Titta

Lärlabbet

Lärlabbet

Om Lärlabbet

Säsong 1. För lärare, med lärare, av lärare. Tanken med serien är att den ska bidra till reflektion och handlingskraft hos pedagoger kring lärandeprocesser och visa att det ständigt finns möjligheter till yrkesutveckling.

Till första programmet

Lärlabbet: TeknikstödDela
  1. Jobbar du i skolan och vill ta del
    av dina kollegers pedagogiska idéer-

  2. -kunskaper och erfarenheter?

  3. Eller vill du dela med dig av dina
    bästa råd? Då är det här nåt för dig.

  4. "Lärlabbet" är programmet för,
    av och med dig som jobbar i skolan.

  5. Specialpedagogik berör alla som
    jobbar i skolan på många olika sätt.

  6. Därför ska vi i fyra program
    prata om tekniskt stöd, inkludering-

  7. -tidigt stöd och språkstörningar
    hos flerspråkiga elever.

  8. I det här, seriens första program,
    ska vi prata om teknikstöd.

  9. Vad är det och hur kan tekniska
    hjälpmedel bidra till inkludering?

  10. Som vanligt har vi en lärarpanel
    som har kunskaper i de här frågorna-

  11. -och den består av Anneli Dale-

  12. -special- och IKT-pedagog som jobbar
    i utvecklingsenheten i Ale kommun.

  13. Hon brinner för att alla ska få
    samma möjligheter, oavsett förmåga.

  14. Stefan Fornestedt, specialpedagog-

  15. -på Ängsdalsskolan i Bunkeflostrand
    utanför Malmö.

  16. Han har arbetat med en-till-en länge
    och tog initiativ till Skolsmedjan.

  17. -Varmt välkomna hit.
    -Tack.

  18. Teknikstöd är ju bara ett verktyg
    för att jobba inkluderande.

  19. När man pratar tekniska hjälpmedel,
    var är det då man pratar om?

  20. Tekniska hjälpmedel kan vara
    allt ifrån en projektor i taket-

  21. -för att vi ska kunna visa för alla
    elever på samma gång. De ser och hör.

  22. Det kan vara en mobiltelefon,
    som många barn har i dag.

  23. Man kan ta en bild på tavlan,
    så har man anteckningarna med sig.

  24. Är det bara digitala verktyg
    vi pratar om?

  25. Digitala verktyg förstärker ofta
    det barnen behöver-

  26. -särskilt de som är svagare
    och behöver använda olika sinnen.

  27. Ljud och särskilt bild förstärker.

  28. Ljudet för att slippa läsa
    den här långa, tunga textmassan.

  29. -Vilka elever är i behov av det här?
    -Man kan se det på två olika sätt.

  30. Vissa elever behöver särskilt stöd,
    men man ska inte låsa sig vid det.

  31. Alla elever ska så klart använda sig
    av de här digitala verktygen.

  32. Det berikar undervisningen
    och ger variation i inlärningen-

  33. -så man ska inte låsa sig
    till elever som behöver stöd.

  34. -Är det dyrt?
    -Tittar man på det stora hela...

  35. ...så är det, för att få en elev
    att lyckas, inga stora pengar.

  36. Vad är det största värdet
    med tekniska hjälpmedel?

  37. Att eleverna
    får tävla på lika villkor.

  38. Alla har inte samma förutsättningar-

  39. -och då får de en chans
    att använda sig av de här-

  40. -och göra det på ett annat sätt,
    ett alternativ.

  41. -Vad är värdet i det?
    -Alla kan ta till sig kunskap...

  42. ...vare sig du behöver
    glasögon eller hörsnäcka...

  43. ...eller om du behöver nån som läser
    för dig i stället för att läsa själv.

  44. Alla har rätt att gå i skolan och
    ta till sig kunskap, oavsett metod.

  45. Vi var ju inne på
    läs- och skrivsvårigheter, dyslexi.

  46. Det kan man göra på olika sätt.
    Man kan ha det inläst.

  47. Det gör att det blir mindre mödosamt
    - läs en gång och lyssna två gånger.

  48. Man kan använda en digital ordlista
    för att hitta betydelser snabbt-

  49. -i stället
    för att man ska slå i en ordbok.

  50. När man skriver texter kan man
    med en talsyntes få det uppläst-

  51. -vilket gör att man kan höra-

  52. -hur olika ord uttalas,
    till exempel i en engelsk text.

  53. Om det står "beard" och man undrar
    om det uttalas "beard" eller "bird"-

  54. -kan talsyntesen läsa upp det.

  55. Det sparar tid, och man har möjlighet
    till rättstavningsprogram-

  56. -som är utformade speciellt
    för elever med dyslexi-

  57. -vilket gör
    att eleven får en chans att...

  58. När han har skrivit "släckt"
    kan han se om det handlar om-

  59. -att lampan är släckt
    eller den tjocka, feta släkten.

  60. Bra tips. - Vi har fler goda exempel.
    På Vallaskolan i Södertälje...

  61. ...upptäckte man att det inte räckte
    att ge alla elever en surfplatta.

  62. För att tekniken ska bli ett hjälp-
    medel måste den genomsyra allt.

  63. Jag är fil.mag. i specialpedagogik
    och lärare sen lång tid tillbaka.

  64. Jag är specialpedagog för att
    jag tror på kraften i varje individ-

  65. -att utvecklas
    till sin fulla potential.

  66. Vi kan göra att miljön stöder lärande
    så att alla kan lära.

  67. Det vi ser här är calderan,
    alltså kratern.

  68. Tekniska hjälpmedel
    ser jag inte som hjälpmedel-

  69. -utan som assisterande teknik.

  70. Jag upplever att om vi lägger grunden
    för det här tidigt med eleverna...

  71. För dem är det inget konstigt att som
    sexåring få en lärplatta i handen-

  72. -men vad vi ska vara skickliga på
    är att styra in det på-

  73. -att det här är lika viktigt
    som böckerna på biblioteket-

  74. -och innehåller saker
    som stöder lärandet.

