Titta

Lärlabbet

Lärlabbet

Om Lärlabbet

Säsong 1. För lärare, med lärare, av lärare. Tanken med serien är att den ska bidra till reflektion och handlingskraft hos pedagoger kring lärandeprocesser och visa att det ständigt finns möjligheter till yrkesutveckling.

Till första programmet

Lärlabbet: NormerDela
  1. Jobbar du i skolan
    och vill ha inspiration?

  2. Vill du ta del av andra lärares
    pedagogiska idéer och erfarenheter-

  3. -eller dela med dig av dina?
    Då har du kommit rätt.

  4. Välkommen till Lärlabbet, programmet
    för och med dig som jobbar i skolan.

  5. Mobbning och kränkningar bland barn
    och unga brottas många skolor med.

  6. Att jobba framgångsrikt är svårt.

  7. I sex program ska vi prata mobbning
    ur olika aspekter.

  8. I dag talar vi om normer. Kan skolan
    jobba med normer och värderingar-

  9. -för att förhindra mobbning?
    Ökar toleransen?

  10. Det ska vår kunniga panel
    försöka besvara. Den består av:

  11. Aisha Lundgren, intersektionell
    genuspedagog och förskollärare.

  12. Utbildare i normkritisk pedagogik.

  13. Sanna Mac Donald, högstadielärare
    och normkritisk föreläsare-

  14. -som bloggar om HBTQ-frågor
    och "Det öppna klassrummet".

  15. Zafire Vrba, pedagog, sexualupplysare
    och konstnär.

  16. Gör läromedel för särskolan
    inom bl.a. sex och samlevnad.

  17. Välkomna. Det ska bli kul
    att höra vad ni tänker och tycker.

  18. Först: Våra normer
    och värderingar sätts tidigt.

  19. Vi ska till förskolan "Rörmokaren"
    i Stureby.

  20. Här jobbar man normkritiskt
    mot utanförskap och mobbning.

  21. Här är förskolläraren
    Camilla Liljedahl.

  22. Jag är i grunden bildlärare.

  23. I utbildningen ingick inte
    så mycket pedagogik-

  24. -och jag har inte umgåtts med barn
    så mycket.

  25. Jag gick direkt efter gymnasiet.

  26. Jag saknade det och ville börja där
    det fanns barn att vara med-

  27. -och inte vara vid katedern och inte
    hinna med lika mycket med barnen-

  28. -så jag valde
    att börja som förskollärare.

  29. Ibland sägs det att mobbning inte
    förekommer i yngre åldrar.

  30. Det stämmer ju inte,
    utan det framkommer på andra sätt.

  31. Ibland hör man att barnen säger-

  32. "Den och den ska komma hem till mig",
    "den och den kommer på mitt kalas".

  33. Såna enkla saker som gör ont för dem
    som inte är bjudna.

  34. Det har visat sig
    ofta handla om olikheter-

  35. -som egentligen är en tillgång,
    men man måste visa barnen den.

  36. Förut var det så att pojkar lekte
    tillsammans och tjejer tillsammans.

  37. Vi fick handledning av en
    genuspedagog utbildad i enheten-

  38. -som hjälpte oss att möblera om-

  39. -för att få
    ett mer inkluderande lekklimat.

  40. Vi tar inte bort utan inkluderar
    en massa leksaker tillsammans.

  41. När vi blandar ihop materialet
    leker alla på samma ställe.

  42. Flickor och pojkar möts,
    olika etniciteter och språk möts.

  43. Barnen ser tillsammans vilket stort
    förråd de har tillsammans-

  44. -och hur mycket
    de kan göra tillsammans.

  45. Det är väldigt kul att se,
    när det händer.

  46. Det blir många nya möten.

  47. Barn som kanske inte skulle leka ihop
    träffas i de nya hörnorna.

  48. Nån som är intresserad av bilar och
    nån som är intresserad av ponnyer-

  49. -eller djur, eller byggklossar,
    hamnar på samma lekyta tillsammans.

  50. De ser vad de andra gör,
    vilket skapar nya lekkonstellationer-

  51. -och en förståelse
    för varandras integritet.

  52. Det vi ser är att de är mycket mer
    harmoniska med varandra-

  53. -och empatiska för varandras gränser-

  54. -vad de gillar att göra,
    och det blir inte lika mycket:

  55. "Du tycker om det där.
    Det gör inte jag. Då är du konstig."

  56. De ser vad andra gillar och
    att man kan leka tillsammans med det-

  57. -oavsett om man inte leker exakt
    samma eller är från samma bakgrund.

  58. Kränkningar och mobbning
    grundar sig i-

  59. -olikheter som inte förstås,
    enligt mig.

  60. Man utgår från sig själv och
    ser nån annan, som inte är som jag.

  61. Därför är den konstig och jag
    kan inte leka med den personen.

  62. I det här sättet att jobba ingår att:
    Ja, vi är annorlunda-

  63. -men också väldigt lika. Eller så
    är vi annorlunda och inte leker ihop-

  64. -men det är okej, för den leker
    med dem och jag med dem.

  65. Men vi behöver inte vara ovänner
    eller ge oss på nån-

  66. -för att de inte är exakt som jag.

  67. Vad tänker ni
    om deras sätt att jobba?

  68. Vad är det att ha
    ett normkritiskt förhållningssätt?

  69. Vad ska man säga? Jag brukar börja
    med att säga att jag utgår ifrån-

  70. -att den - om vi tänker skolan
    - att den elevgrupp jag möter-

  71. -med sina föräldrar
    är en brokig samling människor.

  72. Jag vet inte allt om alla, var de
    kommer ifrån, vilka de är kära i-

  73. -men att jag har den utgångspunkten:
    så är det, det vet jag-

  74. -och utifrån det skapa ett för-
    hållningssätt där ingen exkluderas.

  75. Så brukar jag börja med att säga
    att det är för mig.

  76. -Nån annan som...?
    -...vill haka på?

