Titta

Lärlabbet

Lärlabbet

Om Lärlabbet

Säsong 1. För lärare, med lärare, av lärare. Tanken med serien är att den ska bidra till reflektion och handlingskraft hos pedagoger kring lärandeprocesser och visa att det ständigt finns möjligheter till yrkesutveckling.

Till första programmet

Lärlabbet: SambedömningDela
  1. Jobbar du i skolan och är nyfiken
    på dina kollegors idéer-

  2. -erfarenheter och kunskaper, eller
    vill du dela med dig av dina tankar-

  3. -då har du kommit rätt. "Lärlabbet"
    är programmet för dig i skolan.

  4. Betyg och bedömning
    är en självklar del av skolan.

  5. Men det hindrar inte
    att lärare och elever känner press.

  6. Med nya kursplaner och reformer
    har det hänt mycket inom bedömningen.

  7. Därför dyker vi ner i det
    i fyra program.

  8. I dag ska vi prata om sambedömning.

  9. Hur jobbar man med bedömning,
    och vilka möjligheter ger det?

  10. Med oss i dag har vi Anna Runberger,
    lärare i svenska och historia-

  11. -samt förstelärare på Almåsgymnasiet
    i Borås. Anna ser arbetet-

  12. -som en utmaning, men allt är
    möjligt. Man måste hitta nya vägar.

  13. Annika Buregård Eklund,
    samhällskunskap och beteendeämnen-

  14. -på Schillerska gymnasiet i Göteborg.

  15. Hon har arbetat
    med sambedömning i femton år.

  16. Magnus Blixt, lågstadielärare
    på Glömstaskolan i Huddinge.

  17. Magnus vill se en likvärdig skola-

  18. -där eleverna kan finna
    och utveckla sin potential.

  19. Varmt välkomna hit. Hur kommer det
    sig att ni började med sambedömning?

  20. Vi började jobba
    med formativ bedömning.

  21. Då var vi tvungna att komma överens
    om kunskapskrav och kurser.

  22. Sen har vi jobbat mycket
    med nationella prov i svenska.

  23. Det har lett vidare till ett mer
    genomgripande arbete i mina ämnen-

  24. -som är svenska och historia.
    Vi har kanske jobbat i fem, sex år.

  25. -Annika?
    -Det har varit en gradvis utveckling.

  26. Det har varit ett eget initiativ.
    Jag och två kollegor har jobbat ihop.

  27. Nu har det mer strukturerat. För
    några år sen tog jag magisterexamen-

  28. -i lärande och bedömning.
    Jag skrev en uppsats om det.

  29. Jag läste Lundahl och Jönsson. Alla
    auktoriteter som William och så.

  30. Jag blev mer och mer inspirerad.
    Efter det började vi-

  31. -med ett utvecklingsarbete, där
    två lärare arbetar med utveckling-

  32. -sambedömning
    och kollegialt lärande och sånt.

  33. Det började när de nationella proven
    dök upp i trean.

  34. "Vi kan inte bara göra det här
    ovanpå. Hur gör vi det till nåt"-

  35. -"som blir bra för oss,
    och som vi kan lära oss nånting av?"

  36. Och då gjorde vi det tillsammans.
    Vi utformade verksamheten-

  37. -i stället för att bara vänta.
    Och vi märkte hur mycket det gav.

  38. Vi ska till Slottegymnasiet.
    Där går Carina och kollegorna-

  39. -igenom prov, så att eleverna ska få
    en mångsidig och rättvis bedömning.

  40. Jag heter Carina Wikström och
    jobbar på Slottegymnasiet i Ljusdal.

  41. Jag har svenska och engelska där.

  42. Jag är lärare för att jag tycker om
    att undervisa och umgås med ungdomar.

  43. Och jag älskar svenska och engelska.

  44. Ljusdals kommun började med
    sambedömning när de valde att satsa-

  45. -på utbildning för alla lärare
    som rörde betyg och bedömning.

  46. Vi fick gå en utbildning-

  47. -och det handlade om att vi skulle
    ha gemensamma ord för saker och ting.

  48. Det skulle finnas en röd tråd
    från grundskolan till gymnasiet.

  49. Vi gjorde gemensamma uppgifter
    och kriterier-

  50. -oavsett vilken lärare man har
    eller viket program man går på.

  51. -Det finns argument mot A.
    -B skulle jag tycka.

  52. -Riktigt snyggt.
    -Helt klart.

  53. Innan vi började med det här,
    var lärarjobbet ett ensamt jobb.

  54. Jag har jobbat i 20 år-

  55. -och när man är ny
    står man med ett schema och en klass-

  56. -och så förväntas man sköta
    allting själv. Rätta och betygsätta.

  57. Det har vi kommit ifrån.
    Vi samarbetar och diskuterar mycket-

  58. -så att man tolkar kunskapskraven
    på rätt sätt.

  59. -Tyvärr blir det ett F, eftersom...
    -Han har använt mycket från källan...

  60. ...men det finns
    inte redovisat nånstans.

  61. Vi har analyserat våra resultat,
    för att se om det har påverkat dem.

  62. Jag vet inte
    om det är lite för nytt fortfarande.

  63. Vi har utarbetat ett årshjul.

  64. Efter det att de nationella proven är
    betygsatta har vi analyskonferenser.

  65. Då tittar vi på de elever som
    har fått ett F. Varför fick de det?

  66. Den har missat instruktionen-

  67. -eller den kan inte hantera citat
    och referatmarkörer speciellt bra.

  68. Då blir det nästa års stora arbete.
    Man inleder hösten med att försöka-

  69. -åtgärda det som eleverna brast i
    på det förra nationella provet.

  70. Det är viktigt för eleverna
    att lärarna började med sambedömning.

  71. Det gör stor skillnad. De är väl
    medvetna om vilka rättigheter de har-

  72. -så de utnyttjar ofta förmånen
    att få en "second opinion".

  73. Det är inte fult att fråga en
    annan lärare. "Håller du med Carina?"

  74. Allra största vinsten för mig är nog
    att jag känner mig stärkt av-

  75. -att ha kollegorna i ryggen. Elever
    ifrågasätter gärna sina betyg.