  75. Likväl som du behöver en linjal
    för att mäta-

  76. -så kan du använda det här
    som ett verktyg för lärande.

  77. Topografiska kartor.

  78. Vi på Vallaskolan
    har bestämt oss för en grundnivå.

  79. Det här ska alla lärare på skolan
    ha ett hum om.

  80. De ska ha kunskap
    om inlästa läromedel.

  81. De ska ha kunskap om talböcker från
    Myndigheten för tillgängliga medier.

  82. De ska ha kunskap om rättstavnings-
    program och hur skärmarna fungerar.

  83. Och vi har pratat om det kollegiala
    lärandet - hur vi delar tillsammans-

  84. -och att man arbetar i perioder
    med till exempel podradioprojekt.

  85. Då kan vissa lärare ta det
    och sen berätta om det för de andra-

  86. -medan andra lärare kanske har gjort
    en skrivuppgift med Google Drive-

  87. -och delar dokument med eleverna,
    ger återkoppling hela tiden-

  88. -och leder eleverna i skrivlärandet
    och berättar om det.

  89. Fyra: Vilket av talen
    är lika mycket som sex hundradelar?

  90. För att få alla att vara med har vi
    haft pedagogiska nätverk vissa dagar-

  91. -där vi har tagit fram
    att vi jobbar med lärplattor.

  92. Vi tar apparna på lånplattorna
    som man lånar in till klassrummen-

  93. -och studerar dem som tangerar ämnena
    så att man lär sig att hantera dem.

  94. Finns det nån app vi kan använda?
    Då kan man prova den tillsammans.

  95. Sen tar man med sig nåt
    till sin klass-

  96. -och så gör man det där för att sen
    berätta på nästa pedagogiska nätverk.

  97. Att använda teknik i vardagen
    handlar om hållbart lärande-

  98. -om hållbar bildning för alla.
    Det är en demokratisk fråga.

  99. Det här ger alla elever,
    oavsett vem du är som person-

  100. -möjligheter att delta i lärandet.

  101. Det ger alla möjlighet att "levla",
    som jag brukar säga.

  102. "Du är här, men du kan levla hit
    så här." Och barnen ser det själva.

  103. "Men jag skulle vilja göra som hon,
    för det skulle nog gynna mig"-

  104. -"för att jag ska kunna..."

  105. Elever kan utvecklas till sin fulla
    potential mer i dag än tidigare.

  106. Vad härligt. Man levlar. Vad
    tänker ni om det här arbetssättet?

  107. Jättehärligt
    att se all den aktiviteten.

  108. Det är aktivt lärande i stället för
    passivt lärande som det var förr-

  109. -vid katederundervisning.
    Nu är eleverna med och kan samarbeta.

  110. De kan skapa filmer. De blir stolta
    när de ser resultatet i en film.

  111. -Vad vill du lyfta, Stefan?
    -Jag tänker på vad Anneli sa.

  112. Det är variation i undervisningen.
    De har gjort tester på lärare.

  113. Hur lång tid tar det att fördela en
    fråga till klassrummet? En sekund.

  114. Om man skulle göra så pratar man bara
    med fem elever om dagen.

  115. Därför är det intressant att se att
    man kan variera undervisningen så.

  116. Och strukturen,
    framför allt med implementeringen...

  117. De har fått utbildning
    och satt upp mål om grundkunskaper.

  118. Det tycker jag är sunt, för
    lärare kommer inte att kunna allt-

  119. -därför att barnen
    lär sig ganska snabbt.

  120. Det allra viktigaste är att man
    delar med sig och lär sig ihop.

  121. Alla vet vad de ska göra.
    Det finns en tanke med det.

  122. Du är IT-pedagog på din skola.
    Specialpedagog och IT-pedagog, va?

  123. Finns det nån risk att andra lärare
    tänker: "Det där kan ju Stefan."

  124. Ja, där har du en viktig poäng.

  125. Om man upplever att en elev
    behöver stöd med digitala verktyg-

  126. -skjuter man ibland över ansvaret på
    specialpedagogen.

  127. Specialpedagogen i sin tur skjuter
    över problemet på IT-pedagogen-

  128. -vilket gör att ingen tar ansvar.

  129. -Hur gör man för att undvika det?
    -Vi måste börja arbeta tillsammans.

  130. De kommer in på kollegialt lärande.
    På vår skola har vi lärcirklar-

  131. -där man träffas kontinuerligt
    och sätter upp sig på nån punkt-

  132. -som alternativa verktyg,
    och så ses man veckovis-

  133. -så att det inte blir en "happening",
    utan det är fortlöpande.

  134. -Hur jobbar du med lärarna?
    -I ett nätverk med specialpedagoger.

  135. Vi känner att vi behöver stärka
    deras kompetens vad gäller digitalt.

  136. Där har vi träffar kontinuerligt,
    varje termin och varje månad-

  137. -där vi har inslag med digitala
    verktyg för att stärka kompetensen.

  138. Vad behöver lärarna mest
    för att komma i gång?

  139. Enkla grejer. Vi använder eleverna,
    för de är i sin "comfort zone".

  140. När de använder verktygen känner de
    sig hemma, så vi kan använda dem.

  141. Sen är det också viktigt att,
    som vi sa förut, få med alla barnen-

  142. -för det får inte bli ett verktyg
    bara för barn med behov av det.

  143. Man kan t.ex. lägga ut en ljudfil
    på en blogg eller på en molntjänst-

  144. -och sen kan eleverna lyssna på läxan
    utan att ha boken.

  145. Det är bra
    för även de starka eleverna.

  146. -Vad tycker lärarna är svårast?
    -Alla vill ha förändring i skolan...

  147. ...så länge man inte
    behöver förändra sig själv.