  77. Samhället är fullt
    av norm- och maktstrukturer-

  78. -som handlar om att vi förväntas vara
    vita, heterosexuella och medelklass.

  79. Att vara normkritisk är-

  80. -att vi lär oss se strukturerna
    så att vi kan motarbeta dem.

  81. De personer som tillhör normerna...

  82. Personer inom normerna
    måste lära sig se det-

  83. -medan för en person som inte är vit
    är vithetsnormen uppenbar-

  84. -eller för en person som inte
    är trans, till exempel.

  85. Man måste träna sig att se det
    om man inte brottas mot det jämt.

  86. Man måste se de strukturer som finns-

  87. -och att strukturproblem
    kräver strukturförändring.

  88. Vad gör att vi kategoriserar varandra
    så lätt i kön eller etnicitet? Aisha?

  89. Jag tänker: att få syn på normer
    och det som ses som det normala-

  90. -är nåt vi människor gör hela tiden.

  91. För att känna mig bekväm
    behöver jag få grepp om det.

  92. När man jobbar normkritiskt
    ska man vara medveten om-

  93. -att det kan vara läskigt att få syn
    på normer och hur de reproduceras-

  94. -för det är nåt som... Att förhålla
    mig till det gör mig också trygg.

  95. Och jag tänker, som ni var inne på-

  96. -att om man är inom normen
    är det svårt att se den-

  97. -och man kan bli provocerad
    av att ifrågasättas.

  98. Det är mänskligt att förhålla sig
    till och se vilka normer som råder.

  99. Precis. I grund och botten vill vi ha
    ordning. Massor av normer är bra-

  100. -för det är smidigt att stå i kö
    och stå till höger i rulltrappan-

  101. -men att se att vissa normer gör att
    vissa jämt får företräde, får synas-

  102. -får ta plats
    och anses vara och göra på rätt sätt-

  103. -och att andra då ständigt blir
    exkluderade, kränkta och mår dåligt.

  104. Vi läser av varandra jämt,
    och det är väl viktigt i skolan-

  105. -att ge den typen av identifikation
    till elever.

  106. Om vi läser av varandra jämt
    och det är mest normativa-

  107. -eller heteronormativa eller
    könsstereotypa som jobbar-

  108. -eller material som används,
    eller sagor som läses-

  109. -då får ju de som skulle behöva
    en annan identifikation ingen.

  110. Normerna finns för att vi ska kunna
    läsa av för att känna igen oss.

  111. Där är normkritiken viktig i att
    skapa andra typer av sammanhang-

  112. -andra typer av identifikation
    så att alla kan känna igen sig i nåt.

  113. Jag tänker på förskolan, där en får
    komma på kalas, men inte den andra.

  114. Finns det fler exempel
    på hur utanförskapet kan se ut?

  115. Barn får väldigt tidigt kläm på-

  116. -hur man sätter sig över
    en annan människa.

  117. I observationer av väldigt små barn,
    även ett- och tvååringar-

  118. -ser man att de förstår att om man
    ser stöddig ut och sträcker på sig...

  119. Första gången måste jag ta spaden,
    men nästa gång kanske minen räcker.

  120. Barn lär sig väldigt snabbt
    hur man får makt.

  121. Hur en maktstruktur skapas
    i en grupp, till exempel.

  122. Om man jobbar normmedvetet
    kan man främja det positiva-

  123. -för barn vet väldigt väl
    hur man visar att "Du får vara med".

  124. Det gäller att stimulera de positiva
    sidorna och saker barn gör.

  125. Sanna, du jobbar med högstadiebarn.
    Hur jobbar du med normer där?

  126. På många olika sätt.

  127. Det man kan säga om högstadiet är
    att det är normativt på många sätt.

  128. Kommer man in i klassrummet
    sitter tjejerna där, killarna där-

  129. -och "invandrar-" och "svenskgängen".
    Det blir grupperat.

  130. Det är en utmaning, på flera plan.

  131. Dels det vardagliga bemötandet-

  132. -och dels mitt språkbruk,
    som jag jobbar med.

  133. Jag tilltalar eller omtalar inte
    eleverna med kön. De har ju namn.

  134. Jag jobbar inte med könsuppdelningar,
    utan de är elever.

  135. Sen handlar det ju om vad jag har
    för material, läromedel och texter.

  136. Och att hitta en bredd. Vi har jobbat
    med ett arbete som vi kallade-

  137. -"Kärlek, sexualitet och identitet"
    i svenska, SO och NO.

  138. Där inledde vi med
    att samla alla åttor i aulan.

  139. Jag föreläste om normer kopplade till
    kärlek, identitet och relationer.

  140. Vi införde nya begrepp, som hetero-
    norm, cisnorm, tvåkönsnorm och så-

  141. -så att de hade en ingång
    och var lite kritiska.

  142. I svenskan när man väljer
    skönlitteratur är det tacksamt-

  143. -att inte säga "Nu läser vi
    om ett homosexuellt par"-

  144. -utan "Vi läser en berättelse".
    I den råkar nån bli kär i kompisen.

  145. Då talar vi om skillnaden mellan vän-
    skap och kärlek, men det finns där.

  146. Eller så läser vi om två där den ena
    är kristen och den andra muslim.

  147. Då pratar vi allmänt om
    hur kan familjens värderingar...

  148. Kan man gå emot dem?
    Det diskuterar vi.

  149. Det gör du naturligt
    i undervisningen?

  150. -Inte "Nu ska vi prata om normer"?
    -Ibland.

  151. I den här kursen var det tacksamt,
    som när vi pratade om identitet.

  152. Då tog vi upp etiketter
    vi sätter på varandra.

  153. Vilka sätter jag på mig själv?

  154. Är jag vit? Lesbisk?
    Ser jag mig som svart, tjock, smal?

