Titta

Lärlabbet

Lärlabbet

Om Lärlabbet

Säsong 1. För lärare, med lärare, av lärare. Tanken med serien är att den ska bidra till reflektion och handlingskraft hos pedagoger kring lärandeprocesser och visa att det ständigt finns möjligheter till yrkesutveckling.

Till första programmet

Lärlabbet: FlerspråkighetDela
  1. Jobbar du i skolan och är nyfiken på
    dina kollegors idéer och kunskaper-

  2. -eller vill du ge tips och råd?
    Då har du kommit rätt.

  3. Välkommen till "Lärlabbet" - för,
    av och med dig som jobbar i skolan.

  4. Specialpedagogik berör alla
    som jobbar i skolan på flera sätt.

  5. Vi ska i fyra program prata om-

  6. -bland annat inkludering, tidigt stöd
    och tekniskt stöd.

  7. Men i dag rör det språkstörning
    hos flerspråkiga elever.

  8. Inom specialpedagogiken
    letar man efter metoder-

  9. -för att hitta och stödja
    elever med en språkstörning.

  10. Det kan bli mer komplicerat med
    nyanlända eller flerspråkiga elever.

  11. Vi har två lärare här
    som jobbar med det.

  12. De ska dela med sig
    av kunskaper och erfarenheter.

  13. Ylva Dalsenius, förstelärare
    på Kryddgårdsskolan i Malmö.

  14. Hon lär ut svenska, svenska som
    andraspråk, matematik och engelska.

  15. Ylva tycker att det viktigaste
    är att nå alla elever.

  16. Hülya Basaran sålde sitt företag
    och sadlade om till lärare.

  17. Hon ska kartlägga, undervisa och
    inkludera nyanlända i Trollhättan.

  18. Hülyas styrka är att språk- och
    kunskapsutveckla med digital hjälp.

  19. Välkomna. Ni jobbar ju med
    nyanlända och flerspråkiga elever.

  20. Hur många nationaliteter gäller det?

  21. Det är från världens alla hörn.

  22. Den största gruppen på min skola
    är arabisktalande barn.

  23. Under min lärartid har jag haft
    elever från hela världen-

  24. Men det är många arabisktalande nu
    eftersom världen ser ut som den gör.

  25. Vad går din verksamhet Välkomsten
    ut på?

  26. Det är en
    stadsövergripande mottagningsenhet-

  27. -för nyanlända i Trollhättan
    som tillhör årskurs 1-9.

  28. Vi ska kartlägga eleverna
    och stötta skolor-

  29. -vid inkluderingen av nyanlända
    och fortsatt kartläggning.

  30. -Hur länge har ni jobbat med det här?
    -Det blir mitt femte år.

  31. Jag har fått jobba med mina elever
    sen de började ettan.

  32. -Hülya?
    -Jag har jobbat med nyanlända...

  33. ...både med vuxna och i grundskolan,
    i snart sex år.

  34. Vi pratar snart mer, men vi ska
    till Angeredsgymnasiet i Göteborg.

  35. De har lyckats få bort hindren för
    flerspråkiga barn med språkstörning.

  36. Vi ska träffa
    specialpedagogen Anna Hansson.

  37. Jag har alltid haft en önskan-

  38. -att hjälpa elever som har det svårt
    i lärsituationer-

  39. -att komma vidare
    och lyckas i en skolmiljö.

  40. En språkstörning är när
    utvecklingen av talet och språket-

  41. -inte går i den hastighet
    som vi förväntar oss-

  42. -eller som för jämnåriga.

  43. Symptomen för språkstörningar-

  44. -är oftast inte att vi hör att de
    pratar med märkligt uttal eller så.

  45. Det tar sig andra uttryck,
    som koncentrationssvårigheter-

  46. -läs- och skrivsvårigheter
    eller skolfrånvaro.

  47. Det är lätt att avfärda svårigheter
    som något annat.

  48. Det är viktigt att vi i skolan
    sorterar i det här och gör en karta-

  49. -över elevens svårigheter
    men kanske framför allt förmågor.

  50. Vad förmår eleven göra i skolan
    så att den blir lite mer begriplig?

  51. För att kartlägga
    om det rör sig om en språkstörning-

  52. -eller om eleven
    har andra hinder i lärandet-

  53. -försöker vi utarbeta
    ett mer informellt kartläggande.

  54. Vi måste jobba tvärprofessionellt.

  55. Hela elevhälsan måste kopplas in-

  56. -tillsammans med modersmålslärare
    och lärare i svenska som andraspråk.

  57. Vi får försöka kartlägga
    elevens hela situation.

  58. Vi måste utesluta
    hörsel- eller synproblematik-

  59. -alltså fysiska hinder.

  60. Vi måste också se
    till elevens psykosociala situation.

  61. Finns det något trauma
    som hindrar lärandet?

  62. Vi får sakta men säkert plocka bort-

  63. -och sortera i svårigheterna.

  64. Det forskningen är väldigt tydlig med
    när det gäller språkstörning-

  65. -är att en språkstörning
    alltid gäller båda språken.

  66. Det viktigaste vi som skola
    har att tillgå-

  67. -när det gäller skolsvårigheter
    är vårt förhållningssätt.

  68. Hur vi ser på eleverna och lärandet.

  69. Har vi förväntningar?
    Tror vi att de ska klara det?

  70. En sak som lärarna
    på Angeredsgymnasiet är duktiga på-

  71. -är att se flerspråkighet
    som en tillgång och inte ett hinder.

  72. Det tror jag är en viktig ingång.

  73. Vårt arbetssätt på Angeredsgymnasiet-

  74. -och det vi försöker åstadkomma
    med kartläggningsarbetet-

  75. -ska resultera i två saker.

  76. Dels ska eleverna med svårigheter-

  77. -få hjälp och stöd.