  148. Det är svårt
    att ändra sin undervisning.

  149. Därför ska man göra det tillsammans.

  150. När man har trubbel ska en lärare
    och en specialpedagog arbeta ihop.

  151. Då tar båda ansvar,
    så man ska inte lämna nån ensam.

  152. Därför tror jag inte
    att alla ska göra på samma sätt.

  153. Det ser olika ut beroende på klass-
    rummet, så man bör titta på det-

  154. -och bygga upp nåt
    som gynnar eleverna.

  155. Men när väl läraren upptäcker
    att nåt gynnar barnet...

  156. -...så rullar det på av bara farten.
    -Spännande.

  157. Jag kommer strax.
    - Nu ska jag träffa Lina Karlsson...

  158. ...som är arbetsterapeut och jobbar
    med teknikstöd på gymnasiet i Växjö.

  159. -Välkommen hit.
    -Tack!

  160. Arbetsterapeut i skolan, varför då?

  161. Som arbetsterapeut jobbar jag
    med aktiviteter, barnens aktiviteter.

  162. När man är i skolåren är ju skolan
    en väldigt stor del av vardagen.

  163. Och det finns
    mycket förväntningar också-

  164. -på den roll man har i skolan,
    både från en själv-

  165. -och från omgivningen.

  166. Vad bidrar du med som arbetsterapeut
    om man jämför med specialpedagogen?

  167. Som arbetsterapeut
    jobbar jag med vardagsaktiviteter-

  168. -och hur utförandet av aktiviteterna
    påverkar hur vi mår-

  169. -och hur vi känner oss delaktiga
    i det vi gör.

  170. Vi vill få vardagen att fungera-

  171. -i ett nära samarbete med dem som är
    i sin vardag, alltså med eleverna.

  172. Hur upplever de sin situation?

  173. Vad är det som känns meningsfullt
    och vad är det som är problem?

  174. Är det vanligt
    med arbetsterapeuter i skolan?

  175. Inte särskilt,
    men intresset verkar öka-

  176. -både från arbetsterapeuter själva
    och från skolor.

  177. Det bedrivs forskning
    på några universitet-

  178. -runt arbetsterapi och skola.

  179. Internationellt är det
    långt mycket vanligare än i Sverige.

  180. Du jobbar mycket med teknikstöd -
    på vilket sätt?

  181. Jag jobbar ju i gymnasiet.

  182. Jag träffar i första hand elever som
    har svårt att planera och organisera.

  183. Det ligger utanför klassrummet
    men är väldigt viktigt.

  184. När man blir äldre
    och kommer upp i gymnasiet-

  185. -ökar ju kraven på självständighet.

  186. Kan man inte hantera det förknippas
    det ofta med en känsla av stress-

  187. -som gör det svårt att vara delaktig
    i skolan och ta del av informationen.

  188. Du såg reportaget från Vallaskolan.
    Vad tänkte du?

  189. Att det är härligt att se miljön
    i klassrummet med alla olika verktyg.

  190. Allt ifrån lärplattor till hörsel-
    kåpor till nån som leker med en boll.

  191. Den miljön är så tillåtande -
    man använder det man själv behöver.

  192. Du ska vara med oss sen.
    - Vi ska till Vallaskolan...

  193. ...för de har en fråga
    till alla som jobbar i skolan.

  194. På Vallaskolan i Södertälje hade man
    när man implementerade tekniken-

  195. -en plan
    för hur man skulle implementera den.

  196. Man hade en tanke med
    vad den ska användas till-

  197. -att den är för alla elever,
    och på vilket sätt den ska användas.

  198. Med stöd av vilka program?

  199. Vad ska vi fokusera på
    för att lärande ska uppstå?

  200. Hur ska vi få det här
    att bli ett bidrag för alla elever?

  201. Ett tips jag har till er
    är att utgå ifrån startgropar.

  202. Hur ser det ut hos oss? Hur ska vi
    implementera teknik för lärande?

  203. Var vaksam för fallgroparna
    och dela dem med varandra-

  204. -så att ni inte går i varandras
    eller i väldigt likartade fallgropar.

  205. Kom också ihåg att dela höjdpunkter
    så att ni får berömma varandra-

  206. -för det växer man av -
    när man lyckas med nånting.

  207. Hur skulle det se ut
    på den skolenhet där du arbetar-

  208. -om ni skulle implementera teknik för
    lärande och som stöd för alla elever-

  209. -men explicit för de elever
    som uppvisar svårigheter i skolan-

  210. -men nedtaget tillsammans för alla?

  211. En jättebra fråga som ni som tittar
    gärna får besvara på sociala medier.

  212. Vad säger ni? Ulrika pratar om vikten
    av att dela med sig av höjdpunkter.

  213. -Vad har ni för höjdpunkter?
    -Det är häftigt med delaktigheten.

  214. Att få med elever själva i det hela
    så att de känner sig motiverade.

  215. När man kan förslå nånting,
    t.ex. en app som man kan använda-

  216. -och de säger: "Den kändes inte
    så bra, men den här är bättre!"

  217. Det gör att man mår riktigt bra,
    för då har man dem med sig.

  218. De känner att de har ett verktyg
    och får makten själva.

  219. Den ligger inte hos nån annan.
    De kan påverka själva.

  220. De har makt över sitt eget lärande.

  221. Om lärare vill jobba med det här
    måste de hålla sig uppdaterade.

  222. Var hittar jag tekniskt stöd
    och appar och allt vad det är?

  223. Har ni några bra tips?
    Vart ska man vända sig?

  224. På skolappar.nu kan man hitta appar.

  225. Logopeden i skolan
    är helt outstanding.

  226. Man kan titta på Youtube, för många
    lärare delar med sig av det de gör.

  227. Och sen hoppas jag att man inte
    behöver arbeta med detta själv-

  228. -utan att det finns nån på skolan
    som tar ansvar och hjälper till.

  229. Det finns Facebook-grupper.
    Du behöver inte vara aktiv själv-

  230. -men du kan ta del av väldigt mycket.

  231. Du kan till exempel söka
    på IKT-pedagog eller skolutveckling-

  232. -och gå med i grupperna
    och följa inläggen.