  155. Då kan vi verkligen prata om normer.

  156. Vilka påverkar oss, vilka inte?
    Men även i undervisningen.

  157. Zafire, du jobbar i gymnasiesärskola.
    Hur jobbar du med normer?

  158. Jag jobbar med sex och samlevnad
    i gymnasiesärskolan.

  159. Jag tänker att särskolan ofta
    är en ganska skyddad verkstad.

  160. Det är ofta separata enheter
    eller renodlade särskolor.

  161. Det är personaltätt.

  162. Om det inte är lärare eller pedagoger
    är det elevassistenter.

  163. Det är viktigt att skapa möjligheter
    för elever att träffas och umgås.

  164. Då kan ju personal få finnas med och
    hjälpa till med socialt samspel-

  165. -men de ska ge utrymme. Det saknas
    ofta ett privatliv i särskolan.

  166. De flesta elever har mycket personal
    omkring sig-

  167. -och ganska tajta relationer
    till föräldrar eller familj.

  168. Går man vidare till korttidshem
    eller fritids-

  169. -så finns det också mycket personal
    till dagliga verksamheter.

  170. Där är det viktigt att skapa
    förebilder som liknar en själv.

  171. Hur gör du det?

  172. Inom
    sex- och samlevnadsundervisningen-

  173. -försöker jag utgå från elevernas
    egna frågor och även deras svar-

  174. -och inte tänka att jag som inte har
    funktionsvariationer-

  175. -ska veta vad de är intresserade av
    eller ha rätt svar-

  176. -utan tänker att jag ska inte
    sätta agendan-

  177. -men se till att alla känner sig
    speglade i informationen jag kan ge.

  178. Det gör jag genom andra
    eller äldre elever-

  179. -men försöker också använda
    det material som finns-

  180. -som riktar sig till särskolan som
    har en representation av eleverna.

  181. Vi ska strax prata mer.

  182. När man jobbar med normer i skolan
    ska man veta att det är svårt.

  183. Det räcker inte att
    läsa en bok menar Christer Eidevald-

  184. -lektor på Barn och ungdoms-
    vetenskapliga institutionen.

  185. Välkommen. Vad menar du med det?

  186. Det blir lätt
    att man gör en "quick fix".

  187. Vi har ett problem, tar in
    en föreläsare, sen är det löst.

  188. Vi kan bocka av det från arbets-
    schemat eller planeringen.

  189. Men att arbeta normkritiskt måste ju
    in i arbetssättets alla delar.

  190. Man kan inte jobba normkritiskt
    bara på idrotten eller samlingen.

  191. Det är ju ett förhållningssätt:
    hur vi bemöter varandra-

  192. -hur vi pratar
    och vad som ses som självklart.

  193. Vad är svårast?

  194. Att synliggöra sitt förhållningssätt,
    för normer är ju ofta omedvetna.

  195. Vi för omedvetet vidare ett sätt
    att vara på som utestänger andra.

  196. Att rikta den blicken mot sig själv
    och öppna för olika sätt att vara-

  197. -kan vara svårt och kräver att man
    tänker mycket, kanske läser in sig.

  198. Man försöker förstå andra människor.

  199. Menar du
    att man lätt krånglar till det?

  200. Ja, eller gör det för enkelt,
    snarare.

  201. Vi gör det här momentet,
    så jobbar vi normkritiskt.

  202. Vi delar inte in i pojkar och flickor
    och jobbar därmed normkritiskt.

  203. Då har man visat på en sorts norm men
    mycket sker som man är ovetande om.

  204. Du hävdar att jobbar man med en norm
    föder det en annan.

  205. Man kan tro att man, när man byter
    till ett mer inkluderande arbetssätt-

  206. -men man måste följa upp: Vad hände
    nu? Exkluderar det här på andra sätt?

  207. -Har du nåt exempel?
    -Jag har jobbat med jämställdhet.

  208. Då tänker man att flickor och pojkar
    inte ska vara på ett visst sätt.

  209. En del har försökt få pojkarna mer
    feminina, flickorna ska ta för sig.

  210. Det skapar nya normer som inte passar
    alla. Så vad är nästa steg?

  211. Vi kanske inte ska dela upp dem
    utan gå in på individnivå.

  212. Då uppstår nya normer. Normkritiskt
    arbete är inte hitta ett arbetssätt-

  213. -utan ett synsätt att se på: "Vad
    hände? Exkluderar det på andra vis?"

  214. -Är det lätt att missa det?
    -Ja.

  215. Det kräver kunskap
    och att man har en öppenhet.

  216. Speciellt för oss som är i normen.
    Vi förstår inte vad problemet är.

  217. Inte för mig,
    men för dem som faller utanför-

  218. -är det ett problem
    som de ständigt måste brottas med.

  219. Vad är skillnaden
    mellan norm och värdering?

  220. En värdering är man rätt medveten om.
    "Det här tycker jag är rätt, fel."

  221. Normer säger vi ofta
    ligger omedvetet för oss.

  222. De inkluderar också en handling.

  223. Det är ett sätt att vara
    vi tar för givet.

  224. -Kan du ge exempel?
    -Hur man ska vara som man och kvinna.

  225. Man förväntas vara på ett visst sätt.

  226. Går man utanför den förväntade normen
    stöter man på motstånd.

  227. Lever man i normen har man svårt att
    förstå varför man inte får vara sån.

  228. Problemet är inte
    att jag är i normen-

  229. -utan att normerna skapar motstånd
    för dem som lever på andra sätt.

  230. Vad ska ett arbetslag tänka på-

  231. när de säger
    "Nu ska vi jobba normkritiskt"?

  232. -Vad ska de tänka på när de börjar?
    -Uthållighet.

  233. Man ska förstå att det inte är nåt
    man bockar av på några möten.

  234. Sen kunskap: att läsa in sig
    på diskrimineringsgrunderna-

  235. -och varför upplever sig
    folk diskriminerade?

  236. Vad kan vi göra åt det
    på vår skola eller arbetsplats?

  237. Sen också att man följer upp.
    Vad vill vi?

  238. Det är lätt att läsa en bok och säga
    att "Nu jobbar vi normkritiskt".

  239. -Hur gör man för att inte hamna där?
    -Hitta de egna problemen...

