Titta

Lärlabbet

Lärlabbet

Om Lärlabbet

Säsong 1. För lärare, med lärare, av lärare. Tanken med serien är att den ska bidra till reflektion och handlingskraft hos pedagoger kring lärandeprocesser och visa att det ständigt finns möjligheter till yrkesutveckling.

Till första programmet

Lärlabbet : Framtidens lärandeDela
  1. Jobbar du i skolan och är nyfiken på
    dina kollegors idéer och kunskaper-

  2. -eller har du egna tankar?

  3. Då får du inte missa "Lärlabbet": av,
    för och med dig som jobbar i skolan.

  4. I dag handlar det
    om hur framtidens lärande ser ut.

  5. Hur kommer skola, elever
    och lärarprofession att utvecklas?

  6. Vilka kompetenser behövs
    i en alltmer digitaliserad skola?

  7. Vi pratar om detta och mycket mer.

  8. Dessutom får vi höra vad några skolor
    i världen tror blir viktigt.

  9. Med oss i dag har vi:

  10. Anna Hälinen, SO-lärare
    på Gärdesskolan i Sollentuna.

  11. Hon jobbar i tvålärarskap, där
    lektionerna hålls av två ämneslärare.

  12. Det ger både flexibilitet,
    inkludering och kollegialt lärande.

  13. Engin Ilyaz, biträdande rektor
    på Oxievångsskolan i Malmö.

  14. Enligt Engin är förtroendefulla
    relationer till eleverna viktigast.

  15. Det är grunden till en bra lärmiljö
    och stimulerar viljan att lära sig.

  16. Karin Brånebäck,
    förstelärare och utvecklingsledare-

  17. -på Norra Ängby skola, med stort
    intresse för skolutveckling och IKT.

  18. Karin omsätter idéer till verklighet
    med fokus på digital pedagogik.

  19. Varmt välkomna. Ni har lite olika
    inriktningar och förutsättningar.

  20. Anna, du jobbar i tvålärarsystem.
    Hur kommer lärarrollen att utvecklas?

  21. Samhället har ju förändrats.
    Digitaliseringen kan ta oss överallt.

  22. Vår roll har förändrats och blivit
    mer komplex med all information.

  23. Vi jobbar tillsammans
    och kan angripa frågorna tillsammans.

  24. Man är inte ensam.
    Man är mer flexibel i upplägget.

  25. Några vill digitalisera, andra inte.
    Jag känner stöd i tvålärarskapet.

  26. Tillsammans har vi gett varandra
    möjlighet att lära oss IKT bättre.

  27. Vi har tillsammans
    arbetat fram olika sätt att jobba på.

  28. Karin, du jobbar mycket med IKT.
    Vilka möjligheter ser du?

  29. Det finns enorma möjligheter. Mycket
    kan vi inte ens gissa oss till i dag.

  30. Jag vill spinna vidare det på Anna sa
    om att vi kan ta oss vart som helst.

  31. Det viktiga för oss lärare är hur vi
    relaterar till digitala verktyg-

  32. -snarare än att ta in verktyg
    som vi inte kan hantera.

  33. Hur vi jobbar med digitala verktyg
    behöver vi arbeta mycket med...

  34. -...för att ta oss in i framtiden.
    -Engin, du är biträdande rektor.

  35. I din skola har en av tre elever
    annat modersmål än svenska.

  36. Hur påverkar mångfalden framtidens
    relationer och möten i skolan?

  37. För det första tycker jag
    att mångfald är en tillgång.

  38. Vi använder varje språk som pratas
    som en resurs och hjälper varandra.

  39. I den här digitaliserade världen
    som mina kollegor nämnde-

  40. -så blir de mänskliga mötena
    extra viktiga som balans.

  41. Jag tror att det är viktigt-

  42. -att våra ungdomar får se människan
    bakom det som skrivs i media.

  43. Så det blir ännu viktigare
    med mänskliga möten i framtiden.

  44. Vilka kompetenser kommer att behövas,
    och hur ser framtidens lärande ut?

  45. Det har Agneta Hedenström tänkt på.

  46. Hon är rektor på Antnässkolan utanför
    Luleå, som jobbar mycket digitalt.

  47. Men det är inte bara verktygen
    som kommer att förändras.

  48. Jag heter Agneta Hedenström
    och är rektor på Antnässkolan.

  49. Jag varit rektor i sex år. Jag är
    drivande vad gäller skolutveckling-

  50. -men brinner för digitalisering
    och framtidens skola-

  51. -alltså hur en bra skola ska se ut
    i ett digitalt samhälle.

  52. Min framtida skola
    jobbar givetvis med digital teknik-

  53. -som ett hjälpmedel för att lära sig.
    Det handlar om att lära sig att lära.

  54. Faktakunskaperna
    hittar vi på några sekunder-

  55. -med hjälp av datorer och telefoner.

  56. Man ska lära sig att lära
    och ta vara på faktan.

  57. Att kunna analysera, generalisera,
    jämföra och så vidare.

  58. Jag har skapat "2003/2004 NO"-rummet.

  59. Det är nytt för er.
    När jag klickar får ni koden.

  60. Så bjuder jag in er. Gå till
    "classroom" och lägg in koden.

  61. Jag tänker mycket på vilken kompetens
    en framtida lärare måste ha.

  62. En viktig del är att
    komma ifrån den traditionella rollen-

  63. -att vara den som vet och kan allt.
    Det är en första förutsättning.

