Titta

Lärlabbet

Lärlabbet

Om Lärlabbet

Säsong 1. För lärare, med lärare, av lärare. Tanken med serien är att den ska bidra till reflektion och handlingskraft hos pedagoger kring lärandeprocesser och visa att det ständigt finns möjligheter till yrkesutveckling.

Till första programmet

Lärlabbet : NätmobbningDela
  1. Jobbar du i skolan
    och söker inspiration?

  2. Vill du ta del av andra lärares
    idéer, kunskaper och erfarenheter-

  3. -eller vill du dela med dig dina råd?

  4. Välkommen till "Lärlabbet" - för, om
    och med dig som jobbar i skolan.

  5. Mobbning bland barn är ett problem
    som de flesta skolor brottas med-

  6. -och att jobba framgångsrikt med det
    är svårt, så vi ska ta upp mobbning-

  7. -ur olika aspekter, som nätmobbning.

  8. Konflikter som uppstår i skolan
    fortsätter ofta ute på nätet.

  9. Hur ska skolan jobba med mobbningen
    på nätet, och är det skolans ansvar?

  10. Det ska vår kunniga panel besvara.

  11. Den består av Sandra Pilemalm,
    lärare på Naverlönnskolan i Svedala.

  12. Stor kunskap om ungas nätanvändande -
    mobbning, kränkningar och grooming.

  13. Håkan Wetterö, förstelärare i idrott
    på Talavidskolan i Jönköping.

  14. Olweusinstruktör, fritidspedagog,
    föreläsare och pedagogisk konsult.

  15. Jacob Möllstam, lärare och IT-pedagog
    i Jonsereds skola i Partille.

  16. Han leder Skolchatt på Twitter och
    sitter i styrelsen för Skollyftet.

  17. Välkomna hit. Är det skolans ansvar?

  18. Ja, när det påverkar skolan.

  19. -Håkan?
    -Absolut.

  20. -Jag håller med.
    -Ni är eniga.

  21. Vi ska först till Drottning Blankas
    Gymnasieskola i Stockholm.

  22. Rektor Norma Aznar tar tag med
    mobbningen på nätet med en app.

  23. Eleverna kan anmäla vad de ser eller
    råkar ut för i eller utanför skolan.

  24. Jag är rektor på Drottning Blanka.

  25. Efter att ha jobbat som språklärare
    i många år-

  26. -blev jag erbjuden att jobba på
    huvudkontoret på ett friskoleföretag-

  27. -med att starta nya skolor.

  28. Det gjorde jag i några år,
    men jag behöver kontakt med ungdomar.

  29. Jag saknade det jättemycket-

  30. -så det tog bara tre år innan jag
    återvände till skolvärlden.

  31. Nätmobbning är
    den vanligaste mobbningen, tror jag.

  32. Det är just för att det är så lätt
    att vara elak när man är anonym-

  33. -och inte ser den andras reaktion.

  34. Nånstans
    försvinner behovet att känna empati-

  35. -för man ser ju inte
    hur den andra tar smällen.

  36. Vi ger varje elev en dator.

  37. Man pratar med kollegor,
    och många rektorer känner:

  38. "Det hände på Facebook på kvällen."

  39. Men jag kan inte. Mina elever är
    mina elever om de är här eller hemma.

  40. Den stund när jag sätter
    en dator i händerna på varje elev-

  41. -har jag ett ansvar för det som de
    gör med datorn som de tar med hem.

  42. Då är det mitt ansvar
    att ta itu med det också.

  43. Vi har en elevhälsoplan
    som är väldigt omfattande.

  44. Vi har regler,
    och vi har engagerade lärare-

  45. -men vi kan inte jobba med
    saker som vi inte vet händer-

  46. -så vi är väldigt beroende av att
    elever uppmärksammar det som händer.

  47. Nånstans har IT och teknologin tagit
    över, så vi måste hitta ett verktyg-

  48. -för att snabbt kommunicera tråkiga
    händelser eller mobbning till oss.

  49. Därför var det intressant
    att höra om en ny app-

  50. -som heter Speak App. När jag
    fick läsa lite om den kändes det:

  51. "Det här kan vara
    nåt relevant för mina elever"-

  52. -"nåt som de kan använda."

  53. De använder det hela tiden. De har
    mobiltelefoner med sig hela dagen.

  54. Många berättar nog inte för mig-

  55. -att nån har mobbat nån
    eller att nån har klottrat på väggen.

  56. Men den där lilla appen
    är relevant i deras vardag-

  57. -så det är viktigt
    att möta dem i deras terräng.

  58. Det är ju just telefoner och nätet.

  59. En elev sa häromdagen att många
    gånger blir eleverna irriterade-

  60. -över att de tror att lärarna ser
    vad som händer, men de vill inte se.

  61. De går förbi som om de inte har sett.

  62. Med den här appen... När en elev har
    anmält kan man inte blunda längre.

  63. Nånstans har det plingat in
    att det har hänt.

  64. Nu finns det inte: "Jag var stressad.
    Jag kunde inte göra nåt just då."

  65. Det har hänt.
    Eleverna har anmält det.

  66. Nu måste skolan göra nåt åt det.

  67. Hur ser ni på det här sättet
    att jobba mot nätmobbning?

  68. Jag tror att det är viktigt att inse-

  69. -att värdegrundsarbetet inte görs
    över en dag när man får ett ärende-

  70. -utan det är ett långsiktigt arbete.

  71. Det kan vara svårt ibland
    att säga till när saker händer.

  72. Då är det ännu viktigare att den
    vuxna uppmärksammar och frågar:

  73. "Hur är det? Vad har hänt?" Det är
    inte så lätt att säga till själv.

  74. -Vad säger du, Håkan?
    -Vuxenansvaret är absolut viktigast.

  75. När man får in
    ett ärende eller larm när det sker-

  76. -är det viktigt
    att arbeta strukturerat.