  240. ...på arbetsplatsen eller skolan,
    och hur man vill ändra dem.

  241. Hur får vi
    ett mer inkluderande arbetssätt?

  242. Och blev det som vi hade tänkt?
    Att man följer upp det hela.

  243. Tack, Christian, för att du kom.

  244. Vi ska till Stureby igen, där
    Rörmokaren har en fråga till panelen.

  245. Jag har en fråga som jag har tänkt
    mycket på sen jag började jobba.

  246. Den är: Hur bemöter vi
    i skola och förskola-

  247. -de normer som kommer
    med barn och föräldrar utifrån-

  248. -till exempel från medier,
    från affärer, från musik?

  249. Hur bemöter vi det,
    när vårt arbetssätt-

  250. -är att jobba
    mot kränkande behandling-

  251. -men samhället
    inte riktigt är där än?

  252. Hur ska man jobba där? Vad säger ni?

  253. Jag tänker
    som det Christian var inne på-

  254. -att kunskap är avgörande för att man
    ska kunna vara trygg som pedagog-

  255. -och bemöta stereotypa, kränkande
    uttalanden från barn och föräldrar.

  256. -Menar du att man ska ta upp det?
    -Om jag har normkritisk kompetens...

  257. ...och förstår vikten av
    att synliggöra normer-

  258. -och hur vi skapar exkludering
    med hjälp av normer.

  259. Är jag trygg i det är det kanske
    lättare att bemöta såna uttalanden.

  260. Menar du att man ska poängtera
    att "Nu sa du...", eller?

  261. Det är svårt att svara nåt
    som funkar i alla tillfällen.

  262. Jag brukar säga till pedagoger
    att bemöt alltid föräldrar.

  263. Var inte tyst. Fråga "Hur tänkte du
    kring det?" eller "Hur upplever du?"

  264. "Varför tycker du att det är viktigt
    att separera pojkigt och flickigt?"

  265. Eller vad det nu rör.

  266. För att våga ställa frågorna tillbaka
    behöver man kunskap och trygghet.

  267. Men, Zafire,
    vi har ju en likabehandlingsplan.

  268. Är det så svårt att få den att leva?

  269. Både ja och nej.
    Det beror på hur förankrad den är.

  270. Vi har läroplanen, likabehandlings-
    arbete, diskrimineringsgrunderna.

  271. Vi har så mycket bakom ryggen som vi
    faktiskt kan luta oss mot-

  272. -när vi jobbar intersektionellt
    eller mot mobbning-

  273. -eller mot normativa reproduktioner.

  274. "Juridiken", eller skyldigheterna
    eller möjligheterna finns ju redan.

  275. Men mycket behövs kring
    "Vilka är vi på plats?"

  276. "Vilka är vi som behöver lära oss?"
    Att lära sig se normerna...

  277. Det är ett enormt privilegium att
    slippa behöva stöta emot normerna.

  278. Då har man en normativ arbetsplats-

  279. -och måste lära sig om hetero-, cis-,
    religionsnormer - vad det kan vara.

  280. I så fall har vi en väldigt normativ
    arbetsplats.

  281. Då kanske man
    får se över rekryteringen.

  282. Om alla måste lära sig normkritik
    måste rekryteringen ändras-

  283. -för om alla måste lära sig betyder
    det att få ingår i andra normsystem-

  284. -eller kan spegla elever
    kring andra saker.

  285. Jag håller med, men tänker också att
    bara för att man själv bryter normen-

  286. -vet man kanske inte
    vad normkritik är.

  287. Det kan bli: "Jag är homosexuell.
    Då ska det vara så här för mig."

  288. Om man tänker ur elevperspektivet.
    Just när det gäller HBTQ-

  289. -eller de diskrimineringsgrunderna-

  290. -kan det ju vara så att det inte ens
    förekommer kränkningar-

  291. -för att ingen vågar vara sig själv.

  292. Man hör hur det skämtas om bögar och
    transor, så man vågar inte visa det.

  293. Då ser skolan inga kränkningar-

  294. -och då glömmer man bort
    att ens hitta främjande åtgärder.

  295. Den aspekten måste in, att alla
    diskrimineringsgrunder måste förstås.

  296. Och sen,
    även om inga kränkningar har synts-

  297. -vad är det i vår miljö och hur vi
    pratar som gör att ingen...

  298. Det är klart
    att det finns personer...

  299. -Som sitter där, tysta.
    -...som är trans, homo eller bi.

  300. Aisha, du har sagt att det behövs
    en normkritisk revolution.

  301. Har jag sagt det? Det var bra!

  302. Ja, om jag spinner vidare på det
    du och Christian har sagt-

  303. -att det är ingen "quick fix"
    utan kunskap som måste gå på djupet.

  304. Man kan fastna när man inser att
    likabehandlingsplanen inte säger nåt-

  305. -och när man saknar kunskap fastnar
    man ibland på första steget-

  306. -att få syn på "avvikarna",
    men då är vi där igen.

  307. Vi måste skapa ett nytt tänk
    där vi ser-

  308. -hur vi skapar idén
    av normalpersonen och avvikaren.

  309. Revolutionen är att det normkritiska
    perspektivet är revolutionerande.

  310. Det problematiserar det normativa,
    skapandet av en normstruktur-

  311. -det normativa och avvikaren.