  64. Det kommer att finnas elever som
    kan mer än läraren på vissa områden.

  65. Dra nytta av det i stället.

  66. De måste kunna vägleda eleverna
    i lärandet och hitta motivation.

  67. Det är en framtida kompetens.

  68. Den framtida läraren måste ha kunskap
    om vårt digitala samhälle.

  69. Det är en demokratifråga att förstå
    vad som finns bakom skärmen.

  70. Annars kan man bli helt lurad,
    och det blir vi ju redan i dag.

  71. Vi saknar kunskap om vad som händer
    när man trycker på ett Facebook-test.

  72. Vem får del av min information
    och hur används den?

  73. Att inte förstå den biten och
    lite om hur man bygger upp med kod...

  74. ...kommer i framtiden göra
    att man hamnar utanför i samhället.

  75. Programmering som ämne - nej.
    Programmering finns i allt vi gör-

  76. -alltså ska det finnas med
    i alla skolans ämnen i framtiden.

  77. Vare sig man är SO- eller engelsk-
    lärare så behövs digital kunskap.

  78. Ett framtida klassrum
    ska erbjuda olika miljöer.

  79. Jag ska kunna hitta inspiration
    eller känna lugn och ro.

  80. Därför får väggarna gärna rivas-

  81. -så att jag får större ytor
    att möblera upp en miljö på.

  82. Man kan ha krypin eller verkstäder
    där man kan jobba med olika saker.

  83. I framtiden
    är läraryrket inte ensamt.

  84. Man jobbar nära tillsammans
    med fler kollegor-

  85. -och nyttja
    varandras spetskompetenser.

  86. Det är också en nyckel till framgång.

  87. Att våga släppa fram kollegor som
    är bättre än en själv på vissa saker.

  88. Att stänga in sig i ett klassrum
    har ingen framtid över huvud taget.

  89. Det var många spännande tankar.
    Vill ni lyfta fram något?

  90. Jag tänkte på det hon sa om
    kollegialt lärande i sociala medier.

  91. De hade använt Twitter ett tag.

  92. Att ge sig ut på den arenan
    är en otrolig kompetenshöjare.

  93. Det förhöjer glädjen i yrket
    att hitta andra att bolla idéer med.

  94. Arbetssituationen är helt annan än
    när jag började för bara 19 år sen.

  95. Lärare samarbetar
    på ett helt annat sätt i dag.

  96. Man är inte begränsad
    till klassrummet eller ens skolan.

  97. Det är mycket vidare. Det var
    intressant, och så tänker jag också.

  98. Delarkulturen som finns
    bland många lärare-

  99. -går tillbaka till elevernas
    möjligheter i den digitala världen.

  100. Att hitta nya vänner att
    diskutera med utanför klassrummet.

  101. Det möjliggör den sociala interaktion
    och det utbyte som krävs för lärande.

  102. Alltså den miljö
    som Vygotsky och Bakhtin pratar om.

  103. Det behöver inte vara i klassrummet.

  104. Karin och jag
    har hittat varandra på Twitter.

  105. Jag ser det du gör,
    och det är jättespännande.

  106. Man får fler inflöden,
    och då äger mer lärande rum.

  107. Det är jätteviktigt.

  108. Finns det andra kompetenser
    än digitala som lärare bör utveckla?

  109. Agneta pratade i inslaget
    om barnens eget lärande.

  110. Lärare som har förmågan-

  111. -att påverka och förändra
    elevernas icke-kognitiva förmågor:

  112. Viljan att lära sig,
    attityden till skolan-

  113. -och deras motivation
    att anstränga sig...

  114. Sådana kompetenser
    kommer att vara viktiga.

  115. Speciellt i en digitaliserad värld.

  116. Vi har ju gått från att använda bok -
    en kontrollerad lärandesituation.

  117. Nu är det så öppet. Man kan tycka:
    "Det är bara att söka på nätet."

  118. Men det är inte så lätt.

  119. Man måste fortfarande
    hjälpa och stötta eleverna.

  120. Man kan inte säga:
    "Forska om katter."

  121. Det blir ohanterligt.
    Man måste lära sig att hantera nätet.

  122. Söktekniker, källkritik...
    Sådant är urviktigt.

  123. Annars kan man hamna väldigt snett.

  124. Det krävs mycket mer av läraren
    på nätet.

  125. Med en bok vet man var alla ligger
    och när de stöter på problem.

  126. Vi kan följa lärprocessen bättre.
    Ute på nätet vet vi inte var de är.

  127. Lärprocessen blir svårare att följa.
    Det blir mer komplext.

  128. Det ställer högre krav
    på att vara där-

  129. -och lära dem källkritik
    och olika modeller för analys.

  130. Framför allt: Vad är en åsikt
    förklädd till fakta på nätet?

  131. Vi blir överösta med sådant.
    Eleverna måste bli källkritiker-

  132. -och kunna hantera faktan,
    och vi måste göra den förståelig.

  133. Ibland talas det om att lärarrollen
    är på väg bort, men jag tror tvärtom.

  134. Vi blir viktigare. Den här
    sociala kompetensen försvinner inte.

  135. Vi ska fortfarande undervisa, fostra-

  136. -och fixa ett klimat i klassrummet-

  137. -som ger tillit
    och ett "våga lära tillsammans".

