Titta

Lärlabbet

Lärlabbet

Om Lärlabbet

Säsong 1. För lärare, med lärare, av lärare. Tanken med serien är att den ska bidra till reflektion och handlingskraft hos pedagoger kring lärandeprocesser och visa att det ständigt finns möjligheter till yrkesutveckling.

Till första programmet

Lärlabbet: Elevens förståelseDela
  1. Jobbar du i skolan och är nyfiken
    på kollegers idéer, kunskaper-

  2. -och erfarenheter,
    eller har du tips och råd?

  3. Då är detta nåt för dig. "Lärlabbet"
    är programmet för dig i skolan.

  4. Betyg och bedömning
    är självklart i skolan-

  5. -men både lärare och elever
    känner press från prov och betyg.

  6. I och med nya kursplaner och reformer
    har mycket hänt på bedömningsfältet.

  7. I fyra program dyker vi ner i betyg
    och bedömning, sambedömning-

  8. -och återkoppling, och hur man
    kan synliggöra elevernas kunskaper.

  9. Vi ska prata om elevens delaktighet
    i bedömningen och hur man kan öka-

  10. -elevernas förståelse för
    kunskapskraven. Med oss har vi:

  11. Lotta Bohlin. Lärare i svenska
    och engelska i årskurs 4 till 6.

  12. Hon bloggar och vill levandegöra
    läroplanen. Mottot är:

  13. "Mot ett förändrat lärande
    med förmågorna i topp."

  14. Johan Alm. Lärare i svenska och musik
    i Malmö. Han föreläser-

  15. -och har gett ut "Lärandematriser -
    Att få eleven att förstå".

  16. Johan vill få elever att lära sig
    hur man gör när man lär sig.

  17. Välkomna hit. Vad är vinsten med
    att få eleven delaktig?

  18. -Och förstå bedömningen?
    -Att eleverna förstår skolans arbete.

  19. Att öka motivationen och vilja lära.

  20. Grunden i skolan är ju att eleven
    ska lära sig förstå saker.

  21. Det är avgörande att vara delaktig i
    sitt lärande. Det är definitionen av-

  22. -att förstå. Att man är delaktig
    och gör det till sitt eget.

  23. Inte nåt man köper, som fisk. Man
    måste göra det till sin egen fisk.

  24. Med det nya bedömningssystemet, vad
    hade ni som pedagoger svårast för?

  25. Det var en ny läroplan att sätta sig
    in i och nya kunskapskrav-

  26. -som vi fick bearbeta. Hur skulle
    undervisningen se ut med eleverna?

  27. Det nya är kanske detta med
    förmågorna som getts stor plats.

  28. Det är viktigt att eleverna förstår
    vilka förmågor vi arbetar med.

  29. Jag gled in på
    ett bananskal i läroplanen.

  30. Jag skrev bedömningsstöd för
    Skolverket just när de växte fram.

  31. Jag var glad för uppdelningen
    som fanns mellan kunskapskrav-

  32. -och centralt innehåll. De har glidit
    in i varandra i tidigare läroplaner.

  33. Förmågorna och kunskapskraven
    kommer i centrum.

  34. Man ska inte bara stapla
    arbetsområden på varandra.

  35. Mycket var konkretare än i tidigare
    läroplaner, så mycket var en lättnad-

  36. -även om det tar tid att
    sätta sig in i nya styrdokument.

  37. Vi kommer tillbaka, men nu ska vi
    till Malin Carlsson i Hultsfred.

  38. Hon inspirerades av en kollega
    och utvecklade en PP-vägg.

  39. Eleverna får en tydligare bild av
    vad de ska kunna för att nå målen.

  40. Malin Carlsson. Jag jobbar
    på Lindblomskolan i Hultsfred.

  41. Jag har en årskurs 3
    och är förstelärare här i kommunen.

  42. Vi har jobbat
    med det här målet innan dess.

  43. Eleverna ska inte göra saker
    för min skull, utan vara delaktiga-

  44. -i sitt lärande, och förstå
    att de ska jobba mot målen.

  45. Vet jag vilka mål jag ska jobba mot,
    har jag lättare att nå dem.

  46. Jag gör en alignmentmall, och
    fyller i syftet med arbetsområdet-

  47. -kunskapskrav, centralt innehåll.
    Jag klipper och klistrar från Lgr 11.

  48. Sen bakar jag ihop det till konkreta
    mål för eleverna, så de förstår-

  49. -vad vi ska jobba med. Så det blir
    tydligt vad kunskapskravet innebär.

  50. Börja med att skriva och rita
    och fundera, och visa vad ni kan.

  51. Sen jobbar ni i par,
    och så tar vi det tillsammans.

  52. Jag började med pedagogiska
    planeringar för att levandegöra dem.

  53. Vi skrev pedagogiska planeringar, men
    använde dem inte i undervisningen.

  54. När vi drar i gång ett arbete kring
    kroppen tar jag med kunskapskraven-

  55. -och sätter på tavlan. Vi pratar om
    vad de innebär och vad de betyder.

  56. Sen får eleverna tänka till kring
    hur vi ska jobba med det.

  57. Hur lär man sig om kroppen?
    Man kan läsa böcker, se på film-

  58. -ta ner skelettet
    som de sett skymta i skolan.

  59. Pyssla, tycker de. Och leka.

  60. Vi tar till vara på
    deras elevinflytande och tankar.

  61. Kommer du ihåg mer saker
    vi har gjort i kroppen?

  62. Jag gör en bedömning på eleverna
    utifrån den formativa bedömningen-

  63. -och mina tankar och reflektioner.
    Och eleverna gör en självbedömning.

  64. Utifrån hur långt de tycker att
    de kommit. Det gör vi i en målbok.

  65. I målboken är det moln,
    och i molnen finns kunskapskrav.

  66. Eller de konkretiserade målen.

  67. Eleverna får måla utifrån
    mina stödfrågor och min matris-

  68. -hur långt de tycker
    att de kommit i kunskapskravets mål.