  312. Det får bli slutordet.
    Tack för att ni kom.

  313. Tack ni som tittade! Gå gärna in
    och diskutera på #Lärlabbet.

  314. I nästa program pratar vi om vad vi
    gör när mobbning inträffar.

  315. Vem lägger vi ansvaret på? Hur får vi
    elever att ta ett större ansvar?

  316. Missa inte det. Eftersnacket
    kan du gå in och se på vår blogg.

  317. Ha det bra! Hej då.

  318. Textning: Magnus Karlsson
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Normer

Avsnitt 5 av 17

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Tema: mobbning. Normer och värderingar sätts tidigt i livet. Hur kan skolan jobba med normer och värderingar för att förhindra mobbning? Det pedagogiska arbetet på förskolan Rörmokaren går ut på att jobba normkritiskt - mot utanförskap och mobbning. Vi träffar förskolläraren Camilla Liljedahl.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Förskolepedagogik, Pedagogiska frågor > Sociala relationer, Värdegrund > Mobbning
Ämnesord:
Förskolepedagogik, Mobbning, Pedagogik, Pedagogisk psykologi, Samhällsvetenskap, Skolans socialpsykologi, Sociala relationer, Socialpsykologi, Sociologi, Undervisning, Värderingar
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i Lärlabbet

Säsong 1
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Se mobbning

Avsnitt 1 av 17

Att jobba framgångsrikt mot mobbning är svårt. En metod som fungerar på en skola, fungerar inte nödvändigtvis på en annan. Många konflikter i skolan startar på rasten. På Håstaskolan i Hudiksvall lyckas man minska mobbningen med hjälp av gemensamma rastaktiviteter. Vi träffar skolans rektor Hege Arola.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Samverkan

Avsnitt 2 av 17

Tema: mobbning. Ofta börjar mobbning på skolan och fortsätter sedan på fritiden. Men ibland är det tvärtom, konflikter som börjar efter skoltid följer med in i klassrummet nästa dag. Vilket ansvar har skolan för hur eleverna mår och vad de gör på sin fritid? Hur kan skolan samarbeta med föräldrar, föreningar eller andra delar av samhället för att förebygga mobbning efter skoltid?

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Nätmobbning

Avsnitt 3 av 17

Konflikter som uppstår i skolan fortsätter ofta ute på nätet. Hur ska skolan jobba med mobbningen som sker på nätet? Och är det verkligen skolans ansvar? Vi besöker Drottning Blankas gymnasium i Stockholm där rektor Norma Aznar har bestämt att de måste ta tag i nätmobbningen. De använder bland annat en app där eleverna när som helst på dygnet kan anmäla vad de ser eller råkar ut för.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Skolmiljö

Avsnitt 4 av 17

Tema: mobbning. Hur mycket påverkar skolmiljön mobbningen? Och hur kan man jobba med skolmiljön för att motverka mobbning? Vi besöker nya Raketskolan i Kiruna, en skola arkitektritad för att förebygga mobbning och utanförskap. En som lockades av den här miljön och arbetet på skolan är läraren Maria Isaksson.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Normer

Avsnitt 5 av 17

Tema: mobbning. Normer och värderingar sätts tidigt i livet. Hur kan skolan jobba med normer och värderingar för att förhindra mobbning? Det pedagogiska arbetet på förskolan Rörmokaren går ut på att jobba normkritiskt - mot utanförskap och mobbning. Vi träffar förskolläraren Camilla Liljedahl.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Ansvar

Avsnitt 6 av 17

Tema: mobbning. Hur ser ansvaret ut när mobbning är ett faktum? Har eleverna något ansvar? Vi besöker Östergårdsskolan i Halmstad, där man jobbar med kamratstödjare. Det innebär att några elever bland annat ska hålla koll och rapportera till vuxna om de ser att någon blir mobbad. Metoden har varit omdiskuterad och en del menar att det är fel att lägga ansvaret på eleverna. Samtidigt sker ofta mobbning när skolpersonal inte är närvarande. Anna Wälivaara som är lärare på skolan tycker att kamratstödjare, som en del i ett större antimobbningsarbete, fungerar bra.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Teknikstöd

Avsnitt 7 av 17

Tema: specialpedagogik. Teknikstöd i form av datorer, surfplattor och mobiler används ofta i skolmiljön. Om elever och lärare ökar kunskapen och medvetenheten kring den nya tekniken, lyckas barn i behov av särskilt stöd mycket bättre, säger specialpedagog Ulrika Jonson, Vallaskolan i Södertälje.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Inkludering

Avsnitt 8 av 17

Tema: specialpedagogik. Hur kan skolor lyckas med inkludering? På Rannebergsskolan i Angered har man anställt inkluderingspedagogen Lena Ekstrand. Hennes uppgift är att få alla att känna sig inkluderade.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Flerspråkighet

Avsnitt 9 av 17

Tema: specialpedagogik. Den enskilt svåraste uppgiften för specialpedagogen Anna Hansson på Angereds gymnasium är att kunna utläsa om en nyanländ elev med annat modersmål än svenska har en språkstörning eller av andra skäl inte har den språkprogression man kan förvänta sig i en viss ålder. För att kunna göra en fullständig kartläggning måste det finnas personer på skolan med pedagogisk bakgrund som talar elevernas språk, menar Anna Hansson. Det är en av lösningarna på Angereds gymnasium.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Tidigt stöd

Avsnitt 10 av 17

Tema: specialpedagogik. Hur arbetar bra skolor och lärare för att i tid upptäcka och ge rätt stöd? Vissa forskare menar att Finlands framgångsrika skola bland annat beror på att eleverna redan från tidig skolålder får det stöd de har behov av. Ungefär 20 % av Finlands skolelever har någon gång fått extra stöd för någon typ av skolsvårighet. Prorektor Annika Lassus och specialpedagog Lilian Vestergren på Övningsskolan i Vasa i Finland menar att det är extra viktigt att lägga mycket resurser tidigt på terminen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Elevens förståelse

Avsnitt 11 av 17

Tema: betyg och bedömning. Malin Carlsson är lärare i årskurs F-3 på Lindblomskolan i Hultsfred. Tillsammans med eleverna har hon utvecklat en PP-vägg. Det är en plansch där det tydligt anges vad man måste kunna inom ett visst ämne för att uppnå målen. Eleverna kan utgå från PP-väggen när de själva ska bedöma hur långt de har kommit i sitt eget lärande. Malin menar att det är viktigt att eleverna redan från början får vara med och bestämma hur de ska uppnå målen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Olika bedömningsunderlag

