Titta

Lärlabbet

Lärlabbet

Om Lärlabbet

Säsong 1. För lärare, med lärare, av lärare. Tanken med serien är att den ska bidra till reflektion och handlingskraft hos pedagoger kring lärandeprocesser och visa att det ständigt finns möjligheter till yrkesutveckling.

Till första programmet

Lärlabbet : InkluderingDela
  1. Jobbar du i skolan och är nyfiken-

  2. -på pedagogiska idéer, kunskaper
    och erfarenheter?

  3. Eller vill du dela med dig råd?
    Då ska du kolla det här.

  4. "Lärlabbet" är programmet
    för dig som jobbar i skolan.

  5. Begreppet specialpedagogik-

  6. -handlar alltmer om inkludering
    och inkluderande undervisning.

  7. Sverige har skrivit på dokument där vi
    förbinder oss att verka för det-

  8. -men vad pratar vi om när vi
    pratar inkludering? Vad är det?

  9. Vad är det att jobba inkluderande?

  10. För att reda ut det har vi bjudit in
    en lärare och en rektor.

  11. Det är Ann-Christin Pinola, rektor
    på Gustav Adolfskolan i Alingsås-

  12. -tidigare lärare i matte,
    samhällskunskap och geografi.

  13. Ann-Christins styrka
    är övertygelsen-

  14. -om att alla kan lyckas i skolan
    och i livet.

  15. Helena Wallberg, gymnasielärare
    och specialpedagog på Täby gymnasium-

  16. -författare och lärarfortbildare
    i inkludering och formativ bedömning.

  17. Helena brinner för ett inkluderande
    klassrum där variationer välkomnas.

  18. Varmt välkomna!
    Vad är inkludering för er?

  19. Inkludering är ett stort begrepp-

  20. -men för mig är det
    att leta efter hinder i miljön-

  21. -och inte
    efter svårigheter hos eleven.

  22. Jag håller med.

  23. Varje individ ska få känna
    att man har en tillhörighet-

  24. -att inte sitta utanför.

  25. Att man får vara som alla andra
    även om saker är tillrättalagda.

  26. Inkludering handlar om att utgå från att
    det ska fungera för alla-

  27. -inte att man sticker till
    för då kan man bli exkluderad-

  28. -om man utgår från
    att det finns nåt medel.

  29. Man ska utgå från att alla
    ska kunna delta från början.

  30. Inkludering är att låta bli
    att kategorisera alltför mycket.

  31. Där är eleverna som behöver det,
    och här är eleverna som är "normala".

  32. Man erkänner att här är en grupp
    med en massa individer-

  33. -som har olika behov-

  34. -och att man funderar över
    hur vi kan få det att fungera-

  35. -och välkomnar gruppens variationer.

  36. Intressant! Nu ska vi få ett exempel
    från Rannebergsskolan i Göteborg.

  37. Där har rektor Sabina Islamovic
    tagit arbetet ett steg längre-

  38. -genom att inrätta en ny tjänst,
    en inkluderingspedagog.

  39. Jag jobbar som rektor
    och har världens bästa jobb.

  40. Att skapa förutsättningar
    och se ett barn växa och nå sina mål-

  41. -är det bästa man kan göra.

  42. Jag jobbar i Rannebergsskolan utanför
    Göteborg som inkluderingspedagog.

  43. -Är ni redo?
    -Ja!

  44. Inkludering handlar om känslan.
    Jag ska känna att jag är med.

  45. Det här är min klass, min skola
    och mina pedagoger.

  46. Då gäller det att vuxna runt omkring mig
    ser mig och förstår mig-

  47. -varför jag har de behov jag har.

  48. Elever är i behov av extra stöd.
    Där kommer vår kompetens in.

  49. Vad behövs?
    Hur anpassar vi för det här barnet?

  50. Vi är väldigt olika.

  51. Vi jobbar i en mångkulturell del
    av Göteborg, Angered.

  52. Här har vi nyanlända elever dagligen.

  53. Redan där ser vi att vi är olika. Vissa
    har ett språk, andra inte.

  54. Hur gör vi det?

  55. Rent praktiskt är jag ute på golvet.

  56. Jag är mycket ute i verksamheten.

  57. Jag har mycket samtal med pedagogerna
    där de kan säga om de behöver hjälp.

  58. "Tycker du att barnen sitter bra?"
    Man kan se hur man kan anpassa.

  59. Jag kan se att ett barn behöver
    en sittdyna om den är lite orolig.

  60. Jag kan påtala om det är rörigt kring
    tavlan, där barnen ska ha fokus-

  61. -och i läshörnor, att det inte
    blir för stökigt runt omkring.

  62. Vår roll är att ge verktyg
    så att barnen klarar av skolgången-

  63. -klarar av samhället, arbetet
    och blir en samhällsmedborgare.

  64. Därför är det viktigt att arbeta
    inkluderande, att få alla med.

  65. Du ska känna att du är med, men vilka
    förutsättningar behövs för det?

  66. Det är vi som skapar förutsättningar,
    inte barnen.

  67. Det är vi, organisationen
    och vi vuxna pedagoger.

  68. Efter att ha jobbat kollegialt
    och kollektivt med detta-

  69. -har vi kommit fram till
    Rannebergsskolans måldeklaration.

  70. Där har vi uttryckt
    att trygghet är ett gott bemötande.

  71. Våra barn ska känna sig gott bemötta av
    vuxna på skolan.

  72. Vi har definierat hur vi ska jobba med
    studiero och vad det innebär.

  73. Vad innebär individanpassning
    och elevinflytande?

  74. Alla har öppnat dörrarna.

  75. Det är ingen som känner
    att det är "mitt" problem.

  76. Nu vågar man säga
    att man behöver hjälp.

  77. Det är inget misslyckande för någon.

  78. Som rektor måste jag titta på
    vad jag behöver förändra-

  79. -vissa möten, strukturen på möten eller
    strukturen på organisationen.