  69. Jag lägger mig inte i, utan de får
    måla så gott de kan om hur de tänker.

  70. På utvecklingssamtalet
    pratar vi om vad vi jobbat med.

  71. Hur eleverna tycker att det gått
    och vad jag tycker-

  72. -som en grund i min bedömning.

  73. Vad kunde vi mer för fakta
    kring hjärnan?

  74. Det har resulterat i att eleverna
    förstår varför de går i skolan.

  75. Eleverna vet vad de jobbar mot. Jag
    hoppas och tror att jag kan nå högre-

  76. -med eleverna,
    när de vet vad de ska jobba mot.

  77. Vad säger ni om
    att jobba med en PP-vägg?

  78. Det handlar om språk. Hon sätter ord
    på lärandet och förståelsen.

  79. De kan samtala med varandra för
    att förstå målen, vad de ska kunna.

  80. Att synliggöra lärandet är viktigt.
    Hon visar många exempel på det.

  81. Man kan sakna progressionen.
    Det är vanligt för lågstadielärare.

  82. De har bara godkänt och icke godkänt,
    men i sexan kommer alla betygsnivåer.

  83. Det är viktigt att visa för barnen
    att kunnande inte är nåt man kan-

  84. -eller inte kan,
    utan nåt man lär sig behärska bättre.

  85. Bredare och djupare kunskaper.
    Hur klarar man det bra, bättre, bäst?

  86. Johan, du jobbar efter en
    lärandematris som du tagit fram...

  87. Ska jag ta fram den? Jag kör digitalt
    normalt, men vi ska vara konkreta.

  88. En lärandematris är till för
    att förtydliga målen för elever.

  89. Med "matris" tänker alla "bedömning",
    men det är en lärandematris.

  90. En bedömningsmatris använder lärare
    för att bedöma eleverna.

  91. En lärandematris använder eleverna
    under tiden man lär sig.

  92. Det står "jag", inte "eleven" eller
    "du". Längst ner står kunskapskravet:

  93. "Att anpassa sig till mottagare".
    Ingen elev förstår det.

  94. I bedömningsmatriser stannar man
    ofta där, och måste ge exempel.

  95. Det är abstrakt för eleverna.

  96. Man ger kriterier,
    men glömmer kunskapskraven.

  97. Man fastnar i att bedöma en uppgift,
    inte vad de verkligen ska lära.

  98. I lärandematrisen kopplar man ihop
    det, så alla kriterier utgår alltid-

  99. -från ett tydligt kunskapskrav.
    Och den är språkligt tydlig.

  100. Den är enkel att förstå. Alla elever
    fattar språket. Och än viktigare är-

  101. -att det är iakttagbara kriterier,
    som man kan höra och se.

  102. Eleverna kan avgöra
    om de har klarat av det.

  103. Vi delar tankar om en lärandematris,
    hur vi får med elever i lärandet-

  104. -och hur vi synliggör det.
    Din matris är spännande.

  105. Jag arbetar också med språket.

  106. Det gläder mig att du vill att
    eleverna förstår det ni arbetar med.

  107. Fungerar det i alla åldrar?

  108. Det gör det. Jag har varit ute
    på skolor med det här.

  109. Det funkar både på högskola och på
    lågstadiet. Det är samma grundtanke.

  110. Att konkretisera det i den
    enskilda uppgift eleverna jobbar med.

  111. Hur jobbar du, Lotta? Du kallar
    din modell "The Big 6". Förklara den.

  112. Jag brukar säga att jag är
    språklärare av den här: Lgr 11.

  113. Eleverna ska förstå vad det står
    på ett positivt sätt.

  114. Ett stimulerande och motiverande
    sätt. "The Big 5" känner många till.

  115. 25 000 medlemmar i en Facebook-grupp
    diskuterar det här.

  116. Det är fiffigt. Man har sorterat ut
    de vanligaste förmågorna i Lgr 11.

  117. De hänger ihop, de återkommer.
    Övar vi på de förmågorna, har elever-

  118. -större chans att nå målen och för-
    äldrar att förstå vad det står här.

  119. Men det är en generalisering. Jag
    tyckte det saknades en viktig del-

  120. -som handlar om vår värdegrund.
    "The Big 5" har blivit "The Big 6".

  121. Det är ett 30-tal förmågor...

  122. Här har jag en: "Att kunna välja
    mellan olika strategier."

  123. Den är central i alla årskurser
    och i alla ämnen.

  124. Jag har tagit fram en modell för
    hur jag synliggör förmågorna.

  125. Hur eleverna förstår dem, i vilket
    sammanhang de kan utveckla dem...

  126. -...och så bedömningen.
    -Kan du visa den där?

  127. Varje vecka bär jag veckans förmåga,
    t.ex. välja mellan olika strategier.

  128. Jag ritar en trappa, och klassen
    diskuterar hur det är när man-

  129. -ännu inte är bra på strategier,
    ganska bra, bra och mycket bra.

  130. Jag modererar ett samtal,
    och vi sätter ett gemensamt språk-

  131. -på det eleverna förväntas utveckla
    under sin skoltid.

  132. Det är en generalisering-

  133. -men när vi t.ex. arbetar med läsning
    och läsförståelse-

  134. -tittar vi på hur det är att använda
    olika läsförståelsestrategier.

  135. Hur är det
    när det går bra och mycket bra?

  136. Med hjälp av mallen kan eleverna
    tänka efter: "Vad klarar jag av?"

  137. "Vad klarar jag inte av?"
    Och så diskuterar de med varandra.

  138. Mycket går igen. Jag bygger upp
    lärandematriser med eleverna.

  139. Tillsammans får vi fram kriterierna.
    Då blir den bäst.

  140. Då är de lojala mot lärandet. De har
    själva kommit på vad de ska lära.

  141. Jag kopplar alltid till den enskilda
    elevuppgiften, men jag är förtjust i-

  142. -din "förutsättning för lärande".
    Detta med samarbetsförmåga-

  143. -ta till sig kamraters kunskap,
    vara trevlig i klassrummet...

  144. -Nödvändigt för ett bra lärande.
    -"The Big 6" har spridit sig.

