Titta

Lärlabbet

Lärlabbet

Om Lärlabbet

Säsong 1. För lärare, med lärare, av lärare. Tanken med serien är att den ska bidra till reflektion och handlingskraft hos pedagoger kring lärandeprocesser och visa att det ständigt finns möjligheter till yrkesutveckling.

Till första programmet

Lärlabbet: Olika bedömningsunderlagDela
  1. Jobbar du i skolan och är nyfiken på
    dina kollegers idéer och kunskaper?

  2. Eller vill du dela med dig
    av dina råd? Då har du kommit rätt.

  3. "Lärlabbet" är programmet för,
    av och med dig som jobbar i skolan.

  4. Betyg och bedömning är
    en självklar del av livet i skolan-

  5. -men både lärare och elever känner
    ibland pressen från prov och betyg.

  6. I och med nya kursplaner och reformer
    har bedömningsfältet förändrats-

  7. -och därför dyker vi ner i det ämnet
    i fyra program.

  8. I dag ska vi prata
    om hur olika bedömningsunderlag-

  9. -kan synliggöra kunskaper.

  10. Med oss för att prata om detta
    har vi Helena Kvarnsell-

  11. -högstadielärare i matematik, NO och
    teknik på Björknässkolan i Nacka.

  12. Hon tycker att alla elever har rätt
    till datorers fördelar i skolan.

  13. Eva Söderberg, slöjdlärare
    på Vallhamraskolan i Partille.

  14. Eva ser digitala verktyg
    som nyttiga och roliga-

  15. -men framför allt
    som bra bedömningsverktyg.

  16. Välkomna hit. Vi kan väl börja med
    att först definiera-

  17. -vad ett bedömningsunderlag är.

  18. Det är väl allting
    som får mig som lärare att se-

  19. -att en elev kan nåt i mina ämnen.

  20. Sen ska de veta
    att de blir bedömda också.

  21. Ja, jag håller med. De ska veta
    när de blir bedömda naturligtvis-

  22. -men för mig som inte träffar
    eleverna så ofta är allt värdefullt-

  23. -om jag kan använda det
    för att bedöma.

  24. Det kan ju vara
    situationer i klassrummet-

  25. -och i och med att vi har
    dialoger i loggböcker-

  26. -kan jag ofta fråga vidare på det,
    så det är mitt underlag.

  27. Med ny teknik i skolan
    blir bedömningsunderlagen allt fler.

  28. Kraven är ju dock desamma,
    och de avgör vad som ska bedömas.

  29. På Södermalmsskolan har
    Camilla Askebäck Diaz tagit i bruk-

  30. -andra sätt än traditionella prov
    så att eleverna får visa vad de kan.

  31. Jag heter Camilla och jobbar på
    Södermalmsskolan i Stockholm-

  32. -som matte-/NO-lärare
    och förstelärare i digitala verktyg.

  33. Jag gillar att umgås med eleverna-

  34. -att få inspirera dem
    till att vilja lära sig.

  35. Nu finns det många bedömningsunderlag
    utöver bara skriftlig text.

  36. Jag använder mig av presentationer
    som eleverna får skapa.

  37. Jag använder mig av filmunderlag
    och digitala underlag-

  38. -som bilder, planscher
    och videoklipp - allt möjligt-

  39. -för att de ska kunna få visa
    vad de går för i skolan.

  40. Ni kan hämta varsin iPad.

  41. Innan samlade vi mest in skriftligt.

  42. Vi hade en läromedelsbok,
    jag hade genomgångar, de skrev-

  43. -jag lämnade ut skriftliga prov,
    rättade dem och gav tillbaka dem.

  44. Nu kan eleverna lättare använda
    sin potential och sitt verktyg-

  45. -för att förmedla kunskaperna.

  46. Det är inte hela tiden så
    att elevernas skriftliga förmåga-

  47. -är betydande
    för de kunskaper de har.

  48. Elever som har svårt att uttrycka sig
    skriftligt har andra möjligheter nu.

  49. -Första frågan! Är ni beredda?
    -Ja!

  50. Fördelarna med det här är
    att eleverna kan använda sin förmåga-

  51. -och kan förmedla kunskapen
    på sitt bästa sätt.

  52. Elever som är duktiga på att skriva
    kan dra slutsatser i fler led-

  53. -t.ex. för fossila bränslen,
    och förmedla information skriftligt.

  54. De elever som inte har samma förmåga
    kan få göra det muntligt på nåt sätt-

  55. -genom att antingen filma sig själva
    eller göra en podcast-

  56. -eller... Ja, vad det nu finns
    för olika verktyg.

  57. De får chansen att berätta
    samma information muntligt-

  58. -alltså om fossila bränslen,
    i olika led.

  59. Sen bedömer jag utifrån samma matris
    som vid skriftlig information.

  60. Vi måste hålla koll
    på bedömningsunderlagen.

  61. I Stockholms stad har vi
    en lärplattform, Skolwebben-

  62. -som vi använder
    för insamling av bedömningsunderlag-

  63. -eftersom man håller sig
    till personuppgiftslagen.

  64. Det är viktigt
    med en fungerande lärplattform-

  65. -där man kan samla in hur eleverna
    har uppfyllt olika kvalitéer.

  66. Har du gjort på ett sätt innan
    för att hålla koll på det skriftliga-

  67. -så gör du på samma sätt
    om du tittar på en film.

  68. Du bedömer utifrån samma matris
    och bokför det i ett system-

  69. -som din kommun tillhandahåller
    på nåt sätt.

  70. Det blir lättare att se förmågorna.

  71. Om jag är inläst
    på mina kunskapskrav-

  72. -så vet jag vilka förmågor
    jag har att förhålla mig till.

  73. Jag har oftast gjort en plan
    för hur jag tänker uppnå förmågorna-

  74. -och vi strävar hela tiden
    mot att komma dit fram.

  75. Hela tiden måste jag veta
    var eleverna befinner sig-

  76. -och vad som är nästa steg.

  77. Den formativa bedömningen är lika
    viktig som den summativa i slutet.

  78. Då är vi ju framme,
    men vi måste lotsa våra elever dit.

  79. Om jag får in det skriftligt,
    muntligt eller på film...

  80. Jag bedömer ju fortfarande
    det eleven kan utifrån sin förmåga-

  81. -och om de får använda sig av verktyg
    som möjliggör detta är det perfekt.