  77. Det är ju inget som appen gör,
    utan den är bara en larmfunktion.

  78. Sen måste vi vuxna ta tag i det
    på absolut bästa sätt.

  79. Hon är inne på det.
    Vi kan inte blunda för anmälan.

  80. Det är kanske inte nån garanti
    bara för att det kommer in ett mejl.

  81. Man kanske blundar ändå, men visst,
    det är häftigt, tycker jag.

  82. Jacob?

  83. Jag gillar tanken
    att vara digitalt närvarande.

  84. Jag väljer plattformarna som eleverna
    använder i stället för nåt nytt.

  85. En app är inte så svårt, för nästan
    alla har en telefon eller Ipad.

  86. De har redan plattformar där de
    finns. Det blir deras spelplan.

  87. Om jag finns närvarande där
    ger det bättre resultat.

  88. Det som verkar intressant är att man
    kan göra anonyma anmälningar.

  89. Det kanske har ett värde i sig.

  90. Man vill säga ifrån om nåt som man
    inte pratar om i den där gruppen.

  91. Men just den här tjänsten...
    Var hamnar det nånstans?

  92. Hamnar det hos alla vuxna? Är det
    klart för eleverna vem som läser det?

  93. Kränkningar utanför det digitala...

  94. Det är ingen slump
    vilken vuxen som eleverna söker upp.

  95. De väljer ju mig eller nån annan
    av en orsak.

  96. Det tror inte jag
    att man kan förhandla bort.

  97. Hur kan man jobba med nätmobbning
    förebyggande?

  98. Jag arbetar mycket med relationer-

  99. -för att arbeta på vanligt sätt
    mot mobbning-

  100. -ger resultat mot nätmobbning också.
    Hur man beter sig mot varandra.

  101. Vad man säger till varandra.
    Hur man beter sig.

  102. Hur vi vuxna är mot varandra. Det ger
    nog störst effekt mot nätmobbning.

  103. Skiljer sig nätmobbning
    från mobbning i skolan?

  104. Jo, det är klart. Vi har haft
    en dator per elev i fem års tid.

  105. Vi kände att det gick bra för oss,
    men våra elever upplevde-

  106. -att vi var bra på "skolinternet",
    men inte det riktiga internet.

  107. Det är inte som bråk på skolgården.
    Där har de en tilltro till oss-

  108. -som inte finns om man inte pratar.
    Vi ville finnas där för våra elever-

  109. -men de hade inte den bilden av oss,
    för vi hade aldrig pratat om det.

  110. Man måste prata om internet i skolan.

  111. Inte bara om var man kan söka
    eller att dela dokument-

  112. -utan om deras internetvanor.

  113. Världarna flätas samman.
    Det gör det svårt att åtgärda saker-

  114. -för ibland kan det komma till skolan
    sent när det redan har hunnit växa.

  115. Där är det jätteviktigt
    att föräldrarna blir involverade-

  116. -och att de hjälper till att
    hålla koll i telefoner och datorer.

  117. Det förebyggande arbetet är
    jätteviktigt att jobba med.

  118. Det handlar om värdegrundsarbete i
    verkligheten och att införliva nätet.

  119. Vi har jobbat ämnesövergripande
    och utgått från hälsa som tema.

  120. Då har vi haft som fokus:

  121. Vad gör man om nån behandlas illa på
    nätet? Hur kan man hjälpa en kompis?

  122. Man gör ämnet större än internet-

  123. -för det är en del
    av alla ungdomars värld.

  124. Det är ju nästan alltid mobbning
    både på skolgården och på nätet.

  125. Det är sällan bara mobbning på nätet.
    Får man nån indikation-

  126. -att det händer ute på skolgården så
    kollar man vad som händer på nätet.

  127. Nätet är ju ett forum.

  128. Gympasalen, matsalen, rasten,
    korridoren, klassrummet och nätet.

  129. -Ska lärare följa elever på nätet?
    -Ska man lägga sig i eller inte?

  130. För oss handlar det om såna frågor-

  131. -men för eleverna är nog relationen
    till läraren en riktig relation.

  132. Ska föräldrar bry sig om sina barn?
    Självklart. Så kan lärare tänka.

  133. Man har ett engagemang som man inte
    kan stänga av när klockan är fyra.

  134. Man behöver lägga sig i, delta
    eller hur man vill uttrycka det-

  135. -men det behöver göras
    med förståelse för deras integritet.

  136. Jag följer aldrig elever
    som inte följer mig-

  137. -för de har
    rätt att slippa sina lärare.

  138. Men de flesta vill ha
    kontakten som vi har i klassrummet-

  139. -för det är en riktig
    mänsklig relation som alla andra.

  140. Då är det lättare för eleverna-

  141. -att komma till dig som har
    en positiv inställning till nätet.

  142. Jag tror att det är superviktigt,
    så att inte vi...

  143. "Nej, det tillhör inte oss."
    Vi måste stå hungriga.

  144. Vi har inte en chans att hänga med
    i elevernas utveckling med teknik.

  145. Där är vi tvåa, långt tillbaka-

  146. -men att vi pratar med varandra
    gör att eleverna kommer till oss.

  147. Om man som lärare inte vet
    hur man ska prata om...

  148. Hur ska man få dem att berätta?

  149. Säg det till dem. "Jag är osäker.
    Jag hjälper till med värdegrunden."

  150. "Ni kan det här med tekniken.
    Vi måste hjälpas åt."

  151. Det är ingen enmansshow, utan alla
    måste hjälpas åt. Ungdom-

  152. -vårdnadshavare, barn, pedagoger,
    alla, för annars har vi ingen chans.

  153. De ligger inte alltid ett steg före.

  154. Jag jobbar med elever som tar sina
    första steg in i vissa plattformar-

  155. -och det är viktigt
    att facilitera det i skolans regi.

  156. Äldre syskon och kompisar
    är viktiga för att lära sig internet.

  157. Det är otroligt orättvist
    för de elever som är äldst.

  158. Där kan man bidra med en samtalsyta.

  159. Att vi kommer in och säger:
    "Om ni får berätta..."

  160. Med internet
    ska man lyssna mer och prata mindre.

  161. Det borde gälla när man pratar
    med elever också. Låt dem berätta.

  162. Sen kan man gå in med ens erfarenhet
    som vuxen att lösa konflikter.

  163. Ställ frågan: "Är det här okej?"

  164. "För mig är det galet,
    men det är er kompisgrupp."