  138. Det försvinner inte. Lärarrollen
    är viktigare än någonsin i bruset.

  139. Ni får snart prata mer. Vi ska se på
    skolor i Kina, Belgien och England.

  140. De jobbar med en modell som de tror
    kan bli ännu viktigare i framtiden.

  141. Vi börjar med Kina, men
    eftersom det är mitt i natten där-

  142. -pratar vi med Karin Berg i Göteborg,
    som är lärare och har besökt Kina.

  143. -Hej, Karin.
    -Hej.

  144. Du har ju besökt flera skolor i Kina
    och blev imponerad av undervisningen.

  145. -Kan du berätta om det?
    -Jag har varit i Guangzhou.

  146. Kina är stort, och Guangzhou - gamla
    Kanton - har 11 miljoner invånare.

  147. Det som imponerade mest-

  148. -var den otroligt höga kvaliteten
    på undervisningen.

  149. -Den var fantastisk.
    -Vad var det som var så fantastiskt?

  150. I Kina har man ungefär 56 elever
    i varje klass.

  151. Läraren lyckas få varenda elev
    att komma till tals-

  152. -under 40-minuterslektioner.

  153. De jobbar samtidigt
    på helklassnivå och individnivå-

  154. -och har ett fungerande,
    inspirerande samtal i klassrummet.

  155. Då får man gåshud om man
    är intresserad av hur lärande sker.

  156. Hur kunde de vara så bra?
    Vad var hemligheten?

  157. Jag tänker att hemligheten är-

  158. -att man är så fokuserad
    på undervisningsutveckling.

  159. Det är på ett helt annat sätt
    än vad jag känner till i Sverige.

  160. Där är det organiserat i detalj
    hur man ska jobba kollegialt.

  161. Det är hela tiden...
    En lärare i Guangzhou-

  162. -undervisar hälften så många timmar
    som jag gör här hemma.

  163. Läraren får mycket tid över, och den
    ägnas åt att utveckla undervisningen.

  164. Varje lektion
    som en lärare i Guangzhou håller-

  165. -håller mycket högre kvalitet.
    Den är ju bearbetad flera gånger om.

  166. -Toppen. Tack så mycket, Karin.
    -Tack.

  167. Nu beger vi oss
    till Victoria Park Academy i England.

  168. -Hej, Avnish Dhesi.
    -Hej.

  169. Ni kallar er utbildning
    "längtan efter lärande". Vad är det?

  170. Det vi vill ingjuta i barnen
    är en naturlig vilja att lära sig.

  171. Vi ger dem riktiga upplevelser.

  172. Läroplanen syftar till att ge barnen
    möjligheter att utveckla olika förmågor.

  173. Vi kallar det "läroverktyg".

  174. Barnen börjar redan på förskolan
    med de olika verktygen.

  175. Tanken är att de under skolgången-

  176. -är ihärdiga, hanterar störande inslag,
    visar empati och lyssnar på varandra.

  177. När de lämnar oss
    har de alla de här färdigheterna.

  178. Varför är "längtan efter lärande"
    ett framgångsrikt sätt att lära sig på?

  179. Barnen står i förgrunden
    och styr sitt eget lärande.

  180. När barnen är intresserade
    så presterar de bättre.

  181. Barnen får tänka på
    hur de vill lära sig.

  182. De lär sig mycket självständigt
    och arbetar mycket med datorer.

  183. I vår skola har 75 % av barnen
    engelska som andraspråk.

  184. Det pratas många andra språk
    innan de lär sig engelska.

  185. Genom att använda
    vad vi kallar "mjuka färdigheter"-

  186. -skapar vi empati
    i barnen och i skolkulturen.

  187. Det ingår i lärandet.

  188. På vilket sätt är de här förmågorna
    viktiga inför framtiden?

  189. Situationen i nuläget är
    att jobben inte har skapats än.

  190. De som våra barn tar
    när de lämnar oss-

  191. -och skaffar sig karriärer
    och så vidare.

  192. Vi vill att de lämnar oss
    med kreativa drivkrafter inom sig.

  193. De kan samarbeta och är ihärdiga,
    så de ger aldrig upp.

  194. De letar efter olika lösningar
    på problem som uppstår i deras liv.

  195. Vi hoppas att vår utbildning
    gör dem mer självständiga-

  196. -och att de själva försöker förändra
    i sina samhällen och i större skala.

  197. -Tack för att du var med.
    -Ingen orsak. Hej då.

  198. Från England till Belgien.

  199. -Hej, Jan Allegaert. Hör du mig?
    -Hej, Sverige. Jag hör dig.

  200. Du bedriver utomhusutbildning
    och lär ut omvärldsorientering.

  201. Vad är utomhusutbildning?

  202. Vi försöker
    att förlägga undervisningen utomhus.

  203. Syftet är att flytta ut kurserna
    utanför klassrummets väggar-

  204. -till ett autentiskt sammanhang.

  205. Vi vill tillbaka
    till den första utbildningens rötter.

  206. Det är inget nytt -
    det var så utbildningen började.

  207. -Varför är utomhusutbildning bra?
    -Av flera anledningar.

