Titta

Lärlabbet

Lärlabbet

Om Lärlabbet

Säsong 1. För lärare, med lärare, av lärare. Tanken med serien är att den ska bidra till reflektion och handlingskraft hos pedagoger kring lärandeprocesser och visa att det ständigt finns möjligheter till yrkesutveckling.

Till första programmet

Lärlabbet: Återkoppling, motivation och självkänslaDela
  1. Jobbar du i skolan och är nyfiken
    på dina kollegor idéer och kunskaper?

  2. Eller vill du ge tips och råd?

  3. Då får du inte missa "Lärlabbet" -
    för och med dig som jobbar i skolan.

  4. Betyg och bedömning
    tillhör ju livet i skolan-

  5. -men både lärare och elever
    kan känna press av prov och betyg.

  6. Nya kursplaner och skolreformer
    har förändrat bedömningsfältet.

  7. Därför ägnar vi fyra program
    åt ämnet betyg och bedömning.

  8. I dag pratar vi om återkoppling.
    Hur gör man och hur viktigt är det?

  9. Kan det bidra till motivation
    och självkänsla hos eleven?

  10. Med oss i dag har vi:

  11. UllaCarin Boes, lärare i svenska
    och kommunikation i Karlstad.

  12. UllaCarin brinner
    för relationell pedagogik.

  13. Mårten Sahlin, matte- och NO-lärare
    på Romaskolan på Gotland.

  14. Han har skrivit boken
    "Arbeta formativt i NO".

  15. Han formar undervisningen
    efter elevernas återkoppling.

  16. Jessica Björnwall, högstadielärare
    i svenska som andraspråk i Östersund.

  17. Hon vill att eleverna känner att de
    kan och att förväntningarna är höga.

  18. Välkomna hit!
    Vad är återkoppling för er?

  19. För mig är det både feedback,
    att tala om vad eleven gjorde bra-

  20. -men även feedforward.
    Man talar om vart eleven ska-

  21. -och hur han eller hon
    kan tänka nästa gång.

  22. En kombination
    av feedback och feedforward.

  23. Det är ett verktyg
    som synliggör lärandet.

  24. Som du säger: Feedback och att
    prata om vad eleverna ska jobba med.

  25. Något som ingår
    i vardagen med eleverna-

  26. -för att de ska utvecklas
    i sitt skolarbete.

  27. Jag brukar jämföra med sjukvården.

  28. En läkare ser alltid till
    att träffa sin patient först-

  29. -för att ställa en diagnos.
    Under arbetets gång återkopplar man:

  30. "Stämmer det här?
    Går det som det ska?"

  31. Jag tänker så med lärandet.
    Jag vill träffa eleverna-

  32. -göra stickprov
    och se var de befinner sig.

  33. "Har de greppat det vi gjorde
    eller måste jag ta om det?"

  34. Ni får snart prata mer.
    Svenskläraren Olle Karlgren i Bromma-

  35. -har funderat på
    hur bedömning kan öka lärandet.

  36. Tillsammans med kollegor har han
    utvecklat en mer direkt återkoppling.

  37. Jag heter Olle Karlgren och
    är svensklärare på Höglandsskolan.

  38. Jag har arbetat här
    och som lärare i tio år.

  39. Kolla igenom era återgivanden
    av händelseförloppet.

  40. Markera saker som ni kanske
    bör utveckla eller kan stryka helt.

  41. Fundera på hur effektiva ni är.
    Jag går runt och hjälper till.

  42. Efter några år här började jag
    samarbeta med några kollegor.

  43. Vi var några stycken som intresserade
    oss för hur bedömning kan användas.

  44. Inte som ett sätt att sätta betyg,
    utan för att lära sig mer.

  45. Vi pushade varandra,
    prövade olika metoder och läste på.

  46. Det är viktigt på många sätt.
    För eleverna, med tanke på betygen-

  47. -men också för föräldrarna
    och själva lärandet.

  48. Vad gör den här eleven bra?
    Finns det något som går att utveckla?

  49. -Varsågoda.
    -En självklar sak...

  50. ...var att jag skrev kommentarer
    som eleverna aldrig använde.

  51. Provet var avklarat,
    och vi hade gått vidare.

  52. Jag tänkte väl att de skulle titta på
    det nästa gång de skrev en uppgift-

  53. -men proven slängs ju när eleverna
    har sett betyget eller poängen.

  54. Kommentarerna som tog mig ganska
    lång tid att göra var meningslösa.

  55. Jag började skriva kommentarer
    under tiden-

  56. -eller så fick eleverna skriva om
    utifrån kommentarerna.

  57. Där blev det en uppenbar skillnad.

  58. Varför ge eleverna något
    som de inte använder?

  59. Reaktionerna blev roliga:
    "Då kan vi ju förbättra texterna."

  60. "Precis. Det är det som är poängen -
    att ni ska få ett bättre resultat."

  61. Det är ju det lärande går ut på.

  62. Det var väldigt tidskrävande
    att kommentera nästan varje uppgift.

  63. Det gick när jag hade färre grupper,
    men nu har jag mer undervisning-

  64. -och då går det inte längre.
    Jag gör det någon gång per termin-

  65. -och niorna får extra tid
    eftersom de ska ha slutbetyg.

  66. Jag har hittat andra sätt, som
    kollektiv respons eller checklistor.

  67. De kan få titta på varandras texter
    utifrån ett formulär.

  68. Eller en kombination.

  69. Jag brukar också lyfta goda exempel
    från elevernas texter i helklass-

  70. -så att de får diskutera dem.

  71. Ni kommer att få en post-it-lapp.
    Fundera och skriv kortfattat:

  72. Hur hjälpfullt var det
    att få se elevexempel-

  73. -och få den här generella
    återkopplingen till era egna texter.