  80. Det är viktigt. Det ena måste stötta det
    andra. Vi ska jobba tillsammans.

  81. Man ska tänka, måla...

  82. Det är våra elever som utvärderar.
    Hälften av dem svarar på frågorna.

  83. Hälsar alla pedagoger på dig?
    Pratar man ett trevligt språk?

  84. Vet du vad du ska göra skolan?

  85. Det resultatet blir ett kvitto på
    om vi har lyckats eller inte.

  86. Vad behöver vi förändra och utveckla?

  87. Det som är grunden är det
    kollegiala görandet och lärandet.

  88. Det som händer i organisationen händer
    i klassrummet också.

  89. Vad säger ni om deras arbete?

  90. Jag vet inte vad jag ska tycka
    om "inkluderingspedagog".

  91. Å ena sidan är det ett kul grepp
    att kalla det nåt annat-

  92. -men å andra sidan tänker jag
    att alla är inkluderingspedagoger.

  93. Vad händer om man särskiljer?
    Vad är de andra pedagogerna då?

  94. Det är ju samma skillnad som mellan
    specialpedagoger och pedagoger.

  95. Jag håller med,
    och tycker att det är ett bra grepp.

  96. Det kan behövas i fortsättningen
    för att påminnas om nya metoder-

  97. -men det gäller att hitta en kultur där
    alla kan arbeta med de frågorna-

  98. -så att det inte landar på att
    en person ska påminna om det.

  99. Det ska vara en självklarhet
    i arbetet. Då får man med eleverna.

  100. Ann-Christin, din skola har fått beröm
    för ert inkluderande arbete.

  101. Hur har du jobbat för att nå dit?

  102. Jag tänker att det handlar om helhet-

  103. -att jobba med lärarnas kompetens
    och förståelse.

  104. Om inte jag som pedagog förstår-

  105. -att jag ska använda
    olika kompensatoriska metoder-

  106. -kommer den personen aldrig göra det.

  107. Jag har jobbat
    med lärarnas förståelse-

  108. -att få med det naturligt i arbetet.

  109. Dels har det handlat om-

  110. -att medvetet jobba
    för att lärarna ska få mer tid.

  111. I år har vi schemalagt
    teoretiska ämnen samtidigt.

  112. Svenska, engelska, matte, NO och SO
    ligger samtidigt-

  113. -så arbetslaget är fria samtidigt.

  114. Då har vi gjort så att vår
    specialpedagog och skolpsykolog-

  115. -kan träffa varje arbetslag
    en timme i veckan.

  116. De får mer tid till samplanering.

  117. Det kommer av att man träffas oftare.
    Det ser jag på många skolor.

  118. Man ändrar innehållet
    i möteskulturen. Det sparar tid.

  119. Förr satt man i ändlösa möten
    med överlämningar och elevärenden.

  120. Nu använder man den mötestiden till att
    diskutera lösningar tillsammans.

  121. De skolor där man har fått in det varje
    vecka och alla tillsammans-

  122. -där har det gått ganska snabbt.

  123. Det som är roligt är att det blir
    en motivation för lärarna.

  124. Lärare blir motiverade
    när de ser att eleverna gör framsteg.

  125. Kan man få till den kopplingen
    händer jättemycket på kort tid.

  126. Kulturen och organisationen måste löpa
    parallellt och gå i varandra.

  127. Det är olika delar som måste pusslas
    ihop. De ger fart i arbetet.

  128. Att verkligen vara nyfiken
    på varje barn-

  129. -skapar en annan kunskap.

  130. Att man som vuxen verkligen är nyfiken
    på när det fungerar som bäst.

  131. Om man utgår från att alla barn alltid
    gör sitt bästa-

  132. -blir det annat än om man tänker
    att den bråkar med mig.

  133. Och att inte ta det personligt.
    Det är jättevanligt på gymnasienivå.

  134. Jag kom att tänka på det vi har gjort i
    mitt elevhälsoteam.

  135. Vi har ägnat tid åt att skapa
    frågebatterier för kartläggningar.

  136. Man behöver hjälpa lärarna att komma
    bort från de enkla orsakssambanden-

  137. -att det beror på diagnosen
    eller att det är taskigt hemma.

  138. För mycket dataspel är det ju nu.

  139. Man hjälper till med frågebatterier-

  140. -att ställa till elever,
    föräldrar och kollegor.

  141. Att gå ifrån frågor
    som vi ofta får från vården.

  142. Man ska svara på hur elevens förmåga
    att jobba i grupp fungerar?

  143. Jag är inte intresserad av det.

  144. Jag vill fråga eleven
    när det fungerar bra.

  145. Då får jag andra svar som jag kan
    använda. Som man frågar får man svar.

  146. Eller: "Hur är elevens läsförmåga?"

  147. Det är en jättestor fråga. Det
    kan vi inte analysera utan eleven.

  148. När tycker du om att läsa? Vad läser du
    helst? Vill du läsa nåt annat?

  149. När man fokuserar på det som är svårt
    blir man impregnerad som barn.

  150. Om jag får höra att jag har svårt
    med koncentrationen i varje samtal-

  151. -kommer det att vara mitt hinder-

  152. -i stället för att jobba med
    när det fungerar som bäst.

  153. "Hur vi kan göra så att du mer
    kan göra på det sättet?"

  154. Då får eleven fler verktyg med sig hur
    man kan göra i livet-

  155. -än att bara prata om
    när det inte fungerar.

  156. Det är vi bättre på när vi har fysiska
    funktionsnedsättningar.

  157. Vi pratar inte med den som är
    rullstolsburen om rullstolen-

  158. -men däremot säger vi: "Men du
    som har svårt med koncentrationen!"

  159. I ett samtal
    kan man höra det 20 gånger.

  160. Då är man påmind om
    att det är min svårighet.

  161. Barnet behöver ju få
    en nyanserad bild av sig själv.

  162. Vi som har jobbat med
    alla sorters barn-

  163. -vet att koncentrationssvårigheter kan
    märkas i vissa situationer-

  164. -och i andra situationer kan de barnen
    koncentrerar sig jättemycket.

  165. Det är det vi vill åt.

  166. Mitt mantra brukar vara att man ska
    fundera på med den här gruppen barn-

  167. -hur ska den med störst svårigheter
    kunna delta på lika villkor?