  76. "Varför fick jag inte så?"

  77. Man har då en kollega
    att luta sig mot och prata med.

  78. Men vi säger också: "Vi var osäkra
    på ditt betyg. Å ena sidan..."

  79. Då förstår de att det är svårt
    att sätta betyg och bedöma saker.

  80. Det är inte helt lätt alla gånger.

  81. Vad säger ni om det här sättet
    att jobba?

  82. Jag känner igen det från vår skola.
    Vi började med mindre grupper-

  83. -och sen träffades vi och diskuterade
    uppsatser vi var osäkra på.

  84. Men nu sitter vi tillsammans.
    Vi läser och diskuterar hela tiden.

  85. Nyttan har varit fantastisk.

  86. Vi känner att vi har
    utvecklat vårt sätt att tänka-

  87. -vi har samsyn och vi kan diskutera
    andra saker, som de sa i klippet.

  88. Det finns en öppenhet och vi vågar
    ifrågasätta varandras bedömningar.

  89. Det är ett fantastiskt bra arbete
    de gör. Och särskilt det de säger om-

  90. -att de går igenom och gör en analys.
    Att de sen tar avstamp i det-

  91. -för att lyfta eleverna, så att
    de får möjlighet att lära sig det.

  92. Det är viktigt,
    och så finns det en trygghetsaspekt.

  93. Eleverna är trygga med bedömningen
    om nån annan tittar på det.

  94. Och lärarna.
    Det är även en kompetensutveckling.

  95. Väldigt erfarna kollegor sa att
    sambedömningen som gjordes varje år-

  96. -var den bästa kompetensutvecklingen
    vi fick.

  97. Bedömning är ändå en kärnkompetens-

  98. -och den har man
    inte jobbat så mycket med.

  99. Och det går inte att torrsimma med.
    Det måste vara nåt...

  100. Du jobbar på lågstadiet.
    Hur jobbar ni med sambedömning?

  101. Just med att utforma. Hur testar
    vi den här förmågan egentligen?

  102. Hur ska vi mäta det?
    Hur ska vi bedöma det?

  103. Om man tar de nationella proven,
    är det ju enkelt. Det är ju färdigt.

  104. Vi kan tycka mycket, men där...
    "Du tycker att det är för enkelt"-

  105. -"men nu säger Skolverket
    att det här är.."

  106. Då har vi nåt att hänga upp oss på-

  107. -och nåt som ligger på bordet,
    där vi måste mötas.

  108. Annars kan det bli så att de vart
    tredje år har ett bättre resultat-

  109. -fast de inte kan mer.
    Det är inte bra.

  110. Vi har tittat på hur vi lägger
    upp kursen, vad som är relevant-

  111. -och vad vi behöver träna på.
    Ett år ser man att många elever-

  112. -har missat källhänvisningar, och då
    har vi missat nåt i undervisningen.

  113. Hur jobbar vi med det?
    Man går tillbaka till planeringen.

  114. Vad har våra elever svårt för?

  115. En viktig sak med bedömning är att
    det är en bedömning av vårt arbete.

  116. Om eleverna inte kan, beror det
    bitvis på att vi inte har nått fram.

  117. Undervisningen har
    inte varit tillräcklig bra-

  118. -och vi måste fundera på
    vad vi kan förändra.

  119. Vad finns det mer för fördelar för
    er lärare att jobba med sambedömning?

  120. Undervisningen blir bättre. Alla
    lärare vill att eleverna ska lyckas.

  121. Då måste min undervisning bli så bra
    som den kan. Det skulle räcka.

  122. Fler lyckas. Men också
    att man faktiskt delar bedömningen.

  123. Det är skillnad att möta en förälder
    och säga: "Vår bedömning är..."

  124. Inte "min bedömning är".

  125. Jag tänkte på det du sa nyss.

  126. Gör man relevanta uppgifter? Vi har
    märkt att vi har kokat ner kurserna.

  127. Vi har gjort roliga uppgifter-

  128. -men som inte avspeglas
    i kunskapskraven.

  129. Då kan man plocka bort dem.
    Eleverna gör färre uppgifter-

  130. -men gör dem bättre.

  131. -Ni gör uppgifterna tillsammans?
    -Ja, i stor utsträckning.

  132. Man måste se det som en helhet.
    Man kan inte bara plocka ut en del-

  133. -utan det är viktigt
    att man som du säger funderar på-

  134. -vad kunskapskraven säger.
    Det ska vi bygga undervisningen runt.

  135. Vad ger det trygghetsmässigt?

  136. Många tycker att det är skönt
    att man är fler som tittar på det.

  137. Jag har två historielärare
    bredvid mig, så vi kan bolla en del.

  138. Vi har en stor examinationsuppgift
    om rasism. "Är det här nyanserat?"

  139. "Vad har man dragit för slutsatser?"
    Jag kan bolla över till min kollega.

  140. Hon vet vad det är för uppgift, hon
    kan kursen och har koll på kraven.

  141. Vi kan spontant ha diskussioner
    kring bedömning.

  142. Man behöver inte vänta på ämneslaget,
    utan vi kan göra det ganska snabbt.

  143. Annars blir det ett ensamt jobb.

  144. Det finns en del föräldrar som är på,
    men de är inte alltid insatta.

  145. De läser snabbt och säger:
    "Det här är..." Då är samsyn viktigt.

  146. Och att man vet att alla bottnar
    i det. Det bygger på Skolverkets...

  147. Det är inte jag som är sträng.
    Det är det här som krävs.

  148. Det är inte barn vi bedömer,
    utan deras uppvisade kunskaper.

  149. Det du visar når inte det här.
    Du kanske kan, men du visar inte det.

  150. Vad ger sambedömningen eleverna?

  151. Det är en trygghet för dem också,
    upplever jag.

  152. De vet-

  153. -att man inte är ensam som lärare,
    och sitter och bestämmer.

  154. "Hon kanske inte gillar mig,
    och det är kanske därför..."