  74. Fundera och formulera det kortfattat.

  75. Den tydligaste effekten
    är att en massa småfel försvinner.

  76. Man får lättare eleverna på rätt spår
    och kan visa dem vad som är viktigt.

  77. Fokuset blir tydligare. Jag kan nog
    göra lite luddigare uppgifter också.

  78. Förut kunde jag ställa frågor
    och inte riktigt få svar på dem.

  79. Och så blir man lite frustrerad
    för att det inte går att bedöma.

  80. I dag kan jag
    ställa ganska öppna frågor-

  81. -för att de ska ha frihet
    att tänka själva.

  82. Jag kan ändå styra dem
    med återkopplingen.

  83. -Vad säger ni om arbetssättet?
    -Jag tycker att Olle gör många rätt.

  84. De verkar ha diskuterat aktuell
    forskning om vad som fungerar-

  85. -och att återkoppling är viktigt.

  86. Jag tänker att skolan måste försöka
    få det att gå snabbare-

  87. -så att det inte
    blir så tidskrävande.

  88. Han jobbar med checklistor.
    Det gör jag också.

  89. Jag känner att det är tidsbesparande
    att man har...

  90. Man kan byta med kompisen, göra
    kamratbedömning och kolla varandras.

  91. Jag vet ju inte om han gör så, men...

  92. Med checklistor
    tar man bort basala fel.

  93. Jag som lärare slipper få in
    en text utan styckeuppdelning.

  94. De gör en del själva, och
    återkopplingen blir ganska direkt.

  95. De gör själva viss återkoppling.

  96. Det är ju viktigare att de får
    återkoppling under arbetets gång-

  97. -än att de får en fyllig återkoppling
    när det är över.

  98. Känner ni igen det han beskrev
    med att eleverna slängde proven?

  99. Det är ett avslutat kapitel för dem.
    Därför måste man hitta andra former.

  100. Vi vill ju att de ska komma vidare.
    Det var något annat...

  101. Jo! Om man till exempel
    har en uppsats och gör en bedömning-

  102. -så ska man aldrig skriva ett betyg,
    för eleven tittar bara på betyget.

  103. Texten blir oväsentlig, så redan där
    har man lagt ner jobb i onödan.

  104. -Därför måste man flytta fokus.
    -Han nämner ingen lärplattform.

  105. Jag antar att de har en.
    Vi har Itslearning.

  106. Man skriver kommentarer där.

  107. Eleverna gick ju inte tillbaka till
    kommentarerna utan slängde provet.

  108. På Itslearning ligger det kvar.

  109. "Jag ska skriva en ny text.
    Vad skulle jag tänka på?"

  110. Är de här post-it-lapparna
    något som ni jobbar med?

  111. Det är det man kallar "exit ticket".

  112. Jag använder det jättemycket.
    Det är ju ganska mycket stoff i NO.

  113. Då är det ett väldigt effektivt sätt
    att testa om eleverna är med.

  114. På min skola har alla elever iPads,
    så vi kan använda digitala verktyg.

  115. Jag kan avsluta med en kontrollfråga.

  116. Det kan vara en faktafråga eller
    om något samband som är viktigt.

  117. -Jag ser väldigt enkelt om de är med.
    -Det blir återkoppling till dig.

  118. -Vågar de vara ärliga?
    -Ja. Kanske för att det är anonymt.

  119. I början i sjuan finns det självklart
    elever som skriver oväsentligheter.

  120. Men när de märker att det ger något
    att förklara att man inte förstår-

  121. -så är det enklare
    än att gå till Mårten.

  122. Det blir din uppgift att ge eleverna
    återkoppling på återkopplingen...

  123. -...så att de ser ett resultat.
    -Det blir väldigt snabbt. Suveränt.

  124. Olle jobbar ju som svensklärare,
    och de hade skrivit uppsatser.

  125. Jag tycker att det är svårt
    att jobba med handskrivna texter.

  126. Speciellt när det bedöms formativt
    och de ska redigera sina texter.

  127. Man kanske inte kan jobba digitalt-

  128. -men jag tycker
    att det digitala gör allt enklare.

  129. -Du jobbar väl inte digitalt?
    -De skriver aldrig på papper.

  130. Du tänker på min återkoppling,
    som ofta är muntlig.

  131. Det jobbar jag jättemycket med.
    Jag bygger relationer i det mötet.

  132. Särskilt efter första texten ägnar
    jag mycket tid åt att sitta enskilt.

  133. Då går vi igenom hela texten
    och mina markeringar.

  134. Då kan de fråga vad jag menar,
    och jag får chansen att fråga:

  135. "Varför skrev du så?"
    "Du vet..."

  136. Det blir personligt, och genom
    den relationen får man förtroende.

  137. Nästa gång kan de komma och fråga:
    "Vad var det jag skulle tänka på?"

  138. Det muntliga sitter kanske kvar mer-

  139. -och jag kan visa med kroppsspråket
    att något var fantastiskt.

  140. I stället för att bara
    skriva det på Itslearning.

  141. Jag tror att det muntliga ordet
    biter mer.

  142. -Goda relationer behövs för lärande.
    -Absolut.

  143. -Hur jobbar du med återkoppling?
    -På lite olika sätt.

  144. Delvis som Olle med exit notes,
    för att utvärdera min undervisning.

  145. Jag har också Facebook-grupper,
    där det återkopplas från båda håll.

  146. Det blir en snabb feedback.
    De kan lägga in texter på eget bevåg-

  147. -om sömnvanor, när vi har diskuterat
    varför skolan börjar så tidigt.

  148. -Är det en öppen grupp?
    -Det är en grupp för min klass...

  149. ...så de ser varandras texter. De kan
    lägga in uppgifter och ge respons.

  150. -Det går väldigt fort, vilket är bra.
    -Och det finns kvar.

  151. Vi använder "en-till-en".

  152. Eleverna har alltså iPads,
    som hos er, vilket underlättar.

  153. Vi använder lärplattformar och
    elevplattformar för att kommunicera.

  154. Det går snabbare.

  155. Nu ska jag prata med någon
    som har forskat om återkoppling.

  156. Alva Appelgren har undersökt-

  157. -hur återkoppling
    påverkar motivation och prestation.

  158. Resultatet finns i en ny avhandling
    inom kognitiv neurovetenskap-

  159. -vid Karolinska institutet.