  78. Vi vill också öka medvetenheten
    hos personal och elevhälsan-

  79. -kring hur vi kan stötta och möta.

  80. -Vad tycker ni om det här?
    -Jag blir jätteglad...

  81. ...när hon säger
    att flerspråkighet är en tillgång.

  82. Att man ska bygga på deras styrkor.
    Våra elever är världsmedborgare.

  83. Hur jobbar ni
    med den här kartläggningen?

  84. I till exempel min grupp
    är modersmålsläraren med.

  85. Då har vi gått igenom
    vad som ska tas upp på lektionen.

  86. Det pratas både svenska och arabiska.

  87. Det blir en härlig miljö,
    och alla får känna att de är viktiga.

  88. Det blir på svenska och modersmålet.

  89. Vi kartlägger eleven på modersmålet
    i två steg.

  90. Ett handlar om bakgrund, erfarenhet,
    intressen, förmågor och skolbakgrund.

  91. Det sker på elevens modersmål
    med eleven och vårdnadshavaren-

  92. -så att eleven kan uttrycka sig
    och vårdnadshavaren fylla i.

  93. När vi kartlägger
    litteracitet och numeracitet-

  94. -alltså språkliga och matematiska
    förmågor på modersmålet-

  95. -frågar vi vilket språk
    eleven vill använda.

  96. Eleven kan ha ett modersmål
    men ett annat skolspråk.

  97. Då är det språket som eleven
    använt i skolan som används.

  98. -Vad är svårast med det här?
    -Även om det sker en progression...

  99. ...så är man så långt från målet,
    och det är det föräldrarna fråga om.

  100. "När får de betyg i engelska?"

  101. Man känner
    att det är ganska långt kvar.

  102. Då är det viktigt
    att visa på progressionen.

  103. "Det sker en utveckling,
    men vi är inte framme."

  104. Kan kulturella skillnader i
    hur man pratar med sina barn påverka?

  105. Jag har haft några
    som inte har velat-

  106. -att man berättar för barnet att
    han eller hon har en språkstörning.

  107. Där gäller det att tala om-

  108. -att barnet behöver få veta
    vad hon har för svårigheter.

  109. Jag började erbjuda föräldrarna
    att ha utvecklingssamtalen-

  110. -hemma hos dem eller i skolan.
    Alla valde att vara hemma.

  111. Jag kände
    att det mötet hemma hos dem-

  112. -gjorde jättemycket för vår relation.

  113. De kände en större tillit för mig.
    Det underlättar väldigt mycket.

  114. Jag tänker på historieberättande.
    Man kanske inte avbryter-

  115. -den vuxna personen som läser en saga
    eller berättar en berättelse.

  116. Kulturen är att man är tyst
    och lyssnar och kanske återberättar.

  117. Man kanske inte analyserar
    eller interagerar med berättaren.

  118. Det finns kulturella skillnader,
    även i hur man talar till barn.

  119. Har ni några hands-on-tips-

  120. -när det gäller flerspråkiga elever
    med språkstörningar?

  121. Inkludering och
    liten undervisningsgrupp-

  122. -har verkligen varit nyttigt
    för mina elever.

  123. De har möjlighet att få undervisning
    med mig i lilla gruppen.

  124. Det kan vara så
    att vi inför en NO-lektion-

  125. -har haft en lektion i förväg
    med det som ska tas upp.

  126. Eller så är vi med i helklass och
    går sen tillbaka i den lilla gruppen-

  127. -för att konkretisera och repetera
    det vi tog upp.

  128. Sen pratar man med sina kollegor
    om att göra på samma sätt-

  129. -så att det blir samma struktur
    för barnen.

  130. Det här är ju ett relativt nytt fält,
    men en som har forskat om det-

  131. -är Eva-Kristina Salameh,
    medicine doktor och logoped.

  132. -Du är väl lite av en guru i ämnet?
    -Det får andra bestämma.

  133. Vad är en språkstörning?

  134. Det är när utvecklingen inte
    kommer när den ska.

  135. Normalt börjar den vid ett års ålder,
    och vid två exploderar ordförrådet.

  136. Barn med en störning kanske säger
    "mamma" och "pappa" men inget mer.

  137. Det blir fler ord vid två års ålder,
    men utvecklingen är väldigt långsam.

  138. Ju fler områden som är drabbade,
    desto gravare blir det.

  139. Uttal, grammatik, ordförråd...

  140. Språkförståelsen kan drabbas,
    och i grava fall pragmatiken-

  141. -alltså hur man använder språket
    och att man kan delta i ett samtal.

  142. De flesta barn är relativt
    normaliserade vid fem års ålder.

  143. De grava fallen
    fortsätter in i skolåldern.

  144. Varför kan det vara svårare
    att upptäcka det hos flerspråkiga?

  145. Tänk dig att det kommer två barn...

  146. Eller... Två arabisktalande elever
    kommer samtidigt.

  147. De låter likadant när de pratar
    svenska. De kan ju inte svenska.

  148. Man kan skilja dem åt-

  149. -på den långsammare utvecklingen
    hos elever med språkstörning.

  150. Det tar tid innan det syns,
    så det är bra-

  151. -att man kollar modersmålet.
    Där syns ju störningar omedelbart.

  152. -Så det behövs en modersmålslärare?
    -Eller en tolk, eller en förälder.

  153. -Någon som pratar språket.
    -Hör de det?

  154. -Nja...
    -Vad letar man efter?

  155. Sådant som ordförråd,
    grammatisk utveckling och uttal.

  156. Det finns bedömningsinstrument
    som man kan använda.

  157. Modellerna för att upptäckta en
    språkstörning är ju i regel svenska.

  158. -Hur påverkar det utredningen?
    -Man kan inte sätta en diagnos...

  159. ...utan åtminstone en
    informell bedömning av modersmålet.