  165. Var inte rädd att ställa frågor.

  166. Elza Dunkels är pedagogisk forskare
    kring ungas beteende på nätet-

  167. -och har skrivit boken "Vad gör unga
    på nätet?". - Ja, vad gör de?

  168. Roar sig, kommunicerar och lär sig
    saker, om man ska sammanfatta det.

  169. Hur ser de ungas nätkultur ut, då?

  170. Jag tror
    att mycket känner vuxna igen.

  171. Det skiljer sig inte
    så väldigt mycket.

  172. Sen kanske fler unga är uppkopplade
    fler timmar på olika sätt.

  173. -Än vuxna?
    -Än vuxna.

  174. Det är livet som pågår även på nätet.

  175. Är mobbare mobbare på nätet
    och offer offer?

  176. Det är ganska komplext. Ofta kan man
    hitta båda rollerna i samma person.

  177. Men det intressanta på nätet
    är forskning som tyder på-

  178. -att de flesta ser sig som offer
    just på nätet - inte som förövare.

  179. Även om jag har begått
    en kränkande handling-

  180. -ser jag det som att jag rättmätigt
    ger igen. Det är jätteintressant-

  181. -för det ser vi inte utanför nätet.

  182. "Jag har rätt att göra det här,
    för jag blev angripen."

  183. Tvärtom. De som är offer utanför
    nätet ger väldigt sällan igen.

  184. Vi måste försöka förstå
    vad det kan få för effekter.

  185. En effekt är de eskalerande bråken-

  186. -som väldigt många
    i skolan och i hemmen känner igen.

  187. När bråken hamnar på nätet
    drar de i väg och blir nåt enormt.

  188. Det slutar inte med "Men du, då?"-

  189. -utan det fortsätter
    och kanske drar in ännu fler.

  190. Är mobbning och näthat samma sak?

  191. Det är delar av samma fenomen, men
    det är effektivt att dela upp det.

  192. Jag kallar nätmobbningen
    personligt hat-

  193. -och det som sker mellan vuxna
    politiskt hat.

  194. Väldigt många vuxna hatar på nätet-

  195. -men de drivs mindre
    av personliga motiv-

  196. -men när det handlar om unga
    människor har de oftast en relation.

  197. De går i samma skola eller så.

  198. Spelar vuxnas beteende roll för unga?

  199. Ja, det tror jag,
    och vi pratar för lite om det.

  200. Det pratas rätt mycket
    om hur unga inte kan uppföra sig-

  201. -men när vi har vuxna med jobb och
    familj som inte kan uppföra sig-

  202. -så måste det påverka. Nånstans
    hör de här barnen även vuxna-

  203. -uttala sig om saker.
    Nånstans kommer det här hatet ifrån.

  204. Det har inte uppstått
    i och med internet.

  205. Alla rasistiska och homofoba uttryck
    har nånstans funnits hela tiden.

  206. Det kan vara en fördel
    att få syn på dem-

  207. -men det gäller att hitta metoder
    att utnyttja det till en god agenda.

  208. Vilket ansvar har föräldrarna
    för det ungdomarna gör på nätet?

  209. Alla föräldrar har alltid ansvar för
    sina ungdomar. Det är svårt att veta.

  210. Alla barn behöver och vill ha
    en fristad från vuxna-

  211. -så det handlar inte om att övervaka,
    för det fungerar inte.

  212. Det har inga positiva effekter.

  213. Utan ett värdegrundsarbete-

  214. -som man normalt har i en familj
    där man för vidare sina värderingar.

  215. Ska man be att få se barnets mobil?

  216. Nej, det tycker jag inte.
    Det är direkt kontraproduktivt.

  217. Man behöver ett samtalsklimat där de
    unga vågar berätta om det händer nåt-

  218. -till exempel om de är utsatta
    eller om de själva har utsatt nån.

  219. Om man blir en sorts polis får man
    inte förtroenden som är livsviktiga-

  220. -i det här sammanhanget.

  221. Nu har Drottning Blankas gymnasium
    i Stockholm en fråga till panelen.

  222. Jag tror att appen kommer att hjälpa
    oss i vårt förebyggande arbete-

  223. -men också reda ut verkliga
    händelser, saker som händer i skolan.

  224. Jag vill veta
    hur man får eleverna att förstå-

  225. -att deras beteende på nätet-

  226. -har en väldigt kraftig inverkan
    i personen som sitter på andra sidan.

  227. Hur kan man jobba med
    att få dem att känna samma empati-

  228. -för personen som de pratar med-

  229. -som de skulle få om de såg
    hur ledsen och tagen man blir-

  230. -när man läser det som de skriver?

  231. -Hur ska man jobba med det, Sandra?
    -En sak...

  232. Man vet inte alltid riktigt vad man
    skriver - vad vissa ord betyder.

  233. Man kan diskutera
    hur man upplever saker-

  234. -för alla elever har olika bakgrund.
    Många har olika religion.

  235. Vi kan uppfatta saker på olika sätt.

  236. Nåt som jag blir väldigt ledsen av
    är inte säkert att du blir ledsen av.

  237. Det är uttalat i skolans mål att man
    ska lära elever att känna empati-

  238. -och ta avstånd från kränkningar.

  239. Översätt det som händer på nätet
    till verkliga livet.

  240. Hur lyssnar jag på min kompis?
    Bryr jag mig, eller hur gör jag?

  241. Såna grejer kan vi vuxna styra.
    "Nu lyssnar vi."

  242. -Hur kan man lära elever att...
    -...få bättre empati.

  243. Det handlar om
    att undervisa om alla delar av nätet-

  244. -för kränkningar på nätet är inte
    en isolerad del av nätlivet.

  245. Lär elever att vem som helst kan
    publicera saker. Man måste ta ansvar.

  246. Vem har gjort sidorna?
    Vem är det som gör vilka delar?

  247. Hur tänker de? Hur kommunicerar man
    så att man blir förstådd?

  248. Det gör appen lite för att reda ut.

  249. Hon tror att appen löser problemen.

  250. -Den är mer ett anmälningsverktyg.
    -Ja.