  233. Och använd Twitter eller Instagram.
    Det finns mycket där att hänga på.

  234. -Lina, har du nåt?
    -Jag använder de här grejerna.

  235. Men man behöver inte vara proffs
    för att testa-

  236. -utan man ska våga prova. Man behöver
    inte kunna allting utan och innan.

  237. Att dela med sig
    är det nån som är bra på och van vid.

  238. Han heter Felix Gyllenstig Serrao och
    är förstelärare på Frölundaskolan.

  239. Han bloggar som Spelläraren.
    Vi har med honom nu.

  240. -Hej, Felix!
    -Hallå!

  241. Du har precis varit på Åland, där du
    föreläste om spel i undervisningen.

  242. Varför ska elever spela på lektioner?
    Gör de inte det hemma?

  243. Ur ett sociokulturellt perspektiv
    ska man se till vad eleverna gillar-

  244. -för att skapa lust till lärande,
    och spel tycker eleverna är roligt.

  245. Kan man skapa kunskap av det-

  246. -så är det en väldigt bra källa
    att ta ifrån.

  247. Om det finns ett sätt att skapa lust
    till lärande så är det rätt sätt.

  248. -Vilka spel pratar vi om?
    -Allt möjligt.

  249. Det handlar inte bara om att spela,
    utan om att förstå spelen och ha kul-

  250. -så att eleverna känner att de får
    bekräftelse och pedagogiska verktyg-

  251. -så att de tar till sig kunskapen.

  252. -Hur kan man göra det då?
    -Man kan spela Minecraft...

  253. ...som är öppet och kreativt.

  254. Man kan även skapa ett spelschema
    i stället för ett veckoschema-

  255. -eller man kan lösa ekvationer
    genom kontexten för Counter-Strike-

  256. -men man gör en analog version
    där man använder papper och penna.

  257. Blir de mer motiverade
    av att se figurerna på ett papper?

  258. Helt kart. Det förvånar mig
    att de gillar det så mycket-

  259. -för själv kan jag bli missnöjd,
    men de blir så glada-

  260. -när man ser dem i det de gillar,
    så de vill gärna att det ska bli bra.

  261. Om de inte gillar nåt säger de ofta:
    "Ändra det här."

  262. Då får man ha en diskussion
    så att det blir som eleverna vill-

  263. -men utifrån en pedagogisk tanke.

  264. Hur leder det här till ett hållbart
    lärande och livslånga kunskaper?

  265. Du sa ju i början att eleverna
    spenderar mycket tid framför datorn-

  266. -och vi kommer nog inte
    att trappa ner datoranvändandet-

  267. -utan det blir en del av mångas liv.

  268. Varför inte använda det som de tycker
    är roligt för att skapa kunskaper?

  269. De kommer nog ihåg att
    Felix använde det på det här sättet-

  270. -och så kanske de tänker på
    hur de kan se kunskap i det.

  271. Hur gör du för att få lärare att
    vilja använda spel i undervisningen?

  272. Jag är det goda exemplet.

  273. Om jag visar att verktyget fungerar
    och om eleverna pratar om det-

  274. -och om resultaten förbättras
    så blir ju lärarna nyfikna själva.

  275. "Varför pratar de om Felix lektioner?
    Vad är det han gör?"

  276. Jag prackar inte på andra,
    utan jag visar-

  277. -att det fungerar
    och att det får eleverna motiverade.

  278. Måste man som lärare kunna spelen
    för att kunna hjälpa eleverna?

  279. Min tanke är att skapa verktyg
    som gör att lärarna ser potentialen-

  280. -och att det är nåt
    de kan göra själva.

  281. Det handlar mycket om att lära sig
    av eleverna och deras berättelser.

  282. Man bör fråga eleverna vad de gillar
    och skapa nya verktyg utifrån det.

  283. Vad ser du att det här ger eleverna?
    Kort.

  284. Förutom bra betyg får de bekräftelse
    och motivation att gå i skolan.

  285. De får en viss struktur också.

  286. De som har det svårt
    spelar ofta mycket hemma-

  287. -och de tycker att det
    är extra roligt med spel i skolan.

  288. -Tack, Felix, för att du var med oss!
    -Tack.

  289. Om man nu känner sig inspirerad,
    var börjar man?

  290. Många barn är duktiga på sånt här,
    så man kan nog använda deras kunskap.

  291. Kreativiteten och lusten att lära
    och att skapa strukturer...

  292. Du kan få in mycket i läroplanen.
    I styrdokumenten står det om detta.

  293. Jag är inte så bra på spel, men det
    finns programmering för yngre barn.

  294. Bee-bottar med mera, där du kan
    skapa strukturer och programmera.

  295. -Har ni nånting som ni tänker på?
    -Lyssna på eleverna och kolleger.

  296. Vad har andra gjort?
    Vad kan passa det jag undervisar i?

  297. Försök lyssna runt så att man hittar
    nåt som man själv kan använda sig av-

  298. -och utveckla tillsammans i klassen
    och prova sig fram.

  299. Stefan,
    är det nåt du vill slå ett slag för?

  300. Interagera med varandra,
    och det behöver inte vara i spel-

  301. -utan även i andra saker. Man kan
    skriva om franska revolutionen ihop.

  302. Då kan elever som har det svårt
    se hur andra lägger upp texter.

  303. Så man ska interagera mer
    i klassrummet.

  304. Ni ska få prata mer om det här
    i vårt eftersnack.

  305. Tack för att ni kom hit!

  306. Eftersnacket
    finns som vanligt på vår blogg.

  307. Fortsätt gärna prata om teknikstöd.
    Dela med er av era tankar-

  308. -och stöt och blöt på sociala medier
    under hashtag lärlabbet.

  309. Nästa vecka besöker vi
    Rannebergsskolan i Angered-

  310. -för där jobbar inkluderingspedagogen
    Lena Ekstrand för att inkludera alla.