  82. Vad tänker ni om det här?

  83. Om man jobbar så
    och sen ger eleverna skriftliga prov-

  84. -kommer nog inte
    deras kunskaper till sin rätt.

  85. De är ovana vid skriftliga prov då.

  86. När man jobbar med digitala verktyg
    på det här viset-

  87. -blir eleverna vana vid det
    och trivs med det.

  88. Det är lite på deras arena
    jämfört med...

  89. Om de sen har skriftliga salstentor-

  90. -riktiga prov, är det ju
    egentligen inte det som bedöms.

  91. Det är förmågorna som kommer fram
    när man arbetar på många olika sätt.

  92. Står det här sättet i konflikt
    till det traditionella sättet?

  93. -Kan man inte göra både och?
    -Det är ett komplement.

  94. Med tanke på kunskapskraven
    i vår läroplan-

  95. -är det svårt att komma åt alla
    med bara ett skriftligt prov.

  96. Det står att jag ska bedöma hur
    mina elever samtalar, till exempel.

  97. Ska jag arrangera så att jag
    kan sitta och lyssna på alla elever-

  98. -tar det upp nästan all biologitid.

  99. Det är bättre att jag spelar in
    samtalen och lyssnar på dem senare.

  100. Eva, du jobbar med en loggbok.
    Kan du berätta om det?

  101. Loggboken är basen för mig.

  102. Jag har ju så många elever, så
    det är svårt att hålla reda på dem-

  103. -om jag inte har nånting
    att fixera vid.

  104. Jag känner igen dem
    genom slöjdarbetena och loggböckerna.

  105. Loggboken består av deras tankar
    i deras arbetsprocess.

  106. Jag ska se hur de motiverar sina val,
    om de har personliga reflektioner-

  107. -eller om de kan motivera med stöd
    i olika materials egenskaper-

  108. -eller i hållbar utveckling,
    som vi arbetar med...

  109. -Och det gör de skriftligt?
    -Ja.

  110. Men de ska lägga in en bild,
    för då ser jag deras arbete-

  111. -progressionen i hantverket,
    samtidigt som de berättar vad de gör.

  112. Det som är bra, tycker jag...

  113. Det kan jämföras med hur det
    var förr. Då hade jag loggböcker-

  114. -men bedömningen kom
    när de utvärderade hela processen.

  115. I och med att det är ett långt arbete
    i slöjden under många veckor...

  116. De säger mycket varje vecka, men
    det kommer de inte ihåg mot slutet-

  117. -så min bedömning pågår hela tiden
    när jag följer dem.

  118. Jag kan också ge dem feedback
    och fråga: "Hur tänkte du där?"

  119. Om det är svårt att skriva,
    som en del tycker-

  120. -så finns alltid möjligheten
    att prata in en podd-

  121. -eller spela in en film eller så.

  122. Märker jag att det inte fungerar
    får jag naturligtvis prata om-

  123. -saker jag vill få reda på,
    men loggboken är som ett stöd.

  124. Så er dialog
    och deras bilder eller poddar...

  125. ...blir underlag för bedömning.
    - Hur jobbar du, Helena?

  126. Mina elever producerar
    dels egna filmer-

  127. -och ljudinspelningar
    i form av podcasts-

  128. -samt planscher och
    arbeten som publiceras på nätet.

  129. Då är det upp till mig att bedöma.
    Ibland gör alla samma sak.

  130. Vi var inne på att man ibland tränar,
    och arbetsformerna måste man träna.

  131. Det kan man öva på i grupp,
    och då gör alla samma sak-

  132. -för att de ska ha en palett
    att välja från.

  133. De som inte skriver så snabbt
    eller har dyslexi-

  134. -kan välja att spela in provet
    som ljudfil i stället.

  135. -Har du nåt exempel?
    -Ja, vad ska vi ta...

  136. Om de kan använda
    biologins modeller och teorier-

  137. -kan de förklara hur vi ska rädda
    Östersjön - ett övergött innanhav.

  138. Då gör det ingenting
    om det är en lång uppsats-

  139. -eller om det är en bild
    som de förklarar utifrån-

  140. -eller om de har hittat en bild
    på nätet som de förklarar runt.

  141. De kan till och med skoja till det
    och låtsas vara en Östersjöexpert-

  142. -och göra ett radioprogram
    och spela en roll.

  143. Det spelar inte mig nån roll
    vad de väljer.

  144. Jag gjorde en annan variant
    av loggboken för ett år sen.

  145. Det var precis det här.
    Vissa passar det bra att skriva-

  146. -men vissa passar det inte alls bra.

  147. Då fick de ta tre bilder
    varje slöjdlektion-

  148. -för att minnas vad som hade hänt,
    och så gjorde de en film i iMovie.

  149. Kommentarerna var:
    "Det var så kul att få göra en film!"

  150. Jag fick samma underlag, för jag
    hade sagt vad som skulle vara med.

  151. "Ha med felen och hur du löste det."
    Problemlösning jobbar vi mycket med.

  152. Men sen var det elever som...
    Jag utvärderar alltid det jag testar-

  153. -och vissa gillade det inte alls
    för att det blev för jobbigt-

  154. -att lära sig hur iMovie funkade.

  155. Det passade inte dem,
    men det spelar mindre roll-

  156. -för då fick de andra glänsa,
    de som gillade att redovisa så.

  157. Sen gick vi tillbaka till loggboken,
    så jag fick underlag från båda.

  158. Det var ett
    fullt fungerande bedömningsunderlag.

  159. Vissa elever kan ju redan göra film-

  160. -på samma sätt som vissa elever redan
    kan skriva text.

  161. Tack så länge.
    - Nu till ytterligare en gäst.

  162. Patrik Hernwall, förskollärare-

  163. -och doktor i pedagogik
    vid Stockholms universitet.

  164. Han forskar i hur digitala verktyg
    kan användas och bedömas i skolan.

  165. Välkommen hit. Vad gjorde
    att du började forska om det här?

  166. Ett intresse för barns och ungdomars
    egna sätt att uttrycka sig.

  167. Det går tillbaka
    till ett forskningsprojekt-

  168. -där vi studerade ungas sätt
    att uttrycka sig med digitala medel.