  145. Jag föreläser om det.
    Det är enkelt att komma i gång.

  146. Många yngre elever har lätt för att
    tala om förmågan att kunna lyssna.

  147. Tänket blir: "Hur är det när man
    ännu inte är bra på att lyssna?"

  148. Vi kan samarbeta kring det.
    Det är språk och förståelse.

  149. I stället för om eleven förstått, bör
    fokus läggas på hur eleven förstått.

  150. Det menar Malin Tväråna vid
    Stockholms Universitet. Välkommen.

  151. Du har handlett flera studier om
    hur elever uppfattar eller förstår-

  152. -olika ämnesinnehåll.
    Hur har det gått till?

  153. Vi har tittat mycket på elevsvar,
    både i uppgiftsform-

  154. -men också vad de säger under
    lektioner. Vi gör "learning studies".

  155. Man designar en lektion i ett ämne,
    genomför den, filmar och analyserar.

  156. Man kan analysera både vad elever
    säger och gör på film-

  157. -och läsa uppgifter de har skrivit.
    Eller titta på saker de konstruerat.

  158. Man försöker tolka det
    och se vad som skiljer de elever-

  159. -som är där vi vill att de ska vara,
    från de som inte är där.

  160. Använda den informationen för att få
    syn på vad de ännu inte kunnat se-

  161. -genom vår undervisning.
    Hur kan vi förändra den?

  162. Det skiljer sig från den klassiska
    tolkningen av formativ bedömning.

  163. Ofta fokuserar man på
    att berätta för eleverna-

  164. -och ge feedback om vad de ska göra
    för att komma framåt.

  165. Det här fokuserar på att få feedback
    från elevernas svar och fundera på-

  166. -hur jag kan förändra undervisningen.
    Vad kan jag synliggöra för eleverna?

  167. Formativ bedömning står på två ben.

  168. Det ena benet är feedbacken,
    responsen till eleverna.

  169. Den ska vara med elevernas språk,
    och gärna tas fram med eleverna.

  170. Den ska vara begriplig.
    Det andra benet är också viktigt.

  171. Att tolka det eleverna gör. Fundera
    över vad som behöver synas mer-

  172. -i undervisningen. Hur kan vi
    utveckla den? Det vet inte eleverna.

  173. De kan ge förslag, men där
    måste man vara mer ämnesexpert-

  174. -för att se skillnaden mellan
    det vi och eleverna kan.

  175. Jag har ett exempel som Anja Thorsten
    har gjort vid Linköpings universitet.

  176. Hon har undersökt hur elever gör
    när de skriver berättelser.

  177. Lärarna tittade på berättelser som
    elever skrivit och la dem i högar.

  178. Det fanns berättelser
    som var skrivna som en fantasi.

  179. Och berättelser
    som var väldigt inriktade på-

  180. -att de som var med i berättelsen,
    skulle ha en härlig upplevelse.

  181. Sen fanns det berättelser
    som var skrivna så att den som läste-

  182. -skulle få en spännande upplevelse.
    Det är tre olika sätt att skriva på.

  183. Vad skiljer dem åt? Jo, dels att man
    förstår att berättelser är uppbyggda-

  184. -med problem och lösning, och dels
    att man har ett mottagarperspektiv.

  185. Då är det de två sakerna vi måste
    fokusera på i vår undervisning.

  186. Man kan få ledtrådar om vad i min
    undervisning behöver jag lyfta fram.

  187. Hur förbättrar jag min undervisning
    så att de kan skriva bättre?

  188. Tack, Malin.

  189. Vi ska tillbaka till Hultsfred.
    De har en fråga till er.

  190. Det blir bedömningstillfällen, men
    jag vill dokumentera mer i vardagen.

  191. "Hur når vi nästa steg?" Jag har
    börjat tänka lektionsplanering-

  192. -och börjat utforma en analys
    av min lektion-

  193. -där jag kan kommentera min bedömning
    och vilka steg jag ser hos eleverna-

  194. -oftare i det dagliga arbetet, för
    att kunna utveckla min undervisning.

  195. Hur kan jag på
    ett effektivt sätt dokumentera-

  196. -den formativa bedömningen på ett
    enkelt sätt i det vardagliga arbetet?

  197. -Vad säger ni? Finns ett enkelt sätt?
    -Det är en viktig och relevant fråga.

  198. Jag har frågat mig det och jobbat
    fram ett verktyg för att hantera det.

  199. Jag tycker att jag fått en annan
    kontroll över att hantera det.

  200. T.ex. koppla ihop formativ bedömning
    utifrån kriterier i uppgiften-

  201. -till de kunskapskrav de summativa
    bedömningarna ska vila på.

  202. Vi backar ofta tillbaka till trappan.
    Vi återkommer och fyller på.

  203. Eleverna kan säga:
    "Man är bra om man kan använda"-

  204. -"alla de här strategierna."

  205. Skulle jag föra över det hit,
    så handlar det om att låta eleverna-

  206. -synliggöra sitt arbete
    och vara delaktiga i bedömningen.

  207. Det är mycket prat om dokumentation.
    Det diskuteras friskt bland lärare.

  208. "Hur dokumentera och följa upp?"

  209. Eleverna ska med i processen.
    Jag har eleverna med mig i modellen.

  210. Vi har pratat om hur eleverna
    ska lära sig förstå.

  211. Hur är det med föräldrarna? Att
    förstå bedömning och betyg, och så.

  212. Jag har drivit arbetet med
    att synliggöra förmågorna-

  213. -för att det skapar en röd tråd
    i hela elevens skoldag.

  214. Det innefattar inte bara svenska-
    lärare. Det gäller alla ämnen.

  215. Genom att lyfta generella förmågor,
    så ger jag föräldrarna möjlighet-

  216. -att förstå hela kursplanen
    och hela elevens dag.

  217. Jag delade ut förmågor på ett möte
    och sa: "Låt era barn förklara."

  218. Barnen kom tillbaka dagen efter
    och hade haft djupa diskussioner.

  219. Vilka var favoriter?
    Vilka var styrkor och svagheter?

  220. Gymnasieläraren Anna Karlefjärd
    gjorde en föräldrafilm-

  221. -om betyg och bedömning, som visats
    närmare 120 000 gånger på YouTube.

