Titta

Lärlabbet

Lärlabbet

Om Lärlabbet

Säsong 1. För lärare, med lärare, av lärare. Tanken med serien är att den ska bidra till reflektion och handlingskraft hos pedagoger kring lärandeprocesser och visa att det ständigt finns möjligheter till yrkesutveckling.

Till första programmet

Lärlabbet : Tidigt stödDela
  1. Jobbar du i skolan och är nyfiken på
    dina kollegors idéer och kunskaper?

  2. Eller vill du ge tips och råd?
    Då har du kommit rätt.

  3. "Lärlabbet" är programmet för, av
    och med dig som jobbar i skolan.

  4. Specialpedagogik berör
    alla som jobbar i skolan.

  5. Därför pratar vi i fyra program
    om inkludering, tekniskt stöd-

  6. -och språkstörning hos flerspråkiga.
    I dag handlar det om tidigt stöd.

  7. Regeringen har föreslagit en
    läsa-skriva-räkna-garanti till 2017.

  8. Sverige ska, precis som Finland,
    ge stöd redan från förskoleklass.

  9. Men hur upptäcker man stödbehov
    tidigt, och vilket stöd pratar vi om?

  10. Vi har två specialpedagoger här
    som jobbar med tidigt stöd.

  11. De ska dela med sig
    av sina kunskaper.

  12. Karin Jaresved Andersson,
    specialpedagog i Uppsala-

  13. -med bakgrund som lågstadielärare.
    Hon tänker alltid på-

  14. -att alla barn ska känna sig sedda.

  15. Tina Höglund,
    speciallärare i årskurs 1-9.

  16. Hon är specialpedagog
    på elevhälsan i Ånge-

  17. -med fokus på uppmärksamhetsproblem.
    Hon brinner för tidigt stöd.

  18. Välkomna! Ni får snart prata,
    men först ska vi till Finland.

  19. Den finska skolan lyfts ofta fram
    som ett framgångsrikt exempel.

  20. Många menar att det bland annat beror
    på att eleverna får stöd tidigt.

  21. Vi besöker Vasa övningsskola.
    De satsar mycket vid skolstarten-

  22. -så att eleven kan få stöd direkt.

  23. Att vara speciallärare passar mig.

  24. Jag gillar att analysera och jobbar
    hellre på djupet än med helheter.

  25. Yrkesvalet berodde på
    dagarna med barn och ungdomar-

  26. -och inspirerande vuxna.
    Ingen dag är den andra lik.

  27. Vi jobbar mycket med att identifiera
    elevernas utmaningar.

  28. Eleven kanske inte själv
    har upptäckt-

  29. -att det
    kan kännas klurigt eller svårt.

  30. Får eleven inte hjälp när det behövs-

  31. -så kan vi senare se att eleven
    har utvecklat hinder för lärande.

  32. Det påverkar självkänslan
    och motivationen för vidare studier.

  33. Under de första dagarna
    i början av höstterminen i årskurs 1-

  34. -går jag med i klasserna för att
    observera och diskutera med lärarna.

  35. Det gör jag individuellt
    med alla barn.

  36. Man kan förstås fråga sig varför.

  37. Det är för att få kontakt med barnet
    och förstå hur det tänker-

  38. -och synen på inlärning och läsning:
    Är barnet intresserat eller inte?

  39. Efter perioden på 2-3 veckor
    när vi har gjort kartläggningen-

  40. -så funderar jag och klassläraren på
    vilka åtgärdsprogram vi ska sätta in.

  41. Om den språkliga medvetenheten eller
    språkutvecklingen ska stimuleras-

  42. -så sätter vi in åtgärder.
    I oktober gör vi en ny utvärdering.

  43. Jag vill lyfta fram
    att vi kartlägger barnen ofta-

  44. -antingen i klassmiljön
    eller individuellt.

  45. Vi stämmer av var barnet står-

  46. -i förhållande till
    målen för årskursen.

  47. I Finland har vi en trestegsmodell.

  48. Allmänt stöd, intensifierat stöd
    och särskilt stöd.

  49. Om det allmänna stödet inte räcker
    så har alla elever rätt till-

  50. -det vi kallar intensifierat stöd,
    i praktiken en större mängd stöd.

  51. De har rätt till olika sorters stöd.
    Det tredje steget är aktuellt-

  52. -om eleven riskerar att inte nå upp
    till läroplanens förväntningar.

  53. Då är det vanligt
    att man kallar in expertis.

  54. Det tidiga stödets effekter
    kan synas efter flera år.

  55. Effekterna av det tidiga stödet
    kanske inte märks direkt.

  56. Det kan synas
    när eleven blir tonåring.

  57. Kanske kan vi förhindra
    att eleven marginaliseras-

  58. -eller att inlärningssvårigheter
    eller skolfrånvaro uppstår.

  59. Vi talar hellre om skolnärvaro.

  60. Det ska vara självklart att
    det är roligare i skolan än hemma.

  61. Hur jobbar ni med kartläggning?

  62. Jag går in redan i förskoleklass
    och testar eleverna.

  63. Pedagogerna testar eleverna
    under hösten.

  64. Jag kommer in på våren
    när de har kommit i gång ordentligt.

  65. Vår läsinlärning bygger på att man
    börjar redan i sexårsverksamheten.

  66. Jag kollar av när de börjar ettan
    och vet var varje elev befinner sig.

  67. Då kan jag sätta in
    det de kallar intensifierat stöd.

  68. Jag plockar elever
    i princip första dagen-

  69. -och jobbar intensivt med dem,
    ofta under en kort period.

  70. Rollen som specialpedagog-

  71. -kontra vanlig lärare i klassen...
    Vem gör vilket jobb?

  72. Ligger tidigt stöd
    på pedagogen eller specialläraren?

  73. För mig ligger det även på pedagogen.
    Vi måste samverka.

  74. Jag kan inte ta hand om 175 elever.
    Det går bara inte.

  75. Vi måste ha samma tänk på skolan.

  76. Vi har jobbat hårt för att ha det.

  77. -Är det så på din skola också?
    -Ja.