  169. -Det är multimodal gestaltning.
    -Multimodal gestaltning?

  170. Det visade sig
    att eleverna fann stor inspiration-

  171. -i att använda
    fler olika uttrycksmöjligheter-

  172. -och fler sätt att kommunicera än
    skriven text, som dominerar i skolan-

  173. -men att lärarna själva
    hade svårt att möta det.

  174. Vad ska bedömas och hur?

  175. Det fanns en tendens att den
    skrivna texten blev det väsentliga-

  176. -medan det som eleverna kanske själva
    hade lagt ner mer tid och energi på-

  177. -lämnades därhän och blev
    nåt visuellt som var vid sidan om.

  178. Där föddes det nuvarande intresset
    för att se-

  179. -vad det här breda textbegreppet är-

  180. -och andra sätt att kommunicera
    och hur skolan kan möta det.

  181. Så vad ska skolan göra?
    Hur ska de jobba med det här?

  182. Genom att... Det vi ser-

  183. -som väcker lusten
    att jobba med det bland lärare-

  184. -är ofta att lärare ser att eleverna
    finner större lust och engagemang.

  185. Genom det kan vi utgå från
    att det främjar deras lärande-

  186. -och deras sätt att reflektera.

  187. Redan där finns det ett gott argument
    för att använda fler uttrycksformer.

  188. Sen handlar det mycket om
    att finna redskap för bedömningen.

  189. Hur ska vi placera in detta i skolan
    och i skolans bedömningskultur?

  190. -Hur ska man göra det, då?
    -Nyfikenhet är jätteviktigt...

  191. ...men det krävs nog också
    ett stöd från ledningen...

  192. ...som säger: "Nu gör vi det här,
    och det är tillåtet."

  193. För vi ser också i våra studier
    att det ofta är lärare...

  194. Lärare som inte tar till sig det
    och som bromsar det av nåt skäl-

  195. -hänvisar ofta till att det inte
    finns utrymme i kursplanen.

  196. Men det står betydligt mycket mer
    i läroplanen än i kursplanen.

  197. Där finns det gott om utrymme för att
    använda sig av andra uttrycksformer.

  198. Men om man tittar på själva
    uttrycksformen - ska den bedömas?

  199. Den kan mycket väl bedömas.

  200. Det är naturligtvis givet
    hur uppgiften är formulerad-

  201. -så är det ju alltid,
    men det finns...

  202. Vad är det för kompetens
    i de nya digitala verktygen-

  203. -som lärarna har svårt att upptäcka?

  204. Det korta svaret är
    kommunikativa kompetenser.

  205. Olika sätt att kommunicera
    erbjuder olika sätt att uttrycka-

  206. -tankar, erfarenheter
    och reflektioner.

  207. Det finns skäl att titta på-

  208. -hur olika gestaltningsformer ger
    möjlighet att uttrycka olika saker.

  209. Även om vi inte bedömer det per se
    så finns det skäl att...

  210. Vi vet att olika individer har
    olika förmågor, vilka bör uppmuntras.

  211. Och uppmuntra kanske inte bara
    det som individen är duktig på.

  212. Man kanske ska få öva på
    andra kommunikationsformer också.

  213. Ju bredare arsenal du har av redskap,
    desto tryggare blir du som människa.

  214. Det är ju det som är skolans uppdrag-

  215. -att erbjuda en uppsättning redskap
    så att du ska växa.

  216. Det finns ju många redskap i dag.

  217. Glöm inte att när skolan formades-

  218. -när hela konceptet skolan formades,
    då hade vi skriven text.

  219. Det var inget annat. Nu har vi
    andra sätt att uttrycka oss på-

  220. -och det måste vi stötta, för det är
    kompetens som eleverna kommer in med-

  221. -som barnen kommer in med
    när de blir elever.

  222. De har en väldigt bred arsenal
    av kommunikativa förmågor.

  223. Sen ska de dessutom lära sig
    att skriva text.

  224. Tack så länge, Patrik.
    Du stannar en stund till.

  225. Vi ska till Södermalmsskolan igen,
    för de har en fråga.

  226. Vi har jobbat digitalt och har
    med olika medier samlat in kunskap.

  227. Eleverna har utifrån sin förmåga
    förmedlat vad de kan.

  228. För att utveckla undervisningen måste
    vi kunna skapa digitala portföljer-

  229. -som är kopplade till kraven.

  230. Vi behöver kunna samla
    olika mediatyper-

  231. -i en digital portfölj
    som följer alla lagar och regler-

  232. -så att det blir tydligt
    för mig, eleven och vårdnadshavare.

  233. Då vet man vart de är på väg
    och hur det går för dem.

  234. Hur gör vi det på bästa sätt?

  235. Ja, hur ska man göra?
    Har ni nån lösning att komma med?

  236. Det är en ganska svår fråga.
    Många vill nog ha nåt ställe-

  237. -där man kan samla
    elevers filmalster och e-böcker-

  238. -där föräldrar kan gå in och titta
    och där det bläddras upp fint.

  239. Presentationer går i gång,
    och det ser snyggt och trevligt ut.

  240. Det finns två viktiga utmaningar.

  241. Den ena är det här med sortering.
    Vad ska vara här?

  242. För genom att allt fler lärare och
    elever jobbar mer och mer digitalt-

  243. -finns det massvis med information,
    som i bilder.

  244. Det är den ena utmaningen,
    att sortera det här.

  245. Poängen måste ju vara att individen
    ska kunna följa det över tid.

  246. Naturligtvis föräldrar också
    och lärare som ska ta över-

  247. -men framför allt eleven.

  248. Det andra problemet är rent tekniskt.

  249. Mediaformaten vi hade för fyra år sen
    finns inte ens kvar.

  250. Vem jobbar med hemsidor i dag?
    I dag heter det bloggar.

  251. Det förändras och går inte att lösa,
    för det kostar så mycket.

  252. Det ser vi hos
    dem som arkiverar material i dag.

  253. De måste hela tiden uppdatera allt.

  254. Det är samma problem som skolan får
    om man ska göra det här-

  255. -vilket man ska göra, men man
    måste lösa de här problemen också.