  168. Man kan tänka som med orientering.

  169. Några kan springa lite
    högre upp i bergen om det behövs-

  170. -medan de andra gör en annan bana.

  171. Precis så tänker jag också.

  172. Planera lektionen som om
    alla har ADHD. Då blir det bra.

  173. Det som funkar är struktur, tydlighet,
    bra bemötande-

  174. -och en öppenhet
    för att man har en planering-

  175. -men att man ska kunna modellera
    i den här planeringen.

  176. När jag har tagit in information
    ser jag att Pelle ligger lite före.

  177. Då måste jag stötta upp det,
    men Kalle behöver lite mer tid.

  178. Det måste gå.

  179. Vi ska se vad Nicklas Mårtensson säger
    om era förslag.

  180. Han är från Autism- och Asperger-
    förbundet och har varit lärare.

  181. Välkommen!

  182. -Vad säger du om deras förslag?
    -Ja, det behövs ett brett grepp.

  183. Tretton procent nådde inte
    gymnasiebehörighet senaste året.

  184. Då krävs det en nyanserad bild
    av vad som är rätt stöd.

  185. Det krävs nya och varierade metoder.

  186. Pedagogiken måste vara anpassad
    efter eleverna och miljön likaså.

  187. Det krävs arbete för en inkluderande
    skola efter elevernas behov.

  188. Hur tycker ni att skolorna ska jobba?

  189. Framför allt måste man utgå från
    vad eleverna behöver.

  190. Vad fungerade tidigare?
    Där är föräldrarna viktiga.

  191. Hur fungerar det hemma?
    Vad kan vi lära oss av det?

  192. Vad fungerade på skolan tidigare?
    Man har nytta av en sån överlämning.

  193. Där är föräldrar
    och tidigare lärare viktiga.

  194. Förhållningssätt i skolan.
    Hur kan man jobba med det?

  195. Vi umgås med dem som är snarlika oss
    men lär oss mer av dem som är olika.

  196. Vi måste arbeta efter att göra skolan
    mer tillgänglig, att mötas.

  197. Man ska kunna gå i skolan
    trots att man är annorlunda.

  198. Det är skolans viktigaste mål.
    Det är en inkluderande skola.

  199. Sen finns det elever
    som ändå inte klarar av det.

  200. Då får de särskilt stöd.

  201. Det kan vara
    att man får särskilt teknikstöd-

  202. -eller får gå i en mindre grupp-

  203. -eller att man kan få mer hjälp
    hos specialläraren.

  204. Tack.

  205. Vi ska tillbaka till Rannebergsskolan.
    De har en fråga.

  206. Jag har jobbat med inkludering
    i några år och har kommit långt-

  207. -men vi har lite kvar att jobba med. Det
    går inte som på räls.

  208. Ibland behöver man tänka på
    hur vi ska få ett bra samtalsklimat-

  209. -så att vi får med föräldrarna.

  210. Hur ska vi skapa ett gott
    samtalsklimat med föräldrarna?

  211. Hur ska vi göra det? Vad säger ni?

  212. Det är en viktig fråga-

  213. -för inkludering
    handlar om föräldrarna också.

  214. Inkludering är ju inte
    nåt som gäller svaga elever.

  215. Inkludering är ju
    att alla är delaktiga.

  216. Föräldrar har jättemycket information
    och kunskap om sina barn.

  217. Där har man ett stort arbete.

  218. Ska barnen känna sig inkluderade-

  219. -behöver de vuxna
    vara accepterande och tillåtande.

  220. Då kan man få tillit,
    annars får man många frågor.

  221. Varför behöver inte Ahmed
    göra de här uppgifterna?

  222. Varför får Lisa göra på ett speciellt
    sätt? Är inte det orättvist?

  223. Då brukar jag var lite tuff
    och fråga vad som är rättvist.

  224. Är det rättvist att ha en svårighet?

  225. Det är en hjärtefråga för oss.

  226. Vi får mycket samtal
    från föräldrar om det.

  227. Man fungerar ofta hela dagen
    i skolan-

  228. -men när man kommer hem är man trött,
    fast man visar inte det på skolan.

  229. Det är vanligt.

  230. Vad beror det på? Det är en brist
    på kommunikation i många fall.

  231. Eleven med autism har inte förmågan
    eller kanske viljan-

  232. -att berätta vad som är jobbigt.

  233. Det är viktigt att prata med hemmet.

  234. Hur fungerar det?
    Vad ska vi undvika? Fallgropar?

  235. Det är jätteviktigt.

  236. Även om man har
    en väldigt god kommunikation...

  237. Jag jobbar på högstadiet, och där vill
    barnen vara som alla andra.

  238. Även om man tillrättalägger
    och kanske kortar dagar-

  239. -vill de vara med på så mycket
    att de är trötta när de kommer hem.

  240. Det gäller att ha kommunikation.
    Vad fungerar?

  241. Kan det vara nåt man inte vet,
    en skarp lampa eller ljud, kanske?

  242. Man kanske ser folk som leker utanför
    och störs.

  243. Det är inte lätt att veta
    som lärare utan den kunskapen.

  244. Såna saker är nyttiga. Både generellt
    och specifikt kring autism.

  245. Vi ska snart prata mer. Känner
    ni till undret i Nossebro? Ja.

  246. Nossebroskolan gick från att vara näst
    sämst i landet resultatmässigt-

  247. -till att vara bäst på tre år.

  248. En av hemligheterna var inkludering.

  249. En som har analyserat det som hände
    i Nossebro är Julie Allan.

  250. Hon är med oss.

  251. -Hej, Julie! Hör du mig?
    -Ja, jag hör dig bra.

  252. Du är professor
    på Birminghams universitet-

  253. -men nu är du i Basel i Schweiz.
    Vad gör du där?

  254. Jag har pratat på en konferens
    om inkludering.

  255. Så klart!

  256. Vad är hemligheten
    bakom succén i Nossebro?

  257. I Nossebro
    tog de bort alla specialtimmar-

  258. -och distribuerade om lärarresurserna
    till övriga lektioner.