  78. Jag jobbar med pedagogisk handledning
    för att få i gång det här tänket-

  79. -så att man inte ser specialpedagogik
    som någon annans jobb.

  80. Det är egentligen baspedagogik.

  81. Man kan inte bygga upp
    ordet "specialpedagogik"-

  82. -till något annat än
    sådant som de allra flesta behöver.

  83. Det behövs för att
    få in ett förhållningssätt-

  84. -en struktur, rutiner
    och en arbetsgång.

  85. -Det är grunden. Håller du med?
    -Definitivt.

  86. Man kan inte bara
    titta på "läsa, skriva, räkna".

  87. Om man tittar på tidigt stöd,
    så betyder det så mycket.

  88. Det är motsatsen
    till att vänta och se.

  89. Man måste fånga in dem som har
    koncentrationssvårigheter.

  90. -Det är en grupp som växer.
    -Ja, det känns så.

  91. Jag menar inte
    sådana som har fått en utredning.

  92. Grunden är koncentrations-
    och uppmärksamhetssvårigheter.

  93. Sen kan det finnas någon elev
    som innebär extra stora utmaningar.

  94. Om jag har jobbat länge på ett sätt,
    och stöter på någon jag inte förstår-

  95. -så är det ett detektivarbete
    att hämta in kunskap.

  96. Både från där eleven varit förut
    och från vårdnadshavarna.

  97. Man får ta reda på
    när eleven fungerar som bäst.

  98. Ibland är man
    så inne på att se problemen.

  99. Svårigheterna.
    Men det är min uppgift att lösa det.

  100. Skulle bokstavsramsan inte passa...

  101. -...så måste jag hitta något annat.
    -Definitivt.

  102. Jag måste få eleven
    att bli motiverad.

  103. Vårt detektivarbete är att hitta
    när det fungerar som bäst.

  104. Vi får inte glömma de elever
    som har en hög mental funktion-

  105. -men inte klarar av hantverket.
    De som inte har ro-

  106. -att sitta och gnugga som man gör
    i ettan och skriva bokstäver.

  107. Att hitta ingångar till de eleverna
    är en utmaning - och spännande.

  108. Där är vårdnadshavarna
    de allra bästa att använda.

  109. De har ju känt barnet i så många år
    och vet hur man får det att fungera.

  110. Bedömningen av huruvida en elev
    eller ett barn ska få särskilt stöd-

  111. -görs ofta
    av psykologer och specialister.

  112. Det har du tittat på.
    Välkommen, Kristian Lutz.

  113. Du har jobbat som förskolelärare
    i tio år.

  114. Vad fick dig att forska om det här?

  115. Jag arbetade
    inom barnomsorgen i Göteborg.

  116. Jag arbetade i olika stadsdelar
    som skilde sig ganska mycket åt-

  117. -sett till
    hur mycket resurser det fanns.

  118. I alla barngrupper fanns det barn
    som man oroade sig för-

  119. -och en liten del som betecknades
    som barn i behov av särskilt stöd.

  120. Mitt intresse väcktes
    av att jag såg stora skillnader-

  121. -beroende på vilken miljö det var.
    Där väcktes intresset.

  122. -Vad har du kommit fram till?
    -Ja...

  123. Jag valde att göra min studie
    i en resurssvag stadsdel.

  124. Min förförståelse sa att
    sannolikt så kommer diagnoser-

  125. -att väga tungt i en sådan miljö.
    Många barn skulle behöva stöd-

  126. -men man måste ha andra saker för
    att bestämma vilka som ska få stöd.

  127. Det bekräftades i avhandlingen.

  128. Det hade stor betydelse vem som
    definierade vad som var normalt.

  129. Psykiatriker... Neuropsykiatriska
    diagnoser väger väldigt tungt.

  130. Psykologers uttalanden
    väger också tungt.

  131. Pedagogernas egna bedömningar
    värderas däremot inte särskilt högt-

  132. -i relation till
    hur mycket resurser som man ger.

  133. -Ser du någon fara med det?
    -Absolut, och det är lite orimligt.

  134. Pedagogerna ska ju ändå vara experter
    på de pedagogiska mötena.

  135. Det borde vara
    av underordnad betydelse-

  136. -om problemen baseras
    på något medicinskt-

  137. -psykosocial problematik
    eller en tillfällig kris.

  138. Det är problematiskt att andra än
    pedagogerna gör bedömningarna-

  139. -och att det får en stor effekt
    på resursfördelningen.

  140. -Hur ska en bedömning gå till?
    -Om jag säger så här:

  141. För det första vill jag knyta an
    till begreppet "tidigt stöd".

  142. I reportaget så uppfattar jag det
    inte som tidigt stöd-

  143. -om vi sätter in stödåtgärder
    i förskoleklass.

  144. Väldigt många av barnen
    uppmärksammas redan i förskolan.

  145. Enligt mig
    behöver vi gå in betydligt tidigare-

  146. -om vi ska kalla det tidigt stöd.

  147. Det finns en problematisk
    konkurrenssituation i förskolan-

  148. -mellan barn
    som har diagnoser och utlåtanden-

  149. -och barn
    som har en psykosocial problematik.

  150. När man ger särskilt stöd i förskolan
    så kan man inte fånga alla.

  151. De uppmärksammas sen i grundskolan-

  152. -och får kanske
    riktigt intensivt stöd i årskurs 4-5.

  153. Det tycker jag är väldigt sent.

  154. Men det svarade kanske inte...

  155. -Hur ska det fungera?
    -För det första så tycker jag...

  156. ...att grunden är a:et i den finska
    modellen, alltså det allmänna stödet.

  157. Man arbetar mycket
    med förebyggande arbete på lång sikt.

  158. Där finns det
    en stor, outnyttjad resurs i Sverige.

  159. Vi har många specialpedagoger-

  160. -som har bakgrund i förskolan
    men jobbar i grundskolan.