  251. Den som skriver de elaka sakerna...

  252. Det har hänt ibland att de inblandade
    har fått berätta hur de känner.

  253. Ofta kommer det fram då att den som
    har kränkt känner sig kränkt också.

  254. Nåt har föranlett den här handlingen.

  255. Det är bra att sätta sig in i hur den
    andra har uppfattat det jag säger.

  256. Samtal är jätteviktigt i olika former
    - individuellt, i grupp.

  257. En del behöver hjälp av kurator
    för att bearbeta saker och förstå-

  258. -hur det man säger och gör
    uppfattas av omgivningen.

  259. Processen att lösa en kränkning eller
    en mobbningssituation är en kedja.

  260. Alla länkar måste hålla hårt
    så att inte nåt brister-

  261. -för då förstörs hela arbetet.

  262. Om vi har en stark kedja
    och en larmfunktion i form av appen-

  263. -så måste vi vuxna arbeta på ett bra
    och strukturerat sätt och följa upp-

  264. -så att man känner att det ger nåt.

  265. Om vi inte är beredda att hjälpa till
    så blir det tyst på den här appen.

  266. Det är bara en liten del av arbetet.

  267. Att utveckla empati är en jättelång
    process. Det är inget man bara gör.

  268. "Nu hade vi ett samtal i en dag.
    Nu känner alla empati för varandra."

  269. Om det kommer in folk utifrån
    så ger inte det nån långvarig effekt-

  270. -utan det är det vardagliga, det lite
    tråkiga arbetet som man måste göra-

  271. -alla de små, korta samtalen och tid
    för reflektion som är jätteviktiga.

  272. Hur du och jag som kollegor
    bemöter varandra-

  273. -så att jag inte förnedrar dig
    eller inte bryr mig.

  274. Att vi visar ömhet och värdegrund
    är löjligt viktigt.

  275. Många föräldrar känner sig osäkra
    hur de ska hantera sina barn.

  276. Hur kan skolan
    jobba gentemot föräldrar?

  277. De behöver en yta för att träffas.

  278. De kan ha barn i samma klass, men
    ofta inte mycket gemensamt annars.

  279. Det är viktigt
    att ge dem en plattform-

  280. -där de får träffas
    och prata om förhållningssätt.

  281. Skolan kan förklara:
    "Vi jobbar så här."

  282. Neutralisera skräcken för nätet.
    Det är inte jättefarligt.

  283. Det är inställningen många föräldrar
    har. "Nu har det skrivits si och så."

  284. Då kan det vara en jargong bland
    ungdomarna. Det är lugnt. Chilla ner.

  285. Det blir en kulturkrock mellan vuxna
    och ungdomar, så vi måste mötas.

  286. Kan vuxna lägga sig i på fel sätt?

  287. Jo, jag tror att man kan snoka
    för mycket, som Elza sa.

  288. Vi måste vara lagom bakom-

  289. -och få eleverna att prata med oss.

  290. Har det hänt saker
    så är vi skyldiga att snoka.

  291. Enligt skollagen ska inget barn
    utsättas för kränkande behandling.

  292. Har det hänt kränkningar-

  293. -så är det helt andra saker man bör
    ha i åtanke när man jobbar med det.

  294. Föräldrar och skola
    måste jobba tillsammans-

  295. -så att vi inte kämpar mot varandra.

  296. Man behöver nog inte snoka,
    för då tar man ifrån eleverna-

  297. -deras integritet
    eller rätt till nån sorts privatsfär.

  298. Man behöver engagera sig,
    men det kan man göra på olika sätt.

  299. Det kan man göra på sätt
    som behåller allas integritet.

  300. Om man snokar
    kommer inte barnen till oss-

  301. -utan vi måste göra det här snyggt.

  302. Frågan var: Hur kan man lära eleverna
    empati just på nätet?

  303. Det är inget som man har en lektion
    om, utan man gör det på andra sätt.

  304. Astrid Lindgren sa: "Ge barn kärlek,
    så får de folkvettet sen."

  305. Det är samma sak här. Hon pratade
    inte om internet, men det funkar.

  306. -Eller hur?
    -Tiden är slut. Tack för att ni kom.

  307. Fortsätt gärna att diskutera i
    sociala medier: hashtagg lärlabbet.

  308. I nästa program ska vi titta
    på skolmiljön och mobbning.

  309. Vi får konkreta tips på hur man kan
    göra ett omklädningsrum tryggare.

  310. Vill du ta del av eftersnacket med
    panelen kan du gå in på vår blogg.

  311. Ha det bra. Hej då!

  312. Textning: Staffan Åhman
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Nätmobbning

Avsnitt 3 av 17

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Konflikter som uppstår i skolan fortsätter ofta ute på nätet. Hur ska skolan jobba med mobbningen som sker på nätet? Och är det verkligen skolans ansvar? Vi besöker Drottning Blankas gymnasium i Stockholm där rektor Norma Aznar har bestämt att de måste ta tag i nätmobbningen. De använder bland annat en app där eleverna när som helst på dygnet kan anmäla vad de ser eller råkar ut för.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Skola och samhälle, Pedagogiska frågor > Sociala relationer, Värdegrund > Mobbning
Ämnesord:
Elever, Nätmobbning, Pedagogik, Pedagogisk psykologi, Samhällsvetenskap, Skolan, Skolans socialpsykologi, Sociala relationer, Socialpsykologi, Sociologi, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i Lärlabbet

Lärlabbet
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Se mobbning

Avsnitt 1 av 17

Att jobba framgångsrikt mot mobbning är svårt. En metod som fungerar på en skola, fungerar inte nödvändigtvis på en annan. Många konflikter i skolan startar på rasten. På Håstaskolan i Hudiksvall lyckas man minska mobbningen med hjälp av gemensamma rastaktiviteter. Vi träffar skolans rektor Hege Arola.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Samverkan

Avsnitt 2 av 17

Tema: mobbning. Ofta börjar mobbning på skolan och fortsätter sedan på fritiden. Men ibland är det tvärtom, konflikter som börjar efter skoltid följer med in i klassrummet nästa dag. Vilket ansvar har skolan för hur eleverna mår och vad de gör på sin fritid? Hur kan skolan samarbeta med föräldrar, föreningar eller andra delar av samhället för att förebygga mobbning efter skoltid?

