Titta

Lärlabbet

Lärlabbet

Om Lärlabbet

Säsong 1. För lärare, med lärare, av lärare. Tanken med serien är att den ska bidra till reflektion och handlingskraft hos pedagoger kring lärandeprocesser och visa att det ständigt finns möjligheter till yrkesutveckling.

Till första programmet

Lärlabbet : AnsvarDela
  1. Jobbar du i skolan
    och längtar efter inspiration?

  2. Är du nyfiken på andra lärares
    kunskap, erfarenheter och idéer?

  3. Eller vill du dela med dig av tips?

  4. Då har du kommit rätt.
    Välkommen till "Lärlabbet"-

  5. -programmet för, om och med dig
    som jobbar i skolan.

  6. Mobbning bland barn är ett problem
    som de flesta skolor brottas med.

  7. Att jobba framgångsrikt här är svårt.

  8. Därför har vi tittat på
    hur man kan jobba förebyggande.

  9. I dag är det den sista delen-

  10. -och vi ska summera och prata ansvar.

  11. Alla vuxna har ansvar när det gäller
    mobbning, föräldrar som skolpersonal-

  12. -men hur ser ansvaret ut när det väl
    händer, när mobbningen är ett faktum?

  13. Och eleverna? Har de nåt ansvar?

  14. För att utveckla det har vi bjudit in
    en panel med stor erfarenhet.

  15. Den består av:

  16. Daniel Gauser, biträdande rektor
    för elevhälsan i Segeltorpsskolan-

  17. -som arbetar för en likvärdig
    organisation i Huddinge kommun.

  18. Samuel Engelhardt,
    specialpedagog på Angereds gymnasiet-

  19. -utsedd till årets eldsjäl 2014
    av Emerichfonden.

  20. Pia Kangas, förstelärare
    på Rytmus gymnasium i Stockholm-

  21. -som föreläser i normkritik
    och bloggar för Lärarförbundet.

  22. -Välkomna!
    -Tack.

  23. Ordet "ansvar" kan ju låta lite hårt,
    som om nån är skyldig nåt-

  24. -men det kan ju vara nåt kollektivt,
    en form av delaktighet.

  25. Vad tänker ni om ordet "ansvar"?
    - Vad säger du, Daniel?

  26. Ansvar måste vi ta allihop
    på en skola, oavsett roll-

  27. -speciellt lika behandling
    mot kränkningar.

  28. Oavsett om du sitter på rektorstolen,
    är på golvet eller i matbespisningen-

  29. -måste vi alla ta ansvar
    för att eleverna mår bra.

  30. För mig är ansvar att man är vuxen
    på sin arbetsplats.

  31. Man är med och tar ansvar,
    och man visar barn vad ansvar är-

  32. -och förhoppningsvis får dem att
    ta ansvar genom att vara en förebild.

  33. Vi har alla ett ansvar
    för det sociala sammanhanget vi är i.

  34. Vi vuxna kanske har
    ett extra stort ansvar.

  35. Vi ska lära eleverna att ta ansvar.

  36. Vi ska prata mer, men först ska vi
    till Östergårdsskolan i Halmstad.

  37. Där jobbar man med kamratstödjare.

  38. Där ska några få elever hålla koll
    och rapportera om nån blir mobbad.

  39. Det är omdiskuterat. Det kanske är
    fel att lägga ansvaret på eleverna-

  40. -men mobbning sker ju ofta
    när skolpersonal inte är närvarande.

  41. Anna Wälivaara tycker
    att kamratstödjare fungerar bra.

  42. Jag trivs med att jobba med människor
    och tycker att det är meningsfullt.

  43. Jag känner att jag utvecklas själv
    genom kontakten med eleverna.

  44. Vi har 650 elever
    och 21 olika språk som talas.

  45. Det blir en dynamik med olika
    kulturer. Man lär av varandra.

  46. Samhället borde vara så,
    att man lär av varandras kulturer.

  47. Skolan borde spegla samhället.

  48. På vår skola arbetar vi mot mobbning
    bland annat med kamratstödjare.

  49. Det är elever från år 7 till 9
    som är kamratstödjare.

  50. Vi är också fyra stycken vuxna
    som jobbar med dem-

  51. -en kurator, en skolsköterska,
    en skolvärd och jag som är lärare.

  52. Vi träffar eleverna regelbundet
    under året-

  53. -och på de träffarna
    har vi värderingsövningar med dem.

  54. Sedan går de till år 6
    och gör de här värderingsövningarna.

  55. Vi över på hur man pratar om
    varför man gör övningarna-

  56. -till exempel att skapa trygghet i
    klassen eller att lära sig samarbeta.

  57. Det ska de prata med år 6 om.

  58. Kamratstödjarna är en viktig del
    på skolan-

  59. -för de finns med på rasterna
    när vi vuxna inte alltid är där.

  60. Då kan de komma
    och prata med oss direkt-

  61. -om att de har sett nån
    som ser ensam eller utsatt ut.

  62. -eller så kan de skriva det
    på anonyma lappar när vi har mötena-

  63. -att nån person kanske är utsatt.

  64. Sedan jobbar vi vuxna vidare med det.

  65. Vi brukar uppmuntra dem
    att säga ifrån-

  66. -om man hör att nån säger nåt elakt
    till nån annan.

  67. Man kan uppmuntra dem att hämta
    en vuxen om det är nåt större bråk-

  68. -så att man känner att det är okej
    att tala om när man ser nåt-

  69. -så att inte mobbningen får fortsätta
    för att ingen talar om det.

  70. Det händer alltid
    när vi vuxna inte är där.

  71. Det händer sällan när vi är där.

  72. Om man vet om att det finns många
    elever som talar om när det händer-

  73. -kanske man inte vågar fortsätta.
    Hoppas vi.

  74. Det är deras största uppgift,
    att sprida det.

  75. Det kan även vara andra som känner
    att om en kamratstödjare säger ifrån-

  76. -kan jag också göra det. De kan vara
    förebilder för andra elever.

  77. Vi har jobbar med kamratstödjare
    i många år-

  78. -och hoppas att det är med
    och förebygger mobbning.

  79. Det bästa med vårt arbetssätt
    är att det involverar eleverna-

  80. -och att de blir engagerade
    i arbetet mot mobbning.