  259. De stöttade lärarna
    i att få fram en inkluderande miljö-

  260. -och sen började de övertyga barnen
    om att alla skulle lyckas.

  261. Deras motto var: "Tillsammans
    kan vi vara en bra skola."

  262. Ursäkta min dåliga svenska!

  263. Det mottot
    fick eleverna höra varje dag.

  264. För eleverna var det allra viktigast-

  265. -att lärarna trodde att alla elever
    skulle klara sig. Vilket de gjorde.

  266. -Det låter ganska enkelt.
    -Det är ganska enkelt.

  267. I slutändan handlar det om
    bra pedagogik.

  268. Du arbetar också som rådgivare
    på Europarådet.

  269. Hur har forskningen om Nossebro
    tagits emot där?

  270. Europas utbildningsministrar
    blev imponerade av Nossebro-

  271. -och ville göra samma sak överallt.

  272. De tyckte mycket om idén-

  273. -att god inkludering inte handlar om
    specialkunskap och speciallärare-

  274. -utan om god pedagogik.

  275. Om man jämför med Sverige, hur ser
    inkludering ut i övriga Europa?

  276. Sverige har troligen kommit längre
    när det kommer till inkludering-

  277. -och det visar även siffrorna.

  278. De andra länderna
    har svårare med inkludering-

  279. -för att de har varit mer påverkade
    av yttre faktorer.

  280. Men jag tror att även i Sverige börjar
    man nu se den påverkan.

  281. Jag har också märkt
    att i jämförelse med Skandinavien-

  282. -så är man i Sverige lite mindre
    benägen att debattera inkludering-

  283. -om man jämför med Danmark.

  284. Hur då?

  285. Det är mindre debatt, allmänt
    och bland lärare, om inkludering-

  286. -om man jämför med Danmark,
    där man har många radiodebatter.

  287. Så det är bra att "Lärlabbet"
    nu tar upp det till diskussion.

  288. Vilken är den största utmaningen
    för Europas skolor i dag?

  289. Den största utmaningen
    är att se till-

  290. -att elever med särskilda behov
    och deras familjer lyssnas på-

  291. -så att de kan inkluderas.

  292. De är nyckeln till framgång.

  293. Om vi inte lyssnar på dem,
    så blir det inte rätt.

  294. -Tack för att du var med, Julie!
    -Det var så lite.

  295. -Hej då!
    -Hej då!

  296. Vad tänker ni om det Julie berättade?

  297. Det är underbart
    att hon sa att det inte är svårt.

  298. Det är viktigt.

  299. Man måste se på hur man bemöter alla i
    en heterogen grupp.

  300. Det är utmanande,
    men det är en demokratisk rättighet.

  301. Man måste kunna bemöta alla
    i klassrummet.

  302. I Nossebro lade man ju ner grupperna,
    fast man behöll en grupp.

  303. Det var för eleverna med autism.
    Varför gjorde man det?

  304. De tog inkludering från vinkeln:
    Hur kan man anpassa efter eleverna?

  305. Mycket var bra - två lärare, se alla och
    ha höga krav och sånt-

  306. -men i det här fallet
    fanns det elever-

  307. -som hade behov av en anpassad miljö-

  308. -med mindre störningar, mer lärarledda
    lektioner och mer stöd.

  309. Inkludering fungerar om man anpassar
    det efter elevernas förutsättningar.

  310. Jag tänker på det med anpassning.

  311. När man inte känner att man klarar av
    det, kan man bli utåtagerande.

  312. Då kan man få stöd
    och varje dag få prata med någon-

  313. -och få lägga undan det
    som jag hakar upp mig på.

  314. Det kan göra att jag kan vara med.

  315. Fundera på när jag behöver vara själv
    eller i mindre sammanhang!

  316. -Med höga förväntningar går det.
    -Härligt!

  317. Tack! Ni ska snart få prata mer
    i vårt eftersnack.

  318. Eftersnacket finns på vår blogg.

  319. I nästa program pratar vi språk-
    störningar hos flerspråkiga elever-

  320. -och besöker Angeredsgymnasiet.

  321. Gå gärna ut på sociala medier och
    diskutera under hashtag "Lärlabbet".

  322. Hej!

  323. -Då var det slut. Hur känns det?
    -Vi vill prata mer.

  324. Textning: Jenny Tegnborg
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Inkludering

Avsnitt 8 av 17

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Tema: specialpedagogik. Hur kan skolor lyckas med inkludering? På Rannebergsskolan i Angered har man anställt inkluderingspedagogen Lena Ekstrand. Hennes uppgift är att få alla att känna sig inkluderade.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Lärarroll och ledarskap, Pedagogiska frågor > Sociala relationer
Ämnesord:
Inkluderande utbildning, Pedagogik, Pedagogisk psykologi, Skolan, Skolans socialpsykologi, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i Lärlabbet

Lärlabbet
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Se mobbning

Avsnitt 1 av 17

Att jobba framgångsrikt mot mobbning är svårt. En metod som fungerar på en skola, fungerar inte nödvändigtvis på en annan. Många konflikter i skolan startar på rasten. På Håstaskolan i Hudiksvall lyckas man minska mobbningen med hjälp av gemensamma rastaktiviteter. Vi träffar skolans rektor Hege Arola.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Samverkan

Avsnitt 2 av 17

Tema: mobbning. Ofta börjar mobbning på skolan och fortsätter sedan på fritiden. Men ibland är det tvärtom, konflikter som börjar efter skoltid följer med in i klassrummet nästa dag. Vilket ansvar har skolan för hur eleverna mår och vad de gör på sin fritid? Hur kan skolan samarbeta med föräldrar, föreningar eller andra delar av samhället för att förebygga mobbning efter skoltid?