  161. Deras kompetens och erfarenheter
    kan tas till vara i förskolan-

  162. -för att jobba mer förebyggande
    så att problem inte uppstår.

  163. Det gäller läsutveckling
    och matematikutveckling-

  164. -men även om
    sådant som koncentrationssvårigheter.

  165. Där tycker jag att grunden ligger.

  166. Lägger man en väldigt stabil grund
    så blir det på sikt färre barn-

  167. -som behöver definieras
    som avvikande på något sätt.

  168. Jag tror att det är problematiskt-

  169. -att förebyggande arbete
    ofta märks efter lite längre tid.

  170. Tyvärr är det ofta så
    i både grundskola och förskola-

  171. -att man vill ha snabba effekter.

  172. Då åtgärdar man kanske
    i stället för att förebygga.

  173. -Hur kan pedagogerna återta makten?
    -Ja... Jag tror ju...

  174. Vilka menar du med "pedagogerna"?

  175. Räknar vi
    både förskole- och specialpedagoger-

  176. -så tror jag på samverkan.

  177. Det jobbar man redan med
    i den finska förskolan.

  178. När ett barn har svårigheter-

  179. -så kopplar man in specialpedagogen
    tillsammans med befintliga pedagoger.

  180. Man tittar på
    vilken miljö man ger barnet.

  181. "Vilken miljö möter barnet?"
    Det är intressant i sig-

  182. -för det innebär en genomlysning
    av verksamheten med jämna mellanrum.

  183. I Sverige placeras svårigheter tyvärr
    ofta hos barnet-

  184. -i stället för hos verksamheten.
    Den finska modellen är positiv.

  185. Jag tror att fler specialpedagoger
    i förskolan skulle kunna bidra-

  186. -till att pedagogerna tillsammans
    får mer makt runt de här frågorna.

  187. Tack. - Övningsskolan i Finland
    har en fråga till er.

  188. Vi har i flera år
    jobbat med trestegsmodellen.

  189. Vi har pratat mycket om hur vi ska
    förverkliga en god teoretisk plan-

  190. -i ett gott praktiskt utförande.

  191. Tidiga insatser
    ingår i trestegsmodellen-

  192. -men vi har många barn och elever.

  193. Varje elev har ju ett unikt behov
    och en egen personlighet.

  194. Hur ska vi prioritera?
    Vems behov är viktigast?

  195. Vem får hjälp först?

  196. Vad tänker ni? Diskutera på sociala
    medier under hashtaggen Lärlabbet.

  197. -Vad säger ni?
    -Jag vill helst inte prioritera.

  198. Jag vill verkligen se alla barn
    och försöka jobba med dem.

  199. Skulle man utgå
    från elever i behov av mycket stöd...

  200. ...och ha enormt tydliga dagar
    och tydliga lektioner...

  201. Läraren är tydlig och man
    kan förstärka med fler sinnen-

  202. -för att det kanske sitter någon där
    med stora svårigheter.

  203. Då mår alla elever väldigt bra.

  204. Ingen är allergisk
    mot en sådan struktur.

  205. Att se och bygga upp det från andra
    hållet är ett vinna-vinna-koncept.

  206. Som liten läst jag väldigt långsamt.
    Det var tungt att ta sig igenom text.

  207. Jag hade kanske haft nytta av tidigt
    stöd och något som blivit populärt:

  208. -En bokhund. Känner ni till det?
    -Ja då.

  209. Linnéuniversitetet startade för
    två år sen ett utvecklingsprojekt.

  210. Man låter barn läsa för hundar
    och bedriver forskning kring det.

  211. Här är Britt-Marie Aldén
    och Sara Johansson-

  212. -på Fajansskolan i Falkenberg
    med hundarna Rocky och Bettan.

  213. Hur fungerar en bokhund som stöd?

  214. På vår skola har vi
    ett nära samarbete med elevhälsan.

  215. I samverkan med dem och klasslärare-

  216. -använder vi bokhunden
    som en tidig stödinsats.

  217. Det kan gå till på så sätt att
    vi har intensivläsning i sju veckor.

  218. I ett pass varje vecka
    får de träffa en bokhund.

  219. Vad händer när de träffar hundarna?

  220. Vi ser att intresset
    för läsning ökar.

  221. Motivationen att läsa ökar.

  222. De får komma
    till en lugn, avspänd miljö.

  223. -Det tycker vi är viktigt i dag.
    -Ja.

  224. Ni har utbildats
    tillsammans med era hundar.

  225. Hur hjälper det här eleven?

  226. Ja, alltså...

  227. Det betyder mycket att få läsa
    för någon som inte skrattar.

  228. Det kan bli jobbigt i klassrummet
    om man tycker att man läser dåligt.

  229. Men det kan betyda mer än så.
    Det har vi sett flera gånger.

  230. En elev sa: "Bokhunden är ju
    till föra att lära sig läsa."

  231. "Jag tycker att det är mer än så.
    Man mår bra och man blir glad."

  232. "Då lär man sig bättre
    även på andra lektioner."

  233. Får bara elever med lässvårigheter
    träffa era hundar?

  234. Nej, vi vill att alla ska få chansen.

  235. Vi har som sagt en nära samverkan
    med klasslärare och föräldrar.

  236. Vi har en arbetsgång,
    och måste ha ett syfte med insatsen.

  237. Vi vill att alla
    ska få läsa för bokhund.

  238. Vad krävs det av er när ni
    jobbar med eleverna och era hundar?

  239. Mycket, men framför allt tycker vi-

  240. -att man ska ha kunskap
    om läs- och skrivutveckling.

  241. Det är också viktigt med kunskap
    om barn- och ungdomslitteratur.

  242. Framför allt aktuell litteratur,
    så att vi vet vad barnen vill läsa.

  243. Vi behöver en god kunskap
    om elevens förmågor-

  244. -och veta vad syftet med insatsen är.

  245. Vi måste också ha god hundkunskap-

  246. -och lyhördhet
    för både hunden och eleven.