  81. När de talar om för oss
    vad som har hänt-

  82. -kan vi hjälpa dem på ett vuxet sätt.

  83. Får vi inte veta det
    kan vi inte göra nåt åt det.

  84. Nu är frågan hur man
    ska utveckla arbetet ännu mer-

  85. -så att all personal blir engagerad
    i att använda värderingsövningar-

  86. -och på så sätt förebygga mobbning.

  87. Vad säger ni? Hur kan de utveckla
    den här verksamheten vidare?

  88. Det är viktigt att fortsätta
    involvera eleverna i arbetet.

  89. På vilket sätt?

  90. Nästa steg blir att skapa aktiviteter
    när elever är med elever på raster-

  91. -där de har roligt ihop.

  92. Man kan ge dem utrymme
    att skapa en aktivitet tillsammans-

  93. -där de trivs och mår bra ihop.

  94. -Tillsammans med vuxna då?
    -Med styrning av vuxna.

  95. Där vuxna hjälper dem
    att ta fram material, verktyg-

  96. -eller ytor att umgås på-

  97. -att se till att de inte blir
    anonyma för varandra.

  98. -Samuel?
    -Det finns en viss fara i det.

  99. Jag är imponerad av arbetet de har
    gjort, men jag ser en fara i det-

  100. -när man inte vet
    vilka som blir kamratstödjare.

  101. Jag kan se en risk att
    kamratstödjarna blir en elit för sig.

  102. Jag tror, som flera har sagt,
    att man måste bredda det rejält-

  103. -och titta på
    hur man rekryterar kamratstödjarna.

  104. -Hur bör man rekrytera dem?
    -Genom att ha samtal med klasser.

  105. Man ser vilka man får med, och inte
    bara tar de populäraste eleverna.

  106. Framförallt skulle jag vilja se
    mycket mer deltagande från de vuxna-

  107. -även i grupperna med eleverna så att
    de känner stöd från vuxenvärlden.

  108. Ska inte lärarna
    utse dem som blir kamratstödjare?

  109. Det kan vara en fara i det.

  110. Det kan bli så
    att de blir "gullgrisen"-

  111. -och då får man ett filter mellan
    läraren och de andra på skolan.

  112. De blir de bara "tjallare",
    så man måste vara försiktig.

  113. Får man det att fungera
    är det fantastiskt.

  114. Pia, vad säger du?

  115. Jag tycker att det är problematiskt-

  116. -för att man utgår från
    att det kommer att ske kränkningar.

  117. Det vore bättre att jobba mot
    att det inte ska ske kränkningar.

  118. Där måste man involvera alla elever
    att prata om värdegrundsfrågor.

  119. Det måste vi göra med alla elever.

  120. De är ju nöjda med sitt system, men
    jag tycker att det är ett tankefel.

  121. Vad är vinningen med att alla är med?

  122. Alla elever äger ju
    sin sociala samvaro tillsammans.

  123. Den miljön
    äger ju eleverna tillsammans-

  124. -och några kan inte vara bärare
    av den kulturen. Alla måste vara med.

  125. -Hur jobbar man med det?
    -Man gör samma sak med alla elever.

  126. Kontinuerligt och i alla ämnen
    ska man lyfta de här frågorna mer.

  127. Finns det andra sätt att involvera
    elever i arbetet mot mobbning-

  128. -där de har större delaktighet?

  129. Jag fortsätter på det vi är inne på-

  130. -att göra eleverna engagerade i vad
    som händer i klassrummet och utanför-

  131. -att inte bara kamratstödjarna
    hittar på aktiviteter-

  132. -utan alla elever som vill
    får möjlighet att starta upp saker-

  133. -som gör det kul
    att vara tillsammans.

  134. -Vill du säga nåt?
    -Det ska inte vara nåt som kommer in.

  135. Jag vill se det inne i ämnena
    från nollan upp till nian-

  136. -att det är naturligt
    att ofta ta upp de här frågorna-

  137. -och inte bara när det händer nåt.

  138. Det ska ske undervisningsmässigt att
    skapa attitydförändringar naturligt.

  139. -Hur gör man det som pedagog?
    -Där jag jobbar har vi "livskunskap".

  140. Det ingår obligatoriskt-

  141. -och både personalen och eleverna
    får samma utbildning.

  142. Då gäller det att skapa
    attitydförändringar som är genuina-

  143. -och inte bara för stunden
    när man har gruppövningarna.

  144. Daniel, vad kan du som rektor göra
    för att stötta lärarna i det här?

  145. Jag tror att om man skapar
    en struktur på skolan-

  146. -och lyfter frågorna högt upp
    kan man komma långt.

  147. Det åligger ledningen att se till
    att personalen får samtala om det-

  148. -dels om problematiken
    på just den skolan-

  149. -men även om främjande normkritik
    och hur vi arbetar med det.

  150. Om man startar med lärarna
    och personalen i de frågorna-

  151. -får vi fram att det är viktigt
    vilket de för med sig i klassrummen-

  152. -när de pratar med
    och förhåller sig till eleverna.

  153. Det kan vara bra
    att ha särskilda lektioner-

  154. -men det som sker varje dag
    kan vi som ledning ge strukturer för.

  155. Som rektor har du ansvar
    för att förhindra att mobbning sker-

  156. -men du är den som är längst bort
    när det väl händer. Hur känns det?

  157. Det är ju jobbigt, så klart-

  158. -men jag måste ju lita på att
    det arbetet som mina pedagoger gör-

  159. -den relationen de jobbar upp
    till sina elever-

  160. -att den ger att vi får reda på allt
    och kan arbeta med kränkningarna.

  161. Vad gör du själv när det inträffar?

  162. Vi har ett system
    med incidentrapporter.

  163. När en kränkning sker är det upp till
    den vuxne som var där-

  164. -att kortfattat dokumentera.

  165. All den dokumentationen tar vi hand
    om för att se hur vi går vidare.

  166. Det är viktigt med uppföljningarna.

  167. -Samtalar du med eleverna?
    -Det händer.

  168. -Hur går det till?
    -Jag för ett förbehållslöst samtal.

  169. Jag frågar vad som har hänt.

  170. -Hur för man ett sånt samtal?
    -Det är känsligt, eller olika.