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Nätmobbning

Avsnitt 3 av 17

Konflikter som uppstår i skolan fortsätter ofta ute på nätet. Hur ska skolan jobba med mobbningen som sker på nätet? Och är det verkligen skolans ansvar? Vi besöker Drottning Blankas gymnasium i Stockholm där rektor Norma Aznar har bestämt att de måste ta tag i nätmobbningen. De använder bland annat en app där eleverna när som helst på dygnet kan anmäla vad de ser eller råkar ut för.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Skolmiljö

Avsnitt 4 av 17

Tema: mobbning. Hur mycket påverkar skolmiljön mobbningen? Och hur kan man jobba med skolmiljön för att motverka mobbning? Vi besöker nya Raketskolan i Kiruna, en skola arkitektritad för att förebygga mobbning och utanförskap. En som lockades av den här miljön och arbetet på skolan är läraren Maria Isaksson.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Normer

Avsnitt 5 av 17

Tema: mobbning. Normer och värderingar sätts tidigt i livet. Hur kan skolan jobba med normer och värderingar för att förhindra mobbning? Det pedagogiska arbetet på förskolan Rörmokaren går ut på att jobba normkritiskt - mot utanförskap och mobbning. Vi träffar förskolläraren Camilla Liljedahl.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Ansvar

Avsnitt 6 av 17

Tema: mobbning. Hur ser ansvaret ut när mobbning är ett faktum? Har eleverna något ansvar? Vi besöker Östergårdsskolan i Halmstad, där man jobbar med kamratstödjare. Det innebär att några elever bland annat ska hålla koll och rapportera till vuxna om de ser att någon blir mobbad. Metoden har varit omdiskuterad och en del menar att det är fel att lägga ansvaret på eleverna. Samtidigt sker ofta mobbning när skolpersonal inte är närvarande. Anna Wälivaara som är lärare på skolan tycker att kamratstödjare, som en del i ett större antimobbningsarbete, fungerar bra.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Teknikstöd

Avsnitt 7 av 17

Tema: specialpedagogik. Teknikstöd i form av datorer, surfplattor och mobiler används ofta i skolmiljön. Om elever och lärare ökar kunskapen och medvetenheten kring den nya tekniken, lyckas barn i behov av särskilt stöd mycket bättre, säger specialpedagog Ulrika Jonson, Vallaskolan i Södertälje.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Inkludering

Avsnitt 8 av 17

Tema: specialpedagogik. Hur kan skolor lyckas med inkludering? På Rannebergsskolan i Angered har man anställt inkluderingspedagogen Lena Ekstrand. Hennes uppgift är att få alla att känna sig inkluderade.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Flerspråkighet

Avsnitt 9 av 17

Tema: specialpedagogik. Den enskilt svåraste uppgiften för specialpedagogen Anna Hansson på Angereds gymnasium är att kunna utläsa om en nyanländ elev med annat modersmål än svenska har en språkstörning eller av andra skäl inte har den språkprogression man kan förvänta sig i en viss ålder. För att kunna göra en fullständig kartläggning måste det finnas personer på skolan med pedagogisk bakgrund som talar elevernas språk, menar Anna Hansson. Det är en av lösningarna på Angereds gymnasium.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Tidigt stöd

Avsnitt 10 av 17

Tema: specialpedagogik. Hur arbetar bra skolor och lärare för att i tid upptäcka och ge rätt stöd? Vissa forskare menar att Finlands framgångsrika skola bland annat beror på att eleverna redan från tidig skolålder får det stöd de har behov av. Ungefär 20 % av Finlands skolelever har någon gång fått extra stöd för någon typ av skolsvårighet. Prorektor Annika Lassus och specialpedagog Lilian Vestergren på Övningsskolan i Vasa i Finland menar att det är extra viktigt att lägga mycket resurser tidigt på terminen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Elevens förståelse

Avsnitt 11 av 17

Tema: betyg och bedömning. Malin Carlsson är lärare i årskurs F-3 på Lindblomskolan i Hultsfred. Tillsammans med eleverna har hon utvecklat en PP-vägg. Det är en plansch där det tydligt anges vad man måste kunna inom ett visst ämne för att uppnå målen. Eleverna kan utgå från PP-väggen när de själva ska bedöma hur långt de har kommit i sitt eget lärande. Malin menar att det är viktigt att eleverna redan från början får vara med och bestämma hur de ska uppnå målen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Olika bedömningsunderlag

Avsnitt 12 av 17

Tema: betyg och bedömning. Det finns fler former av underlag än det skriftliga. Muntlig redovisning, grupparbeten, filmproduktion, blogg, podd och så vidare. Hur bedömer du som lärare dessa underlag? Hur mycket frirum har lärare i ett myndighetsutövande fält? Vi träffar Camilla Askebäck Diaz som är lärare i matematik, NO och förstelärare i digitala verktyg på Södermalmsskolan i Stockholm. För henne är det en självklarhet att bedömningen även sker i de digitala verktygen. Hon berättar hur hon jobbar med det.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Återkoppling, motivation och självkänsla

Avsnitt 13 av 17

Tema: betyg och bedömning. Efter några års experimenterande har svenskaläraren Olle Carlgren på Höglandsskolan i Bromma hittat den för honom bästa metoden för systematisk återkoppling till eleverna. - Det är inte det första utkastet som eleverna lämnar in som är det viktigaste, utan det eleverna faktiskt lär sig under tiden, menar Olle.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Sambedömning

Avsnitt 14 av 17

Tema: betyg och bedömning. I Ljusdals kommun storsatsas det på sambedömning. Carina Wikström är lärare på Slottegymnasiet. Hon berättar att likvärdigheten ökar när lärarna gör sambedömningar både inom lärarkollegiet på hennes gymnasium och tillsammans med lärare på andra skolor i kommunen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Att erövra yrket

Avsnitt 15 av 17

Tema: lärarprofessionen. Lärlabbet besöker Knutbyskolan och Christina Maelan. Hon är förstelärare och handledare till lärarstudenter som ska omsätta teori till praktik. Lyhördhet och respekt är två av de allra viktigaste komponenterna för att bli en bra lärare, säger Christina och hennes lärarstudent Georgios Varitmadis håller med. Studiogäster följer upp med samtal.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Den lärande läraren