  160. Välkommen hit. Du har tittat på
    vad som händer i hjärnan-

  161. -vid olika typer av återkoppling.
    Hur har det gått till?

  162. De medverkande kommer till MR-kameran
    och gör ett inlärningstest.

  163. De gör det inne i kameran,
    så att vi kan ta bilder på hjärnorna.

  164. Vi har använt
    två olika sorters beröm-

  165. -och sett hur personerna lär sig
    uppgiften med respektive beröm.

  166. Vi använde berömmet "Du är smart"-

  167. -och jämförde det
    med "Du valde rätt".

  168. Vi ville se hur personerna påverkades
    av olika typer av beröm.

  169. -Vad såg ni?
    -Det var skillnad i hjärnaktivitet...

  170. ...vid "Du är smart"
    jämfört med "Du valde rätt".

  171. Det gav ökad aktivitet i områden
    som kan ha att göra med osäkerhet.

  172. De blev mer osäkra på sin förmåga
    av att få höra att de var smarta.

  173. De reflekterade mer över sig själva.

  174. De områden som har att göra med
    självreflektion ökade i aktivitet-

  175. -när de fick höra "Du är smart".

  176. Dessutom tittade vi på
    hur de kände sig under inlärningen.

  177. Var de stressade
    eller motiverade att fortsätta?

  178. De visade sig vara mer motiverade
    efter att ha hört "Du valde rätt"-

  179. -det mer konkreta
    som rörde deras val.

  180. De blev mer stressade
    av att höra "Du är smart".

  181. Av de två typerna av beröm-

  182. -så verkar det vara mer positivt
    att nämna uppgiften: "Du valde rätt".

  183. Ska man undvika personligt beröm?

  184. Det tycker jag inte.
    Jag har ju tittat på just inlärning.

  185. Man kan ju ge personligt beröm
    för att skapa trivsel.

  186. Men för att någon ska lära sig något-

  187. -så är det bra att förklara
    vad som var bra eller mindre bra.

  188. I stället för något som har att göra
    med ens personlighet.

  189. Det kan man bli osäker av.

  190. Ni undersökte också sambandet mellan
    motivation och uthållighet. Hur då?

  191. Vi tittade på elever som skulle göra
    en väldigt krävande minnesuppgift.

  192. De visste att de skulle hålla på
    i 50 minuter vid tjugo tillfällen.

  193. Det var väldigt tufft. Man skulle
    arbeta på sin svåraste nivå.

  194. Man började precis där det är så
    svårt som möjligt, och vi tittade...

  195. Hälften hoppade av, och den andra
    hälften gjorde klart uppgifterna.

  196. Vi undrade vad som gjorde...

  197. I förväg fick de svara på frågor
    om sin inre motivation.

  198. "Ska det bli kul?"

  199. "Tror du att du kommer behöva
    lägga ner mycket energi?"

  200. "Tror du att du klarar uppgifterna?"

  201. Frågorna mäter ens inre motivation.

  202. Det visade sig att eleverna
    som trodde att det skulle bli kul-

  203. -och att de skulle klara det
    också slutförde fler uppgifter.

  204. Vad hade de fått för typ av beröm?
    Finns det en koppling?

  205. Precis.
    Studier har visat att tidigare beröm-

  206. -kan förklara hur man tänker
    kring inlärning och ansträngning.

  207. -Har man olika mindset?
    -Just det! Vi kollade det också.

  208. Man kan tänka sig att beröm
    som har att göra med ansträngning-

  209. -att man utvecklas
    och hur man gör något, kan leda till-

  210. -att man får ett "growth mindset",
    ett utvecklande tankesätt.

  211. Vi testade elevernas tankesätt också.

  212. De som hade ett utvecklande tankesätt
    gjorde fler övningar.

  213. Beröm som har att göra med
    vad och hur, en process-

  214. -leder till att man får
    ett visst tankesätt och kämpar på.

  215. Varför ger man upp
    om man fått höra att man är smart?

  216. Det känns inte så intuitivt, men får
    man höra något om sin personlighet-

  217. -så tror man
    att det är en inneboende talang.

  218. "Så här är jag."
    Det är inte så specifikt.

  219. Man kan bli mer självreflekterande:
    "Är jag smart eller inte?"

  220. Den här osäkerheten
    som vi såg i studien.

  221. Det är ospecifikt, så man
    lär sig inte så mycket från det.

  222. Man kan få ett "fixed mindset",
    ett statiskt tankesätt.

  223. Man tänker att man är på ett visst
    sätt och inte kan göra något åt det.

  224. Man kanske tänker att det inte har
    med övning och ansträngning att göra.

  225. -De två tankesätten är ganska olika.
    -Tack för att du kom hit.

  226. Det blir intressant
    att höra vad ni säger om det här.

  227. Tänker ni på när ni ger
    personligt beröm eller processberöm?

  228. -Ja.
    -Var det något ni inte kände till?

  229. Jag kände till Carol Dwecks forskning
    om fixed och growth mindset.

  230. Jag tänker på det väldigt mycket,
    men det är jättesvårt att inte säga:

  231. "Du är så duktig.
    Det här är fantastiskt."

  232. Jag försöker bygga på
    med prestationer.

  233. Det är många elever som tror att de
    inte kan och fastnar i det statiska.

  234. Vi måste hjälpa dem att förstå att
    hinder är till för att överbyggas.

  235. Hur får man elever att anstränga sig?

  236. Man har höga förväntningar
    och förmedlar det.

  237. "Jag vet och räknar med
    att du klarar det här."

  238. På så vis kan jag som lärare
    få dem att känna motivation.

  239. -Man måste hjälpa dem på vägen.
    -Höga krav kan väl bli skrämmande?

  240. Höga krav känns negativt,
    men höga förväntningar...

  241. Jag måste tro att eleven kan nå hit.

  242. Det vore elakt att tro något annat.

  243. Man måste vara
    i nästa utvecklingszon.

  244. Inte träna på sådant man kan eller
    vara jättelångt upp på stegen.

  245. Alltid i nästa... Man måste veta
    var eleven befinner sig-

  246. -för att kunna lägga det i nästa zon.