  311. Missa inte det. Vi ses!

  312. Textning: Malin Kärnebro
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Teknikstöd

Avsnitt 7 av 17

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Tema: specialpedagogik. Teknikstöd i form av datorer, surfplattor och mobiler används ofta i skolmiljön. Om elever och lärare ökar kunskapen och medvetenheten kring den nya tekniken, lyckas barn i behov av särskilt stöd mycket bättre, säger specialpedagog Ulrika Jonson, Vallaskolan i Södertälje.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Didaktik och metod, Pedagogiska frågor > IT, medier och digital kompetens
Ämnesord:
Databehandling, Datakommunikation, Datanät, Datorer, Elever, Pedagogik, Pedagogisk metodik, Skolan, Specialpedagoger, Teknik, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i Lärlabbet

Säsong 1
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Se mobbning

Avsnitt 1 av 17

Att jobba framgångsrikt mot mobbning är svårt. En metod som fungerar på en skola, fungerar inte nödvändigtvis på en annan. Många konflikter i skolan startar på rasten. På Håstaskolan i Hudiksvall lyckas man minska mobbningen med hjälp av gemensamma rastaktiviteter. Vi träffar skolans rektor Hege Arola.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Samverkan

Avsnitt 2 av 17

Tema: mobbning. Ofta börjar mobbning på skolan och fortsätter sedan på fritiden. Men ibland är det tvärtom, konflikter som börjar efter skoltid följer med in i klassrummet nästa dag. Vilket ansvar har skolan för hur eleverna mår och vad de gör på sin fritid? Hur kan skolan samarbeta med föräldrar, föreningar eller andra delar av samhället för att förebygga mobbning efter skoltid?

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Nätmobbning

Avsnitt 3 av 17

Konflikter som uppstår i skolan fortsätter ofta ute på nätet. Hur ska skolan jobba med mobbningen som sker på nätet? Och är det verkligen skolans ansvar? Vi besöker Drottning Blankas gymnasium i Stockholm där rektor Norma Aznar har bestämt att de måste ta tag i nätmobbningen. De använder bland annat en app där eleverna när som helst på dygnet kan anmäla vad de ser eller råkar ut för.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Skolmiljö

Avsnitt 4 av 17

Tema: mobbning. Hur mycket påverkar skolmiljön mobbningen? Och hur kan man jobba med skolmiljön för att motverka mobbning? Vi besöker nya Raketskolan i Kiruna, en skola arkitektritad för att förebygga mobbning och utanförskap. En som lockades av den här miljön och arbetet på skolan är läraren Maria Isaksson.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Normer

Avsnitt 5 av 17

Tema: mobbning. Normer och värderingar sätts tidigt i livet. Hur kan skolan jobba med normer och värderingar för att förhindra mobbning? Det pedagogiska arbetet på förskolan Rörmokaren går ut på att jobba normkritiskt - mot utanförskap och mobbning. Vi träffar förskolläraren Camilla Liljedahl.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Ansvar

Avsnitt 6 av 17

Tema: mobbning. Hur ser ansvaret ut när mobbning är ett faktum? Har eleverna något ansvar? Vi besöker Östergårdsskolan i Halmstad, där man jobbar med kamratstödjare. Det innebär att några elever bland annat ska hålla koll och rapportera till vuxna om de ser att någon blir mobbad. Metoden har varit omdiskuterad och en del menar att det är fel att lägga ansvaret på eleverna. Samtidigt sker ofta mobbning när skolpersonal inte är närvarande. Anna Wälivaara som är lärare på skolan tycker att kamratstödjare, som en del i ett större antimobbningsarbete, fungerar bra.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Teknikstöd

Avsnitt 7 av 17

Tema: specialpedagogik. Teknikstöd i form av datorer, surfplattor och mobiler används ofta i skolmiljön. Om elever och lärare ökar kunskapen och medvetenheten kring den nya tekniken, lyckas barn i behov av särskilt stöd mycket bättre, säger specialpedagog Ulrika Jonson, Vallaskolan i Södertälje.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Inkludering

Avsnitt 8 av 17

Tema: specialpedagogik. Hur kan skolor lyckas med inkludering? På Rannebergsskolan i Angered har man anställt inkluderingspedagogen Lena Ekstrand. Hennes uppgift är att få alla att känna sig inkluderade.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Flerspråkighet

Avsnitt 9 av 17

Tema: specialpedagogik. Den enskilt svåraste uppgiften för specialpedagogen Anna Hansson på Angereds gymnasium är att kunna utläsa om en nyanländ elev med annat modersmål än svenska har en språkstörning eller av andra skäl inte har den språkprogression man kan förvänta sig i en viss ålder. För att kunna göra en fullständig kartläggning måste det finnas personer på skolan med pedagogisk bakgrund som talar elevernas språk, menar Anna Hansson. Det är en av lösningarna på Angereds gymnasium.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Tidigt stöd

Avsnitt 10 av 17

Tema: specialpedagogik. Hur arbetar bra skolor och lärare för att i tid upptäcka och ge rätt stöd? Vissa forskare menar att Finlands framgångsrika skola bland annat beror på att eleverna redan från tidig skolålder får det stöd de har behov av. Ungefär 20 % av Finlands skolelever har någon gång fått extra stöd för någon typ av skolsvårighet. Prorektor Annika Lassus och specialpedagog Lilian Vestergren på Övningsskolan i Vasa i Finland menar att det är extra viktigt att lägga mycket resurser tidigt på terminen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Elevens förståelse

Avsnitt 11 av 17

Tema: betyg och bedömning. Malin Carlsson är lärare i årskurs F-3 på Lindblomskolan i Hultsfred. Tillsammans med eleverna har hon utvecklat en PP-vägg. Det är en plansch där det tydligt anges vad man måste kunna inom ett visst ämne för att uppnå målen. Eleverna kan utgå från PP-väggen när de själva ska bedöma hur långt de har kommit i sitt eget lärande. Malin menar att det är viktigt att eleverna redan från början får vara med och bestämma hur de ska uppnå målen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Olika bedömningsunderlag