Avsnitt 16 av 17

Tema: lärarprofessionen. Modersmålsläraren Tülay Gürgüns arbetsvecka ser ut som sina kollegors, men till skillnad från de flesta andra lärare ägnar hon nästan all sin fritid åt att ta in information från den digitala världen. På sin blogg samlar hon allt som kan vara intressant för pedagoger i form av övningar och pedagogiska spel. Tülay tycker att hela synsättet på hur lärare kan fortbildas inom det här området måste förändras. Studiogäster följer upp med samtal.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Framtidens lärande

Avsnitt 17 av 17

Tema: lärarprofessionen. Agneta Hedenström är rektor för Antnässkolan utanför Luleå. Hon menar att framtidens klassrum kommer att vara kreativa ytor utan gränser. Studiogäster följer upp med samtal.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler
Lärlabbet
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Mottagandet

Avsnitt 1 av 29

Tema: nyanlända elever. På onsdagar kommer nyanlända barn och ungdomar till mottagningsenheten Välkomsten i Helsingborg. Det brukar bli fullt av liv och lite rörigt när alla samlas. Personalen tar reda på vilka olika språkgrupper alla tillhör och därefter påbörjas kartläggningen. Sedan en tid tillbaka har personalen använt sig av en modell som går i linje med de direktiv Skolverket kommer ut med i början av januari 2016. "Det bästa med att göra kartläggning här istället för på skolorna är likvärdigheten, vi erbjuder ju en samlad kompetens som kanske inte alla skolor har", säger Jenny Bladh, pedagogisk utvecklingskonsult på Välkomsten. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Inkludering

Avsnitt 2 av 29

Tema: nyanlända elever. Eftersom alla elever har olika bakgrund och förutsättningar att lära sig det svenska språket kan det för vissa ta väldigt lång tid att slussas in i det "normala". Därför är det viktigt att nyanlända elever parallellt med lektionerna i svenska får samma undervisning som de andra eleverna på skolan. Den här synen blev utgångspunkten för ett omtalat projekt i Navets språkklass i Örebro. "Det har fungerat positivt, både socialiserings - och resultatmässigt", menar läraren Suzanne Gynnhammar. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Lärandet

Avsnitt 4 av 29

Tema: nyanlända elever. Vad har nyanlända för kunskaper med sig till skolan och hur kan de kunskaperna omsättas i nya kunskaper? De nyanlända elever som har Åsa Sebelius som lärare utvecklar sitt språk genom genrepedagogik. Eleverna får ämnneskunskapen med sig om de förstår i vilka sammanhang och strukturer språket finns. Enligt modellen som Åsa arbetar med kan språket vara argumenterande, berättande, återgivande eller instruerande. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Samverkan

Avsnitt 5 av 29

Tema: nyanlända elever. Tack vare envishet och en stark vilja kunde de nyanlända lärarna till slut få praktikplatser på Mariedalsskolan i Vänersborg. Nu när en termin har gått konstaterar rektor Christina Hjern att det har varit ett väldigt lyckat projekt. - Det är oerhört viktigt för dem att starta ett liv här och det är oerhört viktigt för oss med många nyanlända elever att få lärare med deras kompetens, säger hon. Med avstamp i reportaget samtalar inbjudna studiogäster kring vikten av samverkan.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Digitalisering och demokrati

Avsnitt 6 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Vad innebär en digitaliserad skola i praktiken? Vad måste lärarna kunna och vilka möjligheter finns? Läraren Ylva Pettersson har varit drivande i Katedralskolan i Skaras digitalisering. Hon anser att det viktigaste är att man som lärare vågar släppa taget och lär sig att knyta färdighet till rätt digitalt verktyg. Idag kan Ylva konstatera att hennes elevers klassrum har utvidgats. Ett exempel på detta är att återkopplingen kan komma från människor de inte känner.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Datalogiskt tänkande

Avsnitt 7 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Vad är datalogiskt tänkande och hur kan det läras ut? Maria Franzén på Högåsskolan i Knivsta är bildläraren som lär eleverna att programmera minirobotar. Hon menar att eleverna tränar många olika förmågor som matematik, logiskt och kritiskt tänkande, tal, bild och samhällskunskap när de programmerar.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Källkritik

Avsnitt 8 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Lärlabbet besöker Murgårdsskolan i Sandviken som arbetar med källkritik i alla ämnen. Vet eleverna hur informationsvägarna fungerar på internet? Eftersom vi möts av så mycket information är det en demokratifråga att elever lär sig finna, värdera och analysera information kritiskt. En lärarpanel följer upp i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Eleven som producent

Avsnitt 9 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Helena von Malortie är slöjd- och bildlärare på Mosaikskolan i Malmö. Där går nyanlända elever från årskurs 7 till 9. Hennes elever får presentera sina kreativa arbeten genom att dokumentera dem digitalt på Ipads. När filmerna visas för andra klasser blir eleverna väldigt stolta och extra motiverade att göra ett bra arbete. En lärarpanel följer upp med samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Digital didaktik

Avsnitt 10 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Varför är lärarens kompetens i medie- och informationskunnighet, MIK, så viktig? Lärlabbet tar upp det digitala perspektivet på lärarrollen och de möjligheter som IT ger. Hur, när och i vilka syften väljer lärare digitala verktyg? Det finns en uppsjö av verktyg att välja mellan när en lärare designar sin undervisning. Vilka krav ställer det på lärarna? Lärlabbet besöker Tobias Ruthenberg på Lärarhögskolan i Borås som undervisar lärare och bibliotekarier i MIK. Skolan satsar även på att integrera MIK-undervisning i grundutbildningen för lärarstudenter.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Estetikens kraft

Avsnitt 11 av 29

Tema: estetik och lärande. I skolan har de estetiska ämnena samma självständiga roll som andra ämnen. Men de stöder också annat lärande och tränar barnen i betydelsefulla framtidskompetenser som kreativitet, analysförmåga, skapande, förmåga att förstå, tolka, uttrycka och kommunicera. Lärlabbet besöker Hortlaxskolan i Piteå där eleverna i årskurs 7-9 fördjupar sig i både manuella och digitala tekniker med bildläraren Stefan Holmgren. Till skillnad från på många andra håll har man också kvar kurser i fritt skapande. Bild är kommunikation, och målet med lärprocessen är att väcka elevernas fantasi och kreativa potential.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Estetiska lärprocesser