  155. Det är en väldig trygghet
    både för eleven och mig som lärare-

  156. -att ha nån att gå tillbaka till.
    Nån som tittar på det.

  157. En trygghet för eleverna
    och för oss som lärare-

  158. -och mycket roligare för oss lärare.

  159. När vi har nationella prov förklarar
    jag att alla skriver anonymt.

  160. "Ni skriver på datorn
    och vi bedömer tillsammans."

  161. Det är aldrig nån som säger:
    "Varför gör ni så?"

  162. "Vad skönt. Ni vet alltså
    inte om det är min text ni läser."

  163. Det är bara texten,
    och vi är flera som bedömer.

  164. Men jag kan säga att jag är osäker,
    och måste ha en kollega som läser.

  165. Man är tydlig med att det är svårt.

  166. Hur mycket spelar relationen
    till eleven in när man bedömer?

  167. Alldeles för mycket. Det vet vi ju.
    Det finns ju studier på det.

  168. Det är lätt att säga:
    "Jag vet att Kalle kan."

  169. Då kan en kollega behöva säga:
    "Fast Kalle visar faktiskt inte det."

  170. Det kan man behöva. Vi är inte
    så bra på det som vi skulle vilja.

  171. Det som är lätt att mäta
    är sällan viktigt. Det är komplext.

  172. Det märker vi när vi avstämmer
    våra prov. "Men han som brukar..."

  173. "Det brukar ju skrivas så här."
    Jag tror att det är jätteviktigt.

  174. Nästa gäst har studerat forskningen
    kring sambedömning.

  175. Pia Thornberg är adjunkt
    vid högskolan i Kristianstad.

  176. Hon har gjort en forskningsöversikt
    på sambedömningens effekter-

  177. -i förhållande
    till likvärdig bedömning.

  178. Välkommen hit, Pia.

  179. Hur har lärarna jobbat med
    sambedömning i det här materialet?

  180. På väldigt många olika sätt.

  181. Man kan till exempel samlas
    kring de nationella proven.

  182. Det är lärare på samma skola,
    som har samma ämne-

  183. -eller lärare på närliggande skolor
    som har samma ämne.

  184. Andra har gjort det
    som kompetensutveckling.

  185. På en skola har man bestämt sig för
    att kompetensutveckla sina lärare.

  186. Man samlas kring material-

  187. -som är framtaget i syfte att man
    ska titta på det ur olika aspekter.

  188. På andra skolor ser man kanske
    sambedömning i ett vidare sammanhang-

  189. -och låter det omfatta allt
    ifrån att tolka styrdokumenten-

  190. -få en gemensam syn på vad
    kunskapskrav och förmågor står för-

  191. -till att omsätta det i undervisning
    och bedömning.

  192. Det ser alltså väldigt olika ut.

  193. Vilka positiva effekter har ni sett
    när man använder sig av sambedömning?

  194. Man ser
    att sambedömningen kan leda till-

  195. -att lärare
    får en gemensam syn på vad...

  196. Dels ska man tolka styrdokumenten.
    Vad innebär det att elever-

  197. -visar kunskaper på olika nivåer? Man
    urskiljer kvaliteter i kunskaperna.

  198. Man får en samsyn kring detta.

  199. Leder det automatiskt till
    ökad likvärdighet...för eleverna?

  200. -Nej, det kan man inte säga.
    -Varför inte?

  201. Bedömning är en process, där
    man startar med att titta på vad...

  202. Man riktar sin uppmärksamhet mot
    en prestation. Vad har eleven gjort?

  203. I nästa steg ska man kunna
    värdera det mot nån form av ramverk.

  204. Och sen gör man ett utlåtande om det
    i form av poäng, omdöme eller betyg.

  205. Lärare kan vara överens i de första
    två stegen. Vad som ska bedömas-

  206. -och vara ganska överens om
    vad olika kvaliteter innebär.

  207. Det betyder inte att vi i nästa steg
    sätter ner foten kring samma saker.

  208. Att vi ger samma poäng eller att vi
    tycker att det är värt samma betyg.

  209. Vad är viktigt att tänka på
    om man ska jobba med sambedömning?

  210. Man måste göra klart för sig
    vad man har för syfte med det här.

  211. Är syftet att det ska leda
    till en ökad likvärdighet-

  212. -blir det ju viktigt att lärarna...

  213. ...ger samma betygsbelägg, poäng
    eller omdöme om samma prestation.

  214. Och då... Men om syftet är
    att man vill nå en ökad samsyn-

  215. -kan det vara viktigt att man tittar
    på en bredd av olika prestationer.

  216. Lärarna kan då
    komma med olika inspel-

  217. -för att ge en mer nyanserad bild
    av kunskaperna-

  218. -om man jobbar med en formativ
    bedömning. Att få ett brett underlag.

  219. Tack, Pia.
    Vi pratar vidare i vårt eftersnack.

  220. Nu ska vi höra
    vad ni säger om det Pia pratar om.

  221. Sambedömning hänger inte
    per automatik ihop med likvärdighet.

  222. -Vad tänker du?
    -Det blir mer likvärdigt...

  223. ...när vi måste förhålla oss till
    det, när vi kan lägga det på bordet.

  224. "Du bedömer generöst, och
    du bedömer samma sak väldigt hårt."

  225. "Nu fick vi syn på det." Det ökar
    chansen att det blir likvärdigt.

  226. Det ökar chansen mer, än om vi är
    på vår kammare och gör vår bedömning.

  227. Tycker ni att sambedömning har lett
    till ökad likvärdighet på era skolor?

  228. -Absolut.
    -Ja, jag tror det.

  229. Precis som du säger är det så
    att om man sitter tillsammans-

  230. -och både planerar och sedan
    genomför och diskuterar en bedömning-

  231. -blir det ju mer likvärdigt.
    Det måste ju bli så.

  232. Att ha en samsyn kring kunskapskrav
    och kvalitet är en sak-

  233. -men att ha en samsyn
    kring betyget man sätter-

  234. -är betydligt svårare.