  247. Jag tänker att man ska över en älv
    på stenar och tar ett steg i taget.

  248. Man tar inte hela klivet
    på en gång.

  249. Ibland måste man backa
    och välja en annan väg.

  250. Jag måste tyvärr avbryta.
    Vi ska tillbaka till Höglandsskolan.

  251. De har en fråga till er.

  252. All forskning jag har sett visar
    att den effektivaste återkopplingen-

  253. -är den som sker nu i stunden.
    Den ska ges här och nu.

  254. Inte nästa vecka
    när jag hunnit läsa texterna.

  255. Hur kan man få återkopplingen att
    komma närmare och bli mer direkt-

  256. -samtidigt som den blir
    tillräckligt utförlig?

  257. Ska jag ge rättvis återkoppling
    till trettio elever-

  258. -så måste jag springa omkring
    eller göra det väldigt effektivt-

  259. -så att de kan få tillbaka texten
    dagen efter med fylliga kommentarer.

  260. Det är en utmaning
    som jag gärna tar emot tips kring.

  261. -Vad har ni för tips?
    -Jag jobbar på ett yrkesgymnasium.

  262. Alla mina elever har praktiska ämnen,
    till exempel frisörämnet.

  263. Det blir en process naturligt.
    Man säger inte:

  264. "Klipp så kommer jag sen och tittar."

  265. Jag försöker ta med mig det
    till svenska och engelska.

  266. Jag kan inte säga: "Jag går ut
    ett tag och så lämnar ni in sen."

  267. Jag måste vara med och stötta
    om det är på väg åt fel håll.

  268. Jag måste vara där.

  269. -Tar det inte mycket tid?
    -Jo.

  270. -Hur får du ihop det?
    -Jag ger mindre feedback än jag vill.

  271. Eleverna måste förstå
    att det tar lång tid att lära sig.

  272. Att det är en process
    och att så småningom når man målet.

  273. Jag tror på det du säger om dialog.
    Man måste ha den i vardagen.

  274. Det går
    när man har byggt en relation.

  275. Då är det helt naturligt att
    jag sitter bredvid och pratar lite.

  276. Det behöver inte vara så stort.
    Man kan säga det i cafeterian:

  277. "Jag har läst din text.
    Gör så här och skicka in på nytt."

  278. Jag tänker mycket kring...

  279. ...att det också går
    att ge återkopplingen i helklass.

  280. Om jag frågar
    om fotosyntes och cellandning-

  281. -och märker att många inte kan det...
    I stället för personlig feedback-

  282. -så kan jag ta det i helklass
    eftersom många behövde höra det här.

  283. Då tar jag det där. Ibland ser jag
    att en eller två behöver något.

  284. -Då kan jag anpassa mig till dem.
    -Kan man fånga upp det här...

  285. ...i någon grupp på sociala medier?
    Den här typen av...

  286. Där kan man använda feedback
    mot gruppen-

  287. -men också mot enskilda personer
    genom olika chattar.

  288. Sen kan de ge feedback
    på mig och min lektion-

  289. -genom att jag ber dem
    tala om på Facebook vad de tyckte.

  290. För att... Att använda forum där våra
    elever befinner sig är superviktigt.

  291. Angående exit notes: Har du
    goda relationer med dina elever-

  292. -så känner de nog
    att de kan ge rätt typ av respons.

  293. Jag är ju inte ute efter-

  294. -att eleverna ska ge mig ett omdöme
    om min undervisning.

  295. Jag vill veta vad de har lärt sig.
    Då ser jag hur det har fungerat.

  296. Jag frågar aldrig:
    "Var det en bra lektion?"

  297. Jag kollar om de klarar lärandemålen.
    Då var det ju en bra lektion.

  298. Det handlar inte om att jag
    som person ska fråga om det var bra.

  299. Det handlar om att fråga
    efter det de skulle ta med sig.

  300. Det blir slutorden.
    Tack för att ni kom.

  301. Ni får prata mer i eftersnacket.

  302. Nästa program
    handlar om sambedömning.

  303. Hur jobbar man kollegialt
    kring bedömning?

  304. Prata gärna vidare på sociala medier
    under hashtaggen Lärlabbet-

  305. -eller kolla in eftersnacket
    som följer nu på vår blogg.

  306. Alva, kom hit du också.
    Hur känns det?

  307. Textning: Per Lundgren
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Återkoppling, motivation och självkänsla

Avsnitt 13 av 17

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Tema: betyg och bedömning. Efter några års experimenterande har svenskaläraren Olle Carlgren på Höglandsskolan i Bromma hittat den för honom bästa metoden för systematisk återkoppling till eleverna. - Det är inte det första utkastet som eleverna lämnar in som är det viktigaste, utan det eleverna faktiskt lär sig under tiden, menar Olle.

Ämnen:
Pedagogiska frågor
Ämnesord:
Betygsättning, Pedagogik, Pedagogisk metodik, Undervisning, Utvärdering, Utvärderingsmetodik
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i Lärlabbet

Säsong 1
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Se mobbning

Avsnitt 1 av 17

Att jobba framgångsrikt mot mobbning är svårt. En metod som fungerar på en skola, fungerar inte nödvändigtvis på en annan. Många konflikter i skolan startar på rasten. På Håstaskolan i Hudiksvall lyckas man minska mobbningen med hjälp av gemensamma rastaktiviteter. Vi träffar skolans rektor Hege Arola.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Samverkan

Avsnitt 2 av 17

Tema: mobbning. Ofta börjar mobbning på skolan och fortsätter sedan på fritiden. Men ibland är det tvärtom, konflikter som börjar efter skoltid följer med in i klassrummet nästa dag. Vilket ansvar har skolan för hur eleverna mår och vad de gör på sin fritid? Hur kan skolan samarbeta med föräldrar, föreningar eller andra delar av samhället för att förebygga mobbning efter skoltid?