  171. -Är det nåt särskilt du tänker på?
    -Att inte lägga skuld på eleven.

  172. Det här med uppföljning
    pratade du om Samuel.

  173. Ofta är det nåt elevhälsoteam
    som pratar med den som mobbar.

  174. Men det finns faror med det.

  175. Man kan tänka sig själv att vara
    ensam ungdom med sju-tio vuxna.

  176. Allt fokus är på dig.
    Du har gjort nåt som ska rättas till.

  177. Det gör att man låser sig.

  178. Vi har lagt om systemet så att det är
    högst två som pratar med eleverna-

  179. -så att man får samtal och inte
    tillrättavisande i en stor flock.

  180. Det känns mycket bättre, och man bör
    aldrig ta situationen med en gång.

  181. Och man ska aldrig prata med
    båda samtidigt. Det förekommer ju.

  182. Då får alltid nån ge sig, och den
    som har blivit utsatt är rädd.

  183. Det är känsligt hur man bearbetar
    det, och hur man följer upp det.

  184. Man får visa eleven
    att vi inte har släppt det.

  185. Det är viktigt
    att man begränsar antalet kontakter-

  186. -så att de får
    en relation och trygghet.

  187. Ofta har "förövaren"
    också sin historia-

  188. -som man kan förstå och kanske rätta
    till genom en attitydförändring.

  189. -Jag tror på en icke-dömande metod.
    -Det var Daniel också inne på.

  190. Ja, att inte skuldbelägga.

  191. Att föra samman två elever där det
    har skett kränkning får vi inte göra.

  192. Det är inte elevernas uppgift
    att lösa det. Det är vårt jobb.

  193. De ska inte sitta i medlingssamtal
    utan vi får se till att de slutar.

  194. Pia?

  195. Jag har inte jobbat så mycket
    med elever när det händer.

  196. Det jag vill prata om
    är det förebyggande arbetet.

  197. Vi har jobbat med att diskutera
    normer och maktstrukturer-

  198. -och vad som gör
    att konflikterna uppstår-

  199. -och problematisera det
    inom ramen för undervisningen.

  200. Vi jobbar med mycket med det i ettan-

  201. -men det genomsyrar
    hela deras gymnasietid.

  202. De får hela tiden brottas med
    sina föreställningar om sig själv-

  203. -om varandra och om hur vi ska vara
    mot varandra i skolan.

  204. Ni jobbar med elever i grundskola
    och gymnasium.

  205. Nu ska jag prata med nån
    som jobbar med barnen i förskolan.

  206. Margareta Öhman är barnpsykolog,
    barnkulturvetare och förskolekonsult.

  207. -Välkommen hit!
    -Tack.

  208. Hur jobbar man med mindre barn när en
    konflikt uppstår? Hur kliver man in?

  209. Det är ingen skillnad vilken ålder
    barnen har. Våra verktyg är desamma.

  210. Jag håller med mina kollegor.

  211. Det handlar om att kunna gå in
    i samtal med barnen och möta dem där-

  212. -och vara icke-dömande.

  213. Hur tänker du konkret?
    Om två barn träter, hur går man in?

  214. Först måste man avgöra
    om man ska gå in.

  215. De små barnen håller ju på
    att lära sig hur vi är tillsammans.

  216. De jobbar med sina relationer
    och utforskar glädje och vänskap-

  217. -men också makt, dominans
    och manipulationer.

  218. Där behöver de stöd, men ibland
    ska vi låta dem klara det själva.

  219. Vi ska förstås ingripa
    när det blir destruktivt.

  220. Då särar vi dem.
    Vi går in och stoppar och särar.

  221. Vi kan komma överens med barnen-

  222. -om vi ska säga "stopp", "vänta lite"
    eller "lyssna nu".

  223. Kanske ska vi inte samtala
    med båda barnen på en gång-

  224. -utan först med det ena.

  225. Finns det några strategier
    som man kan ge barnen själva?

  226. Ja, precis!

  227. Att lära barn att ta ansvar handlar
    om att ta ansvar för sig själv.

  228. Det är väldigt bra att lära barnen
    att ta time-out.

  229. Vi ska inte ta time-out-

  230. -men barnen kan gå därifrån
    och sortera bland sina känslor-

  231. -så att de inte kränker varandra
    för att de blir irriterade.

  232. Men vi ska alltid ta "time-in",
    och vi är viktiga förebilder.

  233. Om vi kan gå in, sära barnen
    och föra induktiva samtal-

  234. -som går ut på att fråga
    vad som hände, vad de ville-

  235. -hur de tänkte och hur de tror
    att den andra upplevde situationen...

  236. Om du hade varit henne,
    hur hade du då tänkt om det här?

  237. Hur skulle du kunna göra annorlunda?

  238. Det handlar om vad som är
    förhandlingsbart och vad som är "no".

  239. Om det är absolut "no-no"
    får vi ju markera och säga stopp.

  240. Ibland är barnen arga
    och behöver vara arga färdigt först.

  241. Om vi har det förhållningssättet
    får barnen det också.

  242. De lär sig snabbt av hur vi vuxna
    tar hand om situationerna.

  243. Hur kan man som pedagog gå in
    och lyfta nån som blir mobbad?

  244. Det är också ett förebyggande arbete.

  245. Det är svårt att göra nåt nytt
    när det har skitit sig-

  246. -när vi står där och upptäcker
    att det finns ett negativt klimat.

  247. Det vi kan göra
    är att vara resursdetektiver-

  248. -och titta på vad varje barn har
    för personliga styrkor och resurser-

  249. -och alltid lyfta fram
    att olikheterna är en tillgång.

  250. Man kan låta barnens olika styrkor
    och karaktärsegenskaper-

  251. -vara mer tongivande
    när man ska jobba i grupp.

  252. Det vi får göra är att undersöka
    när det fungerar och lyfta det.

  253. Kanske är nåt barn
    intresserat av dinosaurier.

  254. Då kanske vi kan jobba med det och
    lyfta fram att en kompis kan mycket-

  255. -och kan visa och lära oss andra.

  256. Jättebra! Tack så mycket.

  257. Att som pedagog
    lyfta nån som blir mobbad-

  258. -eller att få den som mobbar att ta
    ansvar har du jobbat med, Samuel.