Avsnitt 12 av 17

Tema: betyg och bedömning. Det finns fler former av underlag än det skriftliga. Muntlig redovisning, grupparbeten, filmproduktion, blogg, podd och så vidare. Hur bedömer du som lärare dessa underlag? Hur mycket frirum har lärare i ett myndighetsutövande fält? Vi träffar Camilla Askebäck Diaz som är lärare i matematik, NO och förstelärare i digitala verktyg på Södermalmsskolan i Stockholm. För henne är det en självklarhet att bedömningen även sker i de digitala verktygen. Hon berättar hur hon jobbar med det.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Återkoppling, motivation och självkänsla

Avsnitt 13 av 17

Tema: betyg och bedömning. Efter några års experimenterande har svenskaläraren Olle Carlgren på Höglandsskolan i Bromma hittat den för honom bästa metoden för systematisk återkoppling till eleverna. - Det är inte det första utkastet som eleverna lämnar in som är det viktigaste, utan det eleverna faktiskt lär sig under tiden, menar Olle.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Sambedömning

Avsnitt 14 av 17

Tema: betyg och bedömning. I Ljusdals kommun storsatsas det på sambedömning. Carina Wikström är lärare på Slottegymnasiet. Hon berättar att likvärdigheten ökar när lärarna gör sambedömningar både inom lärarkollegiet på hennes gymnasium och tillsammans med lärare på andra skolor i kommunen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Att erövra yrket

Avsnitt 15 av 17

Tema: lärarprofessionen. Lärlabbet besöker Knutbyskolan och Christina Maelan. Hon är förstelärare och handledare till lärarstudenter som ska omsätta teori till praktik. Lyhördhet och respekt är två av de allra viktigaste komponenterna för att bli en bra lärare, säger Christina och hennes lärarstudent Georgios Varitmadis håller med. Studiogäster följer upp med samtal.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Den lärande läraren

Avsnitt 16 av 17

Tema: lärarprofessionen. Modersmålsläraren Tülay Gürgüns arbetsvecka ser ut som sina kollegors, men till skillnad från de flesta andra lärare ägnar hon nästan all sin fritid åt att ta in information från den digitala världen. På sin blogg samlar hon allt som kan vara intressant för pedagoger i form av övningar och pedagogiska spel. Tülay tycker att hela synsättet på hur lärare kan fortbildas inom det här området måste förändras. Studiogäster följer upp med samtal.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Framtidens lärande

Avsnitt 17 av 17

Tema: lärarprofessionen. Agneta Hedenström är rektor för Antnässkolan utanför Luleå. Hon menar att framtidens klassrum kommer att vara kreativa ytor utan gränser. Studiogäster följer upp med samtal.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler
Säsong 2
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Mottagandet

Avsnitt 1 av 29

Tema: nyanlända elever. På onsdagar kommer nyanlända barn och ungdomar till mottagningsenheten Välkomsten i Helsingborg. Det brukar bli fullt av liv och lite rörigt när alla samlas. Personalen tar reda på vilka olika språkgrupper alla tillhör och därefter påbörjas kartläggningen. Sedan en tid tillbaka har personalen använt sig av en modell som går i linje med de direktiv Skolverket kommer ut med i början av januari 2016. "Det bästa med att göra kartläggning här istället för på skolorna är likvärdigheten, vi erbjuder ju en samlad kompetens som kanske inte alla skolor har", säger Jenny Bladh, pedagogisk utvecklingskonsult på Välkomsten. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Inkludering

Avsnitt 2 av 29

Tema: nyanlända elever. Eftersom alla elever har olika bakgrund och förutsättningar att lära sig det svenska språket kan det för vissa ta väldigt lång tid att slussas in i det "normala". Därför är det viktigt att nyanlända elever parallellt med lektionerna i svenska får samma undervisning som de andra eleverna på skolan. Den här synen blev utgångspunkten för ett omtalat projekt i Navets språkklass i Örebro. "Det har fungerat positivt, både socialiserings - och resultatmässigt", menar läraren Suzanne Gynnhammar. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Lärandet

Avsnitt 4 av 29

Tema: nyanlända elever. Vad har nyanlända för kunskaper med sig till skolan och hur kan de kunskaperna omsättas i nya kunskaper? De nyanlända elever som har Åsa Sebelius som lärare utvecklar sitt språk genom genrepedagogik. Eleverna får ämnneskunskapen med sig om de förstår i vilka sammanhang och strukturer språket finns. Enligt modellen som Åsa arbetar med kan språket vara argumenterande, berättande, återgivande eller instruerande. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Samverkan

Avsnitt 5 av 29

Tema: nyanlända elever. Tack vare envishet och en stark vilja kunde de nyanlända lärarna till slut få praktikplatser på Mariedalsskolan i Vänersborg. Nu när en termin har gått konstaterar rektor Christina Hjern att det har varit ett väldigt lyckat projekt. - Det är oerhört viktigt för dem att starta ett liv här och det är oerhört viktigt för oss med många nyanlända elever att få lärare med deras kompetens, säger hon. Med avstamp i reportaget samtalar inbjudna studiogäster kring vikten av samverkan.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Digitalisering och demokrati

Avsnitt 6 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Vad innebär en digitaliserad skola i praktiken? Vad måste lärarna kunna och vilka möjligheter finns? Läraren Ylva Pettersson har varit drivande i Katedralskolan i Skaras digitalisering. Hon anser att det viktigaste är att man som lärare vågar släppa taget och lär sig att knyta färdighet till rätt digitalt verktyg. Idag kan Ylva konstatera att hennes elevers klassrum har utvidgats. Ett exempel på detta är att återkopplingen kan komma från människor de inte känner.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Datalogiskt tänkande

Avsnitt 7 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Vad är datalogiskt tänkande och hur kan det läras ut? Maria Franzén på Högåsskolan i Knivsta är bildläraren som lär eleverna att programmera minirobotar. Hon menar att eleverna tränar många olika förmågor som matematik, logiskt och kritiskt tänkande, tal, bild och samhällskunskap när de programmerar.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Källkritik