  208. En anledning är barnens hälsa.

  209. De sociala färdigheterna
    förbättras också-

  210. -men framför allt ser vi
    att läranderesultaten på lång sikt-

  211. -blir bättre
    än om vi ger kurserna inomhus.

  212. En av sakerna vi provar...

  213. En av de nyaste sakerna i vår skola-

  214. -är att barnen en dag i veckan
    i 10-20 veckor åker till en bondgård.

  215. De får lära sig om sådant
    de lär sig inomhus, som geometri.

  216. De får mäta markerna.

  217. De lär sig skillnaden
    mellan adjektiv och subjektiv.

  218. De lär sig naturvetenskap -
    som hur en hävstång fungerar.

  219. Det är saker de lär sig inomhus,
    men de får prova på dem utomhus.

  220. Det förstärker inlärningseffekten.

  221. Vi har också en baktanke.

  222. Vi vill gärna att barnen
    får en koppling till naturen igen.

  223. Den här generationen-

  224. -kommer att bli ansvariga
    för att bevara jordklotet.

  225. Det är ett aktuellt ämne
    i och med klimatkonferensen i Paris.

  226. Kopplingen till naturen
    ger hopp om en hållbar framtid.

  227. Vi drömmer om
    att vara utomhus på fredagar-

  228. -så att alla barn får känslan
    av att vara ute i friska luften-

  229. -och inte växer upp framför en skärm.

  230. -Vad får studenterna ut av det?
    -Mina studenter är lärarstudenter...

  231. ...så de är nästa generation lärare.

  232. Vi hoppas kunna lära dem-

  233. -hur de ska få nästa generation
    att vara utomhus.

  234. Det är min infallsvinkel.

  235. Okej, tack för att du medverkade.
    Hej då.

  236. Då har ni fått höra om
    utomhusundervisning i Belgien-

  237. -längtan efter lärande i England
    och undervisningsutveckling i Kina.

  238. -Vad blev ni extra intresserade av?
    -Allt.

  239. Det är jättestimulerande.
    Utomhus - vad härligt!

  240. Jag har precis vågat mig ut
    på mina första exkursioner.

  241. I Kina planerar de för att få en
    perfekt lektion - vem vill inte det?

  242. Och så hon från England
    som pratade om relationer.

  243. Fantastiskt.

  244. Det är intressant
    att ingen tog upp digital teknik.

  245. "Framtidens skola är digital..."
    Det är ju inte grunden i lärandet.

  246. Det är ett medel, men inte...
    Det är kul att fokus inte var på det.

  247. Jag blev också inspirerad av alla.
    I Kina har de mycket reflektionstid.

  248. Många av mina medarbetare
    pratar om det.

  249. De efterlyser mer reflektionstid för
    att kunna utveckla undervisningen.

  250. Skolan i England
    bekräftar det jag har på min skola.

  251. Vi använder varje språk och historia
    som en resurs.

  252. Även Belgien... Skolan får inte
    vara en isolerad instans.

  253. Man kan också göra tvärtom: bjuda in
    samhället och företag till skolan.

  254. Det här med utomhusutbildning...
    Hur tror ni att lärandemiljön-

  255. -kommer att utvecklas i framtiden?

  256. Som Agneta sa tidigare:
    Det blir nog inte på ett sätt.

  257. Det kommer att finns variation.
    Vi kommer att behöva det.

  258. Möjlighet att dra sig undan eller
    vara i mindre eller större grupper.

  259. Utomhus, inomhus - olika miljöer,
    utan att begränsas till ett klassrum.

  260. Det är viktigt. Jag tänker Hogwarts,
    med trappor som flyttar sig.

  261. Hon pratade om att riva väggar, men
    jag vill kunna ställa tillbaka dem-

  262. -så att man kan ordna krypin
    eller större lokaler.

  263. Jag hoppas på flexibilitet
    när man bygger nya skolor.

  264. Jag tänker att varje
    kvadratmillimeter är pedagogisk yta-

  265. -varje sekund är pedagogisk tid-

  266. -och varje människa är en pedagogisk
    resurs. Så vill jag se det.

  267. Vi ska tillbaka till Antnäs.
    Agneta har nämligen en fundering.

  268. Jag läste OECD-rapporten.

  269. Det framgår att långt mer än hälften
    av Sveriges mellanstadielärare-

  270. -alltså lärare i årskurs 4-6-

  271. -anser att barnen lär sig bäst
    genom att söka svar i en bok.

  272. Att läsa i en bok och svara på frågor
    - en sorts skedmatning.

  273. Motsvarande siffra i övriga EU
    är betydligt lägre.

  274. Där är det kanske 20 % som tänker
    att det är det bästa sättet.

  275. Hur ska vi ändra den här attityden
    hos våra mellanstadielärare?

  276. -Är det något som vi ska ändra på?
    -Boken behöver ju inte försvinna.

  277. Ju fler sätt vi har att lära,
    desto bättre.

  278. Vi måste förhålla oss
    till olika läromedel på olika sätt.

  279. Det behöver inte innebära att något
    ska bort eller att nätet är bäst.

  280. Vi kan se mängden och bredden
    på det vi använder för att lära oss.

  281. Jag tycker att läroboken
    ska vara kvar som ett komplement.

  282. Jag tycker
    att den ska användas mindre.

  283. Många lärare vill nog
    vara mer kreativa och "go crazy"-

  284. -men vi har så många styrdokument
    och saker att hinna med.