  222. Vi har ett mål-
    och kunskapsrelaterat betygssystem.

  223. Men det ni vårdnadshavare känner igen
    är det relativa betygssystemet.

  224. Normalfördelningskurvan. Kommer ni
    ihåg? Femmorna kunde ta slut.

  225. Filmen finns teckenspråkstolkad
    och är översatt till flera språk.

  226. Anna har precis haft en föreläsning,
    men är med oss nu. - Hej, Anna.

  227. -Berätta. Hur kom filmen till?
    -Det var som ni presenterade.

  228. Behovet var stort hos föräldrar
    att vilja förstå.

  229. Jag ägnade stor del
    av tillvaron till föräldramöten.

  230. Jag har jobbat med Skolverket
    och var på olika föräldramöten-

  231. -men behovet tog aldrig slut. Vi sa
    att vi kanske skulle göra en film.

  232. Pedagog Värmland ville satsa på det-

  233. -så vi fick möjlighet att göra den
    här filmen på ett väldigt bra sätt.

  234. -Var du beredd på hur stort det blev?
    -Aldrig. Då hade jag inte ställt upp!

  235. Nej. Behovet var stort, men jag
    trodde att det var i vår region.

  236. Jag visste inte att det skulle få
    sånt genomslag. Men jag är glad...

  237. -...att ha bidragit till det.
    -Vad tycker föräldrarna är svårast?

  238. Det är flera delar,
    beroende på deras egen skolbakgrund.

  239. I början såg vi många jämförelser
    med de egna betygen. Det blev:

  240. "E, det var väl som en etta
    när jag gick."

  241. När man pratade om det, kom
    fler frågor om det ni samtalade om.

  242. Hur man förstår det. "Vad är det
    för förmågor de pratar om?"

  243. "Vad är det egentligen mitt barn får
    betyg på? Jag känner inte igen det."

  244. Hur kan lärarna jobba
    för att få med föräldrarna?

  245. Vi fick bra exempel innan jag kom in.
    Vi kan inte prata tillräckligt om-

  246. -vad det betyder. Hur ser det ut
    att ha den här resonemangsförmågan?

  247. Vad är viktigt i skolan i dag?
    Vi har ett exempel i filmen.

  248. En vanlig läxa är glosförhör. Man
    förhör och barnen kan vartenda ord.

  249. Sen säger läraren att barnet har
    E i engelska. Man förstår inte.

  250. Men vi bedömer
    hur de kommunicerar med orden.

  251. Det kan vara svårt att förstå.
    "Mitt barn kan allt jag har förhört"-

  252. -"men klarar inte resonemangen."
    Man får visa och samtala.

  253. Att pröva förmågorna på
    ett föräldramöte är intressant.

  254. Och kommuner har föräldrautbildningar
    om betyg och undervisning.

  255. Finns annat material man kan lämna ut
    till föräldrar förutom din film?

  256. Ja, Skolverket
    har lagt vår film på deras sida.

  257. Där finns också textmaterial på olika
    språk, men också lättförståeligt.

  258. Där finns en hel del texter.
    Sen kan man pröva bedömningsstöd-

  259. -och visa exempel på
    när nåt kan utvecklas.

  260. Lärarna vet vilka
    bedömningsstöd som kan funka.

  261. De bästa är barnens lärare.
    Man kan visa filmen och förklara-

  262. -vad det betyder i undervisningen.
    Eller ge ut Skolverkets material.

  263. Jättetack, Anna, för att du var med.
    Ha det bra.

  264. Johan, hur jobbar du med föräldrarna?

  265. Hon tar upp nåt viktigt.
    Tydlighet för mål i ett helt ämne.

  266. Vad krävs för att få godkänt eller A?

  267. Ofta är det svårt att överblicka.
    Ta NO i mellanstadiet.

  268. Biologi, kemi och fysik fyller
    åtta sidor i läroplanen i tabellform.

  269. Ingen kan greppa det.
    Men man kan göra det på en sida.

  270. Anledningen är att 80 % av texten
    i läroplanen är upprepningar.

  271. Om man byter ut det gemensamma blir
    det mer plats. Lärare blir helt...

  272. "Får jag kopiera det till häftet
    för eleverna, så de kan visa hemma?"

  273. -"Man kan skriva in elevresultaten."
    -"Ja, just det."

  274. -"Och ha det i utvecklingssamtal."
    -"Just det." Men det är omöjligt...

  275. -...med materialet i läroplanen.
    -Det blir sista ordet.

  276. Tack för att ni kom hit.
    Prata mer i vårt eftersnack.

  277. Nästa gång pratar vi om bedömningsun-
    derlag för att synliggöra kunskaper.

  278. Missa inte det.
    Gå gärna in på #Lärlabbet-

  279. -eller på vår blogg och kolla in
    eftersnacket som följer nu. Hej då.

  280. Text: Louise Hjorth
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Elevens förståelse

Avsnitt 11 av 17

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Tema: betyg och bedömning. Malin Carlsson är lärare i årskurs F-3 på Lindblomskolan i Hultsfred. Tillsammans med eleverna har hon utvecklat en PP-vägg. Det är en plansch där det tydligt anges vad man måste kunna inom ett visst ämne för att uppnå målen. Eleverna kan utgå från PP-väggen när de själva ska bedöma hur långt de har kommit i sitt eget lärande. Malin menar att det är viktigt att eleverna redan från början får vara med och bestämma hur de ska uppnå målen.

Ämnen:
Pedagogiska frågor
Ämnesord:
Elever, Pedagogik, Pedagogisk metodik, Skolan, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i Lärlabbet

Säsong 1
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Se mobbning

Avsnitt 1 av 17

Att jobba framgångsrikt mot mobbning är svårt. En metod som fungerar på en skola, fungerar inte nödvändigtvis på en annan. Många konflikter i skolan startar på rasten. På Håstaskolan i Hudiksvall lyckas man minska mobbningen med hjälp av gemensamma rastaktiviteter. Vi träffar skolans rektor Hege Arola.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Samverkan

Avsnitt 2 av 17

Tema: mobbning. Ofta börjar mobbning på skolan och fortsätter sedan på fritiden. Men ibland är det tvärtom, konflikter som börjar efter skoltid följer med in i klassrummet nästa dag. Vilket ansvar har skolan för hur eleverna mår och vad de gör på sin fritid? Hur kan skolan samarbeta med föräldrar, föreningar eller andra delar av samhället för att förebygga mobbning efter skoltid?