  259. Jag kallar det lite förmätet
    för absolutionsmetoden.

  260. Om det inte händer igen
    har det inte hänt.

  261. Jag jobbade på barnpsyk
    innan Angeredsgymnasiet-

  262. -och ett av mina uppdrag var
    att när det var akutsituationer-

  263. -kunde jag åka ut och träffa
    klasserna eller elevgruppen.

  264. Jag stödde mig
    på en dansk psykolog, Nissen-

  265. -som skrev "Involveringspedagogik"
    som var väldigt bra.

  266. Den handlade om
    det icke-dömande samtalet.

  267. Jag kommer ut i klassen och låtsas
    inte veta varför jag är där.

  268. Jag är där för att prata om hur man
    skapar förtroende för varandra.

  269. Hela tiden försöker jag lyfta
    personen som jag vet är offret.

  270. Man kan ta ämnen
    som det inte finns svar på-

  271. -smak, kläder, mode eller musik,
    där inte nån har sanningen.

  272. Jag kan gruppera dem, men inte
    förövaren och barnet i samma grupp-

  273. -men de finns med
    när man diskuterar de här frågorna.

  274. Jag bidrar genom att lyfta den här
    personen när den säger nånting.

  275. "Det vara smart" kan jag säga
    och sedan gå vidare.

  276. Det förutsätter att ingen vet om
    att du vet vem som är mobbad.

  277. Pia, du jobbar med det långsiktiga
    arbetet, hur man kan förhindra.

  278. Vad är viktigast i det jobbet?

  279. Vi har jobbat normkritiskt-

  280. -och det är en bra metod
    när man ska problematisera-

  281. -varför vi bildar grupperingar
    och "vi-och-de".

  282. Det är ofta en maktstruktur
    som ligger bakom.

  283. Man skapar sociala sammanhang
    genom att distansera sig från andra.

  284. Det är viktigt att problematisera,
    och våra elever växer när de ser det-

  285. -när de förstår strukturer i
    samhället och strukturer i sin skola.

  286. De växer och får nya glasögon
    som de sedan inte kan ta av sig.

  287. De bär med sig perspektiven in
    i livet och hem till sina föräldrar.

  288. Det är många som säger
    att andra kompisar inte förstår-

  289. -och då känner de sig
    kloka och vuxna.

  290. Det är vårt viktigaste uppdrag, att
    värderingar ska bli generaliserbara.

  291. De ska inte bara kunna tillämpas
    i skolan.

  292. Eleverna ska bära med sig
    de här värderingarna.

  293. De ska förhålla sig till andra
    resten av livet.

  294. Samuel, du jobbar
    på Angeredsgymnasiet.

  295. Det är ofta grupper som hamnar
    i konflikt. Hur löser man det?

  296. Vi kan ta exemplet med 11 september.

  297. Dagen efter möter jag en grupp
    palestinska ungdomar som skriker:

  298. "Nu fick judarna vad de förtjänade."

  299. Det är rätt tungt att ta dagen efter.

  300. I det läget plockade jag in dem
    på mitt rum. Det var väldigt trångt.

  301. Vi diskuterade individuell terror
    och gruppens terror.

  302. Vem har rätt att vara talesman?

  303. Det var en politisk diskussion.
    De var gamla nog att prata abstrakt.

  304. Ofta sker konflikterna
    när det händer nåt i världen.

  305. Det gör att man får ta
    det perspektivet.

  306. Vi kan ta det forna Jugoslavien.

  307. Ni är här från Serbien och Kosovo
    och har alla haft skäl att komma hit.

  308. Ska ni ta med er konflikten?
    Man för ett resonemang.

  309. När de är i gymnasieåldern ska de
    teoretiskt kunna resonera kring det.

  310. När det händer en enskild
    får man göra på annat sätt.

  311. Det här är ju inte mobbning-

  312. -utan en förlängning på händelser
    i de gamla hemländerna.

  313. När det sker nåt i världen ska jag se
    om vi har ungdomar från båda sidor.

  314. Redan där ska jag förebygga
    innan det eskalerar till nånting.

  315. Tack för att ni kom hit och delade
    med er av tankar, tips och råd.

  316. Gå gärna in och diskutera
    under hashtag lärlabbet.

  317. Nästa gång ska vi titta närmare på
    specialpedagogik. Missa inte det!

  318. Ha det gott!

  319. Textning: Jenny Tegnborg
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Ansvar

Avsnitt 6 av 17

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Tema: mobbning. Hur ser ansvaret ut när mobbning är ett faktum? Har eleverna något ansvar? Vi besöker Östergårdsskolan i Halmstad, där man jobbar med kamratstödjare. Det innebär att några elever bland annat ska hålla koll och rapportera till vuxna om de ser att någon blir mobbad. Metoden har varit omdiskuterad och en del menar att det är fel att lägga ansvaret på eleverna. Samtidigt sker ofta mobbning när skolpersonal inte är närvarande. Anna Wälivaara som är lärare på skolan tycker att kamratstödjare, som en del i ett större antimobbningsarbete, fungerar bra.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Skola och samhälle, Pedagogiska frågor > Sociala relationer, Värdegrund > Mobbning
Ämnesord:
Elever, Mobbning, Pedagogik, Pedagogisk psykologi, Samhällsvetenskap, Skolan, Skolans socialpsykologi, Sociala relationer, Socialpsykologi, Sociologi, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i Lärlabbet

Lärlabbet
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Se mobbning

Avsnitt 1 av 17

Att jobba framgångsrikt mot mobbning är svårt. En metod som fungerar på en skola, fungerar inte nödvändigtvis på en annan. Många konflikter i skolan startar på rasten. På Håstaskolan i Hudiksvall lyckas man minska mobbningen med hjälp av gemensamma rastaktiviteter. Vi träffar skolans rektor Hege Arola.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Samverkan

Avsnitt 2 av 17

Tema: mobbning. Ofta börjar mobbning på skolan och fortsätter sedan på fritiden. Men ibland är det tvärtom, konflikter som börjar efter skoltid följer med in i klassrummet nästa dag. Vilket ansvar har skolan för hur eleverna mår och vad de gör på sin fritid? Hur kan skolan samarbeta med föräldrar, föreningar eller andra delar av samhället för att förebygga mobbning efter skoltid?