  285. Rädslan för att inte hinna med eller
    göra fel hämmar nog kreativiteten.

  286. Många lärare vill nog vara
    mer kreativa med sin undervisning.

  287. Det är en trygghet
    att kunna backa tillbaka till boken.

  288. Man har begränsningar, och
    det är krävande att uppfinna hjulet.

  289. Då är det... "Boken har rätt."

  290. -Är den här attityden riskabel?
    -Till viss del, om man fastnar i den.

  291. En stor fråga mot slutet: Vilka
    möjligheter har skolan i framtiden?

  292. De flesta förstår nog att kollegialt
    lärande är en nyckel till framgång.

  293. Lärare vill nog lära av varandra,
    och möjligheten finns.

  294. Både ute i sociala medier och
    på skolorna. Vi kan komma jättelångt.

  295. Och så kan vi fråga Kina
    hur man gör den perfekta lektionen.

  296. Jag tänkte direkt
    på ordet "möjlighet".

  297. Att visa och öppna möjligheter
    för eleverna och för oss lärare.

  298. Vi kan interagera på sociala medier.

  299. Diskussioner som de
    på Twitter och Facebook-

  300. -har jag aldrig upplevt tidigare.

  301. Jätteroligt att ni kom hit.
    Ni får prata mer i eftersnacket.

  302. Vi på "Lärlabbet"
    tackar för oss för i år.

  303. Nästa termin börjar vi med ett nytt,
    högaktuellt tema: nyanlända elever.

  304. Det första programmet handlar om
    själva mottagande. Missa inte det.

  305. Prata gärna vidare på sociala medier
    under hashtaggen Lärlabbet-

  306. -eller kolla in eftersnacket
    på vår blogg. Hej!

  307. Översättning: Per Lundgren
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Framtidens lärande

Avsnitt 17 av 17

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Tema: lärarprofessionen. Agneta Hedenström är rektor för Antnässkolan utanför Luleå. Hon menar att framtidens klassrum kommer att vara kreativa ytor utan gränser. Studiogäster följer upp med samtal.

Ämnen:
Pedagogiska frågor
Ämnesord:
Pedagogik, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i Lärlabbet

Säsong 1
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Se mobbning

Avsnitt 1 av 17

Att jobba framgångsrikt mot mobbning är svårt. En metod som fungerar på en skola, fungerar inte nödvändigtvis på en annan. Många konflikter i skolan startar på rasten. På Håstaskolan i Hudiksvall lyckas man minska mobbningen med hjälp av gemensamma rastaktiviteter. Vi träffar skolans rektor Hege Arola.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Samverkan

Avsnitt 2 av 17

Tema: mobbning. Ofta börjar mobbning på skolan och fortsätter sedan på fritiden. Men ibland är det tvärtom, konflikter som börjar efter skoltid följer med in i klassrummet nästa dag. Vilket ansvar har skolan för hur eleverna mår och vad de gör på sin fritid? Hur kan skolan samarbeta med föräldrar, föreningar eller andra delar av samhället för att förebygga mobbning efter skoltid?

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Nätmobbning

Avsnitt 3 av 17

Konflikter som uppstår i skolan fortsätter ofta ute på nätet. Hur ska skolan jobba med mobbningen som sker på nätet? Och är det verkligen skolans ansvar? Vi besöker Drottning Blankas gymnasium i Stockholm där rektor Norma Aznar har bestämt att de måste ta tag i nätmobbningen. De använder bland annat en app där eleverna när som helst på dygnet kan anmäla vad de ser eller råkar ut för.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Skolmiljö

Avsnitt 4 av 17

Tema: mobbning. Hur mycket påverkar skolmiljön mobbningen? Och hur kan man jobba med skolmiljön för att motverka mobbning? Vi besöker nya Raketskolan i Kiruna, en skola arkitektritad för att förebygga mobbning och utanförskap. En som lockades av den här miljön och arbetet på skolan är läraren Maria Isaksson.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Normer

Avsnitt 5 av 17

Tema: mobbning. Normer och värderingar sätts tidigt i livet. Hur kan skolan jobba med normer och värderingar för att förhindra mobbning? Det pedagogiska arbetet på förskolan Rörmokaren går ut på att jobba normkritiskt - mot utanförskap och mobbning. Vi träffar förskolläraren Camilla Liljedahl.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Ansvar

Avsnitt 6 av 17

Tema: mobbning. Hur ser ansvaret ut när mobbning är ett faktum? Har eleverna något ansvar? Vi besöker Östergårdsskolan i Halmstad, där man jobbar med kamratstödjare. Det innebär att några elever bland annat ska hålla koll och rapportera till vuxna om de ser att någon blir mobbad. Metoden har varit omdiskuterad och en del menar att det är fel att lägga ansvaret på eleverna. Samtidigt sker ofta mobbning när skolpersonal inte är närvarande. Anna Wälivaara som är lärare på skolan tycker att kamratstödjare, som en del i ett större antimobbningsarbete, fungerar bra.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Teknikstöd

Avsnitt 7 av 17

Tema: specialpedagogik. Teknikstöd i form av datorer, surfplattor och mobiler används ofta i skolmiljön. Om elever och lärare ökar kunskapen och medvetenheten kring den nya tekniken, lyckas barn i behov av särskilt stöd mycket bättre, säger specialpedagog Ulrika Jonson, Vallaskolan i Södertälje.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Inkludering