Avsnitt 12 av 17

Tema: betyg och bedömning. Det finns fler former av underlag än det skriftliga. Muntlig redovisning, grupparbeten, filmproduktion, blogg, podd och så vidare. Hur bedömer du som lärare dessa underlag? Hur mycket frirum har lärare i ett myndighetsutövande fält? Vi träffar Camilla Askebäck Diaz som är lärare i matematik, NO och förstelärare i digitala verktyg på Södermalmsskolan i Stockholm. För henne är det en självklarhet att bedömningen även sker i de digitala verktygen. Hon berättar hur hon jobbar med det.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Återkoppling, motivation och självkänsla

Avsnitt 13 av 17

Tema: betyg och bedömning. Efter några års experimenterande har svenskaläraren Olle Carlgren på Höglandsskolan i Bromma hittat den för honom bästa metoden för systematisk återkoppling till eleverna. - Det är inte det första utkastet som eleverna lämnar in som är det viktigaste, utan det eleverna faktiskt lär sig under tiden, menar Olle.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Sambedömning

Avsnitt 14 av 17

Tema: betyg och bedömning. I Ljusdals kommun storsatsas det på sambedömning. Carina Wikström är lärare på Slottegymnasiet. Hon berättar att likvärdigheten ökar när lärarna gör sambedömningar både inom lärarkollegiet på hennes gymnasium och tillsammans med lärare på andra skolor i kommunen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Att erövra yrket

Avsnitt 15 av 17

Tema: lärarprofessionen. Lärlabbet besöker Knutbyskolan och Christina Maelan. Hon är förstelärare och handledare till lärarstudenter som ska omsätta teori till praktik. Lyhördhet och respekt är två av de allra viktigaste komponenterna för att bli en bra lärare, säger Christina och hennes lärarstudent Georgios Varitmadis håller med. Studiogäster följer upp med samtal.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Den lärande läraren

Avsnitt 16 av 17

Tema: lärarprofessionen. Modersmålsläraren Tülay Gürgüns arbetsvecka ser ut som sina kollegors, men till skillnad från de flesta andra lärare ägnar hon nästan all sin fritid åt att ta in information från den digitala världen. På sin blogg samlar hon allt som kan vara intressant för pedagoger i form av övningar och pedagogiska spel. Tülay tycker att hela synsättet på hur lärare kan fortbildas inom det här området måste förändras. Studiogäster följer upp med samtal.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Framtidens lärande

Avsnitt 17 av 17

Tema: lärarprofessionen. Agneta Hedenström är rektor för Antnässkolan utanför Luleå. Hon menar att framtidens klassrum kommer att vara kreativa ytor utan gränser. Studiogäster följer upp med samtal.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler
Säsong 2
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Mottagandet

Avsnitt 1 av 29

Tema: nyanlända elever. På onsdagar kommer nyanlända barn och ungdomar till mottagningsenheten Välkomsten i Helsingborg. Det brukar bli fullt av liv och lite rörigt när alla samlas. Personalen tar reda på vilka olika språkgrupper alla tillhör och därefter påbörjas kartläggningen. Sedan en tid tillbaka har personalen använt sig av en modell som går i linje med de direktiv Skolverket kommer ut med i början av januari 2016. "Det bästa med att göra kartläggning här istället för på skolorna är likvärdigheten, vi erbjuder ju en samlad kompetens som kanske inte alla skolor har", säger Jenny Bladh, pedagogisk utvecklingskonsult på Välkomsten. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Inkludering

Avsnitt 2 av 29

Tema: nyanlända elever. Eftersom alla elever har olika bakgrund och förutsättningar att lära sig det svenska språket kan det för vissa ta väldigt lång tid att slussas in i det "normala". Därför är det viktigt att nyanlända elever parallellt med lektionerna i svenska får samma undervisning som de andra eleverna på skolan. Den här synen blev utgångspunkten för ett omtalat projekt i Navets språkklass i Örebro. "Det har fungerat positivt, både socialiserings - och resultatmässigt", menar läraren Suzanne Gynnhammar. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Lärandet

Avsnitt 4 av 29

Tema: nyanlända elever. Vad har nyanlända för kunskaper med sig till skolan och hur kan de kunskaperna omsättas i nya kunskaper? De nyanlända elever som har Åsa Sebelius som lärare utvecklar sitt språk genom genrepedagogik. Eleverna får ämnneskunskapen med sig om de förstår i vilka sammanhang och strukturer språket finns. Enligt modellen som Åsa arbetar med kan språket vara argumenterande, berättande, återgivande eller instruerande. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Samverkan

Avsnitt 5 av 29

Tema: nyanlända elever. Tack vare envishet och en stark vilja kunde de nyanlända lärarna till slut få praktikplatser på Mariedalsskolan i Vänersborg. Nu när en termin har gått konstaterar rektor Christina Hjern att det har varit ett väldigt lyckat projekt. - Det är oerhört viktigt för dem att starta ett liv här och det är oerhört viktigt för oss med många nyanlända elever att få lärare med deras kompetens, säger hon. Med avstamp i reportaget samtalar inbjudna studiogäster kring vikten av samverkan.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Digitalisering och demokrati

Avsnitt 6 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Vad innebär en digitaliserad skola i praktiken? Vad måste lärarna kunna och vilka möjligheter finns? Läraren Ylva Pettersson har varit drivande i Katedralskolan i Skaras digitalisering. Hon anser att det viktigaste är att man som lärare vågar släppa taget och lär sig att knyta färdighet till rätt digitalt verktyg. Idag kan Ylva konstatera att hennes elevers klassrum har utvidgats. Ett exempel på detta är att återkopplingen kan komma från människor de inte känner.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Datalogiskt tänkande

Avsnitt 7 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Vad är datalogiskt tänkande och hur kan det läras ut? Maria Franzén på Högåsskolan i Knivsta är bildläraren som lär eleverna att programmera minirobotar. Hon menar att eleverna tränar många olika förmågor som matematik, logiskt och kritiskt tänkande, tal, bild och samhällskunskap när de programmerar.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Källkritik