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Nätmobbning

Avsnitt 3 av 17

Konflikter som uppstår i skolan fortsätter ofta ute på nätet. Hur ska skolan jobba med mobbningen som sker på nätet? Och är det verkligen skolans ansvar? Vi besöker Drottning Blankas gymnasium i Stockholm där rektor Norma Aznar har bestämt att de måste ta tag i nätmobbningen. De använder bland annat en app där eleverna när som helst på dygnet kan anmäla vad de ser eller råkar ut för.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Skolmiljö

Avsnitt 4 av 17

Tema: mobbning. Hur mycket påverkar skolmiljön mobbningen? Och hur kan man jobba med skolmiljön för att motverka mobbning? Vi besöker nya Raketskolan i Kiruna, en skola arkitektritad för att förebygga mobbning och utanförskap. En som lockades av den här miljön och arbetet på skolan är läraren Maria Isaksson.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Normer

Avsnitt 5 av 17

Tema: mobbning. Normer och värderingar sätts tidigt i livet. Hur kan skolan jobba med normer och värderingar för att förhindra mobbning? Det pedagogiska arbetet på förskolan Rörmokaren går ut på att jobba normkritiskt - mot utanförskap och mobbning. Vi träffar förskolläraren Camilla Liljedahl.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Ansvar

Avsnitt 6 av 17

Tema: mobbning. Hur ser ansvaret ut när mobbning är ett faktum? Har eleverna något ansvar? Vi besöker Östergårdsskolan i Halmstad, där man jobbar med kamratstödjare. Det innebär att några elever bland annat ska hålla koll och rapportera till vuxna om de ser att någon blir mobbad. Metoden har varit omdiskuterad och en del menar att det är fel att lägga ansvaret på eleverna. Samtidigt sker ofta mobbning när skolpersonal inte är närvarande. Anna Wälivaara som är lärare på skolan tycker att kamratstödjare, som en del i ett större antimobbningsarbete, fungerar bra.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Teknikstöd

Avsnitt 7 av 17

Tema: specialpedagogik. Teknikstöd i form av datorer, surfplattor och mobiler används ofta i skolmiljön. Om elever och lärare ökar kunskapen och medvetenheten kring den nya tekniken, lyckas barn i behov av särskilt stöd mycket bättre, säger specialpedagog Ulrika Jonson, Vallaskolan i Södertälje.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Inkludering

Avsnitt 8 av 17

Tema: specialpedagogik. Hur kan skolor lyckas med inkludering? På Rannebergsskolan i Angered har man anställt inkluderingspedagogen Lena Ekstrand. Hennes uppgift är att få alla att känna sig inkluderade.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Flerspråkighet

Avsnitt 9 av 17

Tema: specialpedagogik. Den enskilt svåraste uppgiften för specialpedagogen Anna Hansson på Angereds gymnasium är att kunna utläsa om en nyanländ elev med annat modersmål än svenska har en språkstörning eller av andra skäl inte har den språkprogression man kan förvänta sig i en viss ålder. För att kunna göra en fullständig kartläggning måste det finnas personer på skolan med pedagogisk bakgrund som talar elevernas språk, menar Anna Hansson. Det är en av lösningarna på Angereds gymnasium.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Tidigt stöd

Avsnitt 10 av 17

Tema: specialpedagogik. Hur arbetar bra skolor och lärare för att i tid upptäcka och ge rätt stöd? Vissa forskare menar att Finlands framgångsrika skola bland annat beror på att eleverna redan från tidig skolålder får det stöd de har behov av. Ungefär 20 % av Finlands skolelever har någon gång fått extra stöd för någon typ av skolsvårighet. Prorektor Annika Lassus och specialpedagog Lilian Vestergren på Övningsskolan i Vasa i Finland menar att det är extra viktigt att lägga mycket resurser tidigt på terminen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Elevens förståelse

Avsnitt 11 av 17

Tema: betyg och bedömning. Malin Carlsson är lärare i årskurs F-3 på Lindblomskolan i Hultsfred. Tillsammans med eleverna har hon utvecklat en PP-vägg. Det är en plansch där det tydligt anges vad man måste kunna inom ett visst ämne för att uppnå målen. Eleverna kan utgå från PP-väggen när de själva ska bedöma hur långt de har kommit i sitt eget lärande. Malin menar att det är viktigt att eleverna redan från början får vara med och bestämma hur de ska uppnå målen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Olika bedömningsunderlag

Avsnitt 12 av 17

Tema: betyg och bedömning. Det finns fler former av underlag än det skriftliga. Muntlig redovisning, grupparbeten, filmproduktion, blogg, podd och så vidare. Hur bedömer du som lärare dessa underlag? Hur mycket frirum har lärare i ett myndighetsutövande fält? Vi träffar Camilla Askebäck Diaz som är lärare i matematik, NO och förstelärare i digitala verktyg på Södermalmsskolan i Stockholm. För henne är det en självklarhet att bedömningen även sker i de digitala verktygen. Hon berättar hur hon jobbar med det.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Återkoppling, motivation och självkänsla

Avsnitt 13 av 17

Tema: betyg och bedömning. Efter några års experimenterande har svenskaläraren Olle Carlgren på Höglandsskolan i Bromma hittat den för honom bästa metoden för systematisk återkoppling till eleverna. - Det är inte det första utkastet som eleverna lämnar in som är det viktigaste, utan det eleverna faktiskt lär sig under tiden, menar Olle.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Sambedömning

Avsnitt 14 av 17

Tema: betyg och bedömning. I Ljusdals kommun storsatsas det på sambedömning. Carina Wikström är lärare på Slottegymnasiet. Hon berättar att likvärdigheten ökar när lärarna gör sambedömningar både inom lärarkollegiet på hennes gymnasium och tillsammans med lärare på andra skolor i kommunen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Att erövra yrket

Avsnitt 15 av 17

Tema: lärarprofessionen. Lärlabbet besöker Knutbyskolan och Christina Maelan. Hon är förstelärare och handledare till lärarstudenter som ska omsätta teori till praktik. Lyhördhet och respekt är två av de allra viktigaste komponenterna för att bli en bra lärare, säger Christina och hennes lärarstudent Georgios Varitmadis håller med. Studiogäster följer upp med samtal.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Den lärande läraren