  235. Sitter man tillsammans och läser
    varandras prov, och ber att få-

  236. -nån annans syn på det som är
    skrivet, blir det ju mycket svårare-

  237. -att säga... Man kan ju säga:
    "Jag har annan kunskap än du"-

  238. -"som inte ser eleven i klassrummet."
    Men det ska mer till.

  239. Diskussionen är viktigt,
    inte bara att vi sätter samma betyg.

  240. Diskussionen är det viktiga.

  241. Om vi sitter med en text
    kan vi sväva ut lite från den.

  242. "Vad innebär källhantering för oss?",
    och så diskuterar vi källhantering.

  243. "Vad lägger vi in i det? Vad kan
    vi kräva av årskurs 1 på gymnasiet?"

  244. Den diskussionen är givande.
    För elevens del är det en trygghet-

  245. -att vi har satt samma betyg, men
    för vår del är diskussionen viktig.

  246. Att det finns ett diskussionsklimat.
    "Jösses, har du satt ett A?"

  247. En kollega blev nedröstad
    när vi började diskutera det här.

  248. Vi insåg att det var jättesvårt, och
    det blev bra diskussioner kring det.

  249. Vilka andra svårigheter
    stöter man på?

  250. Det kräver ett klimat
    där man kan lägga saker på bordet.

  251. Men vi har inget val att låta bli.

  252. Betygssättning är myndighetsutövning
    som inte går att överklaga-

  253. -så den måste vara likvärdig.
    Även utan betyg-

  254. -är det en bedömning som
    ger grunden... Kommer du till fyran-

  255. -och tror att du kan läsa,
    fast du inte kan det, är det elakt.

  256. Så ska ingen behöva ha det.

  257. Det handlar om deras framtid. Vi
    kan inte väja för att det är jobbigt.

  258. Det är jobbigt att vara lärare.

  259. Vi ska tillbaka till Slottegymnasiet,
    för de har en fundering.

  260. Vi har jobbat med sambedömning
    i ganska många år nu-

  261. -och vi har utvecklats enormt i vår
    kompetens för betyg och bedömning.

  262. Vi skulle vilja ta det till en
    ytterligare nivå och bredda tänket-

  263. -kring sambedömning, och kanske
    tänka oss en nationell sambedömning.

  264. Man skulle kanske vilja få bort
    den kultur som finns i en kommun-

  265. -så att alla elever får samma
    möjligheter och förutsättningar.

  266. Är det en bra tanke med en nationell
    sambedömning, och hur kan den se ut?

  267. Hur skulle det kunna se ut?
    Har ni några tankar kring det?

  268. Det är en jättebra tanke,
    men de hade svaret.

  269. Hur hade det uppstått i Ljusdal? Det
    var ju ingen som kom dit och sa det.

  270. Det är väl samma här?
    Behovet kommer från lärarna.

  271. Det är väl bara att börja träffas.
    Börja i den änden.

  272. De här jätteprojekten i skolan
    har en förmåga att inte bli av.

  273. Vi ska kanske säga:
    "Vi kan börja jobba med Bollnäs."

  274. "Vi börjar där, och sen åker vi till
    Skolforum. Det kan vi göra i höst."

  275. "Vi kan börja där och låta det växa."

  276. Jag ser behovet mellan yrkesprogram
    och studieförberedande program.

  277. Elever säger: "Alla vet att det
    är lättare att få bra betyg hos er"-

  278. -"än vad det är på den andra skolan."

  279. Det är fasligt om det skulle vara så.
    Det är samma kurser och krav.

  280. Där ser jag som en viktig del
    i Borås.

  281. Att jobba mellan gymnasieskolorna.
    Att överbrygga den skillnaden.

  282. På vår skola har vi
    ett jättestort projekt i år-

  283. -där vi har utnyttjat Karlstad
    universitet. De har en webbkurs-

  284. -som heter "Betyg och bedömning",
    som Christian Lundahl står bakom.

  285. Det gör att alla kollegor
    går den här kursen via webben.

  286. Den består av sex olika moduler,
    och vi har lagt tre under hösten-

  287. -och tre under våren. Ämneslagen
    använder och arbetar med det här.

  288. Där finns också ett forum
    där man kan lägga ut saker på nätet.

  289. Man kan fråga
    och har alla kursdeltagare som hjälp.

  290. Kompetensutveckling handlar om
    att använda den tid som finns-

  291. -till rätt saker.
    Då får man säga nej till andra saker.

  292. Sen är det klart att Skolverket
    skulle kunna bidra ännu mer-

  293. -för vi har ju ett statligt uppdrag.
    Men vi måste börja i behovet.

  294. Det är inte en lösning
    att byta prov för elevernas skull-

  295. -för då kommer man aldrig till
    den diskussionen. Den vill man åt.

  296. Det är jätteviktigt.
    Vad gör vi det här för?

  297. Man lägger mycket tid
    på nationella prov-

  298. -som tar viktig undervisningstid.
    Det är kanske inte...

  299. Vi behöver
    inte jobba så mycket med det.

  300. De nationella proven kan leda
    fram till förbättrad undervisning-

  301. -men annars kan man dra ner på det.

  302. Hur mycket har ni ändrat er bedömning
    sen ni började med sambedömning?

  303. En hel del. Och även ändrat
    undervisningen. När man får syn...

  304. När man rättar prov i sexan och
    har en femma, är det lätt att komma-

  305. -och säga: "Nu måste vi ta nya tag,
    för nu är magistern bättre på"-

  306. -"att veta...vad som faktiskt...",
    och att prata med elever om kvalitet.

  307. Betyg ska inte vara en överraskning.
    De ska kunna betygsätta sig själva.

  308. De ska veta vad
    som är olika kvaliteter.

  309. Vi ska inte säga: "Det gör vi på
    högstadiet." Det måste börja tidigt.

  310. Det har mer påverkat undervisningen
    och hur jag tänker kring...

  311. Jag har ju svenska, så jag följer dem
    i tre år och har samma grupper.

  312. När jag börjar i ettan,
    hur tänker jag mig då slutet i trean?

  313. Hur behöver jag bygga upp kurserna?

  314. Jag vet att svenskan är svår i trean.
    Den är jättesvår.

  315. Det har påverkat mig
    att se en helhet-

  316. -och lägga upp planer på
    hur jag ska jobba.