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Nätmobbning

Avsnitt 3 av 17

Konflikter som uppstår i skolan fortsätter ofta ute på nätet. Hur ska skolan jobba med mobbningen som sker på nätet? Och är det verkligen skolans ansvar? Vi besöker Drottning Blankas gymnasium i Stockholm där rektor Norma Aznar har bestämt att de måste ta tag i nätmobbningen. De använder bland annat en app där eleverna när som helst på dygnet kan anmäla vad de ser eller råkar ut för.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Skolmiljö

Avsnitt 4 av 17

Tema: mobbning. Hur mycket påverkar skolmiljön mobbningen? Och hur kan man jobba med skolmiljön för att motverka mobbning? Vi besöker nya Raketskolan i Kiruna, en skola arkitektritad för att förebygga mobbning och utanförskap. En som lockades av den här miljön och arbetet på skolan är läraren Maria Isaksson.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Normer

Avsnitt 5 av 17

Tema: mobbning. Normer och värderingar sätts tidigt i livet. Hur kan skolan jobba med normer och värderingar för att förhindra mobbning? Det pedagogiska arbetet på förskolan Rörmokaren går ut på att jobba normkritiskt - mot utanförskap och mobbning. Vi träffar förskolläraren Camilla Liljedahl.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Ansvar

Avsnitt 6 av 17

Tema: mobbning. Hur ser ansvaret ut när mobbning är ett faktum? Har eleverna något ansvar? Vi besöker Östergårdsskolan i Halmstad, där man jobbar med kamratstödjare. Det innebär att några elever bland annat ska hålla koll och rapportera till vuxna om de ser att någon blir mobbad. Metoden har varit omdiskuterad och en del menar att det är fel att lägga ansvaret på eleverna. Samtidigt sker ofta mobbning när skolpersonal inte är närvarande. Anna Wälivaara som är lärare på skolan tycker att kamratstödjare, som en del i ett större antimobbningsarbete, fungerar bra.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Teknikstöd

Avsnitt 7 av 17

Tema: specialpedagogik. Teknikstöd i form av datorer, surfplattor och mobiler används ofta i skolmiljön. Om elever och lärare ökar kunskapen och medvetenheten kring den nya tekniken, lyckas barn i behov av särskilt stöd mycket bättre, säger specialpedagog Ulrika Jonson, Vallaskolan i Södertälje.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Inkludering

Avsnitt 8 av 17

Tema: specialpedagogik. Hur kan skolor lyckas med inkludering? På Rannebergsskolan i Angered har man anställt inkluderingspedagogen Lena Ekstrand. Hennes uppgift är att få alla att känna sig inkluderade.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Flerspråkighet

Avsnitt 9 av 17

Tema: specialpedagogik. Den enskilt svåraste uppgiften för specialpedagogen Anna Hansson på Angereds gymnasium är att kunna utläsa om en nyanländ elev med annat modersmål än svenska har en språkstörning eller av andra skäl inte har den språkprogression man kan förvänta sig i en viss ålder. För att kunna göra en fullständig kartläggning måste det finnas personer på skolan med pedagogisk bakgrund som talar elevernas språk, menar Anna Hansson. Det är en av lösningarna på Angereds gymnasium.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Tidigt stöd

Avsnitt 10 av 17

Tema: specialpedagogik. Hur arbetar bra skolor och lärare för att i tid upptäcka och ge rätt stöd? Vissa forskare menar att Finlands framgångsrika skola bland annat beror på att eleverna redan från tidig skolålder får det stöd de har behov av. Ungefär 20 % av Finlands skolelever har någon gång fått extra stöd för någon typ av skolsvårighet. Prorektor Annika Lassus och specialpedagog Lilian Vestergren på Övningsskolan i Vasa i Finland menar att det är extra viktigt att lägga mycket resurser tidigt på terminen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Elevens förståelse

Avsnitt 11 av 17

Tema: betyg och bedömning. Malin Carlsson är lärare i årskurs F-3 på Lindblomskolan i Hultsfred. Tillsammans med eleverna har hon utvecklat en PP-vägg. Det är en plansch där det tydligt anges vad man måste kunna inom ett visst ämne för att uppnå målen. Eleverna kan utgå från PP-väggen när de själva ska bedöma hur långt de har kommit i sitt eget lärande. Malin menar att det är viktigt att eleverna redan från början får vara med och bestämma hur de ska uppnå målen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Olika bedömningsunderlag

Avsnitt 12 av 17

Tema: betyg och bedömning. Det finns fler former av underlag än det skriftliga. Muntlig redovisning, grupparbeten, filmproduktion, blogg, podd och så vidare. Hur bedömer du som lärare dessa underlag? Hur mycket frirum har lärare i ett myndighetsutövande fält? Vi träffar Camilla Askebäck Diaz som är lärare i matematik, NO och förstelärare i digitala verktyg på Södermalmsskolan i Stockholm. För henne är det en självklarhet att bedömningen även sker i de digitala verktygen. Hon berättar hur hon jobbar med det.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Återkoppling, motivation och självkänsla

Avsnitt 13 av 17

Tema: betyg och bedömning. Efter några års experimenterande har svenskaläraren Olle Carlgren på Höglandsskolan i Bromma hittat den för honom bästa metoden för systematisk återkoppling till eleverna. - Det är inte det första utkastet som eleverna lämnar in som är det viktigaste, utan det eleverna faktiskt lär sig under tiden, menar Olle.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Sambedömning

Avsnitt 14 av 17

Tema: betyg och bedömning. I Ljusdals kommun storsatsas det på sambedömning. Carina Wikström är lärare på Slottegymnasiet. Hon berättar att likvärdigheten ökar när lärarna gör sambedömningar både inom lärarkollegiet på hennes gymnasium och tillsammans med lärare på andra skolor i kommunen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Att erövra yrket