Avsnitt 8 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Lärlabbet besöker Murgårdsskolan i Sandviken som arbetar med källkritik i alla ämnen. Vet eleverna hur informationsvägarna fungerar på internet? Eftersom vi möts av så mycket information är det en demokratifråga att elever lär sig finna, värdera och analysera information kritiskt. En lärarpanel följer upp i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Eleven som producent

Avsnitt 9 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Helena von Malortie är slöjd- och bildlärare på Mosaikskolan i Malmö. Där går nyanlända elever från årskurs 7 till 9. Hennes elever får presentera sina kreativa arbeten genom att dokumentera dem digitalt på Ipads. När filmerna visas för andra klasser blir eleverna väldigt stolta och extra motiverade att göra ett bra arbete. En lärarpanel följer upp med samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Digital didaktik

Avsnitt 10 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Varför är lärarens kompetens i medie- och informationskunnighet, MIK, så viktig? Lärlabbet tar upp det digitala perspektivet på lärarrollen och de möjligheter som IT ger. Hur, när och i vilka syften väljer lärare digitala verktyg? Det finns en uppsjö av verktyg att välja mellan när en lärare designar sin undervisning. Vilka krav ställer det på lärarna? Lärlabbet besöker Tobias Ruthenberg på Lärarhögskolan i Borås som undervisar lärare och bibliotekarier i MIK. Skolan satsar även på att integrera MIK-undervisning i grundutbildningen för lärarstudenter.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Estetikens kraft

Avsnitt 11 av 29

Tema: estetik och lärande. I skolan har de estetiska ämnena samma självständiga roll som andra ämnen. Men de stöder också annat lärande och tränar barnen i betydelsefulla framtidskompetenser som kreativitet, analysförmåga, skapande, förmåga att förstå, tolka, uttrycka och kommunicera. Lärlabbet besöker Hortlaxskolan i Piteå där eleverna i årskurs 7-9 fördjupar sig i både manuella och digitala tekniker med bildläraren Stefan Holmgren. Till skillnad från på många andra håll har man också kvar kurser i fritt skapande. Bild är kommunikation, och målet med lärprocessen är att väcka elevernas fantasi och kreativa potential.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Estetiska lärprocesser

Avsnitt 12 av 29

Tema: estetik och lärande. Vi besöker Svedala där alla kommunens förskolebarn får upptäcka sina röster och sin musikalitet med sångpedagogen Elinor Fryklund. Det handlar om att ge barnen tillgång till den egna rösten och om sång på barnens villkor. Sedan sångundervisningen infördes på förskolan har man som bonus fått se hur bland annat barnens språkliga utveckling tar stora kliv framåt, berättar förskolechefen Anette Lindh.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Estetik för alla

Avsnitt 13 av 29

Tema: estetik och lärande. Vi besöker Sannarpsgymnasiet i Halmstad där dramapedagogen Malin Norlings elever går på särskolans individuella program. Funkisar kallar hon sina skådespelare, som alla har olika intellektuella och fysiska funktionsnedsättningar. Med dramapedagogiken som redskap undersöker de både sin egen identitet och samspelet med andra människor. Lärarpanelen följer upp med samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Elevhälsans betydelse

Avsnitt 14 av 29

Tema: elevhälsa. Elevhälsan är en avgörande faktor för att eleverna ska nå kunskapsmålen. Det anser man på Ekbackens skola i Fellingsbro. Verksamhetsutvecklare Åsa Jönsson berättar om skolans vision för varje elev: rätt till maximal kunskapsutveckling, rätt att känna trygghet på skolan och rätt till skolro. För att lyckas arbetar lärarna tätt ihop med elevhälsan. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Ökad psykisk hälsa

Avsnitt 15 av 29

Tema: elevhälsa. Hur uppnår man ökad psykisk hälsa i skolans värld? På Rotskärsskolan i Älvkarleby ses eleverna som sakkunniga i arbetet med elevhälsa. De vet var bristerna och problemen finns och blir delaktiga i det förebyggande arbetet för bättre fysisk och psykisk skolmiljö. Skolchef GunnMari Nordström berättar om hur vuxna och elever arbetar tillsammans med att förebygga stress, kränkningar och psykisk ohälsa. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Pedagogik och särskilt stöd

Avsnitt 16 av 29

Tema: elevhälsa. Vi besöker Friggaskolan i Östersund där man arbetar aktivt för att förekomma diagnoser och remisser. I kommunen har den gemensamma elevhälsan sökt olika sätt att förebygga koncentrations- och beteendesvårigheter i klassrummet. Skolpsykolog Niklas Fröst berättar hur kommunens skolpsykologer och pedagoger jobbar tillsammans. Eleverna får stöd att hitta strategier för sitt lärande. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler
Säsong 3
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Steget till ordinarie klass

Avsnitt 1 av 17

Tema: nyanlända och sen då? Innan många nyanlända svenskar kan delta i skolans ordinarie undervisning går de i en förberedelseklass. Forskning visar att det är viktigt hur övergången mellan förberedelseklassen och ordinarie undervisning sker. Skolinspektionen menar att få skolor har ett pedagogiskt välfungerande system för att vägleda nyanlända elever till ordinarie undervisning. Vi tittar närmare på hur man kan välkomna nyanlända svenskar in i skolans ordinarie undervisning.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Vara trygg och höra till

Avsnitt 2 av 17

Tema: nyanlända och sen då? Nyanlända elever kan uppleva otrygghet när de går från en förberedelseklass till ordinarie undervisning. Känslan kan bero på olika saker som en rädsla för mobbning eller utfrysning. Forskning har visat på att extra stöttning i undervisningen och psykosocialt stöd ökar nyanlända elevers möjligheter att lyckas i skolan. Vi ser närmare på vad psykosocialt stöd innebär och hur pedagoger kan ge nyanlända svenskar trygghet i skolan.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Att utveckla kunskaperna