Avsnitt 8 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Lärlabbet besöker Murgårdsskolan i Sandviken som arbetar med källkritik i alla ämnen. Vet eleverna hur informationsvägarna fungerar på internet? Eftersom vi möts av så mycket information är det en demokratifråga att elever lär sig finna, värdera och analysera information kritiskt. En lärarpanel följer upp i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Eleven som producent

Avsnitt 9 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Helena von Malortie är slöjd- och bildlärare på Mosaikskolan i Malmö. Där går nyanlända elever från årskurs 7 till 9. Hennes elever får presentera sina kreativa arbeten genom att dokumentera dem digitalt på Ipads. När filmerna visas för andra klasser blir eleverna väldigt stolta och extra motiverade att göra ett bra arbete. En lärarpanel följer upp med samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Digital didaktik

Avsnitt 10 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Varför är lärarens kompetens i medie- och informationskunnighet, MIK, så viktig? Lärlabbet tar upp det digitala perspektivet på lärarrollen och de möjligheter som IT ger. Hur, när och i vilka syften väljer lärare digitala verktyg? Det finns en uppsjö av verktyg att välja mellan när en lärare designar sin undervisning. Vilka krav ställer det på lärarna? Lärlabbet besöker Tobias Ruthenberg på Lärarhögskolan i Borås som undervisar lärare och bibliotekarier i MIK. Skolan satsar även på att integrera MIK-undervisning i grundutbildningen för lärarstudenter.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Estetikens kraft

Avsnitt 11 av 29

Tema: estetik och lärande. I skolan har de estetiska ämnena samma självständiga roll som andra ämnen. Men de stöder också annat lärande och tränar barnen i betydelsefulla framtidskompetenser som kreativitet, analysförmåga, skapande, förmåga att förstå, tolka, uttrycka och kommunicera. Lärlabbet besöker Hortlaxskolan i Piteå där eleverna i årskurs 7-9 fördjupar sig i både manuella och digitala tekniker med bildläraren Stefan Holmgren. Till skillnad från på många andra håll har man också kvar kurser i fritt skapande. Bild är kommunikation, och målet med lärprocessen är att väcka elevernas fantasi och kreativa potential.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Estetiska lärprocesser

Avsnitt 12 av 29

Tema: estetik och lärande. Vi besöker Svedala där alla kommunens förskolebarn får upptäcka sina röster och sin musikalitet med sångpedagogen Elinor Fryklund. Det handlar om att ge barnen tillgång till den egna rösten och om sång på barnens villkor. Sedan sångundervisningen infördes på förskolan har man som bonus fått se hur bland annat barnens språkliga utveckling tar stora kliv framåt, berättar förskolechefen Anette Lindh.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Estetik för alla

Avsnitt 13 av 29

Tema: estetik och lärande. Vi besöker Sannarpsgymnasiet i Halmstad där dramapedagogen Malin Norlings elever går på särskolans individuella program. Funkisar kallar hon sina skådespelare, som alla har olika intellektuella och fysiska funktionsnedsättningar. Med dramapedagogiken som redskap undersöker de både sin egen identitet och samspelet med andra människor. Lärarpanelen följer upp med samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Elevhälsans betydelse

Avsnitt 14 av 29

Tema: elevhälsa. Elevhälsan är en avgörande faktor för att eleverna ska nå kunskapsmålen. Det anser man på Ekbackens skola i Fellingsbro. Verksamhetsutvecklare Åsa Jönsson berättar om skolans vision för varje elev: rätt till maximal kunskapsutveckling, rätt att känna trygghet på skolan och rätt till skolro. För att lyckas arbetar lärarna tätt ihop med elevhälsan. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Ökad psykisk hälsa

Avsnitt 15 av 29

Tema: elevhälsa. Hur uppnår man ökad psykisk hälsa i skolans värld? På Rotskärsskolan i Älvkarleby ses eleverna som sakkunniga i arbetet med elevhälsa. De vet var bristerna och problemen finns och blir delaktiga i det förebyggande arbetet för bättre fysisk och psykisk skolmiljö. Skolchef GunnMari Nordström berättar om hur vuxna och elever arbetar tillsammans med att förebygga stress, kränkningar och psykisk ohälsa. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Pedagogik och särskilt stöd

Avsnitt 16 av 29

Tema: elevhälsa. Vi besöker Friggaskolan i Östersund där man arbetar aktivt för att förekomma diagnoser och remisser. I kommunen har den gemensamma elevhälsan sökt olika sätt att förebygga koncentrations- och beteendesvårigheter i klassrummet. Skolpsykolog Niklas Fröst berättar hur kommunens skolpsykologer och pedagoger jobbar tillsammans. Eleverna får stöd att hitta strategier för sitt lärande. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler
Säsong 3
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Steget till ordinarie klass

Avsnitt 1 av 17

Tema: nyanlända och sen då? Innan många nyanlända svenskar kan delta i skolans ordinarie undervisning går de i en förberedelseklass. Forskning visar att det är viktigt hur övergången mellan förberedelseklassen och ordinarie undervisning sker. Skolinspektionen menar att få skolor har ett pedagogiskt välfungerande system för att vägleda nyanlända elever till ordinarie undervisning. Vi tittar närmare på hur man kan välkomna nyanlända svenskar in i skolans ordinarie undervisning.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Vara trygg och höra till

Avsnitt 2 av 17

Tema: nyanlända och sen då? Nyanlända elever kan uppleva otrygghet när de går från en förberedelseklass till ordinarie undervisning. Känslan kan bero på olika saker som en rädsla för mobbning eller utfrysning. Forskning har visat på att extra stöttning i undervisningen och psykosocialt stöd ökar nyanlända elevers möjligheter att lyckas i skolan. Vi ser närmare på vad psykosocialt stöd innebär och hur pedagoger kan ge nyanlända svenskar trygghet i skolan.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Att utveckla kunskaperna