  247. Hur förhåller man sig
    till allergiska elever?

  248. Vi följer riktlinjerna
    från Astma- och allergiförbundet.

  249. På vår skola
    har hundarna en egen entré.

  250. Lokalen är enbart för hundar
    när de är här.

  251. Vi följer också linjen-

  252. -att hundarna bara träffar
    de elever som läser för dem.

  253. Inga andra elever på skolan
    ser ens hundarna när de är här.

  254. Tack för att ni var med.
    Hälsa hundarna.

  255. -Vi ser dem inte, men de ligger där.
    -Ja, det gör de.

  256. Vad säger ni om bokhundar?

  257. Jag tror absolut att barn kan må gott
    av att sitta och läsa för en hund.

  258. Det tror jag på,
    men det är svårt att genomföra.

  259. -Det krävs en viss utbildning.
    -Det krävs ganska mycket.

  260. Jag har haft hund och vet vad som
    krävs för att få den att ligga still-

  261. -verkligen låta barnet finnas där
    och allt som behövs.

  262. För barn som känner sig vilsna
    och tycker om djur-

  263. -så är det klart att en mysstund
    spiller över på läsningen...

  264. -Det är väldigt kravfritt.
    -Det blir ju det.

  265. Det blir mysigt, och så vill man ju
    att barnen ska känna.

  266. Vad har tidigt stöd
    för långsiktiga effekter?

  267. Barnen mår bättre.
    Det ser man ganska snabbt.

  268. De blir sedda och mår bättre,
    så det är inte långsiktigt.

  269. Jag ser inte
    den långsiktiga effekten.

  270. Förhoppningsvis tillgodogör de sig
    kunskaper när de har lämnat oss.

  271. Jag jobbar bara upp till trean.

  272. Har ni ett exempel på när tidigt stöd
    verkligen har gjort skillnad?

  273. Det är när elever mår dåligt.

  274. Det kan vara utagerande barn.

  275. I den gruppen
    fyller det en så stor funktion.

  276. Man kanske inte
    behöver hamna i skedet-

  277. -när de får så mycket svårigheter
    att självförtroendet barkar sta.

  278. Det är viktigt. Jag vill tillägga-

  279. -att det tidiga stödet
    ska ingå i en plan.

  280. Finns det en arbetsgång på skolan
    så ger det lärarna en säkerhet.

  281. -Det gör det.
    -Det här måste jobbas in.

  282. Det är en process.

  283. Inte bara för pedagoger.
    Föräldrar får också en trygghet.

  284. Vi har skyldighet
    att ge barn vad de behöver.

  285. Vi ska ju ha en skola för alla.

  286. -Om jag bara får... En liten effekt.
    -Du får avsluta med det.

  287. Jag har kämpat med en elev
    som har haft så svårt att stava.

  288. Jag har jobbat med en speciell metod.

  289. De ska höra hur det stavas.
    Det handlar om det.

  290. Vi ger inga regler.
    Vi har kämpat och kämpat, och hon sa:

  291. "Säg inte
    så att jag hör hur det stavas!"

  292. Det får bli sista ordet.
    Tack för att ni kom hit.

  293. Nästa tema är betyg och bedömning.

  294. Vi tittar bland annat på hur man kan
    jobba med olika bedömningsunderlag.

  295. Vi pratar om sambedömning
    och återkoppling.

  296. Vi pratar om att få med sig eleverna
    i bedömningen.

  297. Vi besöker
    Lindblomsskolan i Hultsfred.

  298. Vi ses i vårt eftersnack på vår blogg
    och på sociala medier.

  299. Hej då!

  300. -Visst, varsågoda! Hur känns det?
    -Jo...

  301. Textning: Per Lundgren
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Tidigt stöd

Avsnitt 10 av 17

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Tema: specialpedagogik. Hur arbetar bra skolor och lärare för att i tid upptäcka och ge rätt stöd? Vissa forskare menar att Finlands framgångsrika skola bland annat beror på att eleverna redan från tidig skolålder får det stöd de har behov av. Ungefär 20 % av Finlands skolelever har någon gång fått extra stöd för någon typ av skolsvårighet. Prorektor Annika Lassus och specialpedagog Lilian Vestergren på Övningsskolan i Vasa i Finland menar att det är extra viktigt att lägga mycket resurser tidigt på terminen.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Specialpedagogik
Ämnesord:
Elever med särskilda behov, Pedagogisk metodik, Specialundervisning, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i Lärlabbet

Säsong 1
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Se mobbning

Avsnitt 1 av 17

Att jobba framgångsrikt mot mobbning är svårt. En metod som fungerar på en skola, fungerar inte nödvändigtvis på en annan. Många konflikter i skolan startar på rasten. På Håstaskolan i Hudiksvall lyckas man minska mobbningen med hjälp av gemensamma rastaktiviteter. Vi träffar skolans rektor Hege Arola.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Samverkan

Avsnitt 2 av 17

Tema: mobbning. Ofta börjar mobbning på skolan och fortsätter sedan på fritiden. Men ibland är det tvärtom, konflikter som börjar efter skoltid följer med in i klassrummet nästa dag. Vilket ansvar har skolan för hur eleverna mår och vad de gör på sin fritid? Hur kan skolan samarbeta med föräldrar, föreningar eller andra delar av samhället för att förebygga mobbning efter skoltid?