  160. Annars vet vi bara att barnet inte
    kan så mycket svenska.

  161. Det behöver vi inte utreda.

  162. För en diagnos
    så ska båda språken vara drabbade-

  163. -och då måste modersmålet bedömas.

  164. -Är det ingen språkstörning annars?
    -Nej. Barnet är sent av andra skäl...

  165. ...men det ska inte
    ha någon språkstörningsdiagnos.

  166. Vad kan det få för konsekvenser
    på sikt om en elev inte får hjälp?

  167. Man kan passera skolan
    utan att tillgodogöra sig någonting.

  168. Kraven höjs hela tiden.

  169. Om man varken har ordförråd
    eller förstår överordnade begrepp-

  170. -så sitter man ju bara av skolåren.

  171. Eller så blir man en dropout, därför
    att skolan bara är ett misslyckande.

  172. Man skyller ju gärna
    på flerspråkigheten.

  173. Här har vi ju två utmärkta exempel
    på när man inte gör det-

  174. -men en omtyckt förklaring är att
    det skulle bero på flerspråkigheten.

  175. Hur snabbt
    får man ordning på en språkstörning?

  176. Det beror på hur grav den är.

  177. De lätta försvinner i femårsåldern.
    En grav störning håller på längre-

  178. -och de riktigt grava får man se
    som funktionsnedsättningar.

  179. Tack. - Vi ska tillbaka
    till Angeredsgymnasiet.

  180. De har en fråga
    till er som jobbar i skolan.

  181. Vi har ju funderat och skapat rutiner
    kring kartläggningen av eleverna-

  182. -och hur vi arbetar
    med deras svårigheter.

  183. Vi har hittat sätt
    att kompensera för svårigheter.

  184. I nästa steg ska vi
    bedöma vad eleverna kan-

  185. -deras förmågor och kunskaper,
    för att förhoppningsvis-

  186. -i slutändan kunna betygsätta dem,
    vilket vi förväntas göra.

  187. Skolverket skärper dessutom kraven
    från och med nästa år.

  188. Vi ska kartlägga elevernas kunskaper,
    oberoende av språklig förmåga.

  189. Min fråga blir:
    Hur kan man jobba med detta?

  190. Hur kan vi som skola eller pedagoger
    se vad eleverna faktiskt kan-

  191. -trots att de kanske
    har språkliga hinder-

  192. -eller inte har kommit så långt
    i sin andraspråksutveckling?

  193. Ta gärna med frågan ut på sociala
    medier under hashtaggen Lärlabbet.

  194. Vad säger ni? Har ni något svar?

  195. Jag har förmånen att ha en logoped-

  196. -som är kopplad
    till min undervisningsgrupp.

  197. Hon jobbar enskilt med eleverna-

  198. -så hon har också möjlighet att
    kartlägga elevens språkutveckling.

  199. Jag har också modersmålsläraren.

  200. Ibland, om de ska ha ett test
    eller en redovisning-

  201. -så kan de göra det
    med modersmålsläraren.

  202. -Själv bedömningen och betygen, då?
    -Då kan vi samtala.

  203. -"Vad anser du att eleven kan?"
    -Det blir alltså en sambedömning?

  204. Precis. Jag undervisar
    i matte, engelska och svenska-

  205. -men mina elever
    går in i de andra ämnena.

  206. Det är viktigt, även om jag inte
    sätter betyg, att vi sambedömer.

  207. De får höra från mig
    vad jag har sett hos eleven.

  208. Jag tänker att man behöver titta på
    vilken undervisning eleven har fått.

  209. Kan eleven visa sina förmågor
    på modersmålet?

  210. Hur har undervisningen gått till
    och hur har det påverkat lärandet?

  211. Man kanske inte har jobbat språk-
    och kunskapsutvecklande med eleven.

  212. Det är inte lätt.
    Därför tar vi upp det-

  213. -i "Lärlabbet" i januari
    under temat "nyanlända".

  214. Specialpedagogiska skolmyndigheten
    har som hjälp tagit fram-

  215. -ett webb-baserat stödmaterial
    som heter Mötas och ger konkreta råd.

  216. Denho Özmen är med oss.

  217. -Hej! Hör du mig?
    -Ja, jag hör dig.

  218. Vem riktar sig stödmaterialet till?

  219. Det riktar sig till pedagoger,
    skolledare... All personal i skolan.

  220. Varför är det viktigt
    att nå modersmålslärarna?

  221. -Ni riktar in er på dem.
    -Ja.

  222. Vi tycker att de är en viktig resurs.

  223. Alla modersmålslärare har inte gått
    en högskoleutbildning i Sverige.

  224. Några kanske inte
    har någon pedagogisk utbildning.

  225. Då är det viktigt att de,
    som ska verka i en skola för alla-

  226. -känner till...

  227. ...styrdokumenten i skolan
    och den svenska skolvärdegrunden.

  228. Inte minst måste vi känna till-

  229. -de pedagogiska konsekvenserna
    av vissa funktionsnedsättningar.

  230. Det är en viktig resurs som
    ger mycket om man utnyttjar den rätt.

  231. De ska jobba med elever
    med olika funktionsnedsättningar-

  232. -och det krävs att de har
    grundläggande pedagogiska kunskaper.

  233. Vilka kunskaper behöver skolan
    när det gäller det här?

  234. Ja, alltså...
    Vi lever i en globaliserad värld.

  235. Jag utgår ifrån att kunskapen...

  236. Vi talar mycket om nyanlända.

  237. Pedagoger och skolpersonal ska ha
    ett interkulturellt perspektiv.

  238. Man ska utgå från individen
    och veta att det finns andra sätt-

  239. -andra sanningar och andra begrepp
    med annat innehåll.