  256. Man talar ju ibland om tyst kunskap,
    det känner ni säkert till.

  257. Det finns framför allt
    i de praktisk-estetiska ämnena.

  258. Pernilla Ahlstrand är lektor
    och teaterlärare i Tranås.

  259. Hon har brottats med bedömnings-
    frågor, och hon är med oss nu.

  260. -Hej, Pernilla!
    -Hej.

  261. Du har ju forskat och
    lyckats bena ut vissa kompetenser-

  262. -inom teaterämnet.
    Hur har det här arbetet gått till?

  263. Ja, jag var intresserad av...
    Jag gick in i min doktorandtid-

  264. -med bedömningsfrågor i fokus.

  265. Det är ju väldigt stort fokus på det
    i dag i Sverige.

  266. Sen mötte jag
    en mer kunskapsteoretisk kontext-

  267. -där jag blev intresserad
    av de kunskapsteoretiska frågorna.

  268. Det är viktigt att komma ihåg
    att det här är komplext-

  269. -och vi pratar nu om förmågor.

  270. Vad innebär det att kunna nånting
    och vad innebär olika förmågor?

  271. Det är inte så beforskat.

  272. Jag använde mig av Learning studies
    för att försöka ta reda på det.

  273. Genom Learning studies-

  274. -får jag syn på
    och jag får lärare att prata om-

  275. -det som kallas tysta
    men som också benämns-

  276. -som underliggande
    eller underförstådda kunskaper.

  277. Vilka delar inom teaterämnet
    är det som du har tittat på?

  278. Jag tillsammans med lärarlagen
    har tittat på förmågor.

  279. Förmågor som är centrala inom teater
    och som man kan tycka är självklara-

  280. -som att samarbeta,
    då pratar jag om sceniskt samarbete-

  281. -samspel, närvaro och
    att kunna improvisera tillsammans.

  282. Om vi tar improvisera i grupp,
    vilka kompetenser har ni hittat där?

  283. Det vi har kommit fram till-

  284. -utan att det är nån sanning,
    men det är en början-

  285. -är att vi har kunnat se
    olika kunnandenivåer-

  286. -som uttrycks i kategorier.

  287. Vi ser ett mer enkelt kunnande-

  288. -och förflyttningen mot ett komplext
    kunnande och vad det består av.

  289. Det är där vi borde börja.

  290. Vi pratar om bedömning som nåt lätt,
    men det är svårt och komplext.

  291. Studier visar att lärare har svårt
    att formulera sig kring kunskaper.

  292. Där tänker jag att lärarlag behöver-

  293. -få mer tid eller använda mer tid
    till de kollegiala samtalen-

  294. -där vi kan utveckla
    ett mer ämnesdidaktiskt språk.

  295. -Tack så jättemycket, Pernilla!
    -Tack.

  296. Vad tänker ni om tyst kunskap,
    att synliggöra det man inte ser-

  297. -och att försöka sätta ord på
    och hitta vad det är för kompetens?

  298. Det är jättesvårt att prata om,
    som hon sa i inslaget.

  299. Jag tänker på
    att många gånger så kan jag se...

  300. När en elev arbetar med ett projekt-

  301. -så kan jag se
    att kunskaperna börjar landa.

  302. Från att vara helt ovan
    kan man genom att öva...

  303. Hjärnan samarbetar med händerna
    och snart tänker man inte på det-

  304. -utan man pratar och är social
    och har trevligt-

  305. -samtidigt som man kan arbeta.

  306. Då har man gått från en nivå
    där man inte ens får ihop händerna-

  307. -till att man faktiskt
    får det att bli nånting.

  308. Jag har tänkt på det du är inne på-

  309. -hur kunskap börjar
    nån annanstans än i huvudet.

  310. Det börjar i händerna, i kroppen,
    i gestaltningen, i dramatiseringen.

  311. Det är en växelverkan.

  312. Vi vet
    att det finns en intim relation-

  313. -mellan att göra saker
    och utvecklingen av färdigheter.

  314. Mycket sitter i kroppen,
    vilket är en del av det multimodala.

  315. Det behöver vi också stötta,
    och det är här...

  316. Det vi såg här och det vi pratar om -
    vi måste hitta in i-

  317. -att stötta
    den här bredden av uttryck.

  318. Det centrala uppdraget för skolan
    om man tittar i kursplanen-

  319. -är ju fenomenet främja.
    Vi ska främja på individnivå.

  320. Vi ska främja en massa olika
    förmågor och kompetenser.

  321. Vi måste börja där individerna finns.
    Sitter det i kroppen börjar vi där.

  322. Då måste vi hitta sätt att formativt
    och summativt bedöma det också.

  323. Tack för att ni kom hit.
    Ni får prata vidare i eftersnacket.

  324. I nästa program tar vi upp hur åter-
    koppling hänger ihop med motivation.

  325. Prata gärna vidare på sociala medier
    under hashtagg lärlabbet-

  326. -eller gå in på vår blogg
    och kolla in eftersnacket. Hej då!

  327. Ja, då var det förbi. Vad säger ni?

  328. Textning: Malin Kärnebro
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Olika bedömningsunderlag

Avsnitt 12 av 17

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Tema: betyg och bedömning. Det finns fler former av underlag än det skriftliga. Muntlig redovisning, grupparbeten, filmproduktion, blogg, podd och så vidare. Hur bedömer du som lärare dessa underlag? Hur mycket frirum har lärare i ett myndighetsutövande fält? Vi träffar Camilla Askebäck Diaz som är lärare i matematik, NO och förstelärare i digitala verktyg på Södermalmsskolan i Stockholm. För henne är det en självklarhet att bedömningen även sker i de digitala verktygen. Hon berättar hur hon jobbar med det.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Betyg och bedömning
Ämnesord:
Betygsättning, Pedagogik, Pedagogisk metodik, Undervisning, Utvärdering, Utvärderingsmetodik
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i Lärlabbet

Säsong 1
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Se mobbning

Avsnitt 1 av 17

Att jobba framgångsrikt mot mobbning är svårt. En metod som fungerar på en skola, fungerar inte nödvändigtvis på en annan. Många konflikter i skolan startar på rasten. På Håstaskolan i Hudiksvall lyckas man minska mobbningen med hjälp av gemensamma rastaktiviteter. Vi träffar skolans rektor Hege Arola.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Samverkan

Avsnitt 2 av 17

Tema: mobbning. Ofta börjar mobbning på skolan och fortsätter sedan på fritiden. Men ibland är det tvärtom, konflikter som börjar efter skoltid följer med in i klassrummet nästa dag. Vilket ansvar har skolan för hur eleverna mår och vad de gör på sin fritid? Hur kan skolan samarbeta med föräldrar, föreningar eller andra delar av samhället för att förebygga mobbning efter skoltid?