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Nätmobbning

Avsnitt 3 av 17

Konflikter som uppstår i skolan fortsätter ofta ute på nätet. Hur ska skolan jobba med mobbningen som sker på nätet? Och är det verkligen skolans ansvar? Vi besöker Drottning Blankas gymnasium i Stockholm där rektor Norma Aznar har bestämt att de måste ta tag i nätmobbningen. De använder bland annat en app där eleverna när som helst på dygnet kan anmäla vad de ser eller råkar ut för.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Skolmiljö

Avsnitt 4 av 17

Tema: mobbning. Hur mycket påverkar skolmiljön mobbningen? Och hur kan man jobba med skolmiljön för att motverka mobbning? Vi besöker nya Raketskolan i Kiruna, en skola arkitektritad för att förebygga mobbning och utanförskap. En som lockades av den här miljön och arbetet på skolan är läraren Maria Isaksson.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Normer

Avsnitt 5 av 17

Tema: mobbning. Normer och värderingar sätts tidigt i livet. Hur kan skolan jobba med normer och värderingar för att förhindra mobbning? Det pedagogiska arbetet på förskolan Rörmokaren går ut på att jobba normkritiskt - mot utanförskap och mobbning. Vi träffar förskolläraren Camilla Liljedahl.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Ansvar

Avsnitt 6 av 17

Tema: mobbning. Hur ser ansvaret ut när mobbning är ett faktum? Har eleverna något ansvar? Vi besöker Östergårdsskolan i Halmstad, där man jobbar med kamratstödjare. Det innebär att några elever bland annat ska hålla koll och rapportera till vuxna om de ser att någon blir mobbad. Metoden har varit omdiskuterad och en del menar att det är fel att lägga ansvaret på eleverna. Samtidigt sker ofta mobbning när skolpersonal inte är närvarande. Anna Wälivaara som är lärare på skolan tycker att kamratstödjare, som en del i ett större antimobbningsarbete, fungerar bra.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Teknikstöd

Avsnitt 7 av 17

Tema: specialpedagogik. Teknikstöd i form av datorer, surfplattor och mobiler används ofta i skolmiljön. Om elever och lärare ökar kunskapen och medvetenheten kring den nya tekniken, lyckas barn i behov av särskilt stöd mycket bättre, säger specialpedagog Ulrika Jonson, Vallaskolan i Södertälje.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Inkludering

Avsnitt 8 av 17

Tema: specialpedagogik. Hur kan skolor lyckas med inkludering? På Rannebergsskolan i Angered har man anställt inkluderingspedagogen Lena Ekstrand. Hennes uppgift är att få alla att känna sig inkluderade.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Flerspråkighet

Avsnitt 9 av 17

Tema: specialpedagogik. Den enskilt svåraste uppgiften för specialpedagogen Anna Hansson på Angereds gymnasium är att kunna utläsa om en nyanländ elev med annat modersmål än svenska har en språkstörning eller av andra skäl inte har den språkprogression man kan förvänta sig i en viss ålder. För att kunna göra en fullständig kartläggning måste det finnas personer på skolan med pedagogisk bakgrund som talar elevernas språk, menar Anna Hansson. Det är en av lösningarna på Angereds gymnasium.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Tidigt stöd

Avsnitt 10 av 17

Tema: specialpedagogik. Hur arbetar bra skolor och lärare för att i tid upptäcka och ge rätt stöd? Vissa forskare menar att Finlands framgångsrika skola bland annat beror på att eleverna redan från tidig skolålder får det stöd de har behov av. Ungefär 20 % av Finlands skolelever har någon gång fått extra stöd för någon typ av skolsvårighet. Prorektor Annika Lassus och specialpedagog Lilian Vestergren på Övningsskolan i Vasa i Finland menar att det är extra viktigt att lägga mycket resurser tidigt på terminen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Elevens förståelse

Avsnitt 11 av 17

Tema: betyg och bedömning. Malin Carlsson är lärare i årskurs F-3 på Lindblomskolan i Hultsfred. Tillsammans med eleverna har hon utvecklat en PP-vägg. Det är en plansch där det tydligt anges vad man måste kunna inom ett visst ämne för att uppnå målen. Eleverna kan utgå från PP-väggen när de själva ska bedöma hur långt de har kommit i sitt eget lärande. Malin menar att det är viktigt att eleverna redan från början får vara med och bestämma hur de ska uppnå målen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Olika bedömningsunderlag

Avsnitt 12 av 17

Tema: betyg och bedömning. Det finns fler former av underlag än det skriftliga. Muntlig redovisning, grupparbeten, filmproduktion, blogg, podd och så vidare. Hur bedömer du som lärare dessa underlag? Hur mycket frirum har lärare i ett myndighetsutövande fält? Vi träffar Camilla Askebäck Diaz som är lärare i matematik, NO och förstelärare i digitala verktyg på Södermalmsskolan i Stockholm. För henne är det en självklarhet att bedömningen även sker i de digitala verktygen. Hon berättar hur hon jobbar med det.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Återkoppling, motivation och självkänsla

Avsnitt 13 av 17

Tema: betyg och bedömning. Efter några års experimenterande har svenskaläraren Olle Carlgren på Höglandsskolan i Bromma hittat den för honom bästa metoden för systematisk återkoppling till eleverna. - Det är inte det första utkastet som eleverna lämnar in som är det viktigaste, utan det eleverna faktiskt lär sig under tiden, menar Olle.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Sambedömning

Avsnitt 14 av 17

Tema: betyg och bedömning. I Ljusdals kommun storsatsas det på sambedömning. Carina Wikström är lärare på Slottegymnasiet. Hon berättar att likvärdigheten ökar när lärarna gör sambedömningar både inom lärarkollegiet på hennes gymnasium och tillsammans med lärare på andra skolor i kommunen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Att erövra yrket

Avsnitt 15 av 17

Tema: lärarprofessionen. Lärlabbet besöker Knutbyskolan och Christina Maelan. Hon är förstelärare och handledare till lärarstudenter som ska omsätta teori till praktik. Lyhördhet och respekt är två av de allra viktigaste komponenterna för att bli en bra lärare, säger Christina och hennes lärarstudent Georgios Varitmadis håller med. Studiogäster följer upp med samtal.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Den lärande läraren

Avsnitt 16 av 17

Tema: lärarprofessionen. Modersmålsläraren Tülay Gürgüns arbetsvecka ser ut som sina kollegors, men till skillnad från de flesta andra lärare ägnar hon nästan all sin fritid åt att ta in information från den digitala världen. På sin blogg samlar hon allt som kan vara intressant för pedagoger i form av övningar och pedagogiska spel. Tülay tycker att hela synsättet på hur lärare kan fortbildas inom det här området måste förändras. Studiogäster följer upp med samtal.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Framtidens lärande