Avsnitt 3 av 17

Tema: nyanlända och sen då? Hur stöttar man bäst eleverna i undervisningen så att de inte förlorar kunskap i de andra ämnena för att de inte kan svenska? I gymnasiet Lindesskolan möter vi Agneta Guhrén och hennes kolleger. För att öka motivationen bland nyanlända elever har skolan skapat en individanpassad modell för skolarbetet. En av grundbultarna i den är att eleverna i enskilda ämnen kan gå vidare till nästa steg oavsett när på läsåret de blir klara.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hitta till forskningen

Avsnitt 4 av 17

Tema: forskning i klassrummet. Hur kan lärare hitta forskning som de kan använda i klassrummet? Vad finns det för arenor där de kan ta del av den forskning som finns? Vad finns det för arenor där forskare och lärare kan mötas? I Skåne driver en grupp forskarutbildade lärare producentkooperativet VIS, Vetenskap i skolan, för att göra ny forskning lättillgänglig för lärare ute i kommunernas skolor.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Teori i praktiken

Avsnitt 5 av 17

Tema: forskning i klassrummet. Hur kan man som lärare göra sin undervisning bättre med hjälp av forskning? På Globala gymnasiet i Stockholm är många gymnasielärare forskarutbildade. Tillsammans har dessa gymnasielärare börjat erbjuda grundskolelärare fortbildning i ämnesdidaktik. På seminarieträffar diskuterar lärarna olika teoretiska begrepp. Grundskolelärarna kan sedan utifrån diskussionerna skapa praktiskt undervisningsmaterial.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Ett forskande förhållningssätt

Avsnitt 6 av 17

Tema: forskning i klassrummet. Hur kan lärare använda ett forskande förhållningssätt i vardagen? De flesta lärare har ett forskande förhållningssätt till sin undervisning. De omprövar sin undervisning, utvärderar lektioner och tar med sig resultaten till kommande undervisningstillfällen. Samma forskande förhållningssätt kan användas utanför undervisningen. Det innebär att man, enskilt eller tillsammans med kollegor, systematiskt utvärderar och omprövar vardagshändelser.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Lärande för hållbar utveckling

Avsnitt 7 av 17

Tema: hållbar utveckling. Förutsättningar för lärande för hållbar utveckling (LHU) är delaktighet, reflektion och olika perspektiv. Men vad är LHU? Hur får man in de globala målen i skolans vardag på olika stadier och på både lektioner och raster? Vi följer arbetet under en dag på förskolan Tomtebogårdsskolan i Umeå. Gäster i studion: förskolelärare Christine Jokijärvi, lågstadielärare Martin Holmgren och Mari Winter, lärare åk 6.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hållbart i alla ämnen

Avsnitt 8 av 17

Tema: hållbar utveckling. Förutsättningar för lärande för hållbar utveckling (LHU) är delaktighet, reflektion och olika perspektiv. Hur kan skolan arbeta ämnesövergripande inom LHU? Hur kan lärande om hållbar utveckling se ut i olika skolämnen? Vi följer arbetet under en dag på Skarpatorpsskolan i Skarpnäck. Gäster i studion: lärarna Gunni Karlsson, Mia Möller och Maria Hansson från Skarpatorpsskolan.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hållbara initiativ

Avsnitt 9 av 17

Tema: hållbar utveckling. Hur kan skolan främja hållbara elevinitiativ? I skolans styrdokument står att skolan dels ska ge eleverna handlingskompetens och dels bidra till en hållbar samhällsutveckling. Hur kan detta ske i praktiken? Vi besöker Johannebergsskolan Elyseum som arbetar med hållbar utveckling i kombination med entreprenöriellt lärande. Gäster i studion: grundskolelektor Ingela Bursjöö, försteläraren Cecilia Lind och läraren Sandra Löfberg.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hjärnan och inlärning

Avsnitt 10 av 17

Det är genom vårt sinnessystem som vi uppfattar och tolkar vår omvärld. Skolan kan genom auditiva, motoriska och visuella hjälpmedel få eleverna att lära sig effektivare. Vi besöker Örnässkolan i Luleå där lärarna arbetar med tester för att förbättra elevernas inlärning och minne. Gäster i studion är lärarna Anna Sandsten, Hans Törnkvist och Maria Nygård.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hjärnan och motivationen

Avsnitt 11 av 17

Skolan motiverar eleverna med yttre medel som beröm och betyg. Om man som lärare också kommer åt att aktivera elevernas inre motivation stöder man dem till att tro mer på sig själva och bli mer självgående. Den vägen lär de sig också mer, säger Mattias Dahlberg på Spångholmsskolan i Bara. Gäster i studion är lärarna Fredrik Berggren, Linda Sonesson och Mattias Dahlberg.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hjärnans kondition

Avsnitt 12 av 17

Kan man träna sin hjärna att bli smartare? På Kattegattgymnasiet i Halmstad har lärarna undersökt frågan. Gymnasiet började med ett system med hjärngym för att minska elevernas skolstress och ge bättre förutsättningar för inlärning. Tester visar att unga människors hjärnor förstärks av fysisk aktivitet - de blir mer koncentrerade, minns bättre, tål stress och blir mer kreativa.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Inspirerande matematik

Att laborera med matte i datorn

Med hjälp av datorn kan eleverna aktiveras och begripa matematiken från ett annat håll. Bengt Aspvall, professor i datalogi, visar hur det går att arbeta praktiskt och lekfullt med matten i klassrummet. Inspelat i februari 2014. Arrangör: Umeå universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaSkolministeriet

Måste killar halka efter i skolan?

Att tjejer i genomsnitt får bättre betyg än killar konstateras nästan pliktskyldigt varje höst när skolresultaten analyseras. Skillnaderna har funnits länge och syns globalt. Vi ställer frågan om varför det ser ut så här? Och vad kan man göra åt det? Vi besöker en skola där betygsskillnaderna mellan killar och tjejer började jämna ut sig när skolan satsade på att höja allas resultat.

Fråga oss