  240. Hur jag som pedagog kan kommunicera
    det här till elever är viktigt.

  241. Ni erbjuder gratiskurser.
    Kan du berätta lite om dem?

  242. Vi har en distanskurs som heter
    "Den mångkulturella skolan"-

  243. -kring flerspråkiga elever
    med funktionsnedsättning.

  244. Man får läsa om hur man kan arbeta,
    om synen på funktionsnedsättning-

  245. -och hur man ska arbeta
    med de här eleverna.

  246. Den vänder sig till alla skolformer:
    förskola, skola och vuxenutbildning.

  247. Kursen är tolv veckor. Vi har också
    en tjänst med frågor och svar.

  248. Om du tar emot en nyanländ elev-

  249. -som du tror eller vet
    har en funktionsnedsättning-

  250. -så kan du ställa en fråga till oss.
    Vi svarar inom drygt en vecka.

  251. Vi har också specialpedagogiskt stöd-

  252. -där man ber om stöd
    kring en viss elev.

  253. Man går in på vår webb
    och skriver vad det handlar om.

  254. Våra experter tar kontakt
    med den rektorn eller läraren-

  255. -för att prata om just den eleven.

  256. Vi har också kartläggningsmaterial
    översatt till flera språk.

  257. Det handlar om avkodning och läsning.

  258. Det var på norska från början.

  259. Vi har också ett pedagogiskt sätt...

  260. Det ska vara en specialpedagog och
    en modersmålslärare som går kursen-

  261. -så att de kan hjälpa till
    med kartläggningen.

  262. -Toppen! Tack för att du var med.
    -Tack.

  263. -Känner ni till det här?
    -Ja.

  264. -På vilket sätt?
    -Den här kursen...

  265. ...som pedagoger och lärare
    ska gå tillsammans har jag gått.

  266. Och så är jag med i en film på Mötas
    där jag beskriver-

  267. -hur man kan använda digitala verktyg
    för elever med behov av stöd.

  268. Vad gav kursen dig?

  269. Den gav mig kunskap
    om språkutvecklingen för modersmålet.

  270. Man ska arbeta med specialpedagogen
    och titta på elevens modersmål.

  271. Om eleven har svårigheter
    i båda språken så kan man gå vidare.

  272. Jag lärde mig också att titta på
    vad för undervisning eleven har fått.

  273. Allt kan inte läggas på eleven.
    Man måste titta på-

  274. -hur eleven har undervisats och
    fått möjlighet att utveckla språket.

  275. Elever kan ha ett ytflyt
    och prata svenska väldigt lätt-

  276. -men de kanske inte har skolspråket.
    Det är det inte många barn som har.

  277. Det är ju ingens modersmål.
    Det är väldigt textspråksbaserat.

  278. Du nämnde tidigare
    att vissa kan ramsor på arabiska...

  279. -...utan att kunna läsa.
    -Vissa har lätt att memorera...

  280. ...eftersom det var så de lärde sig
    innan de kom till Sverige.

  281. Det kan vara en styrka.
    Man kan utgå från helordsmetoden-

  282. -när de lär sig läsa och skriva,
    och sen fördjupa sig i bokstäverna.

  283. -Har du något exempel?
    -Man börjar med ordbilder.

  284. Det är en bild och en ordbild.
    Det är en sol och det står "sol".

  285. Sen jobbar man
    med språkljuden i ordet.

  286. Då har de memorerat att det är sol-

  287. -och bryter ner ordet efteråt.

  288. -På deras modersmål?
    -Både på svenska och modersmålet.

  289. Är det något sista
    som ni vill ta upp?

  290. Att vara tydlig med förväntningarna
    så att eleven vet vad som förväntas.

  291. Eleven tänker: "Vad förväntas av mig
    och hur ska jag göra?"

  292. Att de får stöd i det. Ska man titta
    på en film, så tydliggör varför.

  293. Vilka frågor kommer efter?
    Eleven ska redan innan-

  294. -vara insatt i vad han eller hon
    ska göra och titta på.

  295. Jag tänkte på pragmatiska svårigheter
    som Eva-Kristina nämnde.

  296. Mina elever har svårt
    med det sociala samspelet.

  297. Det blir lätt konflikter och
    misstolkningar om man saknar språket.

  298. Där har vi pedagoger en viktig roll.

  299. När eleverna har rast
    eller ska till matsalen-

  300. -så är jag eller fritidspedagogen med
    som vuxenstöd.

  301. Jag har en pojke som älskar fotboll.
    Där blir det mycket konflikter.

  302. Han misstolkar. Då står jag vid sidan
    och är hans hjälp-jag.

  303. Jag visar:
    "Ta det lugnt. Kom hit och prata."

  304. Det är också en svårighet
    som barnen har.

  305. Tack för att ni kom.
    Ni får prata mer i vårt eftersnack.

  306. Det finns som vanligt på vår blogg.
    Gå gärna in där.

  307. Nästa program handlar om tidigt stöd.
    Vi besöker föregångslandet Finland.

  308. Gå gärna ut och diskutera
    på sociala medier-

  309. -under hashtaggen Lärlabbet. Hej!

  310. -Ja, då var det slut. Hur känns det?
    -Det är skönt att det är över.

  311. -Fick du sagt det du ville?
    -Ja, fast...