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Nätmobbning

Avsnitt 3 av 17

Konflikter som uppstår i skolan fortsätter ofta ute på nätet. Hur ska skolan jobba med mobbningen som sker på nätet? Och är det verkligen skolans ansvar? Vi besöker Drottning Blankas gymnasium i Stockholm där rektor Norma Aznar har bestämt att de måste ta tag i nätmobbningen. De använder bland annat en app där eleverna när som helst på dygnet kan anmäla vad de ser eller råkar ut för.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Skolmiljö

Avsnitt 4 av 17

Tema: mobbning. Hur mycket påverkar skolmiljön mobbningen? Och hur kan man jobba med skolmiljön för att motverka mobbning? Vi besöker nya Raketskolan i Kiruna, en skola arkitektritad för att förebygga mobbning och utanförskap. En som lockades av den här miljön och arbetet på skolan är läraren Maria Isaksson.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Normer

Avsnitt 5 av 17

Tema: mobbning. Normer och värderingar sätts tidigt i livet. Hur kan skolan jobba med normer och värderingar för att förhindra mobbning? Det pedagogiska arbetet på förskolan Rörmokaren går ut på att jobba normkritiskt - mot utanförskap och mobbning. Vi träffar förskolläraren Camilla Liljedahl.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Ansvar

Avsnitt 6 av 17

Tema: mobbning. Hur ser ansvaret ut när mobbning är ett faktum? Har eleverna något ansvar? Vi besöker Östergårdsskolan i Halmstad, där man jobbar med kamratstödjare. Det innebär att några elever bland annat ska hålla koll och rapportera till vuxna om de ser att någon blir mobbad. Metoden har varit omdiskuterad och en del menar att det är fel att lägga ansvaret på eleverna. Samtidigt sker ofta mobbning när skolpersonal inte är närvarande. Anna Wälivaara som är lärare på skolan tycker att kamratstödjare, som en del i ett större antimobbningsarbete, fungerar bra.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Teknikstöd

Avsnitt 7 av 17

Tema: specialpedagogik. Teknikstöd i form av datorer, surfplattor och mobiler används ofta i skolmiljön. Om elever och lärare ökar kunskapen och medvetenheten kring den nya tekniken, lyckas barn i behov av särskilt stöd mycket bättre, säger specialpedagog Ulrika Jonson, Vallaskolan i Södertälje.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Inkludering

Avsnitt 8 av 17

Tema: specialpedagogik. Hur kan skolor lyckas med inkludering? På Rannebergsskolan i Angered har man anställt inkluderingspedagogen Lena Ekstrand. Hennes uppgift är att få alla att känna sig inkluderade.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Flerspråkighet

Avsnitt 9 av 17

Tema: specialpedagogik. Den enskilt svåraste uppgiften för specialpedagogen Anna Hansson på Angereds gymnasium är att kunna utläsa om en nyanländ elev med annat modersmål än svenska har en språkstörning eller av andra skäl inte har den språkprogression man kan förvänta sig i en viss ålder. För att kunna göra en fullständig kartläggning måste det finnas personer på skolan med pedagogisk bakgrund som talar elevernas språk, menar Anna Hansson. Det är en av lösningarna på Angereds gymnasium.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Tidigt stöd

Avsnitt 10 av 17

Tema: specialpedagogik. Hur arbetar bra skolor och lärare för att i tid upptäcka och ge rätt stöd? Vissa forskare menar att Finlands framgångsrika skola bland annat beror på att eleverna redan från tidig skolålder får det stöd de har behov av. Ungefär 20 % av Finlands skolelever har någon gång fått extra stöd för någon typ av skolsvårighet. Prorektor Annika Lassus och specialpedagog Lilian Vestergren på Övningsskolan i Vasa i Finland menar att det är extra viktigt att lägga mycket resurser tidigt på terminen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Elevens förståelse

Avsnitt 11 av 17

Tema: betyg och bedömning. Malin Carlsson är lärare i årskurs F-3 på Lindblomskolan i Hultsfred. Tillsammans med eleverna har hon utvecklat en PP-vägg. Det är en plansch där det tydligt anges vad man måste kunna inom ett visst ämne för att uppnå målen. Eleverna kan utgå från PP-väggen när de själva ska bedöma hur långt de har kommit i sitt eget lärande. Malin menar att det är viktigt att eleverna redan från början får vara med och bestämma hur de ska uppnå målen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Olika bedömningsunderlag

Avsnitt 12 av 17

Tema: betyg och bedömning. Det finns fler former av underlag än det skriftliga. Muntlig redovisning, grupparbeten, filmproduktion, blogg, podd och så vidare. Hur bedömer du som lärare dessa underlag? Hur mycket frirum har lärare i ett myndighetsutövande fält? Vi träffar Camilla Askebäck Diaz som är lärare i matematik, NO och förstelärare i digitala verktyg på Södermalmsskolan i Stockholm. För henne är det en självklarhet att bedömningen även sker i de digitala verktygen. Hon berättar hur hon jobbar med det.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Återkoppling, motivation och självkänsla

Avsnitt 13 av 17

Tema: betyg och bedömning. Efter några års experimenterande har svenskaläraren Olle Carlgren på Höglandsskolan i Bromma hittat den för honom bästa metoden för systematisk återkoppling till eleverna. - Det är inte det första utkastet som eleverna lämnar in som är det viktigaste, utan det eleverna faktiskt lär sig under tiden, menar Olle.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Sambedömning

Avsnitt 14 av 17

Tema: betyg och bedömning. I Ljusdals kommun storsatsas det på sambedömning. Carina Wikström är lärare på Slottegymnasiet. Hon berättar att likvärdigheten ökar när lärarna gör sambedömningar både inom lärarkollegiet på hennes gymnasium och tillsammans med lärare på andra skolor i kommunen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Att erövra yrket

Avsnitt 15 av 17

Tema: lärarprofessionen. Lärlabbet besöker Knutbyskolan och Christina Maelan. Hon är förstelärare och handledare till lärarstudenter som ska omsätta teori till praktik. Lyhördhet och respekt är två av de allra viktigaste komponenterna för att bli en bra lärare, säger Christina och hennes lärarstudent Georgios Varitmadis håller med. Studiogäster följer upp med samtal.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Den lärande läraren