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Nätmobbning

Avsnitt 3 av 17

Konflikter som uppstår i skolan fortsätter ofta ute på nätet. Hur ska skolan jobba med mobbningen som sker på nätet? Och är det verkligen skolans ansvar? Vi besöker Drottning Blankas gymnasium i Stockholm där rektor Norma Aznar har bestämt att de måste ta tag i nätmobbningen. De använder bland annat en app där eleverna när som helst på dygnet kan anmäla vad de ser eller råkar ut för.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Skolmiljö

Avsnitt 4 av 17

Tema: mobbning. Hur mycket påverkar skolmiljön mobbningen? Och hur kan man jobba med skolmiljön för att motverka mobbning? Vi besöker nya Raketskolan i Kiruna, en skola arkitektritad för att förebygga mobbning och utanförskap. En som lockades av den här miljön och arbetet på skolan är läraren Maria Isaksson.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Normer

Avsnitt 5 av 17

Tema: mobbning. Normer och värderingar sätts tidigt i livet. Hur kan skolan jobba med normer och värderingar för att förhindra mobbning? Det pedagogiska arbetet på förskolan Rörmokaren går ut på att jobba normkritiskt - mot utanförskap och mobbning. Vi träffar förskolläraren Camilla Liljedahl.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Ansvar

Avsnitt 6 av 17

Tema: mobbning. Hur ser ansvaret ut när mobbning är ett faktum? Har eleverna något ansvar? Vi besöker Östergårdsskolan i Halmstad, där man jobbar med kamratstödjare. Det innebär att några elever bland annat ska hålla koll och rapportera till vuxna om de ser att någon blir mobbad. Metoden har varit omdiskuterad och en del menar att det är fel att lägga ansvaret på eleverna. Samtidigt sker ofta mobbning när skolpersonal inte är närvarande. Anna Wälivaara som är lärare på skolan tycker att kamratstödjare, som en del i ett större antimobbningsarbete, fungerar bra.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Teknikstöd

Avsnitt 7 av 17

Tema: specialpedagogik. Teknikstöd i form av datorer, surfplattor och mobiler används ofta i skolmiljön. Om elever och lärare ökar kunskapen och medvetenheten kring den nya tekniken, lyckas barn i behov av särskilt stöd mycket bättre, säger specialpedagog Ulrika Jonson, Vallaskolan i Södertälje.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Inkludering

Avsnitt 8 av 17

Tema: specialpedagogik. Hur kan skolor lyckas med inkludering? På Rannebergsskolan i Angered har man anställt inkluderingspedagogen Lena Ekstrand. Hennes uppgift är att få alla att känna sig inkluderade.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Flerspråkighet

Avsnitt 9 av 17

Tema: specialpedagogik. Den enskilt svåraste uppgiften för specialpedagogen Anna Hansson på Angereds gymnasium är att kunna utläsa om en nyanländ elev med annat modersmål än svenska har en språkstörning eller av andra skäl inte har den språkprogression man kan förvänta sig i en viss ålder. För att kunna göra en fullständig kartläggning måste det finnas personer på skolan med pedagogisk bakgrund som talar elevernas språk, menar Anna Hansson. Det är en av lösningarna på Angereds gymnasium.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Tidigt stöd

Avsnitt 10 av 17

Tema: specialpedagogik. Hur arbetar bra skolor och lärare för att i tid upptäcka och ge rätt stöd? Vissa forskare menar att Finlands framgångsrika skola bland annat beror på att eleverna redan från tidig skolålder får det stöd de har behov av. Ungefär 20 % av Finlands skolelever har någon gång fått extra stöd för någon typ av skolsvårighet. Prorektor Annika Lassus och specialpedagog Lilian Vestergren på Övningsskolan i Vasa i Finland menar att det är extra viktigt att lägga mycket resurser tidigt på terminen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Elevens förståelse

Avsnitt 11 av 17

Tema: betyg och bedömning. Malin Carlsson är lärare i årskurs F-3 på Lindblomskolan i Hultsfred. Tillsammans med eleverna har hon utvecklat en PP-vägg. Det är en plansch där det tydligt anges vad man måste kunna inom ett visst ämne för att uppnå målen. Eleverna kan utgå från PP-väggen när de själva ska bedöma hur långt de har kommit i sitt eget lärande. Malin menar att det är viktigt att eleverna redan från början får vara med och bestämma hur de ska uppnå målen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Olika bedömningsunderlag

Avsnitt 12 av 17

Tema: betyg och bedömning. Det finns fler former av underlag än det skriftliga. Muntlig redovisning, grupparbeten, filmproduktion, blogg, podd och så vidare. Hur bedömer du som lärare dessa underlag? Hur mycket frirum har lärare i ett myndighetsutövande fält? Vi träffar Camilla Askebäck Diaz som är lärare i matematik, NO och förstelärare i digitala verktyg på Södermalmsskolan i Stockholm. För henne är det en självklarhet att bedömningen även sker i de digitala verktygen. Hon berättar hur hon jobbar med det.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Återkoppling, motivation och självkänsla

Avsnitt 13 av 17

Tema: betyg och bedömning. Efter några års experimenterande har svenskaläraren Olle Carlgren på Höglandsskolan i Bromma hittat den för honom bästa metoden för systematisk återkoppling till eleverna. - Det är inte det första utkastet som eleverna lämnar in som är det viktigaste, utan det eleverna faktiskt lär sig under tiden, menar Olle.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Sambedömning

Avsnitt 14 av 17

Tema: betyg och bedömning. I Ljusdals kommun storsatsas det på sambedömning. Carina Wikström är lärare på Slottegymnasiet. Hon berättar att likvärdigheten ökar när lärarna gör sambedömningar både inom lärarkollegiet på hennes gymnasium och tillsammans med lärare på andra skolor i kommunen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Att erövra yrket

Avsnitt 15 av 17

Tema: lärarprofessionen. Lärlabbet besöker Knutbyskolan och Christina Maelan. Hon är förstelärare och handledare till lärarstudenter som ska omsätta teori till praktik. Lyhördhet och respekt är två av de allra viktigaste komponenterna för att bli en bra lärare, säger Christina och hennes lärarstudent Georgios Varitmadis håller med. Studiogäster följer upp med samtal.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Den lärande läraren