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Nätmobbning

Avsnitt 3 av 17

Konflikter som uppstår i skolan fortsätter ofta ute på nätet. Hur ska skolan jobba med mobbningen som sker på nätet? Och är det verkligen skolans ansvar? Vi besöker Drottning Blankas gymnasium i Stockholm där rektor Norma Aznar har bestämt att de måste ta tag i nätmobbningen. De använder bland annat en app där eleverna när som helst på dygnet kan anmäla vad de ser eller råkar ut för.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Skolmiljö

Avsnitt 4 av 17

Tema: mobbning. Hur mycket påverkar skolmiljön mobbningen? Och hur kan man jobba med skolmiljön för att motverka mobbning? Vi besöker nya Raketskolan i Kiruna, en skola arkitektritad för att förebygga mobbning och utanförskap. En som lockades av den här miljön och arbetet på skolan är läraren Maria Isaksson.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Normer

Avsnitt 5 av 17

Tema: mobbning. Normer och värderingar sätts tidigt i livet. Hur kan skolan jobba med normer och värderingar för att förhindra mobbning? Det pedagogiska arbetet på förskolan Rörmokaren går ut på att jobba normkritiskt - mot utanförskap och mobbning. Vi träffar förskolläraren Camilla Liljedahl.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Ansvar

Avsnitt 6 av 17

Tema: mobbning. Hur ser ansvaret ut när mobbning är ett faktum? Har eleverna något ansvar? Vi besöker Östergårdsskolan i Halmstad, där man jobbar med kamratstödjare. Det innebär att några elever bland annat ska hålla koll och rapportera till vuxna om de ser att någon blir mobbad. Metoden har varit omdiskuterad och en del menar att det är fel att lägga ansvaret på eleverna. Samtidigt sker ofta mobbning när skolpersonal inte är närvarande. Anna Wälivaara som är lärare på skolan tycker att kamratstödjare, som en del i ett större antimobbningsarbete, fungerar bra.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Teknikstöd

Avsnitt 7 av 17

Tema: specialpedagogik. Teknikstöd i form av datorer, surfplattor och mobiler används ofta i skolmiljön. Om elever och lärare ökar kunskapen och medvetenheten kring den nya tekniken, lyckas barn i behov av särskilt stöd mycket bättre, säger specialpedagog Ulrika Jonson, Vallaskolan i Södertälje.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Inkludering

Avsnitt 8 av 17

Tema: specialpedagogik. Hur kan skolor lyckas med inkludering? På Rannebergsskolan i Angered har man anställt inkluderingspedagogen Lena Ekstrand. Hennes uppgift är att få alla att känna sig inkluderade.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Flerspråkighet

Avsnitt 9 av 17

Tema: specialpedagogik. Den enskilt svåraste uppgiften för specialpedagogen Anna Hansson på Angereds gymnasium är att kunna utläsa om en nyanländ elev med annat modersmål än svenska har en språkstörning eller av andra skäl inte har den språkprogression man kan förvänta sig i en viss ålder. För att kunna göra en fullständig kartläggning måste det finnas personer på skolan med pedagogisk bakgrund som talar elevernas språk, menar Anna Hansson. Det är en av lösningarna på Angereds gymnasium.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Tidigt stöd

Avsnitt 10 av 17

Tema: specialpedagogik. Hur arbetar bra skolor och lärare för att i tid upptäcka och ge rätt stöd? Vissa forskare menar att Finlands framgångsrika skola bland annat beror på att eleverna redan från tidig skolålder får det stöd de har behov av. Ungefär 20 % av Finlands skolelever har någon gång fått extra stöd för någon typ av skolsvårighet. Prorektor Annika Lassus och specialpedagog Lilian Vestergren på Övningsskolan i Vasa i Finland menar att det är extra viktigt att lägga mycket resurser tidigt på terminen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Elevens förståelse

Avsnitt 11 av 17

Tema: betyg och bedömning. Malin Carlsson är lärare i årskurs F-3 på Lindblomskolan i Hultsfred. Tillsammans med eleverna har hon utvecklat en PP-vägg. Det är en plansch där det tydligt anges vad man måste kunna inom ett visst ämne för att uppnå målen. Eleverna kan utgå från PP-väggen när de själva ska bedöma hur långt de har kommit i sitt eget lärande. Malin menar att det är viktigt att eleverna redan från början får vara med och bestämma hur de ska uppnå målen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Olika bedömningsunderlag

Avsnitt 12 av 17

Tema: betyg och bedömning. Det finns fler former av underlag än det skriftliga. Muntlig redovisning, grupparbeten, filmproduktion, blogg, podd och så vidare. Hur bedömer du som lärare dessa underlag? Hur mycket frirum har lärare i ett myndighetsutövande fält? Vi träffar Camilla Askebäck Diaz som är lärare i matematik, NO och förstelärare i digitala verktyg på Södermalmsskolan i Stockholm. För henne är det en självklarhet att bedömningen även sker i de digitala verktygen. Hon berättar hur hon jobbar med det.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Återkoppling, motivation och självkänsla

Avsnitt 13 av 17

Tema: betyg och bedömning. Efter några års experimenterande har svenskaläraren Olle Carlgren på Höglandsskolan i Bromma hittat den för honom bästa metoden för systematisk återkoppling till eleverna. - Det är inte det första utkastet som eleverna lämnar in som är det viktigaste, utan det eleverna faktiskt lär sig under tiden, menar Olle.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Sambedömning