Avsnitt 12 av 29

Tema: estetik och lärande. Vi besöker Svedala där alla kommunens förskolebarn får upptäcka sina röster och sin musikalitet med sångpedagogen Elinor Fryklund. Det handlar om att ge barnen tillgång till den egna rösten och om sång på barnens villkor. Sedan sångundervisningen infördes på förskolan har man som bonus fått se hur bland annat barnens språkliga utveckling tar stora kliv framåt, berättar förskolechefen Anette Lindh.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Estetik för alla

Avsnitt 13 av 29

Tema: estetik och lärande. Vi besöker Sannarpsgymnasiet i Halmstad där dramapedagogen Malin Norlings elever går på särskolans individuella program. Funkisar kallar hon sina skådespelare, som alla har olika intellektuella och fysiska funktionsnedsättningar. Med dramapedagogiken som redskap undersöker de både sin egen identitet och samspelet med andra människor. Lärarpanelen följer upp med samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Elevhälsans betydelse

Avsnitt 14 av 29

Tema: elevhälsa. Elevhälsan är en avgörande faktor för att eleverna ska nå kunskapsmålen. Det anser man på Ekbackens skola i Fellingsbro. Verksamhetsutvecklare Åsa Jönsson berättar om skolans vision för varje elev: rätt till maximal kunskapsutveckling, rätt att känna trygghet på skolan och rätt till skolro. För att lyckas arbetar lärarna tätt ihop med elevhälsan. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Ökad psykisk hälsa

Avsnitt 15 av 29

Tema: elevhälsa. Hur uppnår man ökad psykisk hälsa i skolans värld? På Rotskärsskolan i Älvkarleby ses eleverna som sakkunniga i arbetet med elevhälsa. De vet var bristerna och problemen finns och blir delaktiga i det förebyggande arbetet för bättre fysisk och psykisk skolmiljö. Skolchef GunnMari Nordström berättar om hur vuxna och elever arbetar tillsammans med att förebygga stress, kränkningar och psykisk ohälsa. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Pedagogik och särskilt stöd

Avsnitt 16 av 29

Tema: elevhälsa. Vi besöker Friggaskolan i Östersund där man arbetar aktivt för att förekomma diagnoser och remisser. I kommunen har den gemensamma elevhälsan sökt olika sätt att förebygga koncentrations- och beteendesvårigheter i klassrummet. Skolpsykolog Niklas Fröst berättar hur kommunens skolpsykologer och pedagoger jobbar tillsammans. Eleverna får stöd att hitta strategier för sitt lärande. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler
Lärlabbet
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Steget till ordinarie klass

Avsnitt 1 av 17

Tema: nyanlända och sen då? Innan många nyanlända svenskar kan delta i skolans ordinarie undervisning går de i en förberedelseklass. Forskning visar att det är viktigt hur övergången mellan förberedelseklassen och ordinarie undervisning sker. Skolinspektionen menar att få skolor har ett pedagogiskt välfungerande system för att vägleda nyanlända elever till ordinarie undervisning. Vi tittar närmare på hur man kan välkomna nyanlända svenskar in i skolans ordinarie undervisning.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Vara trygg och höra till

Avsnitt 2 av 17

Tema: nyanlända och sen då? Nyanlända elever kan uppleva otrygghet när de går från en förberedelseklass till ordinarie undervisning. Känslan kan bero på olika saker som en rädsla för mobbning eller utfrysning. Forskning har visat på att extra stöttning i undervisningen och psykosocialt stöd ökar nyanlända elevers möjligheter att lyckas i skolan. Vi ser närmare på vad psykosocialt stöd innebär och hur pedagoger kan ge nyanlända svenskar trygghet i skolan.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Att utveckla kunskaperna

Avsnitt 3 av 17

Tema: nyanlända och sen då? Hur stöttar man bäst eleverna i undervisningen så att de inte förlorar kunskap i de andra ämnena för att de inte kan svenska? I gymnasiet Lindesskolan möter vi Agneta Guhrén och hennes kolleger. För att öka motivationen bland nyanlända elever har skolan skapat en individanpassad modell för skolarbetet. En av grundbultarna i den är att eleverna i enskilda ämnen kan gå vidare till nästa steg oavsett när på läsåret de blir klara.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hitta till forskningen

Avsnitt 4 av 17

Tema: forskning i klassrummet. Hur kan lärare hitta forskning som de kan använda i klassrummet? Vad finns det för arenor där de kan ta del av den forskning som finns? Vad finns det för arenor där forskare och lärare kan mötas? I Skåne driver en grupp forskarutbildade lärare producentkooperativet VIS, Vetenskap i skolan, för att göra ny forskning lättillgänglig för lärare ute i kommunernas skolor.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Teori i praktiken

Avsnitt 5 av 17

Tema: forskning i klassrummet. Hur kan man som lärare göra sin undervisning bättre med hjälp av forskning? På Globala gymnasiet i Stockholm är många gymnasielärare forskarutbildade. Tillsammans har dessa gymnasielärare börjat erbjuda grundskolelärare fortbildning i ämnesdidaktik. På seminarieträffar diskuterar lärarna olika teoretiska begrepp. Grundskolelärarna kan sedan utifrån diskussionerna skapa praktiskt undervisningsmaterial.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Ett forskande förhållningssätt

Avsnitt 6 av 17

Tema: forskning i klassrummet. Hur kan lärare använda ett forskande förhållningssätt i vardagen? De flesta lärare har ett forskande förhållningssätt till sin undervisning. De omprövar sin undervisning, utvärderar lektioner och tar med sig resultaten till kommande undervisningstillfällen. Samma forskande förhållningssätt kan användas utanför undervisningen. Det innebär att man, enskilt eller tillsammans med kollegor, systematiskt utvärderar och omprövar vardagshändelser.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Lärande för hållbar utveckling