Avsnitt 16 av 17

Tema: lärarprofessionen. Modersmålsläraren Tülay Gürgüns arbetsvecka ser ut som sina kollegors, men till skillnad från de flesta andra lärare ägnar hon nästan all sin fritid åt att ta in information från den digitala världen. På sin blogg samlar hon allt som kan vara intressant för pedagoger i form av övningar och pedagogiska spel. Tülay tycker att hela synsättet på hur lärare kan fortbildas inom det här området måste förändras. Studiogäster följer upp med samtal.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Framtidens lärande

Avsnitt 17 av 17

Tema: lärarprofessionen. Agneta Hedenström är rektor för Antnässkolan utanför Luleå. Hon menar att framtidens klassrum kommer att vara kreativa ytor utan gränser. Studiogäster följer upp med samtal.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler
Lärlabbet
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Mottagandet

Avsnitt 1 av 29

Tema: nyanlända elever. På onsdagar kommer nyanlända barn och ungdomar till mottagningsenheten Välkomsten i Helsingborg. Det brukar bli fullt av liv och lite rörigt när alla samlas. Personalen tar reda på vilka olika språkgrupper alla tillhör och därefter påbörjas kartläggningen. Sedan en tid tillbaka har personalen använt sig av en modell som går i linje med de direktiv Skolverket kommer ut med i början av januari 2016. "Det bästa med att göra kartläggning här istället för på skolorna är likvärdigheten, vi erbjuder ju en samlad kompetens som kanske inte alla skolor har", säger Jenny Bladh, pedagogisk utvecklingskonsult på Välkomsten. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Inkludering

Avsnitt 2 av 29

Tema: nyanlända elever. Eftersom alla elever har olika bakgrund och förutsättningar att lära sig det svenska språket kan det för vissa ta väldigt lång tid att slussas in i det "normala". Därför är det viktigt att nyanlända elever parallellt med lektionerna i svenska får samma undervisning som de andra eleverna på skolan. Den här synen blev utgångspunkten för ett omtalat projekt i Navets språkklass i Örebro. "Det har fungerat positivt, både socialiserings - och resultatmässigt", menar läraren Suzanne Gynnhammar. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Lärandet

Avsnitt 4 av 29

Tema: nyanlända elever. Vad har nyanlända för kunskaper med sig till skolan och hur kan de kunskaperna omsättas i nya kunskaper? De nyanlända elever som har Åsa Sebelius som lärare utvecklar sitt språk genom genrepedagogik. Eleverna får ämnneskunskapen med sig om de förstår i vilka sammanhang och strukturer språket finns. Enligt modellen som Åsa arbetar med kan språket vara argumenterande, berättande, återgivande eller instruerande. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Samverkan

Avsnitt 5 av 29

Tema: nyanlända elever. Tack vare envishet och en stark vilja kunde de nyanlända lärarna till slut få praktikplatser på Mariedalsskolan i Vänersborg. Nu när en termin har gått konstaterar rektor Christina Hjern att det har varit ett väldigt lyckat projekt. - Det är oerhört viktigt för dem att starta ett liv här och det är oerhört viktigt för oss med många nyanlända elever att få lärare med deras kompetens, säger hon. Med avstamp i reportaget samtalar inbjudna studiogäster kring vikten av samverkan.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Digitalisering och demokrati

Avsnitt 6 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Vad innebär en digitaliserad skola i praktiken? Vad måste lärarna kunna och vilka möjligheter finns? Läraren Ylva Pettersson har varit drivande i Katedralskolan i Skaras digitalisering. Hon anser att det viktigaste är att man som lärare vågar släppa taget och lär sig att knyta färdighet till rätt digitalt verktyg. Idag kan Ylva konstatera att hennes elevers klassrum har utvidgats. Ett exempel på detta är att återkopplingen kan komma från människor de inte känner.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Datalogiskt tänkande

Avsnitt 7 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Vad är datalogiskt tänkande och hur kan det läras ut? Maria Franzén på Högåsskolan i Knivsta är bildläraren som lär eleverna att programmera minirobotar. Hon menar att eleverna tränar många olika förmågor som matematik, logiskt och kritiskt tänkande, tal, bild och samhällskunskap när de programmerar.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Källkritik

Avsnitt 8 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Lärlabbet besöker Murgårdsskolan i Sandviken som arbetar med källkritik i alla ämnen. Vet eleverna hur informationsvägarna fungerar på internet? Eftersom vi möts av så mycket information är det en demokratifråga att elever lär sig finna, värdera och analysera information kritiskt. En lärarpanel följer upp i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Eleven som producent

Avsnitt 9 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Helena von Malortie är slöjd- och bildlärare på Mosaikskolan i Malmö. Där går nyanlända elever från årskurs 7 till 9. Hennes elever får presentera sina kreativa arbeten genom att dokumentera dem digitalt på Ipads. När filmerna visas för andra klasser blir eleverna väldigt stolta och extra motiverade att göra ett bra arbete. En lärarpanel följer upp med samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Digital didaktik

Avsnitt 10 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Varför är lärarens kompetens i medie- och informationskunnighet, MIK, så viktig? Lärlabbet tar upp det digitala perspektivet på lärarrollen och de möjligheter som IT ger. Hur, när och i vilka syften väljer lärare digitala verktyg? Det finns en uppsjö av verktyg att välja mellan när en lärare designar sin undervisning. Vilka krav ställer det på lärarna? Lärlabbet besöker Tobias Ruthenberg på Lärarhögskolan i Borås som undervisar lärare och bibliotekarier i MIK. Skolan satsar även på att integrera MIK-undervisning i grundutbildningen för lärarstudenter.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Estetikens kraft

Avsnitt 11 av 29

Tema: estetik och lärande. I skolan har de estetiska ämnena samma självständiga roll som andra ämnen. Men de stöder också annat lärande och tränar barnen i betydelsefulla framtidskompetenser som kreativitet, analysförmåga, skapande, förmåga att förstå, tolka, uttrycka och kommunicera. Lärlabbet besöker Hortlaxskolan i Piteå där eleverna i årskurs 7-9 fördjupar sig i både manuella och digitala tekniker med bildläraren Stefan Holmgren. Till skillnad från på många andra håll har man också kvar kurser i fritt skapande. Bild är kommunikation, och målet med lärprocessen är att väcka elevernas fantasi och kreativa potential.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Estetiska lärprocesser