Avsnitt 16 av 17

Tema: lärarprofessionen. Modersmålsläraren Tülay Gürgüns arbetsvecka ser ut som sina kollegors, men till skillnad från de flesta andra lärare ägnar hon nästan all sin fritid åt att ta in information från den digitala världen. På sin blogg samlar hon allt som kan vara intressant för pedagoger i form av övningar och pedagogiska spel. Tülay tycker att hela synsättet på hur lärare kan fortbildas inom det här området måste förändras. Studiogäster följer upp med samtal.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Framtidens lärande

Avsnitt 17 av 17

Tema: lärarprofessionen. Agneta Hedenström är rektor för Antnässkolan utanför Luleå. Hon menar att framtidens klassrum kommer att vara kreativa ytor utan gränser. Studiogäster följer upp med samtal.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler
Lärlabbet
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Mottagandet

Avsnitt 1 av 29

Tema: nyanlända elever. På onsdagar kommer nyanlända barn och ungdomar till mottagningsenheten Välkomsten i Helsingborg. Det brukar bli fullt av liv och lite rörigt när alla samlas. Personalen tar reda på vilka olika språkgrupper alla tillhör och därefter påbörjas kartläggningen. Sedan en tid tillbaka har personalen använt sig av en modell som går i linje med de direktiv Skolverket kommer ut med i början av januari 2016. "Det bästa med att göra kartläggning här istället för på skolorna är likvärdigheten, vi erbjuder ju en samlad kompetens som kanske inte alla skolor har", säger Jenny Bladh, pedagogisk utvecklingskonsult på Välkomsten. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Inkludering

Avsnitt 2 av 29

Tema: nyanlända elever. Eftersom alla elever har olika bakgrund och förutsättningar att lära sig det svenska språket kan det för vissa ta väldigt lång tid att slussas in i det "normala". Därför är det viktigt att nyanlända elever parallellt med lektionerna i svenska får samma undervisning som de andra eleverna på skolan. Den här synen blev utgångspunkten för ett omtalat projekt i Navets språkklass i Örebro. "Det har fungerat positivt, både socialiserings - och resultatmässigt", menar läraren Suzanne Gynnhammar. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Lärandet

Avsnitt 4 av 29

Tema: nyanlända elever. Vad har nyanlända för kunskaper med sig till skolan och hur kan de kunskaperna omsättas i nya kunskaper? De nyanlända elever som har Åsa Sebelius som lärare utvecklar sitt språk genom genrepedagogik. Eleverna får ämnneskunskapen med sig om de förstår i vilka sammanhang och strukturer språket finns. Enligt modellen som Åsa arbetar med kan språket vara argumenterande, berättande, återgivande eller instruerande. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Samverkan

Avsnitt 5 av 29

Tema: nyanlända elever. Tack vare envishet och en stark vilja kunde de nyanlända lärarna till slut få praktikplatser på Mariedalsskolan i Vänersborg. Nu när en termin har gått konstaterar rektor Christina Hjern att det har varit ett väldigt lyckat projekt. - Det är oerhört viktigt för dem att starta ett liv här och det är oerhört viktigt för oss med många nyanlända elever att få lärare med deras kompetens, säger hon. Med avstamp i reportaget samtalar inbjudna studiogäster kring vikten av samverkan.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Digitalisering och demokrati

Avsnitt 6 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Vad innebär en digitaliserad skola i praktiken? Vad måste lärarna kunna och vilka möjligheter finns? Läraren Ylva Pettersson har varit drivande i Katedralskolan i Skaras digitalisering. Hon anser att det viktigaste är att man som lärare vågar släppa taget och lär sig att knyta färdighet till rätt digitalt verktyg. Idag kan Ylva konstatera att hennes elevers klassrum har utvidgats. Ett exempel på detta är att återkopplingen kan komma från människor de inte känner.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Datalogiskt tänkande

Avsnitt 7 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Vad är datalogiskt tänkande och hur kan det läras ut? Maria Franzén på Högåsskolan i Knivsta är bildläraren som lär eleverna att programmera minirobotar. Hon menar att eleverna tränar många olika förmågor som matematik, logiskt och kritiskt tänkande, tal, bild och samhällskunskap när de programmerar.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Källkritik

Avsnitt 8 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Lärlabbet besöker Murgårdsskolan i Sandviken som arbetar med källkritik i alla ämnen. Vet eleverna hur informationsvägarna fungerar på internet? Eftersom vi möts av så mycket information är det en demokratifråga att elever lär sig finna, värdera och analysera information kritiskt. En lärarpanel följer upp i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Eleven som producent

Avsnitt 9 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Helena von Malortie är slöjd- och bildlärare på Mosaikskolan i Malmö. Där går nyanlända elever från årskurs 7 till 9. Hennes elever får presentera sina kreativa arbeten genom att dokumentera dem digitalt på Ipads. När filmerna visas för andra klasser blir eleverna väldigt stolta och extra motiverade att göra ett bra arbete. En lärarpanel följer upp med samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Digital didaktik

Avsnitt 10 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Varför är lärarens kompetens i medie- och informationskunnighet, MIK, så viktig? Lärlabbet tar upp det digitala perspektivet på lärarrollen och de möjligheter som IT ger. Hur, när och i vilka syften väljer lärare digitala verktyg? Det finns en uppsjö av verktyg att välja mellan när en lärare designar sin undervisning. Vilka krav ställer det på lärarna? Lärlabbet besöker Tobias Ruthenberg på Lärarhögskolan i Borås som undervisar lärare och bibliotekarier i MIK. Skolan satsar även på att integrera MIK-undervisning i grundutbildningen för lärarstudenter.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Estetikens kraft

Avsnitt 11 av 29

Tema: estetik och lärande. I skolan har de estetiska ämnena samma självständiga roll som andra ämnen. Men de stöder också annat lärande och tränar barnen i betydelsefulla framtidskompetenser som kreativitet, analysförmåga, skapande, förmåga att förstå, tolka, uttrycka och kommunicera. Lärlabbet besöker Hortlaxskolan i Piteå där eleverna i årskurs 7-9 fördjupar sig i både manuella och digitala tekniker med bildläraren Stefan Holmgren. Till skillnad från på många andra håll har man också kvar kurser i fritt skapande. Bild är kommunikation, och målet med lärprocessen är att väcka elevernas fantasi och kreativa potential.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Estetiska lärprocesser