Avsnitt 16 av 17

Tema: lärarprofessionen. Modersmålsläraren Tülay Gürgüns arbetsvecka ser ut som sina kollegors, men till skillnad från de flesta andra lärare ägnar hon nästan all sin fritid åt att ta in information från den digitala världen. På sin blogg samlar hon allt som kan vara intressant för pedagoger i form av övningar och pedagogiska spel. Tülay tycker att hela synsättet på hur lärare kan fortbildas inom det här området måste förändras. Studiogäster följer upp med samtal.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Framtidens lärande

Avsnitt 17 av 17

Tema: lärarprofessionen. Agneta Hedenström är rektor för Antnässkolan utanför Luleå. Hon menar att framtidens klassrum kommer att vara kreativa ytor utan gränser. Studiogäster följer upp med samtal.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler
Säsong 2
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Mottagandet

Avsnitt 1 av 29

Tema: nyanlända elever. På onsdagar kommer nyanlända barn och ungdomar till mottagningsenheten Välkomsten i Helsingborg. Det brukar bli fullt av liv och lite rörigt när alla samlas. Personalen tar reda på vilka olika språkgrupper alla tillhör och därefter påbörjas kartläggningen. Sedan en tid tillbaka har personalen använt sig av en modell som går i linje med de direktiv Skolverket kommer ut med i början av januari 2016. "Det bästa med att göra kartläggning här istället för på skolorna är likvärdigheten, vi erbjuder ju en samlad kompetens som kanske inte alla skolor har", säger Jenny Bladh, pedagogisk utvecklingskonsult på Välkomsten. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Inkludering

Avsnitt 2 av 29

Tema: nyanlända elever. Eftersom alla elever har olika bakgrund och förutsättningar att lära sig det svenska språket kan det för vissa ta väldigt lång tid att slussas in i det "normala". Därför är det viktigt att nyanlända elever parallellt med lektionerna i svenska får samma undervisning som de andra eleverna på skolan. Den här synen blev utgångspunkten för ett omtalat projekt i Navets språkklass i Örebro. "Det har fungerat positivt, både socialiserings - och resultatmässigt", menar läraren Suzanne Gynnhammar. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Lärandet

Avsnitt 4 av 29

Tema: nyanlända elever. Vad har nyanlända för kunskaper med sig till skolan och hur kan de kunskaperna omsättas i nya kunskaper? De nyanlända elever som har Åsa Sebelius som lärare utvecklar sitt språk genom genrepedagogik. Eleverna får ämnneskunskapen med sig om de förstår i vilka sammanhang och strukturer språket finns. Enligt modellen som Åsa arbetar med kan språket vara argumenterande, berättande, återgivande eller instruerande. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Samverkan

Avsnitt 5 av 29

Tema: nyanlända elever. Tack vare envishet och en stark vilja kunde de nyanlända lärarna till slut få praktikplatser på Mariedalsskolan i Vänersborg. Nu när en termin har gått konstaterar rektor Christina Hjern att det har varit ett väldigt lyckat projekt. - Det är oerhört viktigt för dem att starta ett liv här och det är oerhört viktigt för oss med många nyanlända elever att få lärare med deras kompetens, säger hon. Med avstamp i reportaget samtalar inbjudna studiogäster kring vikten av samverkan.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Digitalisering och demokrati

Avsnitt 6 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Vad innebär en digitaliserad skola i praktiken? Vad måste lärarna kunna och vilka möjligheter finns? Läraren Ylva Pettersson har varit drivande i Katedralskolan i Skaras digitalisering. Hon anser att det viktigaste är att man som lärare vågar släppa taget och lär sig att knyta färdighet till rätt digitalt verktyg. Idag kan Ylva konstatera att hennes elevers klassrum har utvidgats. Ett exempel på detta är att återkopplingen kan komma från människor de inte känner.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Datalogiskt tänkande

Avsnitt 7 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Vad är datalogiskt tänkande och hur kan det läras ut? Maria Franzén på Högåsskolan i Knivsta är bildläraren som lär eleverna att programmera minirobotar. Hon menar att eleverna tränar många olika förmågor som matematik, logiskt och kritiskt tänkande, tal, bild och samhällskunskap när de programmerar.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Källkritik

Avsnitt 8 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Lärlabbet besöker Murgårdsskolan i Sandviken som arbetar med källkritik i alla ämnen. Vet eleverna hur informationsvägarna fungerar på internet? Eftersom vi möts av så mycket information är det en demokratifråga att elever lär sig finna, värdera och analysera information kritiskt. En lärarpanel följer upp i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Eleven som producent

Avsnitt 9 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Helena von Malortie är slöjd- och bildlärare på Mosaikskolan i Malmö. Där går nyanlända elever från årskurs 7 till 9. Hennes elever får presentera sina kreativa arbeten genom att dokumentera dem digitalt på Ipads. När filmerna visas för andra klasser blir eleverna väldigt stolta och extra motiverade att göra ett bra arbete. En lärarpanel följer upp med samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Digital didaktik

Avsnitt 10 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Varför är lärarens kompetens i medie- och informationskunnighet, MIK, så viktig? Lärlabbet tar upp det digitala perspektivet på lärarrollen och de möjligheter som IT ger. Hur, när och i vilka syften väljer lärare digitala verktyg? Det finns en uppsjö av verktyg att välja mellan när en lärare designar sin undervisning. Vilka krav ställer det på lärarna? Lärlabbet besöker Tobias Ruthenberg på Lärarhögskolan i Borås som undervisar lärare och bibliotekarier i MIK. Skolan satsar även på att integrera MIK-undervisning i grundutbildningen för lärarstudenter.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Estetikens kraft