Avsnitt 17 av 17

Tema: lärarprofessionen. Agneta Hedenström är rektor för Antnässkolan utanför Luleå. Hon menar att framtidens klassrum kommer att vara kreativa ytor utan gränser. Studiogäster följer upp med samtal.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler
Säsong 2
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Mottagandet

Avsnitt 1 av 29

Tema: nyanlända elever. På onsdagar kommer nyanlända barn och ungdomar till mottagningsenheten Välkomsten i Helsingborg. Det brukar bli fullt av liv och lite rörigt när alla samlas. Personalen tar reda på vilka olika språkgrupper alla tillhör och därefter påbörjas kartläggningen. Sedan en tid tillbaka har personalen använt sig av en modell som går i linje med de direktiv Skolverket kommer ut med i början av januari 2016. "Det bästa med att göra kartläggning här istället för på skolorna är likvärdigheten, vi erbjuder ju en samlad kompetens som kanske inte alla skolor har", säger Jenny Bladh, pedagogisk utvecklingskonsult på Välkomsten. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Inkludering

Avsnitt 2 av 29

Tema: nyanlända elever. Eftersom alla elever har olika bakgrund och förutsättningar att lära sig det svenska språket kan det för vissa ta väldigt lång tid att slussas in i det "normala". Därför är det viktigt att nyanlända elever parallellt med lektionerna i svenska får samma undervisning som de andra eleverna på skolan. Den här synen blev utgångspunkten för ett omtalat projekt i Navets språkklass i Örebro. "Det har fungerat positivt, både socialiserings - och resultatmässigt", menar läraren Suzanne Gynnhammar. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Lärandet

Avsnitt 4 av 29

Tema: nyanlända elever. Vad har nyanlända för kunskaper med sig till skolan och hur kan de kunskaperna omsättas i nya kunskaper? De nyanlända elever som har Åsa Sebelius som lärare utvecklar sitt språk genom genrepedagogik. Eleverna får ämnneskunskapen med sig om de förstår i vilka sammanhang och strukturer språket finns. Enligt modellen som Åsa arbetar med kan språket vara argumenterande, berättande, återgivande eller instruerande. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Samverkan

Avsnitt 5 av 29

Tema: nyanlända elever. Tack vare envishet och en stark vilja kunde de nyanlända lärarna till slut få praktikplatser på Mariedalsskolan i Vänersborg. Nu när en termin har gått konstaterar rektor Christina Hjern att det har varit ett väldigt lyckat projekt. - Det är oerhört viktigt för dem att starta ett liv här och det är oerhört viktigt för oss med många nyanlända elever att få lärare med deras kompetens, säger hon. Med avstamp i reportaget samtalar inbjudna studiogäster kring vikten av samverkan.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Digitalisering och demokrati

Avsnitt 6 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Vad innebär en digitaliserad skola i praktiken? Vad måste lärarna kunna och vilka möjligheter finns? Läraren Ylva Pettersson har varit drivande i Katedralskolan i Skaras digitalisering. Hon anser att det viktigaste är att man som lärare vågar släppa taget och lär sig att knyta färdighet till rätt digitalt verktyg. Idag kan Ylva konstatera att hennes elevers klassrum har utvidgats. Ett exempel på detta är att återkopplingen kan komma från människor de inte känner.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Datalogiskt tänkande

Avsnitt 7 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Vad är datalogiskt tänkande och hur kan det läras ut? Maria Franzén på Högåsskolan i Knivsta är bildläraren som lär eleverna att programmera minirobotar. Hon menar att eleverna tränar många olika förmågor som matematik, logiskt och kritiskt tänkande, tal, bild och samhällskunskap när de programmerar.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Källkritik

Avsnitt 8 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Lärlabbet besöker Murgårdsskolan i Sandviken som arbetar med källkritik i alla ämnen. Vet eleverna hur informationsvägarna fungerar på internet? Eftersom vi möts av så mycket information är det en demokratifråga att elever lär sig finna, värdera och analysera information kritiskt. En lärarpanel följer upp i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Eleven som producent

Avsnitt 9 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Helena von Malortie är slöjd- och bildlärare på Mosaikskolan i Malmö. Där går nyanlända elever från årskurs 7 till 9. Hennes elever får presentera sina kreativa arbeten genom att dokumentera dem digitalt på Ipads. När filmerna visas för andra klasser blir eleverna väldigt stolta och extra motiverade att göra ett bra arbete. En lärarpanel följer upp med samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Digital didaktik

Avsnitt 10 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Varför är lärarens kompetens i medie- och informationskunnighet, MIK, så viktig? Lärlabbet tar upp det digitala perspektivet på lärarrollen och de möjligheter som IT ger. Hur, när och i vilka syften väljer lärare digitala verktyg? Det finns en uppsjö av verktyg att välja mellan när en lärare designar sin undervisning. Vilka krav ställer det på lärarna? Lärlabbet besöker Tobias Ruthenberg på Lärarhögskolan i Borås som undervisar lärare och bibliotekarier i MIK. Skolan satsar även på att integrera MIK-undervisning i grundutbildningen för lärarstudenter.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Estetikens kraft

Avsnitt 11 av 29

Tema: estetik och lärande. I skolan har de estetiska ämnena samma självständiga roll som andra ämnen. Men de stöder också annat lärande och tränar barnen i betydelsefulla framtidskompetenser som kreativitet, analysförmåga, skapande, förmåga att förstå, tolka, uttrycka och kommunicera. Lärlabbet besöker Hortlaxskolan i Piteå där eleverna i årskurs 7-9 fördjupar sig i både manuella och digitala tekniker med bildläraren Stefan Holmgren. Till skillnad från på många andra håll har man också kvar kurser i fritt skapande. Bild är kommunikation, och målet med lärprocessen är att väcka elevernas fantasi och kreativa potential.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Estetiska lärprocesser