Avsnitt 15 av 17

Tema: lärarprofessionen. Lärlabbet besöker Knutbyskolan och Christina Maelan. Hon är förstelärare och handledare till lärarstudenter som ska omsätta teori till praktik. Lyhördhet och respekt är två av de allra viktigaste komponenterna för att bli en bra lärare, säger Christina och hennes lärarstudent Georgios Varitmadis håller med. Studiogäster följer upp med samtal.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Den lärande läraren

Avsnitt 16 av 17

Tema: lärarprofessionen. Modersmålsläraren Tülay Gürgüns arbetsvecka ser ut som sina kollegors, men till skillnad från de flesta andra lärare ägnar hon nästan all sin fritid åt att ta in information från den digitala världen. På sin blogg samlar hon allt som kan vara intressant för pedagoger i form av övningar och pedagogiska spel. Tülay tycker att hela synsättet på hur lärare kan fortbildas inom det här området måste förändras. Studiogäster följer upp med samtal.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Framtidens lärande

Avsnitt 17 av 17

Tema: lärarprofessionen. Agneta Hedenström är rektor för Antnässkolan utanför Luleå. Hon menar att framtidens klassrum kommer att vara kreativa ytor utan gränser. Studiogäster följer upp med samtal.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler
Säsong 2
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Mottagandet

Avsnitt 1 av 29

Tema: nyanlända elever. På onsdagar kommer nyanlända barn och ungdomar till mottagningsenheten Välkomsten i Helsingborg. Det brukar bli fullt av liv och lite rörigt när alla samlas. Personalen tar reda på vilka olika språkgrupper alla tillhör och därefter påbörjas kartläggningen. Sedan en tid tillbaka har personalen använt sig av en modell som går i linje med de direktiv Skolverket kommer ut med i början av januari 2016. "Det bästa med att göra kartläggning här istället för på skolorna är likvärdigheten, vi erbjuder ju en samlad kompetens som kanske inte alla skolor har", säger Jenny Bladh, pedagogisk utvecklingskonsult på Välkomsten. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Inkludering

Avsnitt 2 av 29

Tema: nyanlända elever. Eftersom alla elever har olika bakgrund och förutsättningar att lära sig det svenska språket kan det för vissa ta väldigt lång tid att slussas in i det "normala". Därför är det viktigt att nyanlända elever parallellt med lektionerna i svenska får samma undervisning som de andra eleverna på skolan. Den här synen blev utgångspunkten för ett omtalat projekt i Navets språkklass i Örebro. "Det har fungerat positivt, både socialiserings - och resultatmässigt", menar läraren Suzanne Gynnhammar. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Lärandet

Avsnitt 4 av 29

Tema: nyanlända elever. Vad har nyanlända för kunskaper med sig till skolan och hur kan de kunskaperna omsättas i nya kunskaper? De nyanlända elever som har Åsa Sebelius som lärare utvecklar sitt språk genom genrepedagogik. Eleverna får ämnneskunskapen med sig om de förstår i vilka sammanhang och strukturer språket finns. Enligt modellen som Åsa arbetar med kan språket vara argumenterande, berättande, återgivande eller instruerande. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Samverkan

Avsnitt 5 av 29

Tema: nyanlända elever. Tack vare envishet och en stark vilja kunde de nyanlända lärarna till slut få praktikplatser på Mariedalsskolan i Vänersborg. Nu när en termin har gått konstaterar rektor Christina Hjern att det har varit ett väldigt lyckat projekt. - Det är oerhört viktigt för dem att starta ett liv här och det är oerhört viktigt för oss med många nyanlända elever att få lärare med deras kompetens, säger hon. Med avstamp i reportaget samtalar inbjudna studiogäster kring vikten av samverkan.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Digitalisering och demokrati

Avsnitt 6 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Vad innebär en digitaliserad skola i praktiken? Vad måste lärarna kunna och vilka möjligheter finns? Läraren Ylva Pettersson har varit drivande i Katedralskolan i Skaras digitalisering. Hon anser att det viktigaste är att man som lärare vågar släppa taget och lär sig att knyta färdighet till rätt digitalt verktyg. Idag kan Ylva konstatera att hennes elevers klassrum har utvidgats. Ett exempel på detta är att återkopplingen kan komma från människor de inte känner.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Datalogiskt tänkande

Avsnitt 7 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Vad är datalogiskt tänkande och hur kan det läras ut? Maria Franzén på Högåsskolan i Knivsta är bildläraren som lär eleverna att programmera minirobotar. Hon menar att eleverna tränar många olika förmågor som matematik, logiskt och kritiskt tänkande, tal, bild och samhällskunskap när de programmerar.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Källkritik

Avsnitt 8 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Lärlabbet besöker Murgårdsskolan i Sandviken som arbetar med källkritik i alla ämnen. Vet eleverna hur informationsvägarna fungerar på internet? Eftersom vi möts av så mycket information är det en demokratifråga att elever lär sig finna, värdera och analysera information kritiskt. En lärarpanel följer upp i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Eleven som producent

Avsnitt 9 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Helena von Malortie är slöjd- och bildlärare på Mosaikskolan i Malmö. Där går nyanlända elever från årskurs 7 till 9. Hennes elever får presentera sina kreativa arbeten genom att dokumentera dem digitalt på Ipads. När filmerna visas för andra klasser blir eleverna väldigt stolta och extra motiverade att göra ett bra arbete. En lärarpanel följer upp med samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Digital didaktik

Avsnitt 10 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Varför är lärarens kompetens i medie- och informationskunnighet, MIK, så viktig? Lärlabbet tar upp det digitala perspektivet på lärarrollen och de möjligheter som IT ger. Hur, när och i vilka syften väljer lärare digitala verktyg? Det finns en uppsjö av verktyg att välja mellan när en lärare designar sin undervisning. Vilka krav ställer det på lärarna? Lärlabbet besöker Tobias Ruthenberg på Lärarhögskolan i Borås som undervisar lärare och bibliotekarier i MIK. Skolan satsar även på att integrera MIK-undervisning i grundutbildningen för lärarstudenter.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Estetikens kraft