Avsnitt 11 av 29

Tema: estetik och lärande. I skolan har de estetiska ämnena samma självständiga roll som andra ämnen. Men de stöder också annat lärande och tränar barnen i betydelsefulla framtidskompetenser som kreativitet, analysförmåga, skapande, förmåga att förstå, tolka, uttrycka och kommunicera. Lärlabbet besöker Hortlaxskolan i Piteå där eleverna i årskurs 7-9 fördjupar sig i både manuella och digitala tekniker med bildläraren Stefan Holmgren. Till skillnad från på många andra håll har man också kvar kurser i fritt skapande. Bild är kommunikation, och målet med lärprocessen är att väcka elevernas fantasi och kreativa potential.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Estetiska lärprocesser

Avsnitt 12 av 29

Tema: estetik och lärande. Vi besöker Svedala där alla kommunens förskolebarn får upptäcka sina röster och sin musikalitet med sångpedagogen Elinor Fryklund. Det handlar om att ge barnen tillgång till den egna rösten och om sång på barnens villkor. Sedan sångundervisningen infördes på förskolan har man som bonus fått se hur bland annat barnens språkliga utveckling tar stora kliv framåt, berättar förskolechefen Anette Lindh.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Estetik för alla

Avsnitt 13 av 29

Tema: estetik och lärande. Vi besöker Sannarpsgymnasiet i Halmstad där dramapedagogen Malin Norlings elever går på särskolans individuella program. Funkisar kallar hon sina skådespelare, som alla har olika intellektuella och fysiska funktionsnedsättningar. Med dramapedagogiken som redskap undersöker de både sin egen identitet och samspelet med andra människor. Lärarpanelen följer upp med samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Elevhälsans betydelse

Avsnitt 14 av 29

Tema: elevhälsa. Elevhälsan är en avgörande faktor för att eleverna ska nå kunskapsmålen. Det anser man på Ekbackens skola i Fellingsbro. Verksamhetsutvecklare Åsa Jönsson berättar om skolans vision för varje elev: rätt till maximal kunskapsutveckling, rätt att känna trygghet på skolan och rätt till skolro. För att lyckas arbetar lärarna tätt ihop med elevhälsan. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Ökad psykisk hälsa

Avsnitt 15 av 29

Tema: elevhälsa. Hur uppnår man ökad psykisk hälsa i skolans värld? På Rotskärsskolan i Älvkarleby ses eleverna som sakkunniga i arbetet med elevhälsa. De vet var bristerna och problemen finns och blir delaktiga i det förebyggande arbetet för bättre fysisk och psykisk skolmiljö. Skolchef GunnMari Nordström berättar om hur vuxna och elever arbetar tillsammans med att förebygga stress, kränkningar och psykisk ohälsa. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Pedagogik och särskilt stöd

Avsnitt 16 av 29

Tema: elevhälsa. Vi besöker Friggaskolan i Östersund där man arbetar aktivt för att förekomma diagnoser och remisser. I kommunen har den gemensamma elevhälsan sökt olika sätt att förebygga koncentrations- och beteendesvårigheter i klassrummet. Skolpsykolog Niklas Fröst berättar hur kommunens skolpsykologer och pedagoger jobbar tillsammans. Eleverna får stöd att hitta strategier för sitt lärande. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler
Säsong 3
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Steget till ordinarie klass

Avsnitt 1 av 17

Tema: nyanlända och sen då? Innan många nyanlända svenskar kan delta i skolans ordinarie undervisning går de i en förberedelseklass. Forskning visar att det är viktigt hur övergången mellan förberedelseklassen och ordinarie undervisning sker. Skolinspektionen menar att få skolor har ett pedagogiskt välfungerande system för att vägleda nyanlända elever till ordinarie undervisning. Vi tittar närmare på hur man kan välkomna nyanlända svenskar in i skolans ordinarie undervisning.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Vara trygg och höra till

Avsnitt 2 av 17

Tema: nyanlända och sen då? Nyanlända elever kan uppleva otrygghet när de går från en förberedelseklass till ordinarie undervisning. Känslan kan bero på olika saker som en rädsla för mobbning eller utfrysning. Forskning har visat på att extra stöttning i undervisningen och psykosocialt stöd ökar nyanlända elevers möjligheter att lyckas i skolan. Vi ser närmare på vad psykosocialt stöd innebär och hur pedagoger kan ge nyanlända svenskar trygghet i skolan.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Att utveckla kunskaperna

Avsnitt 3 av 17

Tema: nyanlända och sen då? Hur stöttar man bäst eleverna i undervisningen så att de inte förlorar kunskap i de andra ämnena för att de inte kan svenska? I gymnasiet Lindesskolan möter vi Agneta Guhrén och hennes kolleger. För att öka motivationen bland nyanlända elever har skolan skapat en individanpassad modell för skolarbetet. En av grundbultarna i den är att eleverna i enskilda ämnen kan gå vidare till nästa steg oavsett när på läsåret de blir klara.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hitta till forskningen

Avsnitt 4 av 17

Tema: forskning i klassrummet. Hur kan lärare hitta forskning som de kan använda i klassrummet? Vad finns det för arenor där de kan ta del av den forskning som finns? Vad finns det för arenor där forskare och lärare kan mötas? I Skåne driver en grupp forskarutbildade lärare producentkooperativet VIS, Vetenskap i skolan, för att göra ny forskning lättillgänglig för lärare ute i kommunernas skolor.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Teori i praktiken

Avsnitt 5 av 17

Tema: forskning i klassrummet. Hur kan man som lärare göra sin undervisning bättre med hjälp av forskning? På Globala gymnasiet i Stockholm är många gymnasielärare forskarutbildade. Tillsammans har dessa gymnasielärare börjat erbjuda grundskolelärare fortbildning i ämnesdidaktik. På seminarieträffar diskuterar lärarna olika teoretiska begrepp. Grundskolelärarna kan sedan utifrån diskussionerna skapa praktiskt undervisningsmaterial.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Ett forskande förhållningssätt