Avsnitt 8 av 17

Tema: specialpedagogik. Hur kan skolor lyckas med inkludering? På Rannebergsskolan i Angered har man anställt inkluderingspedagogen Lena Ekstrand. Hennes uppgift är att få alla att känna sig inkluderade.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Flerspråkighet

Avsnitt 9 av 17

Tema: specialpedagogik. Den enskilt svåraste uppgiften för specialpedagogen Anna Hansson på Angereds gymnasium är att kunna utläsa om en nyanländ elev med annat modersmål än svenska har en språkstörning eller av andra skäl inte har den språkprogression man kan förvänta sig i en viss ålder. För att kunna göra en fullständig kartläggning måste det finnas personer på skolan med pedagogisk bakgrund som talar elevernas språk, menar Anna Hansson. Det är en av lösningarna på Angereds gymnasium.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Tidigt stöd

Avsnitt 10 av 17

Tema: specialpedagogik. Hur arbetar bra skolor och lärare för att i tid upptäcka och ge rätt stöd? Vissa forskare menar att Finlands framgångsrika skola bland annat beror på att eleverna redan från tidig skolålder får det stöd de har behov av. Ungefär 20 % av Finlands skolelever har någon gång fått extra stöd för någon typ av skolsvårighet. Prorektor Annika Lassus och specialpedagog Lilian Vestergren på Övningsskolan i Vasa i Finland menar att det är extra viktigt att lägga mycket resurser tidigt på terminen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Elevens förståelse

Avsnitt 11 av 17

Tema: betyg och bedömning. Malin Carlsson är lärare i årskurs F-3 på Lindblomskolan i Hultsfred. Tillsammans med eleverna har hon utvecklat en PP-vägg. Det är en plansch där det tydligt anges vad man måste kunna inom ett visst ämne för att uppnå målen. Eleverna kan utgå från PP-väggen när de själva ska bedöma hur långt de har kommit i sitt eget lärande. Malin menar att det är viktigt att eleverna redan från början får vara med och bestämma hur de ska uppnå målen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Olika bedömningsunderlag

Avsnitt 12 av 17

Tema: betyg och bedömning. Det finns fler former av underlag än det skriftliga. Muntlig redovisning, grupparbeten, filmproduktion, blogg, podd och så vidare. Hur bedömer du som lärare dessa underlag? Hur mycket frirum har lärare i ett myndighetsutövande fält? Vi träffar Camilla Askebäck Diaz som är lärare i matematik, NO och förstelärare i digitala verktyg på Södermalmsskolan i Stockholm. För henne är det en självklarhet att bedömningen även sker i de digitala verktygen. Hon berättar hur hon jobbar med det.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Återkoppling, motivation och självkänsla

Avsnitt 13 av 17

Tema: betyg och bedömning. Efter några års experimenterande har svenskaläraren Olle Carlgren på Höglandsskolan i Bromma hittat den för honom bästa metoden för systematisk återkoppling till eleverna. - Det är inte det första utkastet som eleverna lämnar in som är det viktigaste, utan det eleverna faktiskt lär sig under tiden, menar Olle.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Sambedömning

Avsnitt 14 av 17

Tema: betyg och bedömning. I Ljusdals kommun storsatsas det på sambedömning. Carina Wikström är lärare på Slottegymnasiet. Hon berättar att likvärdigheten ökar när lärarna gör sambedömningar både inom lärarkollegiet på hennes gymnasium och tillsammans med lärare på andra skolor i kommunen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Att erövra yrket

Avsnitt 15 av 17

Tema: lärarprofessionen. Lärlabbet besöker Knutbyskolan och Christina Maelan. Hon är förstelärare och handledare till lärarstudenter som ska omsätta teori till praktik. Lyhördhet och respekt är två av de allra viktigaste komponenterna för att bli en bra lärare, säger Christina och hennes lärarstudent Georgios Varitmadis håller med. Studiogäster följer upp med samtal.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Den lärande läraren

Avsnitt 16 av 17

Tema: lärarprofessionen. Modersmålsläraren Tülay Gürgüns arbetsvecka ser ut som sina kollegors, men till skillnad från de flesta andra lärare ägnar hon nästan all sin fritid åt att ta in information från den digitala världen. På sin blogg samlar hon allt som kan vara intressant för pedagoger i form av övningar och pedagogiska spel. Tülay tycker att hela synsättet på hur lärare kan fortbildas inom det här området måste förändras. Studiogäster följer upp med samtal.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Framtidens lärande

Avsnitt 17 av 17

Tema: lärarprofessionen. Agneta Hedenström är rektor för Antnässkolan utanför Luleå. Hon menar att framtidens klassrum kommer att vara kreativa ytor utan gränser. Studiogäster följer upp med samtal.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler
Säsong 2
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Mottagandet

Avsnitt 1 av 29

Tema: nyanlända elever. På onsdagar kommer nyanlända barn och ungdomar till mottagningsenheten Välkomsten i Helsingborg. Det brukar bli fullt av liv och lite rörigt när alla samlas. Personalen tar reda på vilka olika språkgrupper alla tillhör och därefter påbörjas kartläggningen. Sedan en tid tillbaka har personalen använt sig av en modell som går i linje med de direktiv Skolverket kommer ut med i början av januari 2016. "Det bästa med att göra kartläggning här istället för på skolorna är likvärdigheten, vi erbjuder ju en samlad kompetens som kanske inte alla skolor har", säger Jenny Bladh, pedagogisk utvecklingskonsult på Välkomsten. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Inkludering