  317. Stort tack för att ni kom hit. Ni
    ska få prata mer i vårt eftersnack.

  318. I nästa program byter vi tema.
    Då handlar det om lärarprofessionen.

  319. Vad utmärker en excellent lärare
    och hur erövrar man läraryrket?

  320. Gå in och prata på sociala medier
    under hashtag "lärlabbet"-

  321. -eller gå in på vår blogg och titta
    på eftersnacket som kommer här. Hej.

  322. Textning: Karolinan Gustafsson
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Sambedömning

Avsnitt 14 av 17

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Tema: betyg och bedömning. I Ljusdals kommun storsatsas det på sambedömning. Carina Wikström är lärare på Slottegymnasiet. Hon berättar att likvärdigheten ökar när lärarna gör sambedömningar både inom lärarkollegiet på hennes gymnasium och tillsammans med lärare på andra skolor i kommunen.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Betyg och bedömning
Ämnesord:
Betyg, Betygsättning, Differentieringsproblem, Pedagogik, Pedagogisk metodik, Pedagogisk psykologi, Studieomdömen, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i Lärlabbet

Säsong 1
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Se mobbning

Avsnitt 1 av 17

Att jobba framgångsrikt mot mobbning är svårt. En metod som fungerar på en skola, fungerar inte nödvändigtvis på en annan. Många konflikter i skolan startar på rasten. På Håstaskolan i Hudiksvall lyckas man minska mobbningen med hjälp av gemensamma rastaktiviteter. Vi träffar skolans rektor Hege Arola.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Samverkan

Avsnitt 2 av 17

Tema: mobbning. Ofta börjar mobbning på skolan och fortsätter sedan på fritiden. Men ibland är det tvärtom, konflikter som börjar efter skoltid följer med in i klassrummet nästa dag. Vilket ansvar har skolan för hur eleverna mår och vad de gör på sin fritid? Hur kan skolan samarbeta med föräldrar, föreningar eller andra delar av samhället för att förebygga mobbning efter skoltid?

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Nätmobbning

Avsnitt 3 av 17

Konflikter som uppstår i skolan fortsätter ofta ute på nätet. Hur ska skolan jobba med mobbningen som sker på nätet? Och är det verkligen skolans ansvar? Vi besöker Drottning Blankas gymnasium i Stockholm där rektor Norma Aznar har bestämt att de måste ta tag i nätmobbningen. De använder bland annat en app där eleverna när som helst på dygnet kan anmäla vad de ser eller råkar ut för.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Skolmiljö

Avsnitt 4 av 17

Tema: mobbning. Hur mycket påverkar skolmiljön mobbningen? Och hur kan man jobba med skolmiljön för att motverka mobbning? Vi besöker nya Raketskolan i Kiruna, en skola arkitektritad för att förebygga mobbning och utanförskap. En som lockades av den här miljön och arbetet på skolan är läraren Maria Isaksson.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Normer

Avsnitt 5 av 17

Tema: mobbning. Normer och värderingar sätts tidigt i livet. Hur kan skolan jobba med normer och värderingar för att förhindra mobbning? Det pedagogiska arbetet på förskolan Rörmokaren går ut på att jobba normkritiskt - mot utanförskap och mobbning. Vi träffar förskolläraren Camilla Liljedahl.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Ansvar

Avsnitt 6 av 17

Tema: mobbning. Hur ser ansvaret ut när mobbning är ett faktum? Har eleverna något ansvar? Vi besöker Östergårdsskolan i Halmstad, där man jobbar med kamratstödjare. Det innebär att några elever bland annat ska hålla koll och rapportera till vuxna om de ser att någon blir mobbad. Metoden har varit omdiskuterad och en del menar att det är fel att lägga ansvaret på eleverna. Samtidigt sker ofta mobbning när skolpersonal inte är närvarande. Anna Wälivaara som är lärare på skolan tycker att kamratstödjare, som en del i ett större antimobbningsarbete, fungerar bra.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Teknikstöd

Avsnitt 7 av 17

Tema: specialpedagogik. Teknikstöd i form av datorer, surfplattor och mobiler används ofta i skolmiljön. Om elever och lärare ökar kunskapen och medvetenheten kring den nya tekniken, lyckas barn i behov av särskilt stöd mycket bättre, säger specialpedagog Ulrika Jonson, Vallaskolan i Södertälje.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Inkludering

Avsnitt 8 av 17

Tema: specialpedagogik. Hur kan skolor lyckas med inkludering? På Rannebergsskolan i Angered har man anställt inkluderingspedagogen Lena Ekstrand. Hennes uppgift är att få alla att känna sig inkluderade.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Flerspråkighet

Avsnitt 9 av 17

Tema: specialpedagogik. Den enskilt svåraste uppgiften för specialpedagogen Anna Hansson på Angereds gymnasium är att kunna utläsa om en nyanländ elev med annat modersmål än svenska har en språkstörning eller av andra skäl inte har den språkprogression man kan förvänta sig i en viss ålder. För att kunna göra en fullständig kartläggning måste det finnas personer på skolan med pedagogisk bakgrund som talar elevernas språk, menar Anna Hansson. Det är en av lösningarna på Angereds gymnasium.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Tidigt stöd

Avsnitt 10 av 17

Tema: specialpedagogik. Hur arbetar bra skolor och lärare för att i tid upptäcka och ge rätt stöd? Vissa forskare menar att Finlands framgångsrika skola bland annat beror på att eleverna redan från tidig skolålder får det stöd de har behov av. Ungefär 20 % av Finlands skolelever har någon gång fått extra stöd för någon typ av skolsvårighet. Prorektor Annika Lassus och specialpedagog Lilian Vestergren på Övningsskolan i Vasa i Finland menar att det är extra viktigt att lägga mycket resurser tidigt på terminen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Elevens förståelse