Avsnitt 11 av 29

Tema: estetik och lärande. I skolan har de estetiska ämnena samma självständiga roll som andra ämnen. Men de stöder också annat lärande och tränar barnen i betydelsefulla framtidskompetenser som kreativitet, analysförmåga, skapande, förmåga att förstå, tolka, uttrycka och kommunicera. Lärlabbet besöker Hortlaxskolan i Piteå där eleverna i årskurs 7-9 fördjupar sig i både manuella och digitala tekniker med bildläraren Stefan Holmgren. Till skillnad från på många andra håll har man också kvar kurser i fritt skapande. Bild är kommunikation, och målet med lärprocessen är att väcka elevernas fantasi och kreativa potential.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Estetiska lärprocesser

Avsnitt 12 av 29

Tema: estetik och lärande. Vi besöker Svedala där alla kommunens förskolebarn får upptäcka sina röster och sin musikalitet med sångpedagogen Elinor Fryklund. Det handlar om att ge barnen tillgång till den egna rösten och om sång på barnens villkor. Sedan sångundervisningen infördes på förskolan har man som bonus fått se hur bland annat barnens språkliga utveckling tar stora kliv framåt, berättar förskolechefen Anette Lindh.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Estetik för alla

Avsnitt 13 av 29

Tema: estetik och lärande. Vi besöker Sannarpsgymnasiet i Halmstad där dramapedagogen Malin Norlings elever går på särskolans individuella program. Funkisar kallar hon sina skådespelare, som alla har olika intellektuella och fysiska funktionsnedsättningar. Med dramapedagogiken som redskap undersöker de både sin egen identitet och samspelet med andra människor. Lärarpanelen följer upp med samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Elevhälsans betydelse

Avsnitt 14 av 29

Tema: elevhälsa. Elevhälsan är en avgörande faktor för att eleverna ska nå kunskapsmålen. Det anser man på Ekbackens skola i Fellingsbro. Verksamhetsutvecklare Åsa Jönsson berättar om skolans vision för varje elev: rätt till maximal kunskapsutveckling, rätt att känna trygghet på skolan och rätt till skolro. För att lyckas arbetar lärarna tätt ihop med elevhälsan. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Ökad psykisk hälsa

Avsnitt 15 av 29

Tema: elevhälsa. Hur uppnår man ökad psykisk hälsa i skolans värld? På Rotskärsskolan i Älvkarleby ses eleverna som sakkunniga i arbetet med elevhälsa. De vet var bristerna och problemen finns och blir delaktiga i det förebyggande arbetet för bättre fysisk och psykisk skolmiljö. Skolchef GunnMari Nordström berättar om hur vuxna och elever arbetar tillsammans med att förebygga stress, kränkningar och psykisk ohälsa. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Pedagogik och särskilt stöd

Avsnitt 16 av 29

Tema: elevhälsa. Vi besöker Friggaskolan i Östersund där man arbetar aktivt för att förekomma diagnoser och remisser. I kommunen har den gemensamma elevhälsan sökt olika sätt att förebygga koncentrations- och beteendesvårigheter i klassrummet. Skolpsykolog Niklas Fröst berättar hur kommunens skolpsykologer och pedagoger jobbar tillsammans. Eleverna får stöd att hitta strategier för sitt lärande. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler
Säsong 3
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Steget till ordinarie klass

Avsnitt 1 av 17

Tema: nyanlända och sen då? Innan många nyanlända svenskar kan delta i skolans ordinarie undervisning går de i en förberedelseklass. Forskning visar att det är viktigt hur övergången mellan förberedelseklassen och ordinarie undervisning sker. Skolinspektionen menar att få skolor har ett pedagogiskt välfungerande system för att vägleda nyanlända elever till ordinarie undervisning. Vi tittar närmare på hur man kan välkomna nyanlända svenskar in i skolans ordinarie undervisning.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Vara trygg och höra till

Avsnitt 2 av 17

Tema: nyanlända och sen då? Nyanlända elever kan uppleva otrygghet när de går från en förberedelseklass till ordinarie undervisning. Känslan kan bero på olika saker som en rädsla för mobbning eller utfrysning. Forskning har visat på att extra stöttning i undervisningen och psykosocialt stöd ökar nyanlända elevers möjligheter att lyckas i skolan. Vi ser närmare på vad psykosocialt stöd innebär och hur pedagoger kan ge nyanlända svenskar trygghet i skolan.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Att utveckla kunskaperna

Avsnitt 3 av 17

Tema: nyanlända och sen då? Hur stöttar man bäst eleverna i undervisningen så att de inte förlorar kunskap i de andra ämnena för att de inte kan svenska? I gymnasiet Lindesskolan möter vi Agneta Guhrén och hennes kolleger. För att öka motivationen bland nyanlända elever har skolan skapat en individanpassad modell för skolarbetet. En av grundbultarna i den är att eleverna i enskilda ämnen kan gå vidare till nästa steg oavsett när på läsåret de blir klara.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hitta till forskningen

Avsnitt 4 av 17

Tema: forskning i klassrummet. Hur kan lärare hitta forskning som de kan använda i klassrummet? Vad finns det för arenor där de kan ta del av den forskning som finns? Vad finns det för arenor där forskare och lärare kan mötas? I Skåne driver en grupp forskarutbildade lärare producentkooperativet VIS, Vetenskap i skolan, för att göra ny forskning lättillgänglig för lärare ute i kommunernas skolor.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Teori i praktiken

Avsnitt 5 av 17

Tema: forskning i klassrummet. Hur kan man som lärare göra sin undervisning bättre med hjälp av forskning? På Globala gymnasiet i Stockholm är många gymnasielärare forskarutbildade. Tillsammans har dessa gymnasielärare börjat erbjuda grundskolelärare fortbildning i ämnesdidaktik. På seminarieträffar diskuterar lärarna olika teoretiska begrepp. Grundskolelärarna kan sedan utifrån diskussionerna skapa praktiskt undervisningsmaterial.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Ett forskande förhållningssätt