Avsnitt 12 av 29

Tema: estetik och lärande. Vi besöker Svedala där alla kommunens förskolebarn får upptäcka sina röster och sin musikalitet med sångpedagogen Elinor Fryklund. Det handlar om att ge barnen tillgång till den egna rösten och om sång på barnens villkor. Sedan sångundervisningen infördes på förskolan har man som bonus fått se hur bland annat barnens språkliga utveckling tar stora kliv framåt, berättar förskolechefen Anette Lindh.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Estetik för alla

Avsnitt 13 av 29

Tema: estetik och lärande. Vi besöker Sannarpsgymnasiet i Halmstad där dramapedagogen Malin Norlings elever går på särskolans individuella program. Funkisar kallar hon sina skådespelare, som alla har olika intellektuella och fysiska funktionsnedsättningar. Med dramapedagogiken som redskap undersöker de både sin egen identitet och samspelet med andra människor. Lärarpanelen följer upp med samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Elevhälsans betydelse

Avsnitt 14 av 29

Tema: elevhälsa. Elevhälsan är en avgörande faktor för att eleverna ska nå kunskapsmålen. Det anser man på Ekbackens skola i Fellingsbro. Verksamhetsutvecklare Åsa Jönsson berättar om skolans vision för varje elev: rätt till maximal kunskapsutveckling, rätt att känna trygghet på skolan och rätt till skolro. För att lyckas arbetar lärarna tätt ihop med elevhälsan. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Ökad psykisk hälsa

Avsnitt 15 av 29

Tema: elevhälsa. Hur uppnår man ökad psykisk hälsa i skolans värld? På Rotskärsskolan i Älvkarleby ses eleverna som sakkunniga i arbetet med elevhälsa. De vet var bristerna och problemen finns och blir delaktiga i det förebyggande arbetet för bättre fysisk och psykisk skolmiljö. Skolchef GunnMari Nordström berättar om hur vuxna och elever arbetar tillsammans med att förebygga stress, kränkningar och psykisk ohälsa. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Pedagogik och särskilt stöd

Avsnitt 16 av 29

Tema: elevhälsa. Vi besöker Friggaskolan i Östersund där man arbetar aktivt för att förekomma diagnoser och remisser. I kommunen har den gemensamma elevhälsan sökt olika sätt att förebygga koncentrations- och beteendesvårigheter i klassrummet. Skolpsykolog Niklas Fröst berättar hur kommunens skolpsykologer och pedagoger jobbar tillsammans. Eleverna får stöd att hitta strategier för sitt lärande. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler
Säsong 3
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Steget till ordinarie klass

Avsnitt 1 av 17

Tema: nyanlända och sen då? Innan många nyanlända svenskar kan delta i skolans ordinarie undervisning går de i en förberedelseklass. Forskning visar att det är viktigt hur övergången mellan förberedelseklassen och ordinarie undervisning sker. Skolinspektionen menar att få skolor har ett pedagogiskt välfungerande system för att vägleda nyanlända elever till ordinarie undervisning. Vi tittar närmare på hur man kan välkomna nyanlända svenskar in i skolans ordinarie undervisning.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Vara trygg och höra till

Avsnitt 2 av 17

Tema: nyanlända och sen då? Nyanlända elever kan uppleva otrygghet när de går från en förberedelseklass till ordinarie undervisning. Känslan kan bero på olika saker som en rädsla för mobbning eller utfrysning. Forskning har visat på att extra stöttning i undervisningen och psykosocialt stöd ökar nyanlända elevers möjligheter att lyckas i skolan. Vi ser närmare på vad psykosocialt stöd innebär och hur pedagoger kan ge nyanlända svenskar trygghet i skolan.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Att utveckla kunskaperna

Avsnitt 3 av 17

Tema: nyanlända och sen då? Hur stöttar man bäst eleverna i undervisningen så att de inte förlorar kunskap i de andra ämnena för att de inte kan svenska? I gymnasiet Lindesskolan möter vi Agneta Guhrén och hennes kolleger. För att öka motivationen bland nyanlända elever har skolan skapat en individanpassad modell för skolarbetet. En av grundbultarna i den är att eleverna i enskilda ämnen kan gå vidare till nästa steg oavsett när på läsåret de blir klara.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hitta till forskningen

Avsnitt 4 av 17

Tema: forskning i klassrummet. Hur kan lärare hitta forskning som de kan använda i klassrummet? Vad finns det för arenor där de kan ta del av den forskning som finns? Vad finns det för arenor där forskare och lärare kan mötas? I Skåne driver en grupp forskarutbildade lärare producentkooperativet VIS, Vetenskap i skolan, för att göra ny forskning lättillgänglig för lärare ute i kommunernas skolor.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Teori i praktiken

Avsnitt 5 av 17

Tema: forskning i klassrummet. Hur kan man som lärare göra sin undervisning bättre med hjälp av forskning? På Globala gymnasiet i Stockholm är många gymnasielärare forskarutbildade. Tillsammans har dessa gymnasielärare börjat erbjuda grundskolelärare fortbildning i ämnesdidaktik. På seminarieträffar diskuterar lärarna olika teoretiska begrepp. Grundskolelärarna kan sedan utifrån diskussionerna skapa praktiskt undervisningsmaterial.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Ett forskande förhållningssätt

Avsnitt 6 av 17

Tema: forskning i klassrummet. Hur kan lärare använda ett forskande förhållningssätt i vardagen? De flesta lärare har ett forskande förhållningssätt till sin undervisning. De omprövar sin undervisning, utvärderar lektioner och tar med sig resultaten till kommande undervisningstillfällen. Samma forskande förhållningssätt kan användas utanför undervisningen. Det innebär att man, enskilt eller tillsammans med kollegor, systematiskt utvärderar och omprövar vardagshändelser.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Lärande för hållbar utveckling