Avsnitt 6 av 17

Tema: forskning i klassrummet. Hur kan lärare använda ett forskande förhållningssätt i vardagen? De flesta lärare har ett forskande förhållningssätt till sin undervisning. De omprövar sin undervisning, utvärderar lektioner och tar med sig resultaten till kommande undervisningstillfällen. Samma forskande förhållningssätt kan användas utanför undervisningen. Det innebär att man, enskilt eller tillsammans med kollegor, systematiskt utvärderar och omprövar vardagshändelser.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Lärande för hållbar utveckling

Avsnitt 7 av 17

Tema: hållbar utveckling. Förutsättningar för lärande för hållbar utveckling (LHU) är delaktighet, reflektion och olika perspektiv. Men vad är LHU? Hur får man in de globala målen i skolans vardag på olika stadier och på både lektioner och raster? Vi följer arbetet under en dag på förskolan Tomtebogårdsskolan i Umeå. Gäster i studion: förskolelärare Christine Jokijärvi, lågstadielärare Martin Holmgren och Mari Winter, lärare åk 6.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hållbart i alla ämnen

Avsnitt 8 av 17

Tema: hållbar utveckling. Förutsättningar för lärande för hållbar utveckling (LHU) är delaktighet, reflektion och olika perspektiv. Hur kan skolan arbeta ämnesövergripande inom LHU? Hur kan lärande om hållbar utveckling se ut i olika skolämnen? Vi följer arbetet under en dag på Skarpatorpsskolan i Skarpnäck. Gäster i studion: lärarna Gunni Karlsson, Mia Möller och Maria Hansson från Skarpatorpsskolan.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hållbara initiativ

Avsnitt 9 av 17

Tema: hållbar utveckling. Hur kan skolan främja hållbara elevinitiativ? I skolans styrdokument står att skolan dels ska ge eleverna handlingskompetens och dels bidra till en hållbar samhällsutveckling. Hur kan detta ske i praktiken? Vi besöker Johannebergsskolan Elyseum som arbetar med hållbar utveckling i kombination med entreprenöriellt lärande. Gäster i studion: grundskolelektor Ingela Bursjöö, försteläraren Cecilia Lind och läraren Sandra Löfberg.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hjärnan och inlärning

Avsnitt 10 av 17

Det är genom vårt sinnessystem som vi uppfattar och tolkar vår omvärld. Skolan kan genom auditiva, motoriska och visuella hjälpmedel få eleverna att lära sig effektivare. Vi besöker Örnässkolan i Luleå där lärarna arbetar med tester för att förbättra elevernas inlärning och minne. Gäster i studion är lärarna Anna Sandsten, Hans Törnkvist och Maria Nygård.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hjärnan och motivationen

Avsnitt 11 av 17

Skolan motiverar eleverna med yttre medel som beröm och betyg. Om man som lärare också kommer åt att aktivera elevernas inre motivation stöder man dem till att tro mer på sig själva och bli mer självgående. Den vägen lär de sig också mer, säger Mattias Dahlberg på Spångholmsskolan i Bara. Gäster i studion är lärarna Fredrik Berggren, Linda Sonesson och Mattias Dahlberg.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hjärnans kondition

Avsnitt 12 av 17

Kan man träna sin hjärna att bli smartare? På Kattegattgymnasiet i Halmstad har lärarna undersökt frågan. Gymnasiet började med ett system med hjärngym för att minska elevernas skolstress och ge bättre förutsättningar för inlärning. Tester visar att unga människors hjärnor förstärks av fysisk aktivitet - de blir mer koncentrerade, minns bättre, tål stress och blir mer kreativa.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Källkritisk förmåga

Avsnitt 13 av 17

Eric Haraldsson är bibliotekarie på Ringsbergskolan i Växjö. Han är lika ofta tillsammans med lärarna i klassrummen som han är i biblioteket. Målet är att ge eleverna redskap att bli kritiska mediekonsumenter. Källkritiken behöver vara integrerad i undervisningen, menar Eric. "Jag är det ifrågasättande filtret som kompletterar lärarnas ämneskompetens."

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Programmering

Avsnitt 14 av 17

Alla behöver inte bli programmerare, men alla behöver veta vad kodning är och hur det används. På Helenelundsskolan i Sollentuna har programmering en självklar plats i teknikundervisningen. Läraren Emma Forsberg vill att eleverna både ska träna problemlösning och förstå grunderna i programmering. Hon menar att det alltid finns en människa bakom allt en dator kan göra.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Digital undervisning

Avsnitt 15 av 17

På Alviksskolan i Luleå har några lärare byggt upp en digital miljö där man kan arbeta ämnesövergripande. De kallar konceptet "Storyfication". Eleverna tar sig an olika uppdrag med stort engagemang. Katarina Eriksson säger att de digitala verktygen bidrar till variation i undervisningen men att det är den pedagogiska idén som styr.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaLärlabbet

Digitaliseringens påverkan

Avsnitt 16 av 17

Hur förbereder man eleverna för en digitaliserad framtid som ingen kan förutspå? Vilka förmågor behöver de träna? På Mörbyskolan i Danderyd får eleverna prova på att vara politiker genom rollspel med digitala inslag. SO-läraren Henrik Isacsson vill lära eleverna att ta in fakta och att se på frågor ur olika perspektiv för att kunna fatta bra beslut.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Inspirerande matematik

Vilka elever behöver särskilt stöd i matte?

Vad behöver man tänka på när man har en elev med särskilda behov i klassrummet? Inkludering socialt och didaktiskt är särskilt viktigt. Helena Roos, lärare vdi Linnéuniversitetets speciallärarprogram, och Anette Bagger, lärarutbildare vid Umeå universitet, berättar om sina erfarenheter. Inspelat i februari 2014. Arrangör: Umeå universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaSkolministeriet

Skolval - lek eller nytta?

Vi tittar närmare på skolornas demokratiuppdrag och hur ett skolval passar in i den bilden. På närmare 1 800 skolor landet över har det arrangerats skolval. Här möter vi elever och lärare från skolor med olika sätt att förbereda sig. Demokratiminister Birgitta Ohlsson (FP) och Mattias Hallberg, ordförande i Sveriges elevkårer, berättar hur de ser på skolvalens roll.

Fråga oss