  312. Textning: Per Lundgren
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Flerspråkighet

Avsnitt 9 av 17

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Tema: specialpedagogik. Den enskilt svåraste uppgiften för specialpedagogen Anna Hansson på Angereds gymnasium är att kunna utläsa om en nyanländ elev med annat modersmål än svenska har en språkstörning eller av andra skäl inte har den språkprogression man kan förvänta sig i en viss ålder. För att kunna göra en fullständig kartläggning måste det finnas personer på skolan med pedagogisk bakgrund som talar elevernas språk, menar Anna Hansson. Det är en av lösningarna på Angereds gymnasium.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Specialpedagogik
Ämnesord:
Flerspråkighet, Invandrarundervisning, Pedagogik, Skolan, Språkstörningar, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i Lärlabbet

Säsong 1
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Se mobbning

Avsnitt 1 av 17

Att jobba framgångsrikt mot mobbning är svårt. En metod som fungerar på en skola, fungerar inte nödvändigtvis på en annan. Många konflikter i skolan startar på rasten. På Håstaskolan i Hudiksvall lyckas man minska mobbningen med hjälp av gemensamma rastaktiviteter. Vi träffar skolans rektor Hege Arola.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Samverkan

Avsnitt 2 av 17

Tema: mobbning. Ofta börjar mobbning på skolan och fortsätter sedan på fritiden. Men ibland är det tvärtom, konflikter som börjar efter skoltid följer med in i klassrummet nästa dag. Vilket ansvar har skolan för hur eleverna mår och vad de gör på sin fritid? Hur kan skolan samarbeta med föräldrar, föreningar eller andra delar av samhället för att förebygga mobbning efter skoltid?

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Nätmobbning

Avsnitt 3 av 17

Konflikter som uppstår i skolan fortsätter ofta ute på nätet. Hur ska skolan jobba med mobbningen som sker på nätet? Och är det verkligen skolans ansvar? Vi besöker Drottning Blankas gymnasium i Stockholm där rektor Norma Aznar har bestämt att de måste ta tag i nätmobbningen. De använder bland annat en app där eleverna när som helst på dygnet kan anmäla vad de ser eller råkar ut för.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Skolmiljö

Avsnitt 4 av 17

Tema: mobbning. Hur mycket påverkar skolmiljön mobbningen? Och hur kan man jobba med skolmiljön för att motverka mobbning? Vi besöker nya Raketskolan i Kiruna, en skola arkitektritad för att förebygga mobbning och utanförskap. En som lockades av den här miljön och arbetet på skolan är läraren Maria Isaksson.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Normer

Avsnitt 5 av 17

Tema: mobbning. Normer och värderingar sätts tidigt i livet. Hur kan skolan jobba med normer och värderingar för att förhindra mobbning? Det pedagogiska arbetet på förskolan Rörmokaren går ut på att jobba normkritiskt - mot utanförskap och mobbning. Vi träffar förskolläraren Camilla Liljedahl.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Ansvar

Avsnitt 6 av 17

Tema: mobbning. Hur ser ansvaret ut när mobbning är ett faktum? Har eleverna något ansvar? Vi besöker Östergårdsskolan i Halmstad, där man jobbar med kamratstödjare. Det innebär att några elever bland annat ska hålla koll och rapportera till vuxna om de ser att någon blir mobbad. Metoden har varit omdiskuterad och en del menar att det är fel att lägga ansvaret på eleverna. Samtidigt sker ofta mobbning när skolpersonal inte är närvarande. Anna Wälivaara som är lärare på skolan tycker att kamratstödjare, som en del i ett större antimobbningsarbete, fungerar bra.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Teknikstöd

Avsnitt 7 av 17

Tema: specialpedagogik. Teknikstöd i form av datorer, surfplattor och mobiler används ofta i skolmiljön. Om elever och lärare ökar kunskapen och medvetenheten kring den nya tekniken, lyckas barn i behov av särskilt stöd mycket bättre, säger specialpedagog Ulrika Jonson, Vallaskolan i Södertälje.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Inkludering

Avsnitt 8 av 17

Tema: specialpedagogik. Hur kan skolor lyckas med inkludering? På Rannebergsskolan i Angered har man anställt inkluderingspedagogen Lena Ekstrand. Hennes uppgift är att få alla att känna sig inkluderade.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Flerspråkighet

Avsnitt 9 av 17

Tema: specialpedagogik. Den enskilt svåraste uppgiften för specialpedagogen Anna Hansson på Angereds gymnasium är att kunna utläsa om en nyanländ elev med annat modersmål än svenska har en språkstörning eller av andra skäl inte har den språkprogression man kan förvänta sig i en viss ålder. För att kunna göra en fullständig kartläggning måste det finnas personer på skolan med pedagogisk bakgrund som talar elevernas språk, menar Anna Hansson. Det är en av lösningarna på Angereds gymnasium.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Tidigt stöd

Avsnitt 10 av 17

Tema: specialpedagogik. Hur arbetar bra skolor och lärare för att i tid upptäcka och ge rätt stöd? Vissa forskare menar att Finlands framgångsrika skola bland annat beror på att eleverna redan från tidig skolålder får det stöd de har behov av. Ungefär 20 % av Finlands skolelever har någon gång fått extra stöd för någon typ av skolsvårighet. Prorektor Annika Lassus och specialpedagog Lilian Vestergren på Övningsskolan i Vasa i Finland menar att det är extra viktigt att lägga mycket resurser tidigt på terminen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Elevens förståelse

Avsnitt 11 av 17

Tema: betyg och bedömning. Malin Carlsson är lärare i årskurs F-3 på Lindblomskolan i Hultsfred. Tillsammans med eleverna har hon utvecklat en PP-vägg. Det är en plansch där det tydligt anges vad man måste kunna inom ett visst ämne för att uppnå målen. Eleverna kan utgå från PP-väggen när de själva ska bedöma hur långt de har kommit i sitt eget lärande. Malin menar att det är viktigt att eleverna redan från början får vara med och bestämma hur de ska uppnå målen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Olika bedömningsunderlag

Avsnitt 12 av 17

Tema: betyg och bedömning. Det finns fler former av underlag än det skriftliga. Muntlig redovisning, grupparbeten, filmproduktion, blogg, podd och så vidare. Hur bedömer du som lärare dessa underlag? Hur mycket frirum har lärare i ett myndighetsutövande fält? Vi träffar Camilla Askebäck Diaz som är lärare i matematik, NO och förstelärare i digitala verktyg på Södermalmsskolan i Stockholm. För henne är det en självklarhet att bedömningen även sker i de digitala verktygen. Hon berättar hur hon jobbar med det.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Återkoppling, motivation och självkänsla