Avsnitt 7 av 17

Tema: hållbar utveckling. Förutsättningar för lärande för hållbar utveckling (LHU) är delaktighet, reflektion och olika perspektiv. Men vad är LHU? Hur får man in de globala målen i skolans vardag på olika stadier och på både lektioner och raster? Vi följer arbetet under en dag på förskolan Tomtebogårdsskolan i Umeå. Gäster i studion: förskolelärare Christine Jokijärvi, lågstadielärare Martin Holmgren och Mari Winter, lärare åk 6.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hållbart i alla ämnen

Avsnitt 8 av 17

Tema: hållbar utveckling. Förutsättningar för lärande för hållbar utveckling (LHU) är delaktighet, reflektion och olika perspektiv. Hur kan skolan arbeta ämnesövergripande inom LHU? Hur kan lärande om hållbar utveckling se ut i olika skolämnen? Vi följer arbetet under en dag på Skarpatorpsskolan i Skarpnäck. Gäster i studion: lärarna Gunni Karlsson, Mia Möller och Maria Hansson från Skarpatorpsskolan.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hållbara initiativ

Avsnitt 9 av 17

Tema: hållbar utveckling. Hur kan skolan främja hållbara elevinitiativ? I skolans styrdokument står att skolan dels ska ge eleverna handlingskompetens och dels bidra till en hållbar samhällsutveckling. Hur kan detta ske i praktiken? Vi besöker Johannebergsskolan Elyseum som arbetar med hållbar utveckling i kombination med entreprenöriellt lärande. Gäster i studion: grundskolelektor Ingela Bursjöö, försteläraren Cecilia Lind och läraren Sandra Löfberg.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hjärnan och inlärning

Avsnitt 10 av 17

Det är genom vårt sinnessystem som vi uppfattar och tolkar vår omvärld. Skolan kan genom auditiva, motoriska och visuella hjälpmedel få eleverna att lära sig effektivare. Vi besöker Örnässkolan i Luleå där lärarna arbetar med tester för att förbättra elevernas inlärning och minne. Gäster i studion är lärarna Anna Sandsten, Hans Törnkvist och Maria Nygård.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hjärnan och motivationen

Avsnitt 11 av 17

Skolan motiverar eleverna med yttre medel som beröm och betyg. Om man som lärare också kommer åt att aktivera elevernas inre motivation stöder man dem till att tro mer på sig själva och bli mer självgående. Den vägen lär de sig också mer, säger Mattias Dahlberg på Spångholmsskolan i Bara. Gäster i studion är lärarna Fredrik Berggren, Linda Sonesson och Mattias Dahlberg.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hjärnans kondition

Avsnitt 12 av 17

Kan man träna sin hjärna att bli smartare? På Kattegattgymnasiet i Halmstad har lärarna undersökt frågan. Gymnasiet började med ett system med hjärngym för att minska elevernas skolstress och ge bättre förutsättningar för inlärning. Tester visar att unga människors hjärnor förstärks av fysisk aktivitet - de blir mer koncentrerade, minns bättre, tål stress och blir mer kreativa.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Källkritisk förmåga

Avsnitt 13 av 17

Eric Haraldsson är bibliotekarie på Ringsbergskolan i Växjö. Han är lika ofta tillsammans med lärarna i klassrummen som han är i biblioteket. Målet är att ge eleverna redskap att bli kritiska mediekonsumenter. Källkritiken behöver vara integrerad i undervisningen, menar Eric. "Jag är det ifrågasättande filtret som kompletterar lärarnas ämneskompetens."

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Programmering

Avsnitt 14 av 17

Alla behöver inte bli programmerare, men alla behöver veta vad kodning är och hur det används. På Helenelundsskolan i Sollentuna har programmering en självklar plats i teknikundervisningen. Läraren Emma Forsberg vill att eleverna både ska träna problemlösning och förstå grunderna i programmering. Hon menar att det alltid finns en människa bakom allt en dator kan göra.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Digital undervisning

Avsnitt 15 av 17

På Alviksskolan i Luleå har några lärare byggt upp en digital miljö där man kan arbeta ämnesövergripande. De kallar konceptet "Storyfication". Eleverna tar sig an olika uppdrag med stort engagemang. Katarina Eriksson säger att de digitala verktygen bidrar till variation i undervisningen men att det är den pedagogiska idén som styr.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Digitaliseringens påverkan

Avsnitt 16 av 17

Hur förbereder man eleverna för en digitaliserad framtid som ingen kan förutspå? Vilka förmågor behöver de träna? På Mörbyskolan i Danderyd får eleverna prova på att vara politiker genom rollspel med digitala inslag. SO-läraren Henrik Isacsson vill lära eleverna att ta in fakta och att se på frågor ur olika perspektiv för att kunna fatta bra beslut.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Annorlunda kognition

Avsnitt 17 av 17

Tema: Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). Hur kan skol- och lärmiljön göras tillgänglig för elever med olika behov, och hur bygger man en positiv skolanknytning? På Rosengårdsskolan i Malmö byggs extra anpassningar som enskilda elever behöver in i undervisningen alla tar del av. Stommen för läraren Jenny Esbjörnsdotter-Karlssons lektioner är ledning och stimulans, vilket några elever i klassen behöver och alla gagnas av. Med sina kollegor läraren Daniel Scotford och specialpedagogen Eva Sundberg diskuterar hon hur läraren ser, anpassar och följer upp.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Inspirerande matematik

Invigning av matematikbiennalen

Peter Nyström, föreståndare för Nationellt centrum för matematikutbildning, inleder Matematikbiennalen 2014. Han talar om att ge lärarna stöd att hjälpa eleverna hitta sin väg till matematiken. Margareta Rönngren (S), ordförande För- och grundskolenämnden, Umeå, talar om vikten av kompetensutveckling för mattelärare. Inspelat i februari 2014. Arrngör Umeå universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaLärarrummet

Mattemissionären

Sabine Louvet är lärare på Äppelviksskolan i Bromma. Hon har tagit sitt engagemang för matematik och NO-ämnena långt utanför klassrummet. Hon har tatueringar som föreställer en miniräknare och en dna-spiral. Dessutom medverkar hon i en podcast om skolan och som programledare för ett matteprogram i tv.

Fråga oss