Avsnitt 12 av 29

Tema: estetik och lärande. Vi besöker Svedala där alla kommunens förskolebarn får upptäcka sina röster och sin musikalitet med sångpedagogen Elinor Fryklund. Det handlar om att ge barnen tillgång till den egna rösten och om sång på barnens villkor. Sedan sångundervisningen infördes på förskolan har man som bonus fått se hur bland annat barnens språkliga utveckling tar stora kliv framåt, berättar förskolechefen Anette Lindh.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Estetik för alla

Avsnitt 13 av 29

Tema: estetik och lärande. Vi besöker Sannarpsgymnasiet i Halmstad där dramapedagogen Malin Norlings elever går på särskolans individuella program. Funkisar kallar hon sina skådespelare, som alla har olika intellektuella och fysiska funktionsnedsättningar. Med dramapedagogiken som redskap undersöker de både sin egen identitet och samspelet med andra människor. Lärarpanelen följer upp med samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Elevhälsans betydelse

Avsnitt 14 av 29

Tema: elevhälsa. Elevhälsan är en avgörande faktor för att eleverna ska nå kunskapsmålen. Det anser man på Ekbackens skola i Fellingsbro. Verksamhetsutvecklare Åsa Jönsson berättar om skolans vision för varje elev: rätt till maximal kunskapsutveckling, rätt att känna trygghet på skolan och rätt till skolro. För att lyckas arbetar lärarna tätt ihop med elevhälsan. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Ökad psykisk hälsa

Avsnitt 15 av 29

Tema: elevhälsa. Hur uppnår man ökad psykisk hälsa i skolans värld? På Rotskärsskolan i Älvkarleby ses eleverna som sakkunniga i arbetet med elevhälsa. De vet var bristerna och problemen finns och blir delaktiga i det förebyggande arbetet för bättre fysisk och psykisk skolmiljö. Skolchef GunnMari Nordström berättar om hur vuxna och elever arbetar tillsammans med att förebygga stress, kränkningar och psykisk ohälsa. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Pedagogik och särskilt stöd

Avsnitt 16 av 29

Tema: elevhälsa. Vi besöker Friggaskolan i Östersund där man arbetar aktivt för att förekomma diagnoser och remisser. I kommunen har den gemensamma elevhälsan sökt olika sätt att förebygga koncentrations- och beteendesvårigheter i klassrummet. Skolpsykolog Niklas Fröst berättar hur kommunens skolpsykologer och pedagoger jobbar tillsammans. Eleverna får stöd att hitta strategier för sitt lärande. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler
Lärlabbet
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Steget till ordinarie klass

Avsnitt 1 av 17

Tema: nyanlända och sen då? Innan många nyanlända svenskar kan delta i skolans ordinarie undervisning går de i en förberedelseklass. Forskning visar att det är viktigt hur övergången mellan förberedelseklassen och ordinarie undervisning sker. Skolinspektionen menar att få skolor har ett pedagogiskt välfungerande system för att vägleda nyanlända elever till ordinarie undervisning. Vi tittar närmare på hur man kan välkomna nyanlända svenskar in i skolans ordinarie undervisning.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Vara trygg och höra till

Avsnitt 2 av 17

Tema: nyanlända och sen då? Nyanlända elever kan uppleva otrygghet när de går från en förberedelseklass till ordinarie undervisning. Känslan kan bero på olika saker som en rädsla för mobbning eller utfrysning. Forskning har visat på att extra stöttning i undervisningen och psykosocialt stöd ökar nyanlända elevers möjligheter att lyckas i skolan. Vi ser närmare på vad psykosocialt stöd innebär och hur pedagoger kan ge nyanlända svenskar trygghet i skolan.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Att utveckla kunskaperna

Avsnitt 3 av 17

Tema: nyanlända och sen då? Hur stöttar man bäst eleverna i undervisningen så att de inte förlorar kunskap i de andra ämnena för att de inte kan svenska? I gymnasiet Lindesskolan möter vi Agneta Guhrén och hennes kolleger. För att öka motivationen bland nyanlända elever har skolan skapat en individanpassad modell för skolarbetet. En av grundbultarna i den är att eleverna i enskilda ämnen kan gå vidare till nästa steg oavsett när på läsåret de blir klara.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hitta till forskningen

Avsnitt 4 av 17

Tema: forskning i klassrummet. Hur kan lärare hitta forskning som de kan använda i klassrummet? Vad finns det för arenor där de kan ta del av den forskning som finns? Vad finns det för arenor där forskare och lärare kan mötas? I Skåne driver en grupp forskarutbildade lärare producentkooperativet VIS, Vetenskap i skolan, för att göra ny forskning lättillgänglig för lärare ute i kommunernas skolor.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Teori i praktiken

Avsnitt 5 av 17

Tema: forskning i klassrummet. Hur kan man som lärare göra sin undervisning bättre med hjälp av forskning? På Globala gymnasiet i Stockholm är många gymnasielärare forskarutbildade. Tillsammans har dessa gymnasielärare börjat erbjuda grundskolelärare fortbildning i ämnesdidaktik. På seminarieträffar diskuterar lärarna olika teoretiska begrepp. Grundskolelärarna kan sedan utifrån diskussionerna skapa praktiskt undervisningsmaterial.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Ett forskande förhållningssätt

Avsnitt 6 av 17

Tema: forskning i klassrummet. Hur kan lärare använda ett forskande förhållningssätt i vardagen? De flesta lärare har ett forskande förhållningssätt till sin undervisning. De omprövar sin undervisning, utvärderar lektioner och tar med sig resultaten till kommande undervisningstillfällen. Samma forskande förhållningssätt kan användas utanför undervisningen. Det innebär att man, enskilt eller tillsammans med kollegor, systematiskt utvärderar och omprövar vardagshändelser.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Lärande för hållbar utveckling