Avsnitt 13 av 17

Tema: betyg och bedömning. Efter några års experimenterande har svenskaläraren Olle Carlgren på Höglandsskolan i Bromma hittat den för honom bästa metoden för systematisk återkoppling till eleverna. - Det är inte det första utkastet som eleverna lämnar in som är det viktigaste, utan det eleverna faktiskt lär sig under tiden, menar Olle.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Sambedömning

Avsnitt 14 av 17

Tema: betyg och bedömning. I Ljusdals kommun storsatsas det på sambedömning. Carina Wikström är lärare på Slottegymnasiet. Hon berättar att likvärdigheten ökar när lärarna gör sambedömningar både inom lärarkollegiet på hennes gymnasium och tillsammans med lärare på andra skolor i kommunen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Att erövra yrket

Avsnitt 15 av 17

Tema: lärarprofessionen. Lärlabbet besöker Knutbyskolan och Christina Maelan. Hon är förstelärare och handledare till lärarstudenter som ska omsätta teori till praktik. Lyhördhet och respekt är två av de allra viktigaste komponenterna för att bli en bra lärare, säger Christina och hennes lärarstudent Georgios Varitmadis håller med. Studiogäster följer upp med samtal.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Den lärande läraren

Avsnitt 16 av 17

Tema: lärarprofessionen. Modersmålsläraren Tülay Gürgüns arbetsvecka ser ut som sina kollegors, men till skillnad från de flesta andra lärare ägnar hon nästan all sin fritid åt att ta in information från den digitala världen. På sin blogg samlar hon allt som kan vara intressant för pedagoger i form av övningar och pedagogiska spel. Tülay tycker att hela synsättet på hur lärare kan fortbildas inom det här området måste förändras. Studiogäster följer upp med samtal.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Framtidens lärande

Avsnitt 17 av 17

Tema: lärarprofessionen. Agneta Hedenström är rektor för Antnässkolan utanför Luleå. Hon menar att framtidens klassrum kommer att vara kreativa ytor utan gränser. Studiogäster följer upp med samtal.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler
Säsong 2
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Mottagandet

Avsnitt 1 av 29

Tema: nyanlända elever. På onsdagar kommer nyanlända barn och ungdomar till mottagningsenheten Välkomsten i Helsingborg. Det brukar bli fullt av liv och lite rörigt när alla samlas. Personalen tar reda på vilka olika språkgrupper alla tillhör och därefter påbörjas kartläggningen. Sedan en tid tillbaka har personalen använt sig av en modell som går i linje med de direktiv Skolverket kommer ut med i början av januari 2016. "Det bästa med att göra kartläggning här istället för på skolorna är likvärdigheten, vi erbjuder ju en samlad kompetens som kanske inte alla skolor har", säger Jenny Bladh, pedagogisk utvecklingskonsult på Välkomsten. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Inkludering

Avsnitt 2 av 29

Tema: nyanlända elever. Eftersom alla elever har olika bakgrund och förutsättningar att lära sig det svenska språket kan det för vissa ta väldigt lång tid att slussas in i det "normala". Därför är det viktigt att nyanlända elever parallellt med lektionerna i svenska får samma undervisning som de andra eleverna på skolan. Den här synen blev utgångspunkten för ett omtalat projekt i Navets språkklass i Örebro. "Det har fungerat positivt, både socialiserings - och resultatmässigt", menar läraren Suzanne Gynnhammar. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Lärandet

Avsnitt 4 av 29

Tema: nyanlända elever. Vad har nyanlända för kunskaper med sig till skolan och hur kan de kunskaperna omsättas i nya kunskaper? De nyanlända elever som har Åsa Sebelius som lärare utvecklar sitt språk genom genrepedagogik. Eleverna får ämnneskunskapen med sig om de förstår i vilka sammanhang och strukturer språket finns. Enligt modellen som Åsa arbetar med kan språket vara argumenterande, berättande, återgivande eller instruerande. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Samverkan

Avsnitt 5 av 29

Tema: nyanlända elever. Tack vare envishet och en stark vilja kunde de nyanlända lärarna till slut få praktikplatser på Mariedalsskolan i Vänersborg. Nu när en termin har gått konstaterar rektor Christina Hjern att det har varit ett väldigt lyckat projekt. - Det är oerhört viktigt för dem att starta ett liv här och det är oerhört viktigt för oss med många nyanlända elever att få lärare med deras kompetens, säger hon. Med avstamp i reportaget samtalar inbjudna studiogäster kring vikten av samverkan.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Digitalisering och demokrati

Avsnitt 6 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Vad innebär en digitaliserad skola i praktiken? Vad måste lärarna kunna och vilka möjligheter finns? Läraren Ylva Pettersson har varit drivande i Katedralskolan i Skaras digitalisering. Hon anser att det viktigaste är att man som lärare vågar släppa taget och lär sig att knyta färdighet till rätt digitalt verktyg. Idag kan Ylva konstatera att hennes elevers klassrum har utvidgats. Ett exempel på detta är att återkopplingen kan komma från människor de inte känner.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Datalogiskt tänkande

Avsnitt 7 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Vad är datalogiskt tänkande och hur kan det läras ut? Maria Franzén på Högåsskolan i Knivsta är bildläraren som lär eleverna att programmera minirobotar. Hon menar att eleverna tränar många olika förmågor som matematik, logiskt och kritiskt tänkande, tal, bild och samhällskunskap när de programmerar.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Källkritik