Avsnitt 11 av 17

Tema: betyg och bedömning. Malin Carlsson är lärare i årskurs F-3 på Lindblomskolan i Hultsfred. Tillsammans med eleverna har hon utvecklat en PP-vägg. Det är en plansch där det tydligt anges vad man måste kunna inom ett visst ämne för att uppnå målen. Eleverna kan utgå från PP-väggen när de själva ska bedöma hur långt de har kommit i sitt eget lärande. Malin menar att det är viktigt att eleverna redan från början får vara med och bestämma hur de ska uppnå målen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Olika bedömningsunderlag

Avsnitt 12 av 17

Tema: betyg och bedömning. Det finns fler former av underlag än det skriftliga. Muntlig redovisning, grupparbeten, filmproduktion, blogg, podd och så vidare. Hur bedömer du som lärare dessa underlag? Hur mycket frirum har lärare i ett myndighetsutövande fält? Vi träffar Camilla Askebäck Diaz som är lärare i matematik, NO och förstelärare i digitala verktyg på Södermalmsskolan i Stockholm. För henne är det en självklarhet att bedömningen även sker i de digitala verktygen. Hon berättar hur hon jobbar med det.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Återkoppling, motivation och självkänsla

Avsnitt 13 av 17

Tema: betyg och bedömning. Efter några års experimenterande har svenskaläraren Olle Carlgren på Höglandsskolan i Bromma hittat den för honom bästa metoden för systematisk återkoppling till eleverna. - Det är inte det första utkastet som eleverna lämnar in som är det viktigaste, utan det eleverna faktiskt lär sig under tiden, menar Olle.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Sambedömning

Avsnitt 14 av 17

Tema: betyg och bedömning. I Ljusdals kommun storsatsas det på sambedömning. Carina Wikström är lärare på Slottegymnasiet. Hon berättar att likvärdigheten ökar när lärarna gör sambedömningar både inom lärarkollegiet på hennes gymnasium och tillsammans med lärare på andra skolor i kommunen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Att erövra yrket

Avsnitt 15 av 17

Tema: lärarprofessionen. Lärlabbet besöker Knutbyskolan och Christina Maelan. Hon är förstelärare och handledare till lärarstudenter som ska omsätta teori till praktik. Lyhördhet och respekt är två av de allra viktigaste komponenterna för att bli en bra lärare, säger Christina och hennes lärarstudent Georgios Varitmadis håller med. Studiogäster följer upp med samtal.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Den lärande läraren

Avsnitt 16 av 17

Tema: lärarprofessionen. Modersmålsläraren Tülay Gürgüns arbetsvecka ser ut som sina kollegors, men till skillnad från de flesta andra lärare ägnar hon nästan all sin fritid åt att ta in information från den digitala världen. På sin blogg samlar hon allt som kan vara intressant för pedagoger i form av övningar och pedagogiska spel. Tülay tycker att hela synsättet på hur lärare kan fortbildas inom det här området måste förändras. Studiogäster följer upp med samtal.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Framtidens lärande

Avsnitt 17 av 17

Tema: lärarprofessionen. Agneta Hedenström är rektor för Antnässkolan utanför Luleå. Hon menar att framtidens klassrum kommer att vara kreativa ytor utan gränser. Studiogäster följer upp med samtal.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler
Säsong 2
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Mottagandet

Avsnitt 1 av 29

Tema: nyanlända elever. På onsdagar kommer nyanlända barn och ungdomar till mottagningsenheten Välkomsten i Helsingborg. Det brukar bli fullt av liv och lite rörigt när alla samlas. Personalen tar reda på vilka olika språkgrupper alla tillhör och därefter påbörjas kartläggningen. Sedan en tid tillbaka har personalen använt sig av en modell som går i linje med de direktiv Skolverket kommer ut med i början av januari 2016. "Det bästa med att göra kartläggning här istället för på skolorna är likvärdigheten, vi erbjuder ju en samlad kompetens som kanske inte alla skolor har", säger Jenny Bladh, pedagogisk utvecklingskonsult på Välkomsten. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Inkludering

Avsnitt 2 av 29

Tema: nyanlända elever. Eftersom alla elever har olika bakgrund och förutsättningar att lära sig det svenska språket kan det för vissa ta väldigt lång tid att slussas in i det "normala". Därför är det viktigt att nyanlända elever parallellt med lektionerna i svenska får samma undervisning som de andra eleverna på skolan. Den här synen blev utgångspunkten för ett omtalat projekt i Navets språkklass i Örebro. "Det har fungerat positivt, både socialiserings - och resultatmässigt", menar läraren Suzanne Gynnhammar. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Lärandet

Avsnitt 4 av 29

Tema: nyanlända elever. Vad har nyanlända för kunskaper med sig till skolan och hur kan de kunskaperna omsättas i nya kunskaper? De nyanlända elever som har Åsa Sebelius som lärare utvecklar sitt språk genom genrepedagogik. Eleverna får ämnneskunskapen med sig om de förstår i vilka sammanhang och strukturer språket finns. Enligt modellen som Åsa arbetar med kan språket vara argumenterande, berättande, återgivande eller instruerande. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Samverkan

Avsnitt 5 av 29

Tema: nyanlända elever. Tack vare envishet och en stark vilja kunde de nyanlända lärarna till slut få praktikplatser på Mariedalsskolan i Vänersborg. Nu när en termin har gått konstaterar rektor Christina Hjern att det har varit ett väldigt lyckat projekt. - Det är oerhört viktigt för dem att starta ett liv här och det är oerhört viktigt för oss med många nyanlända elever att få lärare med deras kompetens, säger hon. Med avstamp i reportaget samtalar inbjudna studiogäster kring vikten av samverkan.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Digitalisering och demokrati

Avsnitt 6 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Vad innebär en digitaliserad skola i praktiken? Vad måste lärarna kunna och vilka möjligheter finns? Läraren Ylva Pettersson har varit drivande i Katedralskolan i Skaras digitalisering. Hon anser att det viktigaste är att man som lärare vågar släppa taget och lär sig att knyta färdighet till rätt digitalt verktyg. Idag kan Ylva konstatera att hennes elevers klassrum har utvidgats. Ett exempel på detta är att återkopplingen kan komma från människor de inte känner.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Datalogiskt tänkande