Avsnitt 3 av 17

Tema: nyanlända och sen då? Hur stöttar man bäst eleverna i undervisningen så att de inte förlorar kunskap i de andra ämnena för att de inte kan svenska? I gymnasiet Lindesskolan möter vi Agneta Guhrén och hennes kolleger. För att öka motivationen bland nyanlända elever har skolan skapat en individanpassad modell för skolarbetet. En av grundbultarna i den är att eleverna i enskilda ämnen kan gå vidare till nästa steg oavsett när på läsåret de blir klara.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hitta till forskningen

Avsnitt 4 av 17

Tema: forskning i klassrummet. Hur kan lärare hitta forskning som de kan använda i klassrummet? Vad finns det för arenor där de kan ta del av den forskning som finns? Vad finns det för arenor där forskare och lärare kan mötas? I Skåne driver en grupp forskarutbildade lärare producentkooperativet VIS, Vetenskap i skolan, för att göra ny forskning lättillgänglig för lärare ute i kommunernas skolor.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Teori i praktiken

Avsnitt 5 av 17

Tema: forskning i klassrummet. Hur kan man som lärare göra sin undervisning bättre med hjälp av forskning? På Globala gymnasiet i Stockholm är många gymnasielärare forskarutbildade. Tillsammans har dessa gymnasielärare börjat erbjuda grundskolelärare fortbildning i ämnesdidaktik. På seminarieträffar diskuterar lärarna olika teoretiska begrepp. Grundskolelärarna kan sedan utifrån diskussionerna skapa praktiskt undervisningsmaterial.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Ett forskande förhållningssätt

Avsnitt 6 av 17

Tema: forskning i klassrummet. Hur kan lärare använda ett forskande förhållningssätt i vardagen? De flesta lärare har ett forskande förhållningssätt till sin undervisning. De omprövar sin undervisning, utvärderar lektioner och tar med sig resultaten till kommande undervisningstillfällen. Samma forskande förhållningssätt kan användas utanför undervisningen. Det innebär att man, enskilt eller tillsammans med kollegor, systematiskt utvärderar och omprövar vardagshändelser.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Lärande för hållbar utveckling

Avsnitt 7 av 17

Tema: hållbar utveckling. Förutsättningar för lärande för hållbar utveckling (LHU) är delaktighet, reflektion och olika perspektiv. Men vad är LHU? Hur får man in de globala målen i skolans vardag på olika stadier och på både lektioner och raster? Vi följer arbetet under en dag på förskolan Tomtebogårdsskolan i Umeå. Gäster i studion: förskolelärare Christine Jokijärvi, lågstadielärare Martin Holmgren och Mari Winter, lärare åk 6.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hållbart i alla ämnen

Avsnitt 8 av 17

Tema: hållbar utveckling. Förutsättningar för lärande för hållbar utveckling (LHU) är delaktighet, reflektion och olika perspektiv. Hur kan skolan arbeta ämnesövergripande inom LHU? Hur kan lärande om hållbar utveckling se ut i olika skolämnen? Vi följer arbetet under en dag på Skarpatorpsskolan i Skarpnäck. Gäster i studion: lärarna Gunni Karlsson, Mia Möller och Maria Hansson från Skarpatorpsskolan.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hållbara initiativ

Avsnitt 9 av 17

Tema: hållbar utveckling. Hur kan skolan främja hållbara elevinitiativ? I skolans styrdokument står att skolan dels ska ge eleverna handlingskompetens och dels bidra till en hållbar samhällsutveckling. Hur kan detta ske i praktiken? Vi besöker Johannebergsskolan Elyseum som arbetar med hållbar utveckling i kombination med entreprenöriellt lärande. Gäster i studion: grundskolelektor Ingela Bursjöö, försteläraren Cecilia Lind och läraren Sandra Löfberg.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hjärnan och inlärning

Avsnitt 10 av 17

Det är genom vårt sinnessystem som vi uppfattar och tolkar vår omvärld. Skolan kan genom auditiva, motoriska och visuella hjälpmedel få eleverna att lära sig effektivare. Vi besöker Örnässkolan i Luleå där lärarna arbetar med tester för att förbättra elevernas inlärning och minne. Gäster i studion är lärarna Anna Sandsten, Hans Törnkvist och Maria Nygård.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hjärnan och motivationen

Avsnitt 11 av 17

Skolan motiverar eleverna med yttre medel som beröm och betyg. Om man som lärare också kommer åt att aktivera elevernas inre motivation stöder man dem till att tro mer på sig själva och bli mer självgående. Den vägen lär de sig också mer, säger Mattias Dahlberg på Spångholmsskolan i Bara. Gäster i studion är lärarna Fredrik Berggren, Linda Sonesson och Mattias Dahlberg.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hjärnans kondition

Avsnitt 12 av 17

Kan man träna sin hjärna att bli smartare? På Kattegattgymnasiet i Halmstad har lärarna undersökt frågan. Gymnasiet började med ett system med hjärngym för att minska elevernas skolstress och ge bättre förutsättningar för inlärning. Tester visar att unga människors hjärnor förstärks av fysisk aktivitet - de blir mer koncentrerade, minns bättre, tål stress och blir mer kreativa.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Framtidens skolpolitik

Alla behövs och alla kan

Gustav Fridolin, språkrör för Miljöpartiet, talar om skolans utveckling de närmaste 40 åren. Inspelat i januari 2014. Arrangör: Steinbergs utbildning.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaSkolministeriet

Grafittan och moralpaniken

Konstnären Carolina Falkholt uppförde en grafittimålning av en snippa, en "grafitta", på en vägg i en högstadieskola i Nyköping. Verket var en kommentar till den verbala kränkningskultur som konstnären menar att högstadiet bär på. Men Nyköpings kommun, som hade beställt konstverket, fick kalla fötter när de såg resultatet.

Fråga oss