Avsnitt 8 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Lärlabbet besöker Murgårdsskolan i Sandviken som arbetar med källkritik i alla ämnen. Vet eleverna hur informationsvägarna fungerar på internet? Eftersom vi möts av så mycket information är det en demokratifråga att elever lär sig finna, värdera och analysera information kritiskt. En lärarpanel följer upp i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Eleven som producent

Avsnitt 9 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Helena von Malortie är slöjd- och bildlärare på Mosaikskolan i Malmö. Där går nyanlända elever från årskurs 7 till 9. Hennes elever får presentera sina kreativa arbeten genom att dokumentera dem digitalt på Ipads. När filmerna visas för andra klasser blir eleverna väldigt stolta och extra motiverade att göra ett bra arbete. En lärarpanel följer upp med samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Digital didaktik

Avsnitt 10 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Varför är lärarens kompetens i medie- och informationskunnighet, MIK, så viktig? Lärlabbet tar upp det digitala perspektivet på lärarrollen och de möjligheter som IT ger. Hur, när och i vilka syften väljer lärare digitala verktyg? Det finns en uppsjö av verktyg att välja mellan när en lärare designar sin undervisning. Vilka krav ställer det på lärarna? Lärlabbet besöker Tobias Ruthenberg på Lärarhögskolan i Borås som undervisar lärare och bibliotekarier i MIK. Skolan satsar även på att integrera MIK-undervisning i grundutbildningen för lärarstudenter.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Estetikens kraft

Avsnitt 11 av 29

Tema: estetik och lärande. I skolan har de estetiska ämnena samma självständiga roll som andra ämnen. Men de stöder också annat lärande och tränar barnen i betydelsefulla framtidskompetenser som kreativitet, analysförmåga, skapande, förmåga att förstå, tolka, uttrycka och kommunicera. Lärlabbet besöker Hortlaxskolan i Piteå där eleverna i årskurs 7-9 fördjupar sig i både manuella och digitala tekniker med bildläraren Stefan Holmgren. Till skillnad från på många andra håll har man också kvar kurser i fritt skapande. Bild är kommunikation, och målet med lärprocessen är att väcka elevernas fantasi och kreativa potential.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Estetiska lärprocesser

Avsnitt 12 av 29

Tema: estetik och lärande. Vi besöker Svedala där alla kommunens förskolebarn får upptäcka sina röster och sin musikalitet med sångpedagogen Elinor Fryklund. Det handlar om att ge barnen tillgång till den egna rösten och om sång på barnens villkor. Sedan sångundervisningen infördes på förskolan har man som bonus fått se hur bland annat barnens språkliga utveckling tar stora kliv framåt, berättar förskolechefen Anette Lindh.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Estetik för alla

Avsnitt 13 av 29

Tema: estetik och lärande. Vi besöker Sannarpsgymnasiet i Halmstad där dramapedagogen Malin Norlings elever går på särskolans individuella program. Funkisar kallar hon sina skådespelare, som alla har olika intellektuella och fysiska funktionsnedsättningar. Med dramapedagogiken som redskap undersöker de både sin egen identitet och samspelet med andra människor. Lärarpanelen följer upp med samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Elevhälsans betydelse

Avsnitt 14 av 29

Tema: elevhälsa. Elevhälsan är en avgörande faktor för att eleverna ska nå kunskapsmålen. Det anser man på Ekbackens skola i Fellingsbro. Verksamhetsutvecklare Åsa Jönsson berättar om skolans vision för varje elev: rätt till maximal kunskapsutveckling, rätt att känna trygghet på skolan och rätt till skolro. För att lyckas arbetar lärarna tätt ihop med elevhälsan. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Ökad psykisk hälsa

Avsnitt 15 av 29

Tema: elevhälsa. Hur uppnår man ökad psykisk hälsa i skolans värld? På Rotskärsskolan i Älvkarleby ses eleverna som sakkunniga i arbetet med elevhälsa. De vet var bristerna och problemen finns och blir delaktiga i det förebyggande arbetet för bättre fysisk och psykisk skolmiljö. Skolchef GunnMari Nordström berättar om hur vuxna och elever arbetar tillsammans med att förebygga stress, kränkningar och psykisk ohälsa. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Pedagogik och särskilt stöd

Avsnitt 16 av 29

Tema: elevhälsa. Vi besöker Friggaskolan i Östersund där man arbetar aktivt för att förekomma diagnoser och remisser. I kommunen har den gemensamma elevhälsan sökt olika sätt att förebygga koncentrations- och beteendesvårigheter i klassrummet. Skolpsykolog Niklas Fröst berättar hur kommunens skolpsykologer och pedagoger jobbar tillsammans. Eleverna får stöd att hitta strategier för sitt lärande. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler
Säsong 3
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Steget till ordinarie klass

Avsnitt 1 av 17

Tema: nyanlända och sen då? Innan många nyanlända svenskar kan delta i skolans ordinarie undervisning går de i en förberedelseklass. Forskning visar att det är viktigt hur övergången mellan förberedelseklassen och ordinarie undervisning sker. Skolinspektionen menar att få skolor har ett pedagogiskt välfungerande system för att vägleda nyanlända elever till ordinarie undervisning. Vi tittar närmare på hur man kan välkomna nyanlända svenskar in i skolans ordinarie undervisning.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Vara trygg och höra till

Avsnitt 2 av 17

Tema: nyanlända och sen då? Nyanlända elever kan uppleva otrygghet när de går från en förberedelseklass till ordinarie undervisning. Känslan kan bero på olika saker som en rädsla för mobbning eller utfrysning. Forskning har visat på att extra stöttning i undervisningen och psykosocialt stöd ökar nyanlända elevers möjligheter att lyckas i skolan. Vi ser närmare på vad psykosocialt stöd innebär och hur pedagoger kan ge nyanlända svenskar trygghet i skolan.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Att utveckla kunskaperna