Avsnitt 7 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Vad är datalogiskt tänkande och hur kan det läras ut? Maria Franzén på Högåsskolan i Knivsta är bildläraren som lär eleverna att programmera minirobotar. Hon menar att eleverna tränar många olika förmågor som matematik, logiskt och kritiskt tänkande, tal, bild och samhällskunskap när de programmerar.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Källkritik

Avsnitt 8 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Lärlabbet besöker Murgårdsskolan i Sandviken som arbetar med källkritik i alla ämnen. Vet eleverna hur informationsvägarna fungerar på internet? Eftersom vi möts av så mycket information är det en demokratifråga att elever lär sig finna, värdera och analysera information kritiskt. En lärarpanel följer upp i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Eleven som producent

Avsnitt 9 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Helena von Malortie är slöjd- och bildlärare på Mosaikskolan i Malmö. Där går nyanlända elever från årskurs 7 till 9. Hennes elever får presentera sina kreativa arbeten genom att dokumentera dem digitalt på Ipads. När filmerna visas för andra klasser blir eleverna väldigt stolta och extra motiverade att göra ett bra arbete. En lärarpanel följer upp med samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Digital didaktik

Avsnitt 10 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Varför är lärarens kompetens i medie- och informationskunnighet, MIK, så viktig? Lärlabbet tar upp det digitala perspektivet på lärarrollen och de möjligheter som IT ger. Hur, när och i vilka syften väljer lärare digitala verktyg? Det finns en uppsjö av verktyg att välja mellan när en lärare designar sin undervisning. Vilka krav ställer det på lärarna? Lärlabbet besöker Tobias Ruthenberg på Lärarhögskolan i Borås som undervisar lärare och bibliotekarier i MIK. Skolan satsar även på att integrera MIK-undervisning i grundutbildningen för lärarstudenter.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Estetikens kraft

Avsnitt 11 av 29

Tema: estetik och lärande. I skolan har de estetiska ämnena samma självständiga roll som andra ämnen. Men de stöder också annat lärande och tränar barnen i betydelsefulla framtidskompetenser som kreativitet, analysförmåga, skapande, förmåga att förstå, tolka, uttrycka och kommunicera. Lärlabbet besöker Hortlaxskolan i Piteå där eleverna i årskurs 7-9 fördjupar sig i både manuella och digitala tekniker med bildläraren Stefan Holmgren. Till skillnad från på många andra håll har man också kvar kurser i fritt skapande. Bild är kommunikation, och målet med lärprocessen är att väcka elevernas fantasi och kreativa potential.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Estetiska lärprocesser

Avsnitt 12 av 29

Tema: estetik och lärande. Vi besöker Svedala där alla kommunens förskolebarn får upptäcka sina röster och sin musikalitet med sångpedagogen Elinor Fryklund. Det handlar om att ge barnen tillgång till den egna rösten och om sång på barnens villkor. Sedan sångundervisningen infördes på förskolan har man som bonus fått se hur bland annat barnens språkliga utveckling tar stora kliv framåt, berättar förskolechefen Anette Lindh.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Estetik för alla

Avsnitt 13 av 29

Tema: estetik och lärande. Vi besöker Sannarpsgymnasiet i Halmstad där dramapedagogen Malin Norlings elever går på särskolans individuella program. Funkisar kallar hon sina skådespelare, som alla har olika intellektuella och fysiska funktionsnedsättningar. Med dramapedagogiken som redskap undersöker de både sin egen identitet och samspelet med andra människor. Lärarpanelen följer upp med samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Elevhälsans betydelse

Avsnitt 14 av 29

Tema: elevhälsa. Elevhälsan är en avgörande faktor för att eleverna ska nå kunskapsmålen. Det anser man på Ekbackens skola i Fellingsbro. Verksamhetsutvecklare Åsa Jönsson berättar om skolans vision för varje elev: rätt till maximal kunskapsutveckling, rätt att känna trygghet på skolan och rätt till skolro. För att lyckas arbetar lärarna tätt ihop med elevhälsan. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Ökad psykisk hälsa

Avsnitt 15 av 29

Tema: elevhälsa. Hur uppnår man ökad psykisk hälsa i skolans värld? På Rotskärsskolan i Älvkarleby ses eleverna som sakkunniga i arbetet med elevhälsa. De vet var bristerna och problemen finns och blir delaktiga i det förebyggande arbetet för bättre fysisk och psykisk skolmiljö. Skolchef GunnMari Nordström berättar om hur vuxna och elever arbetar tillsammans med att förebygga stress, kränkningar och psykisk ohälsa. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Pedagogik och särskilt stöd

Avsnitt 16 av 29

Tema: elevhälsa. Vi besöker Friggaskolan i Östersund där man arbetar aktivt för att förekomma diagnoser och remisser. I kommunen har den gemensamma elevhälsan sökt olika sätt att förebygga koncentrations- och beteendesvårigheter i klassrummet. Skolpsykolog Niklas Fröst berättar hur kommunens skolpsykologer och pedagoger jobbar tillsammans. Eleverna får stöd att hitta strategier för sitt lärande. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler
Säsong 3
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Steget till ordinarie klass

Avsnitt 1 av 17

Tema: nyanlända och sen då? Innan många nyanlända svenskar kan delta i skolans ordinarie undervisning går de i en förberedelseklass. Forskning visar att det är viktigt hur övergången mellan förberedelseklassen och ordinarie undervisning sker. Skolinspektionen menar att få skolor har ett pedagogiskt välfungerande system för att vägleda nyanlända elever till ordinarie undervisning. Vi tittar närmare på hur man kan välkomna nyanlända svenskar in i skolans ordinarie undervisning.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Vara trygg och höra till

Avsnitt 2 av 17

Tema: nyanlända och sen då? Nyanlända elever kan uppleva otrygghet när de går från en förberedelseklass till ordinarie undervisning. Känslan kan bero på olika saker som en rädsla för mobbning eller utfrysning. Forskning har visat på att extra stöttning i undervisningen och psykosocialt stöd ökar nyanlända elevers möjligheter att lyckas i skolan. Vi ser närmare på vad psykosocialt stöd innebär och hur pedagoger kan ge nyanlända svenskar trygghet i skolan.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Att utveckla kunskaperna