Avsnitt 7 av 17

Tema: hållbar utveckling. Förutsättningar för lärande för hållbar utveckling (LHU) är delaktighet, reflektion och olika perspektiv. Men vad är LHU? Hur får man in de globala målen i skolans vardag på olika stadier och på både lektioner och raster? Vi följer arbetet under en dag på förskolan Tomtebogårdsskolan i Umeå. Gäster i studion: förskolelärare Christine Jokijärvi, lågstadielärare Martin Holmgren och Mari Winter, lärare åk 6.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hållbart i alla ämnen

Avsnitt 8 av 17

Tema: hållbar utveckling. Förutsättningar för lärande för hållbar utveckling (LHU) är delaktighet, reflektion och olika perspektiv. Hur kan skolan arbeta ämnesövergripande inom LHU? Hur kan lärande om hållbar utveckling se ut i olika skolämnen? Vi följer arbetet under en dag på Skarpatorpsskolan i Skarpnäck. Gäster i studion: lärarna Gunni Karlsson, Mia Möller och Maria Hansson från Skarpatorpsskolan.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hållbara initiativ

Avsnitt 9 av 17

Tema: hållbar utveckling. Hur kan skolan främja hållbara elevinitiativ? I skolans styrdokument står att skolan dels ska ge eleverna handlingskompetens och dels bidra till en hållbar samhällsutveckling. Hur kan detta ske i praktiken? Vi besöker Johannebergsskolan Elyseum som arbetar med hållbar utveckling i kombination med entreprenöriellt lärande. Gäster i studion: grundskolelektor Ingela Bursjöö, försteläraren Cecilia Lind och läraren Sandra Löfberg.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hjärnan och inlärning

Avsnitt 10 av 17

Det är genom vårt sinnessystem som vi uppfattar och tolkar vår omvärld. Skolan kan genom auditiva, motoriska och visuella hjälpmedel få eleverna att lära sig effektivare. Vi besöker Örnässkolan i Luleå där lärarna arbetar med tester för att förbättra elevernas inlärning och minne. Gäster i studion är lärarna Anna Sandsten, Hans Törnkvist och Maria Nygård.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hjärnan och motivationen

Avsnitt 11 av 17

Skolan motiverar eleverna med yttre medel som beröm och betyg. Om man som lärare också kommer åt att aktivera elevernas inre motivation stöder man dem till att tro mer på sig själva och bli mer självgående. Den vägen lär de sig också mer, säger Mattias Dahlberg på Spångholmsskolan i Bara. Gäster i studion är lärarna Fredrik Berggren, Linda Sonesson och Mattias Dahlberg.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hjärnans kondition

Avsnitt 12 av 17

Kan man träna sin hjärna att bli smartare? På Kattegattgymnasiet i Halmstad har lärarna undersökt frågan. Gymnasiet började med ett system med hjärngym för att minska elevernas skolstress och ge bättre förutsättningar för inlärning. Tester visar att unga människors hjärnor förstärks av fysisk aktivitet - de blir mer koncentrerade, minns bättre, tål stress och blir mer kreativa.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Källkritisk förmåga

Avsnitt 13 av 17

Eric Haraldsson är bibliotekarie på Ringsbergskolan i Växjö. Han är lika ofta tillsammans med lärarna i klassrummen som han är i biblioteket. Målet är att ge eleverna redskap att bli kritiska mediekonsumenter. Källkritiken behöver vara integrerad i undervisningen, menar Eric. "Jag är det ifrågasättande filtret som kompletterar lärarnas ämneskompetens."

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Programmering

Avsnitt 14 av 17

Alla behöver inte bli programmerare, men alla behöver veta vad kodning är och hur det används. På Helenelundsskolan i Sollentuna har programmering en självklar plats i teknikundervisningen. Läraren Emma Forsberg vill att eleverna både ska träna problemlösning och förstå grunderna i programmering. Hon menar att det alltid finns en människa bakom allt en dator kan göra.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Digital undervisning

Avsnitt 15 av 17

På Alviksskolan i Luleå har några lärare byggt upp en digital miljö där man kan arbeta ämnesövergripande. De kallar konceptet "Storyfication". Eleverna tar sig an olika uppdrag med stort engagemang. Katarina Eriksson säger att de digitala verktygen bidrar till variation i undervisningen men att det är den pedagogiska idén som styr.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Digitaliseringens påverkan

Avsnitt 16 av 17

Hur förbereder man eleverna för en digitaliserad framtid som ingen kan förutspå? Vilka förmågor behöver de träna? På Mörbyskolan i Danderyd får eleverna prova på att vara politiker genom rollspel med digitala inslag. SO-läraren Henrik Isacsson vill lära eleverna att ta in fakta och att se på frågor ur olika perspektiv för att kunna fatta bra beslut.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Annorlunda kognition

Avsnitt 17 av 17

Tema: Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). Hur kan skol- och lärmiljön göras tillgänglig för elever med olika behov, och hur bygger man en positiv skolanknytning? På Rosengårdsskolan i Malmö byggs extra anpassningar som enskilda elever behöver in i undervisningen alla tar del av. Stommen för läraren Jenny Esbjörnsdotter-Karlssons lektioner är ledning och stimulans, vilket några elever i klassen behöver och alla gagnas av. Med sina kollegor läraren Daniel Scotford och specialpedagogen Eva Sundberg diskuterar hon hur läraren ser, anpassar och följer upp.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Inspirerande matematik

Detta krävs för bra, formativ bedömning

Man kan alltid bli bättre, hur bra man än undervisar. Det säger matematikforskaren Torulf Palm. Men vad ska man utveckla? Hans förslag är formativ bedömning, som enligt många forskare är ett av de mest effektiva sätten att öka elevernas kunskaper. Inspelat i februari 2014. Arrangör: Umeå universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaLärarrummet

Fritidspedagogen som hänger på bibblan

Ulla Brunndahl har jobbat som fritidspedagog på biblioteket i Malmöstadsdelen Rosengård sedan 1989. Under åren har hon kunnat se världen speglas genom de människor som flyttat in i stadsdelen och de dominerande språken har varierat över tid. En del av de barn som en gång lyssnade till hennes sagoläsning har hunnit bli vuxna och kommer numera till biblioteket med sina egna barn. På biblioteket vill Ulla väcka barnens läslust och erbjuda dem en stunds lugn och ro.

Fråga oss