Avsnitt 14 av 17

Tema: betyg och bedömning. I Ljusdals kommun storsatsas det på sambedömning. Carina Wikström är lärare på Slottegymnasiet. Hon berättar att likvärdigheten ökar när lärarna gör sambedömningar både inom lärarkollegiet på hennes gymnasium och tillsammans med lärare på andra skolor i kommunen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Att erövra yrket

Avsnitt 15 av 17

Tema: lärarprofessionen. Lärlabbet besöker Knutbyskolan och Christina Maelan. Hon är förstelärare och handledare till lärarstudenter som ska omsätta teori till praktik. Lyhördhet och respekt är två av de allra viktigaste komponenterna för att bli en bra lärare, säger Christina och hennes lärarstudent Georgios Varitmadis håller med. Studiogäster följer upp med samtal.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Den lärande läraren

Avsnitt 16 av 17

Tema: lärarprofessionen. Modersmålsläraren Tülay Gürgüns arbetsvecka ser ut som sina kollegors, men till skillnad från de flesta andra lärare ägnar hon nästan all sin fritid åt att ta in information från den digitala världen. På sin blogg samlar hon allt som kan vara intressant för pedagoger i form av övningar och pedagogiska spel. Tülay tycker att hela synsättet på hur lärare kan fortbildas inom det här området måste förändras. Studiogäster följer upp med samtal.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Framtidens lärande

Avsnitt 17 av 17

Tema: lärarprofessionen. Agneta Hedenström är rektor för Antnässkolan utanför Luleå. Hon menar att framtidens klassrum kommer att vara kreativa ytor utan gränser. Studiogäster följer upp med samtal.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler
Säsong 2
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Mottagandet

Avsnitt 1 av 29

Tema: nyanlända elever. På onsdagar kommer nyanlända barn och ungdomar till mottagningsenheten Välkomsten i Helsingborg. Det brukar bli fullt av liv och lite rörigt när alla samlas. Personalen tar reda på vilka olika språkgrupper alla tillhör och därefter påbörjas kartläggningen. Sedan en tid tillbaka har personalen använt sig av en modell som går i linje med de direktiv Skolverket kommer ut med i början av januari 2016. "Det bästa med att göra kartläggning här istället för på skolorna är likvärdigheten, vi erbjuder ju en samlad kompetens som kanske inte alla skolor har", säger Jenny Bladh, pedagogisk utvecklingskonsult på Välkomsten. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Inkludering

Avsnitt 2 av 29

Tema: nyanlända elever. Eftersom alla elever har olika bakgrund och förutsättningar att lära sig det svenska språket kan det för vissa ta väldigt lång tid att slussas in i det "normala". Därför är det viktigt att nyanlända elever parallellt med lektionerna i svenska får samma undervisning som de andra eleverna på skolan. Den här synen blev utgångspunkten för ett omtalat projekt i Navets språkklass i Örebro. "Det har fungerat positivt, både socialiserings - och resultatmässigt", menar läraren Suzanne Gynnhammar. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Lärandet

Avsnitt 4 av 29

Tema: nyanlända elever. Vad har nyanlända för kunskaper med sig till skolan och hur kan de kunskaperna omsättas i nya kunskaper? De nyanlända elever som har Åsa Sebelius som lärare utvecklar sitt språk genom genrepedagogik. Eleverna får ämnneskunskapen med sig om de förstår i vilka sammanhang och strukturer språket finns. Enligt modellen som Åsa arbetar med kan språket vara argumenterande, berättande, återgivande eller instruerande. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Samverkan

Avsnitt 5 av 29

Tema: nyanlända elever. Tack vare envishet och en stark vilja kunde de nyanlända lärarna till slut få praktikplatser på Mariedalsskolan i Vänersborg. Nu när en termin har gått konstaterar rektor Christina Hjern att det har varit ett väldigt lyckat projekt. - Det är oerhört viktigt för dem att starta ett liv här och det är oerhört viktigt för oss med många nyanlända elever att få lärare med deras kompetens, säger hon. Med avstamp i reportaget samtalar inbjudna studiogäster kring vikten av samverkan.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Digitalisering och demokrati

Avsnitt 6 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Vad innebär en digitaliserad skola i praktiken? Vad måste lärarna kunna och vilka möjligheter finns? Läraren Ylva Pettersson har varit drivande i Katedralskolan i Skaras digitalisering. Hon anser att det viktigaste är att man som lärare vågar släppa taget och lär sig att knyta färdighet till rätt digitalt verktyg. Idag kan Ylva konstatera att hennes elevers klassrum har utvidgats. Ett exempel på detta är att återkopplingen kan komma från människor de inte känner.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Datalogiskt tänkande

Avsnitt 7 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Vad är datalogiskt tänkande och hur kan det läras ut? Maria Franzén på Högåsskolan i Knivsta är bildläraren som lär eleverna att programmera minirobotar. Hon menar att eleverna tränar många olika förmågor som matematik, logiskt och kritiskt tänkande, tal, bild och samhällskunskap när de programmerar.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Källkritik

Avsnitt 8 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Lärlabbet besöker Murgårdsskolan i Sandviken som arbetar med källkritik i alla ämnen. Vet eleverna hur informationsvägarna fungerar på internet? Eftersom vi möts av så mycket information är det en demokratifråga att elever lär sig finna, värdera och analysera information kritiskt. En lärarpanel följer upp i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Eleven som producent

Avsnitt 9 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Helena von Malortie är slöjd- och bildlärare på Mosaikskolan i Malmö. Där går nyanlända elever från årskurs 7 till 9. Hennes elever får presentera sina kreativa arbeten genom att dokumentera dem digitalt på Ipads. När filmerna visas för andra klasser blir eleverna väldigt stolta och extra motiverade att göra ett bra arbete. En lärarpanel följer upp med samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Digital didaktik

Avsnitt 10 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Varför är lärarens kompetens i medie- och informationskunnighet, MIK, så viktig? Lärlabbet tar upp det digitala perspektivet på lärarrollen och de möjligheter som IT ger. Hur, när och i vilka syften väljer lärare digitala verktyg? Det finns en uppsjö av verktyg att välja mellan när en lärare designar sin undervisning. Vilka krav ställer det på lärarna? Lärlabbet besöker Tobias Ruthenberg på Lärarhögskolan i Borås som undervisar lärare och bibliotekarier i MIK. Skolan satsar även på att integrera MIK-undervisning i grundutbildningen för lärarstudenter.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Estetikens kraft