Avsnitt 2 av 29

Tema: nyanlända elever. Eftersom alla elever har olika bakgrund och förutsättningar att lära sig det svenska språket kan det för vissa ta väldigt lång tid att slussas in i det "normala". Därför är det viktigt att nyanlända elever parallellt med lektionerna i svenska får samma undervisning som de andra eleverna på skolan. Den här synen blev utgångspunkten för ett omtalat projekt i Navets språkklass i Örebro. "Det har fungerat positivt, både socialiserings - och resultatmässigt", menar läraren Suzanne Gynnhammar. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Lärandet

Avsnitt 4 av 29

Tema: nyanlända elever. Vad har nyanlända för kunskaper med sig till skolan och hur kan de kunskaperna omsättas i nya kunskaper? De nyanlända elever som har Åsa Sebelius som lärare utvecklar sitt språk genom genrepedagogik. Eleverna får ämnneskunskapen med sig om de förstår i vilka sammanhang och strukturer språket finns. Enligt modellen som Åsa arbetar med kan språket vara argumenterande, berättande, återgivande eller instruerande. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Samverkan

Avsnitt 5 av 29

Tema: nyanlända elever. Tack vare envishet och en stark vilja kunde de nyanlända lärarna till slut få praktikplatser på Mariedalsskolan i Vänersborg. Nu när en termin har gått konstaterar rektor Christina Hjern att det har varit ett väldigt lyckat projekt. - Det är oerhört viktigt för dem att starta ett liv här och det är oerhört viktigt för oss med många nyanlända elever att få lärare med deras kompetens, säger hon. Med avstamp i reportaget samtalar inbjudna studiogäster kring vikten av samverkan.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Digitalisering och demokrati

Avsnitt 6 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Vad innebär en digitaliserad skola i praktiken? Vad måste lärarna kunna och vilka möjligheter finns? Läraren Ylva Pettersson har varit drivande i Katedralskolan i Skaras digitalisering. Hon anser att det viktigaste är att man som lärare vågar släppa taget och lär sig att knyta färdighet till rätt digitalt verktyg. Idag kan Ylva konstatera att hennes elevers klassrum har utvidgats. Ett exempel på detta är att återkopplingen kan komma från människor de inte känner.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Datalogiskt tänkande

Avsnitt 7 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Vad är datalogiskt tänkande och hur kan det läras ut? Maria Franzén på Högåsskolan i Knivsta är bildläraren som lär eleverna att programmera minirobotar. Hon menar att eleverna tränar många olika förmågor som matematik, logiskt och kritiskt tänkande, tal, bild och samhällskunskap när de programmerar.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Källkritik

Avsnitt 8 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Lärlabbet besöker Murgårdsskolan i Sandviken som arbetar med källkritik i alla ämnen. Vet eleverna hur informationsvägarna fungerar på internet? Eftersom vi möts av så mycket information är det en demokratifråga att elever lär sig finna, värdera och analysera information kritiskt. En lärarpanel följer upp i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Eleven som producent

Avsnitt 9 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Helena von Malortie är slöjd- och bildlärare på Mosaikskolan i Malmö. Där går nyanlända elever från årskurs 7 till 9. Hennes elever får presentera sina kreativa arbeten genom att dokumentera dem digitalt på Ipads. När filmerna visas för andra klasser blir eleverna väldigt stolta och extra motiverade att göra ett bra arbete. En lärarpanel följer upp med samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Digital didaktik

Avsnitt 10 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Varför är lärarens kompetens i medie- och informationskunnighet, MIK, så viktig? Lärlabbet tar upp det digitala perspektivet på lärarrollen och de möjligheter som IT ger. Hur, när och i vilka syften väljer lärare digitala verktyg? Det finns en uppsjö av verktyg att välja mellan när en lärare designar sin undervisning. Vilka krav ställer det på lärarna? Lärlabbet besöker Tobias Ruthenberg på Lärarhögskolan i Borås som undervisar lärare och bibliotekarier i MIK. Skolan satsar även på att integrera MIK-undervisning i grundutbildningen för lärarstudenter.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Estetikens kraft

Avsnitt 11 av 29

Tema: estetik och lärande. I skolan har de estetiska ämnena samma självständiga roll som andra ämnen. Men de stöder också annat lärande och tränar barnen i betydelsefulla framtidskompetenser som kreativitet, analysförmåga, skapande, förmåga att förstå, tolka, uttrycka och kommunicera. Lärlabbet besöker Hortlaxskolan i Piteå där eleverna i årskurs 7-9 fördjupar sig i både manuella och digitala tekniker med bildläraren Stefan Holmgren. Till skillnad från på många andra håll har man också kvar kurser i fritt skapande. Bild är kommunikation, och målet med lärprocessen är att väcka elevernas fantasi och kreativa potential.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Estetiska lärprocesser