Avsnitt 3 av 17

Tema: nyanlända och sen då? Hur stöttar man bäst eleverna i undervisningen så att de inte förlorar kunskap i de andra ämnena för att de inte kan svenska? I gymnasiet Lindesskolan möter vi Agneta Guhrén och hennes kolleger. För att öka motivationen bland nyanlända elever har skolan skapat en individanpassad modell för skolarbetet. En av grundbultarna i den är att eleverna i enskilda ämnen kan gå vidare till nästa steg oavsett när på läsåret de blir klara.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hitta till forskningen

Avsnitt 4 av 17

Tema: forskning i klassrummet. Hur kan lärare hitta forskning som de kan använda i klassrummet? Vad finns det för arenor där de kan ta del av den forskning som finns? Vad finns det för arenor där forskare och lärare kan mötas? I Skåne driver en grupp forskarutbildade lärare producentkooperativet VIS, Vetenskap i skolan, för att göra ny forskning lättillgänglig för lärare ute i kommunernas skolor.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Teori i praktiken

Avsnitt 5 av 17

Tema: forskning i klassrummet. Hur kan man som lärare göra sin undervisning bättre med hjälp av forskning? På Globala gymnasiet i Stockholm är många gymnasielärare forskarutbildade. Tillsammans har dessa gymnasielärare börjat erbjuda grundskolelärare fortbildning i ämnesdidaktik. På seminarieträffar diskuterar lärarna olika teoretiska begrepp. Grundskolelärarna kan sedan utifrån diskussionerna skapa praktiskt undervisningsmaterial.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Ett forskande förhållningssätt

Avsnitt 6 av 17

Tema: forskning i klassrummet. Hur kan lärare använda ett forskande förhållningssätt i vardagen? De flesta lärare har ett forskande förhållningssätt till sin undervisning. De omprövar sin undervisning, utvärderar lektioner och tar med sig resultaten till kommande undervisningstillfällen. Samma forskande förhållningssätt kan användas utanför undervisningen. Det innebär att man, enskilt eller tillsammans med kollegor, systematiskt utvärderar och omprövar vardagshändelser.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Lärande för hållbar utveckling

Avsnitt 7 av 17

Tema: hållbar utveckling. Förutsättningar för lärande för hållbar utveckling (LHU) är delaktighet, reflektion och olika perspektiv. Men vad är LHU? Hur får man in de globala målen i skolans vardag på olika stadier och på både lektioner och raster? Vi följer arbetet under en dag på förskolan Tomtebogårdsskolan i Umeå. Gäster i studion: förskolelärare Christine Jokijärvi, lågstadielärare Martin Holmgren och Mari Winter, lärare åk 6.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hållbart i alla ämnen

Avsnitt 8 av 17

Tema: hållbar utveckling. Förutsättningar för lärande för hållbar utveckling (LHU) är delaktighet, reflektion och olika perspektiv. Hur kan skolan arbeta ämnesövergripande inom LHU? Hur kan lärande om hållbar utveckling se ut i olika skolämnen? Vi följer arbetet under en dag på Skarpatorpsskolan i Skarpnäck. Gäster i studion: lärarna Gunni Karlsson, Mia Möller och Maria Hansson från Skarpatorpsskolan.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hållbara initiativ

Avsnitt 9 av 17

Tema: hållbar utveckling. Hur kan skolan främja hållbara elevinitiativ? I skolans styrdokument står att skolan dels ska ge eleverna handlingskompetens och dels bidra till en hållbar samhällsutveckling. Hur kan detta ske i praktiken? Vi besöker Johannebergsskolan Elyseum som arbetar med hållbar utveckling i kombination med entreprenöriellt lärande. Gäster i studion: grundskolelektor Ingela Bursjöö, försteläraren Cecilia Lind och läraren Sandra Löfberg.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hjärnan och inlärning

Avsnitt 10 av 17

Det är genom vårt sinnessystem som vi uppfattar och tolkar vår omvärld. Skolan kan genom auditiva, motoriska och visuella hjälpmedel få eleverna att lära sig effektivare. Vi besöker Örnässkolan i Luleå där lärarna arbetar med tester för att förbättra elevernas inlärning och minne. Gäster i studion är lärarna Anna Sandsten, Hans Törnkvist och Maria Nygård.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hjärnan och motivationen

Avsnitt 11 av 17

Skolan motiverar eleverna med yttre medel som beröm och betyg. Om man som lärare också kommer åt att aktivera elevernas inre motivation stöder man dem till att tro mer på sig själva och bli mer självgående. Den vägen lär de sig också mer, säger Mattias Dahlberg på Spångholmsskolan i Bara. Gäster i studion är lärarna Fredrik Berggren, Linda Sonesson och Mattias Dahlberg.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hjärnans kondition

Avsnitt 12 av 17

Kan man träna sin hjärna att bli smartare? På Kattegattgymnasiet i Halmstad har lärarna undersökt frågan. Gymnasiet började med ett system med hjärngym för att minska elevernas skolstress och ge bättre förutsättningar för inlärning. Tester visar att unga människors hjärnor förstärks av fysisk aktivitet - de blir mer koncentrerade, minns bättre, tål stress och blir mer kreativa.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Inspirerande matematik

Att laborera med matte i datorn

Med hjälp av datorn kan eleverna aktiveras och begripa matematiken från ett annat håll. Bengt Aspvall, professor i datalogi, visar hur det går att arbeta praktiskt och lekfullt med matten i klassrummet. Inspelat i februari 2014. Arrangör: Umeå universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaSkolministeriet

Inför valet: De överbelastade lärarna

Vad ska politikerna göra åt lärarnas pressade arbetssituation? Många lärare är stressade och frustrerade över att behöva lägga allt mer arbetstid på administrativa uppgifter. Vi frågar riksdagspartierna vad de tänker göra åt situationen.

Fråga oss