Avsnitt 3 av 17

Tema: nyanlända och sen då? Hur stöttar man bäst eleverna i undervisningen så att de inte förlorar kunskap i de andra ämnena för att de inte kan svenska? I gymnasiet Lindesskolan möter vi Agneta Guhrén och hennes kolleger. För att öka motivationen bland nyanlända elever har skolan skapat en individanpassad modell för skolarbetet. En av grundbultarna i den är att eleverna i enskilda ämnen kan gå vidare till nästa steg oavsett när på läsåret de blir klara.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hitta till forskningen

Avsnitt 4 av 17

Tema: forskning i klassrummet. Hur kan lärare hitta forskning som de kan använda i klassrummet? Vad finns det för arenor där de kan ta del av den forskning som finns? Vad finns det för arenor där forskare och lärare kan mötas? I Skåne driver en grupp forskarutbildade lärare producentkooperativet VIS, Vetenskap i skolan, för att göra ny forskning lättillgänglig för lärare ute i kommunernas skolor.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Teori i praktiken

Avsnitt 5 av 17

Tema: forskning i klassrummet. Hur kan man som lärare göra sin undervisning bättre med hjälp av forskning? På Globala gymnasiet i Stockholm är många gymnasielärare forskarutbildade. Tillsammans har dessa gymnasielärare börjat erbjuda grundskolelärare fortbildning i ämnesdidaktik. På seminarieträffar diskuterar lärarna olika teoretiska begrepp. Grundskolelärarna kan sedan utifrån diskussionerna skapa praktiskt undervisningsmaterial.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Ett forskande förhållningssätt

Avsnitt 6 av 17

Tema: forskning i klassrummet. Hur kan lärare använda ett forskande förhållningssätt i vardagen? De flesta lärare har ett forskande förhållningssätt till sin undervisning. De omprövar sin undervisning, utvärderar lektioner och tar med sig resultaten till kommande undervisningstillfällen. Samma forskande förhållningssätt kan användas utanför undervisningen. Det innebär att man, enskilt eller tillsammans med kollegor, systematiskt utvärderar och omprövar vardagshändelser.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Lärande för hållbar utveckling

Avsnitt 7 av 17

Tema: hållbar utveckling. Förutsättningar för lärande för hållbar utveckling (LHU) är delaktighet, reflektion och olika perspektiv. Men vad är LHU? Hur får man in de globala målen i skolans vardag på olika stadier och på både lektioner och raster? Vi följer arbetet under en dag på förskolan Tomtebogårdsskolan i Umeå. Gäster i studion: förskolelärare Christine Jokijärvi, lågstadielärare Martin Holmgren och Mari Winter, lärare åk 6.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hållbart i alla ämnen

Avsnitt 8 av 17

Tema: hållbar utveckling. Förutsättningar för lärande för hållbar utveckling (LHU) är delaktighet, reflektion och olika perspektiv. Hur kan skolan arbeta ämnesövergripande inom LHU? Hur kan lärande om hållbar utveckling se ut i olika skolämnen? Vi följer arbetet under en dag på Skarpatorpsskolan i Skarpnäck. Gäster i studion: lärarna Gunni Karlsson, Mia Möller och Maria Hansson från Skarpatorpsskolan.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hållbara initiativ

Avsnitt 9 av 17

Tema: hållbar utveckling. Hur kan skolan främja hållbara elevinitiativ? I skolans styrdokument står att skolan dels ska ge eleverna handlingskompetens och dels bidra till en hållbar samhällsutveckling. Hur kan detta ske i praktiken? Vi besöker Johannebergsskolan Elyseum som arbetar med hållbar utveckling i kombination med entreprenöriellt lärande. Gäster i studion: grundskolelektor Ingela Bursjöö, försteläraren Cecilia Lind och läraren Sandra Löfberg.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hjärnan och inlärning

Avsnitt 10 av 17

Det är genom vårt sinnessystem som vi uppfattar och tolkar vår omvärld. Skolan kan genom auditiva, motoriska och visuella hjälpmedel få eleverna att lära sig effektivare. Vi besöker Örnässkolan i Luleå där lärarna arbetar med tester för att förbättra elevernas inlärning och minne. Gäster i studion är lärarna Anna Sandsten, Hans Törnkvist och Maria Nygård.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hjärnan och motivationen

Avsnitt 11 av 17

Skolan motiverar eleverna med yttre medel som beröm och betyg. Om man som lärare också kommer åt att aktivera elevernas inre motivation stöder man dem till att tro mer på sig själva och bli mer självgående. Den vägen lär de sig också mer, säger Mattias Dahlberg på Spångholmsskolan i Bara. Gäster i studion är lärarna Fredrik Berggren, Linda Sonesson och Mattias Dahlberg.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hjärnans kondition

Avsnitt 12 av 17

Kan man träna sin hjärna att bli smartare? På Kattegattgymnasiet i Halmstad har lärarna undersökt frågan. Gymnasiet började med ett system med hjärngym för att minska elevernas skolstress och ge bättre förutsättningar för inlärning. Tester visar att unga människors hjärnor förstärks av fysisk aktivitet - de blir mer koncentrerade, minns bättre, tål stress och blir mer kreativa.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - MA/NV-biennetten 2015

Tankar kring begreppet bedömning

Forskaren Eva Hartell ger exempel på hur lärare kan arbeta med formativ bedömning. Inspelat den 31 januari 2015 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Att bedöma lärande

Feedback, feedup, feedforward

Olle Carlgren, högstadielärare i svenska, utgår från läroplanen Lgr 11 och ger en rad olika exempel från klassrummet för framgångsrik återkoppling till eleverna. Eleverna måste förstå vad de kan och vad som krävs av dem för att inse hur de ska kunna utvecklas. Från arrangemanget Bedömning av och för lärande. Inspelat 11 september 2013. Arrangör: Skolporten.

Fråga oss