Avsnitt 12 av 29

Tema: estetik och lärande. Vi besöker Svedala där alla kommunens förskolebarn får upptäcka sina röster och sin musikalitet med sångpedagogen Elinor Fryklund. Det handlar om att ge barnen tillgång till den egna rösten och om sång på barnens villkor. Sedan sångundervisningen infördes på förskolan har man som bonus fått se hur bland annat barnens språkliga utveckling tar stora kliv framåt, berättar förskolechefen Anette Lindh.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Estetik för alla

Avsnitt 13 av 29

Tema: estetik och lärande. Vi besöker Sannarpsgymnasiet i Halmstad där dramapedagogen Malin Norlings elever går på särskolans individuella program. Funkisar kallar hon sina skådespelare, som alla har olika intellektuella och fysiska funktionsnedsättningar. Med dramapedagogiken som redskap undersöker de både sin egen identitet och samspelet med andra människor. Lärarpanelen följer upp med samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Elevhälsans betydelse

Avsnitt 14 av 29

Tema: elevhälsa. Elevhälsan är en avgörande faktor för att eleverna ska nå kunskapsmålen. Det anser man på Ekbackens skola i Fellingsbro. Verksamhetsutvecklare Åsa Jönsson berättar om skolans vision för varje elev: rätt till maximal kunskapsutveckling, rätt att känna trygghet på skolan och rätt till skolro. För att lyckas arbetar lärarna tätt ihop med elevhälsan. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Ökad psykisk hälsa

Avsnitt 15 av 29

Tema: elevhälsa. Hur uppnår man ökad psykisk hälsa i skolans värld? På Rotskärsskolan i Älvkarleby ses eleverna som sakkunniga i arbetet med elevhälsa. De vet var bristerna och problemen finns och blir delaktiga i det förebyggande arbetet för bättre fysisk och psykisk skolmiljö. Skolchef GunnMari Nordström berättar om hur vuxna och elever arbetar tillsammans med att förebygga stress, kränkningar och psykisk ohälsa. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Pedagogik och särskilt stöd

Avsnitt 16 av 29

Tema: elevhälsa. Vi besöker Friggaskolan i Östersund där man arbetar aktivt för att förekomma diagnoser och remisser. I kommunen har den gemensamma elevhälsan sökt olika sätt att förebygga koncentrations- och beteendesvårigheter i klassrummet. Skolpsykolog Niklas Fröst berättar hur kommunens skolpsykologer och pedagoger jobbar tillsammans. Eleverna får stöd att hitta strategier för sitt lärande. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler
Lärlabbet
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Steget till ordinarie klass

Avsnitt 1 av 17

Tema: nyanlända och sen då? Innan många nyanlända svenskar kan delta i skolans ordinarie undervisning går de i en förberedelseklass. Forskning visar att det är viktigt hur övergången mellan förberedelseklassen och ordinarie undervisning sker. Skolinspektionen menar att få skolor har ett pedagogiskt välfungerande system för att vägleda nyanlända elever till ordinarie undervisning. Vi tittar närmare på hur man kan välkomna nyanlända svenskar in i skolans ordinarie undervisning.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Vara trygg och höra till

Avsnitt 2 av 17

Tema: nyanlända och sen då? Nyanlända elever kan uppleva otrygghet när de går från en förberedelseklass till ordinarie undervisning. Känslan kan bero på olika saker som en rädsla för mobbning eller utfrysning. Forskning har visat på att extra stöttning i undervisningen och psykosocialt stöd ökar nyanlända elevers möjligheter att lyckas i skolan. Vi ser närmare på vad psykosocialt stöd innebär och hur pedagoger kan ge nyanlända svenskar trygghet i skolan.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Att utveckla kunskaperna

Avsnitt 3 av 17

Tema: nyanlända och sen då? Hur stöttar man bäst eleverna i undervisningen så att de inte förlorar kunskap i de andra ämnena för att de inte kan svenska? I gymnasiet Lindesskolan möter vi Agneta Guhrén och hennes kolleger. För att öka motivationen bland nyanlända elever har skolan skapat en individanpassad modell för skolarbetet. En av grundbultarna i den är att eleverna i enskilda ämnen kan gå vidare till nästa steg oavsett när på läsåret de blir klara.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hitta till forskningen

Avsnitt 4 av 17

Tema: forskning i klassrummet. Hur kan lärare hitta forskning som de kan använda i klassrummet? Vad finns det för arenor där de kan ta del av den forskning som finns? Vad finns det för arenor där forskare och lärare kan mötas? I Skåne driver en grupp forskarutbildade lärare producentkooperativet VIS, Vetenskap i skolan, för att göra ny forskning lättillgänglig för lärare ute i kommunernas skolor.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Teori i praktiken

Avsnitt 5 av 17

Tema: forskning i klassrummet. Hur kan man som lärare göra sin undervisning bättre med hjälp av forskning? På Globala gymnasiet i Stockholm är många gymnasielärare forskarutbildade. Tillsammans har dessa gymnasielärare börjat erbjuda grundskolelärare fortbildning i ämnesdidaktik. På seminarieträffar diskuterar lärarna olika teoretiska begrepp. Grundskolelärarna kan sedan utifrån diskussionerna skapa praktiskt undervisningsmaterial.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Ett forskande förhållningssätt

Avsnitt 6 av 17

Tema: forskning i klassrummet. Hur kan lärare använda ett forskande förhållningssätt i vardagen? De flesta lärare har ett forskande förhållningssätt till sin undervisning. De omprövar sin undervisning, utvärderar lektioner och tar med sig resultaten till kommande undervisningstillfällen. Samma forskande förhållningssätt kan användas utanför undervisningen. Det innebär att man, enskilt eller tillsammans med kollegor, systematiskt utvärderar och omprövar vardagshändelser.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Lärande för hållbar utveckling