Avsnitt 11 av 29

Tema: estetik och lärande. I skolan har de estetiska ämnena samma självständiga roll som andra ämnen. Men de stöder också annat lärande och tränar barnen i betydelsefulla framtidskompetenser som kreativitet, analysförmåga, skapande, förmåga att förstå, tolka, uttrycka och kommunicera. Lärlabbet besöker Hortlaxskolan i Piteå där eleverna i årskurs 7-9 fördjupar sig i både manuella och digitala tekniker med bildläraren Stefan Holmgren. Till skillnad från på många andra håll har man också kvar kurser i fritt skapande. Bild är kommunikation, och målet med lärprocessen är att väcka elevernas fantasi och kreativa potential.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Estetiska lärprocesser

Avsnitt 12 av 29

Tema: estetik och lärande. Vi besöker Svedala där alla kommunens förskolebarn får upptäcka sina röster och sin musikalitet med sångpedagogen Elinor Fryklund. Det handlar om att ge barnen tillgång till den egna rösten och om sång på barnens villkor. Sedan sångundervisningen infördes på förskolan har man som bonus fått se hur bland annat barnens språkliga utveckling tar stora kliv framåt, berättar förskolechefen Anette Lindh.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Estetik för alla

Avsnitt 13 av 29

Tema: estetik och lärande. Vi besöker Sannarpsgymnasiet i Halmstad där dramapedagogen Malin Norlings elever går på särskolans individuella program. Funkisar kallar hon sina skådespelare, som alla har olika intellektuella och fysiska funktionsnedsättningar. Med dramapedagogiken som redskap undersöker de både sin egen identitet och samspelet med andra människor. Lärarpanelen följer upp med samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Elevhälsans betydelse

Avsnitt 14 av 29

Tema: elevhälsa. Elevhälsan är en avgörande faktor för att eleverna ska nå kunskapsmålen. Det anser man på Ekbackens skola i Fellingsbro. Verksamhetsutvecklare Åsa Jönsson berättar om skolans vision för varje elev: rätt till maximal kunskapsutveckling, rätt att känna trygghet på skolan och rätt till skolro. För att lyckas arbetar lärarna tätt ihop med elevhälsan. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Ökad psykisk hälsa

Avsnitt 15 av 29

Tema: elevhälsa. Hur uppnår man ökad psykisk hälsa i skolans värld? På Rotskärsskolan i Älvkarleby ses eleverna som sakkunniga i arbetet med elevhälsa. De vet var bristerna och problemen finns och blir delaktiga i det förebyggande arbetet för bättre fysisk och psykisk skolmiljö. Skolchef GunnMari Nordström berättar om hur vuxna och elever arbetar tillsammans med att förebygga stress, kränkningar och psykisk ohälsa. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Pedagogik och särskilt stöd

Avsnitt 16 av 29

Tema: elevhälsa. Vi besöker Friggaskolan i Östersund där man arbetar aktivt för att förekomma diagnoser och remisser. I kommunen har den gemensamma elevhälsan sökt olika sätt att förebygga koncentrations- och beteendesvårigheter i klassrummet. Skolpsykolog Niklas Fröst berättar hur kommunens skolpsykologer och pedagoger jobbar tillsammans. Eleverna får stöd att hitta strategier för sitt lärande. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler
Säsong 3
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Steget till ordinarie klass

Avsnitt 1 av 17

Tema: nyanlända och sen då? Innan många nyanlända svenskar kan delta i skolans ordinarie undervisning går de i en förberedelseklass. Forskning visar att det är viktigt hur övergången mellan förberedelseklassen och ordinarie undervisning sker. Skolinspektionen menar att få skolor har ett pedagogiskt välfungerande system för att vägleda nyanlända elever till ordinarie undervisning. Vi tittar närmare på hur man kan välkomna nyanlända svenskar in i skolans ordinarie undervisning.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Vara trygg och höra till

Avsnitt 2 av 17

Tema: nyanlända och sen då? Nyanlända elever kan uppleva otrygghet när de går från en förberedelseklass till ordinarie undervisning. Känslan kan bero på olika saker som en rädsla för mobbning eller utfrysning. Forskning har visat på att extra stöttning i undervisningen och psykosocialt stöd ökar nyanlända elevers möjligheter att lyckas i skolan. Vi ser närmare på vad psykosocialt stöd innebär och hur pedagoger kan ge nyanlända svenskar trygghet i skolan.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Att utveckla kunskaperna

Avsnitt 3 av 17

Tema: nyanlända och sen då? Hur stöttar man bäst eleverna i undervisningen så att de inte förlorar kunskap i de andra ämnena för att de inte kan svenska? I gymnasiet Lindesskolan möter vi Agneta Guhrén och hennes kolleger. För att öka motivationen bland nyanlända elever har skolan skapat en individanpassad modell för skolarbetet. En av grundbultarna i den är att eleverna i enskilda ämnen kan gå vidare till nästa steg oavsett när på läsåret de blir klara.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hitta till forskningen

Avsnitt 4 av 17

Tema: forskning i klassrummet. Hur kan lärare hitta forskning som de kan använda i klassrummet? Vad finns det för arenor där de kan ta del av den forskning som finns? Vad finns det för arenor där forskare och lärare kan mötas? I Skåne driver en grupp forskarutbildade lärare producentkooperativet VIS, Vetenskap i skolan, för att göra ny forskning lättillgänglig för lärare ute i kommunernas skolor.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Teori i praktiken

Avsnitt 5 av 17

Tema: forskning i klassrummet. Hur kan man som lärare göra sin undervisning bättre med hjälp av forskning? På Globala gymnasiet i Stockholm är många gymnasielärare forskarutbildade. Tillsammans har dessa gymnasielärare börjat erbjuda grundskolelärare fortbildning i ämnesdidaktik. På seminarieträffar diskuterar lärarna olika teoretiska begrepp. Grundskolelärarna kan sedan utifrån diskussionerna skapa praktiskt undervisningsmaterial.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Ett forskande förhållningssätt