Avsnitt 6 av 17

Tema: forskning i klassrummet. Hur kan lärare använda ett forskande förhållningssätt i vardagen? De flesta lärare har ett forskande förhållningssätt till sin undervisning. De omprövar sin undervisning, utvärderar lektioner och tar med sig resultaten till kommande undervisningstillfällen. Samma forskande förhållningssätt kan användas utanför undervisningen. Det innebär att man, enskilt eller tillsammans med kollegor, systematiskt utvärderar och omprövar vardagshändelser.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Lärande för hållbar utveckling

Avsnitt 7 av 17

Tema: hållbar utveckling. Förutsättningar för lärande för hållbar utveckling (LHU) är delaktighet, reflektion och olika perspektiv. Men vad är LHU? Hur får man in de globala målen i skolans vardag på olika stadier och på både lektioner och raster? Vi följer arbetet under en dag på förskolan Tomtebogårdsskolan i Umeå. Gäster i studion: förskolelärare Christine Jokijärvi, lågstadielärare Martin Holmgren och Mari Winter, lärare åk 6.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hållbart i alla ämnen

Avsnitt 8 av 17

Tema: hållbar utveckling. Förutsättningar för lärande för hållbar utveckling (LHU) är delaktighet, reflektion och olika perspektiv. Hur kan skolan arbeta ämnesövergripande inom LHU? Hur kan lärande om hållbar utveckling se ut i olika skolämnen? Vi följer arbetet under en dag på Skarpatorpsskolan i Skarpnäck. Gäster i studion: lärarna Gunni Karlsson, Mia Möller och Maria Hansson från Skarpatorpsskolan.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hållbara initiativ

Avsnitt 9 av 17

Tema: hållbar utveckling. Hur kan skolan främja hållbara elevinitiativ? I skolans styrdokument står att skolan dels ska ge eleverna handlingskompetens och dels bidra till en hållbar samhällsutveckling. Hur kan detta ske i praktiken? Vi besöker Johannebergsskolan Elyseum som arbetar med hållbar utveckling i kombination med entreprenöriellt lärande. Gäster i studion: grundskolelektor Ingela Bursjöö, försteläraren Cecilia Lind och läraren Sandra Löfberg.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hjärnan och inlärning

Avsnitt 10 av 17

Det är genom vårt sinnessystem som vi uppfattar och tolkar vår omvärld. Skolan kan genom auditiva, motoriska och visuella hjälpmedel få eleverna att lära sig effektivare. Vi besöker Örnässkolan i Luleå där lärarna arbetar med tester för att förbättra elevernas inlärning och minne. Gäster i studion är lärarna Anna Sandsten, Hans Törnkvist och Maria Nygård.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hjärnan och motivationen

Avsnitt 11 av 17

Skolan motiverar eleverna med yttre medel som beröm och betyg. Om man som lärare också kommer åt att aktivera elevernas inre motivation stöder man dem till att tro mer på sig själva och bli mer självgående. Den vägen lär de sig också mer, säger Mattias Dahlberg på Spångholmsskolan i Bara. Gäster i studion är lärarna Fredrik Berggren, Linda Sonesson och Mattias Dahlberg.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hjärnans kondition

Avsnitt 12 av 17

Kan man träna sin hjärna att bli smartare? På Kattegattgymnasiet i Halmstad har lärarna undersökt frågan. Gymnasiet började med ett system med hjärngym för att minska elevernas skolstress och ge bättre förutsättningar för inlärning. Tester visar att unga människors hjärnor förstärks av fysisk aktivitet - de blir mer koncentrerade, minns bättre, tål stress och blir mer kreativa.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Källkritisk förmåga

Avsnitt 13 av 17

Eric Haraldsson är bibliotekarie på Ringsbergskolan i Växjö. Han är lika ofta tillsammans med lärarna i klassrummen som han är i biblioteket. Målet är att ge eleverna redskap att bli kritiska mediekonsumenter. Källkritiken behöver vara integrerad i undervisningen, menar Eric. "Jag är det ifrågasättande filtret som kompletterar lärarnas ämneskompetens."

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Programmering

Avsnitt 14 av 17

Alla behöver inte bli programmerare, men alla behöver veta vad kodning är och hur det används. På Helenelundsskolan i Sollentuna har programmering en självklar plats i teknikundervisningen. Läraren Emma Forsberg vill att eleverna både ska träna problemlösning och förstå grunderna i programmering. Hon menar att det alltid finns en människa bakom allt en dator kan göra.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Digital undervisning

Avsnitt 15 av 17

På Alviksskolan i Luleå har några lärare byggt upp en digital miljö där man kan arbeta ämnesövergripande. De kallar konceptet "Storyfication". Eleverna tar sig an olika uppdrag med stort engagemang. Katarina Eriksson säger att de digitala verktygen bidrar till variation i undervisningen men att det är den pedagogiska idén som styr.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Digitaliseringens påverkan

Avsnitt 16 av 17

Hur förbereder man eleverna för en digitaliserad framtid som ingen kan förutspå? Vilka förmågor behöver de träna? På Mörbyskolan i Danderyd får eleverna prova på att vara politiker genom rollspel med digitala inslag. SO-läraren Henrik Isacsson vill lära eleverna att ta in fakta och att se på frågor ur olika perspektiv för att kunna fatta bra beslut.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Inspirerande matematik

Resonera och kommunicera i matte

Matematik är ett språk man utvecklar hela livet. Lär man sig ett nytt språk får man ett ökat självförtroende. Pernilla Tengvall och Hanna Almström, båda NO- och mattelärare, talar om fem strategier för ett formativt förhållningssätt där ett gott gruppklimat och delaktighet är några av hörnstenarna. Inspelat i februari 2014. Arrangör: Umeå universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaSkolministeriet

Måste killar halka efter i skolan?

Att tjejer i genomsnitt får bättre betyg än killar konstateras nästan pliktskyldigt varje höst när skolresultaten analyseras. Skillnaderna har funnits länge och syns globalt. Vi ställer frågan om varför det ser ut så här? Och vad kan man göra åt det? Vi besöker en skola där betygsskillnaderna mellan killar och tjejer började jämna ut sig när skolan satsade på att höja allas resultat.

Fråga oss