skolämnen? Vi följer arbetet under en dag på Skarpatorpsskolan i Skarpnäck. Gäster i studion: lärarna Gunni Karlsson, Mia Möller och Maria Hansson från Skarpatorpsskolan.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hållbara initiativ

Avsnitt 9 av 17

Tema: hållbar utveckling. Hur kan skolan främja hållbara elevinitiativ? I skolans styrdokument står att skolan dels ska ge eleverna handlingskompetens och dels bidra till en hållbar samhällsutveckling. Hur kan detta ske i praktiken? Vi besöker Johannebergsskolan Elyseum som arbetar med hållbar utveckling i kombination med entreprenöriellt lärande. Gäster i studion: grundskolelektor Ingela Bursjöö, försteläraren Cecilia Lind och läraren Sandra Löfberg.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hjärnan och inlärning

Avsnitt 10 av 17

Det är genom vårt sinnessystem som vi uppfattar och tolkar vår omvärld. Skolan kan genom auditiva, motoriska och visuella hjälpmedel få eleverna att lära sig effektivare. Vi besöker Örnässkolan i Luleå där lärarna arbetar med tester för att förbättra elevernas inlärning och minne. Gäster i studion är lärarna Anna Sandsten, Hans Törnkvist och Maria Nygård.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hjärnan och motivationen

Avsnitt 11 av 17

Skolan motiverar eleverna med yttre medel som beröm och betyg. Om man som lärare också kommer åt att aktivera elevernas inre motivation stöder man dem till att tro mer på sig själva och bli mer självgående. Den vägen lär de sig också mer, säger Mattias Dahlberg på Spångholmsskolan i Bara. Gäster i studion är lärarna Fredrik Berggren, Linda Sonesson och Mattias Dahlberg.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hjärnans kondition

Avsnitt 12 av 17

Kan man träna sin hjärna att bli smartare? På Kattegattgymnasiet i Halmstad har lärarna undersökt frågan. Gymnasiet började med ett system med hjärngym för att minska elevernas skolstress och ge bättre förutsättningar för inlärning. Tester visar att unga människors hjärnor förstärks av fysisk aktivitet - de blir mer koncentrerade, minns bättre, tål stress och blir mer kreativa.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Källkritisk förmåga

Avsnitt 13 av 17

Eric Haraldsson är bibliotekarie på Ringsbergskolan i Växjö. Han är lika ofta tillsammans med lärarna i klassrummen som han är i biblioteket. Målet är att ge eleverna redskap att bli kritiska mediekonsumenter. Källkritiken behöver vara integrerad i undervisningen, menar Eric. "Jag är det ifrågasättande filtret som kompletterar lärarnas ämneskompetens."

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Programmering

Avsnitt 14 av 17

Alla behöver inte bli programmerare, men alla behöver veta vad kodning är och hur det används. På Helenelundsskolan i Sollentuna har programmering en självklar plats i teknikundervisningen. Läraren Emma Forsberg vill att eleverna både ska träna problemlösning och förstå grunderna i programmering. Hon menar att det alltid finns en människa bakom allt en dator kan göra.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Digital undervisning

Avsnitt 15 av 17

På Alviksskolan i Luleå har några lärare byggt upp en digital miljö där man kan arbeta ämnesövergripande. De kallar konceptet "Storyfication". Eleverna tar sig an olika uppdrag med stort engagemang. Katarina Eriksson säger att de digitala verktygen bidrar till variation i undervisningen men att det är den pedagogiska idén som styr.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Digitaliseringens påverkan

Avsnitt 16 av 17

Hur förbereder man eleverna för en digitaliserad framtid som ingen kan förutspå? Vilka förmågor behöver de träna? På Mörbyskolan i Danderyd får eleverna prova på att vara politiker genom rollspel med digitala inslag. SO-läraren Henrik Isacsson vill lära eleverna att ta in fakta och att se på frågor ur olika perspektiv för att kunna fatta bra beslut.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFriare kan ingen vara

Det händer på rasten

I en lärarlös miljö kan eleverna skapa egna regler som lätt kan bli osunda. Hur kan fritidspedagoger, yrkesgruppen som älskar lek, hjälpa till att motverka detta? 

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaLärarrummet

Ingen ska behöva gå till skolan med en klump i magen

Pedagogen Carin Norström Lindström på Södermalms skola i Sundsvall arbetar mot mobbning och kränkande behandling. 

Fråga oss