Avsnitt 6 av 17

Tema: forskning i klassrummet. Hur kan lärare använda ett forskande förhållningssätt i vardagen? De flesta lärare har ett forskande förhållningssätt till sin undervisning. De omprövar sin undervisning, utvärderar lektioner och tar med sig resultaten till kommande undervisningstillfällen. Samma forskande förhållningssätt kan användas utanför undervisningen. Det innebär att man, enskilt eller tillsammans med kollegor, systematiskt utvärderar och omprövar vardagshändelser.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Lärande för hållbar utveckling

Avsnitt 7 av 17

Tema: hållbar utveckling. Förutsättningar för lärande för hållbar utveckling (LHU) är delaktighet, reflektion och olika perspektiv. Men vad är LHU? Hur får man in de globala målen i skolans vardag på olika stadier och på både lektioner och raster? Vi följer arbetet under en dag på förskolan Tomtebogårdsskolan i Umeå. Gäster i studion: förskolelärare Christine Jokijärvi, lågstadielärare Martin Holmgren och Mari Winter, lärare åk 6.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hållbart i alla ämnen

Avsnitt 8 av 17

Tema: hållbar utveckling. Förutsättningar för lärande för hållbar utveckling (LHU) är delaktighet, reflektion och olika perspektiv. Hur kan skolan arbeta ämnesövergripande inom LHU? Hur kan lärande om hållbar utveckling se ut i olika skolämnen? Vi följer arbetet under en dag på Skarpatorpsskolan i Skarpnäck. Gäster i studion: lärarna Gunni Karlsson, Mia Möller och Maria Hansson från Skarpatorpsskolan.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hållbara initiativ

Avsnitt 9 av 17

Tema: hållbar utveckling. Hur kan skolan främja hållbara elevinitiativ? I skolans styrdokument står att skolan dels ska ge eleverna handlingskompetens och dels bidra till en hållbar samhällsutveckling. Hur kan detta ske i praktiken? Vi besöker Johannebergsskolan Elyseum som arbetar med hållbar utveckling i kombination med entreprenöriellt lärande. Gäster i studion: grundskolelektor Ingela Bursjöö, försteläraren Cecilia Lind och läraren Sandra Löfberg.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hjärnan och inlärning

Avsnitt 10 av 17

Det är genom vårt sinnessystem som vi uppfattar och tolkar vår omvärld. Skolan kan genom auditiva, motoriska och visuella hjälpmedel få eleverna att lära sig effektivare. Vi besöker Örnässkolan i Luleå där lärarna arbetar med tester för att förbättra elevernas inlärning och minne. Gäster i studion är lärarna Anna Sandsten, Hans Törnkvist och Maria Nygård.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hjärnan och motivationen

Avsnitt 11 av 17

Skolan motiverar eleverna med yttre medel som beröm och betyg. Om man som lärare också kommer åt att aktivera elevernas inre motivation stöder man dem till att tro mer på sig själva och bli mer självgående. Den vägen lär de sig också mer, säger Mattias Dahlberg på Spångholmsskolan i Bara. Gäster i studion är lärarna Fredrik Berggren, Linda Sonesson och Mattias Dahlberg.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hjärnans kondition

Avsnitt 12 av 17

Kan man träna sin hjärna att bli smartare? På Kattegattgymnasiet i Halmstad har lärarna undersökt frågan. Gymnasiet började med ett system med hjärngym för att minska elevernas skolstress och ge bättre förutsättningar för inlärning. Tester visar att unga människors hjärnor förstärks av fysisk aktivitet - de blir mer koncentrerade, minns bättre, tål stress och blir mer kreativa.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Källkritisk förmåga

Avsnitt 13 av 17

Eric Haraldsson är bibliotekarie på Ringsbergskolan i Växjö. Han är lika ofta tillsammans med lärarna i klassrummen som han är i biblioteket. Målet är att ge eleverna redskap att bli kritiska mediekonsumenter. Källkritiken behöver vara integrerad i undervisningen, menar Eric. "Jag är det ifrågasättande filtret som kompletterar lärarnas ämneskompetens."

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Programmering

Avsnitt 14 av 17

Alla behöver inte bli programmerare, men alla behöver veta vad kodning är och hur det används. På Helenelundsskolan i Sollentuna har programmering en självklar plats i teknikundervisningen. Läraren Emma Forsberg vill att eleverna både ska träna problemlösning och förstå grunderna i programmering. Hon menar att det alltid finns en människa bakom allt en dator kan göra.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Digital undervisning

Avsnitt 15 av 17

På Alviksskolan i Luleå har några lärare byggt upp en digital miljö där man kan arbeta ämnesövergripande. De kallar konceptet "Storyfication". Eleverna tar sig an olika uppdrag med stort engagemang. Katarina Eriksson säger att de digitala verktygen bidrar till variation i undervisningen men att det är den pedagogiska idén som styr.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Digitaliseringens påverkan

Avsnitt 16 av 17

Hur förbereder man eleverna för en digitaliserad framtid som ingen kan förutspå? Vilka förmågor behöver de träna? På Mörbyskolan i Danderyd får eleverna prova på att vara politiker genom rollspel med digitala inslag. SO-läraren Henrik Isacsson vill lära eleverna att ta in fakta och att se på frågor ur olika perspektiv för att kunna fatta bra beslut.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Att bedöma lärande

Digitala verktyg för att se elevens lärande

Patricia Díaz, lärare i engelska och spanska, säger att sociala medier och andra digitala verktyg ger lärare nya möjligheter att bedöma eleverna och ger förslag på hur lärare kan arbeta med återkoppling för att göra både bedömningen och eleverna mer synliga. Från arrangemanget Bedömning av och för lärande. Inspelat 11 september 2013. Arrangör: Skolporten.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Inspirerande matematik

Bedöma kunskaper med diagnosverktyget Diamant

Diagnosmaterialet Diamant spänner från årskurs 1 till 9. Det är tänkt som ett stöd att hjälpa lärarna bedöma eleverna, men också som en hjälp att planera undervisningen. Madeleine Löwing, konstruktör av Diamant och Maj Götefelt, undervisningsråd vid Skolverkets enhet för prov och bedömning, förklarar hur materialet är uppbyggt. Inspelat i februari 2014. Arrangör: Umeå universitet.

Fråga oss