Avsnitt 7 av 17

Tema: hållbar utveckling. Förutsättningar för lärande för hållbar utveckling (LHU) är delaktighet, reflektion och olika perspektiv. Men vad är LHU? Hur får man in de globala målen i skolans vardag på olika stadier och på både lektioner och raster? Vi följer arbetet under en dag på förskolan Tomtebogårdsskolan i Umeå. Gäster i studion: förskolelärare Christine Jokijärvi, lågstadielärare Martin Holmgren och Mari Winter, lärare åk 6.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hållbart i alla ämnen

Avsnitt 8 av 17

Tema: hållbar utveckling. Förutsättningar för lärande för hållbar utveckling (LHU) är delaktighet, reflektion och olika perspektiv. Hur kan skolan arbeta ämnesövergripande inom LHU? Hur kan lärande om hållbar utveckling se ut i olika skolämnen? Vi följer arbetet under en dag på Skarpatorpsskolan i Skarpnäck. Gäster i studion: lärarna Gunni Karlsson, Mia Möller och Maria Hansson från Skarpatorpsskolan.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hållbara initiativ

Avsnitt 9 av 17

Tema: hållbar utveckling. Hur kan skolan främja hållbara elevinitiativ? I skolans styrdokument står att skolan dels ska ge eleverna handlingskompetens och dels bidra till en hållbar samhällsutveckling. Hur kan detta ske i praktiken? Vi besöker Johannebergsskolan Elyseum som arbetar med hållbar utveckling i kombination med entreprenöriellt lärande. Gäster i studion: grundskolelektor Ingela Bursjöö, försteläraren Cecilia Lind och läraren Sandra Löfberg.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hjärnan och inlärning

Avsnitt 10 av 17

Det är genom vårt sinnessystem som vi uppfattar och tolkar vår omvärld. Skolan kan genom auditiva, motoriska och visuella hjälpmedel få eleverna att lära sig effektivare. Vi besöker Örnässkolan i Luleå där lärarna arbetar med tester för att förbättra elevernas inlärning och minne. Gäster i studion är lärarna Anna Sandsten, Hans Törnkvist och Maria Nygård.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hjärnan och motivationen

Avsnitt 11 av 17

Skolan motiverar eleverna med yttre medel som beröm och betyg. Om man som lärare också kommer åt att aktivera elevernas inre motivation stöder man dem till att tro mer på sig själva och bli mer självgående. Den vägen lär de sig också mer, säger Mattias Dahlberg på Spångholmsskolan i Bara. Gäster i studion är lärarna Fredrik Berggren, Linda Sonesson och Mattias Dahlberg.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hjärnans kondition

Avsnitt 12 av 17

Kan man träna sin hjärna att bli smartare? På Kattegattgymnasiet i Halmstad har lärarna undersökt frågan. Gymnasiet började med ett system med hjärngym för att minska elevernas skolstress och ge bättre förutsättningar för inlärning. Tester visar att unga människors hjärnor förstärks av fysisk aktivitet - de blir mer koncentrerade, minns bättre, tål stress och blir mer kreativa.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Källkritisk förmåga

Avsnitt 13 av 17

Eric Haraldsson är bibliotekarie på Ringsbergskolan i Växjö. Han är lika ofta tillsammans med lärarna i klassrummen som han är i biblioteket. Målet är att ge eleverna redskap att bli kritiska mediekonsumenter. Källkritiken behöver vara integrerad i undervisningen, menar Eric. "Jag är det ifrågasättande filtret som kompletterar lärarnas ämneskompetens."

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Programmering

Avsnitt 14 av 17

Alla behöver inte bli programmerare, men alla behöver veta vad kodning är och hur det används. På Helenelundsskolan i Sollentuna har programmering en självklar plats i teknikundervisningen. Läraren Emma Forsberg vill att eleverna både ska träna problemlösning och förstå grunderna i programmering. Hon menar att det alltid finns en människa bakom allt en dator kan göra.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Digital undervisning

Avsnitt 15 av 17

På Alviksskolan i Luleå har några lärare byggt upp en digital miljö där man kan arbeta ämnesövergripande. De kallar konceptet "Storyfication". Eleverna tar sig an olika uppdrag med stort engagemang. Katarina Eriksson säger att de digitala verktygen bidrar till variation i undervisningen men att det är den pedagogiska idén som styr.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Digitaliseringens påverkan

Avsnitt 16 av 17

Hur förbereder man eleverna för en digitaliserad framtid som ingen kan förutspå? Vilka förmågor behöver de träna? På Mörbyskolan i Danderyd får eleverna prova på att vara politiker genom rollspel med digitala inslag. SO-läraren Henrik Isacsson vill lära eleverna att ta in fakta och att se på frågor ur olika perspektiv för att kunna fatta bra beslut.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Annorlunda kognition

Avsnitt 17 av 17

Tema: Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). Hur kan skol- och lärmiljön göras tillgänglig för elever med olika behov, och hur bygger man en positiv skolanknytning? På Rosengårdsskolan i Malmö byggs extra anpassningar som enskilda elever behöver in i undervisningen alla tar del av. Stommen för läraren Jenny Esbjörnsdotter-Karlssons lektioner är ledning och stimulans, vilket några elever i klassen behöver och alla gagnas av. Med sina kollegor läraren Daniel Scotford och specialpedagogen Eva Sundberg diskuterar hon hur läraren ser, anpassar och följer upp.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Inspirerande matematik

Begripliga kunskapskrav för gymnasiet

Det finns några problem de flesta lärare känner igen. Hur bedömer man en elev som uppfyller kraven i nästan alla moment, men saknar några nästan helt? Det finns lösningar, menar Johan Falk, gymnasielärare i NO och matematik. Inspelat i februari 2014. Arrangör: Umeå universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaSkolministeriet

Vem är vikarien?

Möt en yrkesgrupp som inte behöver ha någon formell behörighet alls - vikarierna. Vilka är de som rycker in i lärarnas ställe? Lärarvikarierna Hans och Sofia berättar om hur det är att gång på gång stå ny framme vid tavlan och behöva vinna elevernas förtroende på några få minuter.

Fråga oss