Avsnitt 7 av 17

Tema: hållbar utveckling. Förutsättningar för lärande för hållbar utveckling (LHU) är delaktighet, reflektion och olika perspektiv. Men vad är LHU? Hur får man in de globala målen i skolans vardag på olika stadier och på både lektioner och raster? Vi följer arbetet under en dag på förskolan Tomtebogårdsskolan i Umeå. Gäster i studion: förskolelärare Christine Jokijärvi, lågstadielärare Martin Holmgren och Mari Winter, lärare åk 6.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hållbart i alla ämnen

Avsnitt 8 av 17

Tema: hållbar utveckling. Förutsättningar för lärande för hållbar utveckling (LHU) är delaktighet, reflektion och olika perspektiv. Hur kan skolan arbeta ämnesövergripande inom LHU? Hur kan lärande om hållbar utveckling se ut i olika skolämnen? Vi följer arbetet under en dag på Skarpatorpsskolan i Skarpnäck. Gäster i studion: lärarna Gunni Karlsson, Mia Möller och Maria Hansson från Skarpatorpsskolan.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hållbara initiativ

Avsnitt 9 av 17

Tema: hållbar utveckling. Hur kan skolan främja hållbara elevinitiativ? I skolans styrdokument står att skolan dels ska ge eleverna handlingskompetens och dels bidra till en hållbar samhällsutveckling. Hur kan detta ske i praktiken? Vi besöker Johannebergsskolan Elyseum som arbetar med hållbar utveckling i kombination med entreprenöriellt lärande. Gäster i studion: grundskolelektor Ingela Bursjöö, försteläraren Cecilia Lind och läraren Sandra Löfberg.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hjärnan och inlärning

Avsnitt 10 av 17

Det är genom vårt sinnessystem som vi uppfattar och tolkar vår omvärld. Skolan kan genom auditiva, motoriska och visuella hjälpmedel få eleverna att lära sig effektivare. Vi besöker Örnässkolan i Luleå där lärarna arbetar med tester för att förbättra elevernas inlärning och minne. Gäster i studion är lärarna Anna Sandsten, Hans Törnkvist och Maria Nygård.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hjärnan och motivationen

Avsnitt 11 av 17

Skolan motiverar eleverna med yttre medel som beröm och betyg. Om man som lärare också kommer åt att aktivera elevernas inre motivation stöder man dem till att tro mer på sig själva och bli mer självgående. Den vägen lär de sig också mer, säger Mattias Dahlberg på Spångholmsskolan i Bara. Gäster i studion är lärarna Fredrik Berggren, Linda Sonesson och Mattias Dahlberg.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hjärnans kondition

Avsnitt 12 av 17

Kan man träna sin hjärna att bli smartare? På Kattegattgymnasiet i Halmstad har lärarna undersökt frågan. Gymnasiet började med ett system med hjärngym för att minska elevernas skolstress och ge bättre förutsättningar för inlärning. Tester visar att unga människors hjärnor förstärks av fysisk aktivitet - de blir mer koncentrerade, minns bättre, tål stress och blir mer kreativa.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Källkritisk förmåga

Avsnitt 13 av 17

Eric Haraldsson är bibliotekarie på Ringsbergskolan i Växjö. Han är lika ofta tillsammans med lärarna i klassrummen som han är i biblioteket. Målet är att ge eleverna redskap att bli kritiska mediekonsumenter. Källkritiken behöver vara integrerad i undervisningen, menar Eric. "Jag är det ifrågasättande filtret som kompletterar lärarnas ämneskompetens."

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Programmering

Avsnitt 14 av 17

Alla behöver inte bli programmerare, men alla behöver veta vad kodning är och hur det används. På Helenelundsskolan i Sollentuna har programmering en självklar plats i teknikundervisningen. Läraren Emma Forsberg vill att eleverna både ska träna problemlösning och förstå grunderna i programmering. Hon menar att det alltid finns en människa bakom allt en dator kan göra.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Digital undervisning

Avsnitt 15 av 17

På Alviksskolan i Luleå har några lärare byggt upp en digital miljö där man kan arbeta ämnesövergripande. De kallar konceptet "Storyfication". Eleverna tar sig an olika uppdrag med stort engagemang. Katarina Eriksson säger att de digitala verktygen bidrar till variation i undervisningen men att det är den pedagogiska idén som styr.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Digitaliseringens påverkan

Avsnitt 16 av 17

Hur förbereder man eleverna för en digitaliserad framtid som ingen kan förutspå? Vilka förmågor behöver de träna? På Mörbyskolan i Danderyd får eleverna prova på att vara politiker genom rollspel med digitala inslag. SO-läraren Henrik Isacsson vill lära eleverna att ta in fakta och att se på frågor ur olika perspektiv för att kunna fatta bra beslut.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Annorlunda kognition

Avsnitt 17 av 17

Tema: Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). Hur kan skol- och lärmiljön göras tillgänglig för elever med olika behov, och hur bygger man en positiv skolanknytning? På Rosengårdsskolan i Malmö byggs extra anpassningar som enskilda elever behöver in i undervisningen alla tar del av. Stommen för läraren Jenny Esbjörnsdotter-Karlssons lektioner är ledning och stimulans, vilket några elever i klassen behöver och alla gagnas av. Med sina kollegor läraren Daniel Scotford och specialpedagogen Eva Sundberg diskuterar hon hur läraren ser, anpassar och följer upp.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Inspirerande matematik

Detta krävs för bra, formativ bedömning

Man kan alltid bli bättre, hur bra man än undervisar. Det säger matematikforskaren Torulf Palm. Men vad ska man utveckla? Hans förslag är formativ bedömning, som enligt många forskare är ett av de mest effektiva sätten att öka elevernas kunskaper. Inspelat i februari 2014. Arrangör: Umeå universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaLärarrummet

Minnesträning för hjärnskadade

Pia Roxell är lärare på Skarpnäcks folkhögskola och håller i Minneskursen, en utbildning för unga vuxna som drabbats av hjärnskador. Pia hjälper eleverna att träna upp hjärnans kapacitet och hitta strategier för att kompensera bestående skador. En av hennes viktigaste uppgifter är att hjälpa eleverna att gilla och acceptera sina nya jag.

Fråga oss