Avsnitt 12 av 29

Tema: estetik och lärande. Vi besöker Svedala där alla kommunens förskolebarn får upptäcka sina röster och sin musikalitet med sångpedagogen Elinor Fryklund. Det handlar om att ge barnen tillgång till den egna rösten och om sång på barnens villkor. Sedan sångundervisningen infördes på förskolan har man som bonus fått se hur bland annat barnens språkliga utveckling tar stora kliv framåt, berättar förskolechefen Anette Lindh.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Estetik för alla

Avsnitt 13 av 29

Tema: estetik och lärande. Vi besöker Sannarpsgymnasiet i Halmstad där dramapedagogen Malin Norlings elever går på särskolans individuella program. Funkisar kallar hon sina skådespelare, som alla har olika intellektuella och fysiska funktionsnedsättningar. Med dramapedagogiken som redskap undersöker de både sin egen identitet och samspelet med andra människor. Lärarpanelen följer upp med samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Elevhälsans betydelse

Avsnitt 14 av 29

Tema: elevhälsa. Elevhälsan är en avgörande faktor för att eleverna ska nå kunskapsmålen. Det anser man på Ekbackens skola i Fellingsbro. Verksamhetsutvecklare Åsa Jönsson berättar om skolans vision för varje elev: rätt till maximal kunskapsutveckling, rätt att känna trygghet på skolan och rätt till skolro. För att lyckas arbetar lärarna tätt ihop med elevhälsan. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Ökad psykisk hälsa

Avsnitt 15 av 29

Tema: elevhälsa. Hur uppnår man ökad psykisk hälsa i skolans värld? På Rotskärsskolan i Älvkarleby ses eleverna som sakkunniga i arbetet med elevhälsa. De vet var bristerna och problemen finns och blir delaktiga i det förebyggande arbetet för bättre fysisk och psykisk skolmiljö. Skolchef GunnMari Nordström berättar om hur vuxna och elever arbetar tillsammans med att förebygga stress, kränkningar och psykisk ohälsa. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Pedagogik och särskilt stöd

Avsnitt 16 av 29

Tema: elevhälsa. Vi besöker Friggaskolan i Östersund där man arbetar aktivt för att förekomma diagnoser och remisser. I kommunen har den gemensamma elevhälsan sökt olika sätt att förebygga koncentrations- och beteendesvårigheter i klassrummet. Skolpsykolog Niklas Fröst berättar hur kommunens skolpsykologer och pedagoger jobbar tillsammans. Eleverna får stöd att hitta strategier för sitt lärande. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler
Säsong 3
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Steget till ordinarie klass

Avsnitt 1 av 17

Tema: nyanlända och sen då? Innan många nyanlända svenskar kan delta i skolans ordinarie undervisning går de i en förberedelseklass. Forskning visar att det är viktigt hur övergången mellan förberedelseklassen och ordinarie undervisning sker. Skolinspektionen menar att få skolor har ett pedagogiskt välfungerande system för att vägleda nyanlända elever till ordinarie undervisning. Vi tittar närmare på hur man kan välkomna nyanlända svenskar in i skolans ordinarie undervisning.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Vara trygg och höra till

Avsnitt 2 av 17

Tema: nyanlända och sen då? Nyanlända elever kan uppleva otrygghet när de går från en förberedelseklass till ordinarie undervisning. Känslan kan bero på olika saker som en rädsla för mobbning eller utfrysning. Forskning har visat på att extra stöttning i undervisningen och psykosocialt stöd ökar nyanlända elevers möjligheter att lyckas i skolan. Vi ser närmare på vad psykosocialt stöd innebär och hur pedagoger kan ge nyanlända svenskar trygghet i skolan.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Att utveckla kunskaperna

Avsnitt 3 av 17

Tema: nyanlända och sen då? Hur stöttar man bäst eleverna i undervisningen så att de inte förlorar kunskap i de andra ämnena för att de inte kan svenska? I gymnasiet Lindesskolan möter vi Agneta Guhrén och hennes kolleger. För att öka motivationen bland nyanlända elever har skolan skapat en individanpassad modell för skolarbetet. En av grundbultarna i den är att eleverna i enskilda ämnen kan gå vidare till nästa steg oavsett när på läsåret de blir klara.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hitta till forskningen

Avsnitt 4 av 17

Tema: forskning i klassrummet. Hur kan lärare hitta forskning som de kan använda i klassrummet? Vad finns det för arenor där de kan ta del av den forskning som finns? Vad finns det för arenor där forskare och lärare kan mötas? I Skåne driver en grupp forskarutbildade lärare producentkooperativet VIS, Vetenskap i skolan, för att göra ny forskning lättillgänglig för lärare ute i kommunernas skolor.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Teori i praktiken

Avsnitt 5 av 17

Tema: forskning i klassrummet. Hur kan man som lärare göra sin undervisning bättre med hjälp av forskning? På Globala gymnasiet i Stockholm är många gymnasielärare forskarutbildade. Tillsammans har dessa gymnasielärare börjat erbjuda grundskolelärare fortbildning i ämnesdidaktik. På seminarieträffar diskuterar lärarna olika teoretiska begrepp. Grundskolelärarna kan sedan utifrån diskussionerna skapa praktiskt undervisningsmaterial.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Ett forskande förhållningssätt

Avsnitt 6 av 17

Tema: forskning i klassrummet. Hur kan lärare använda ett forskande förhållningssätt i vardagen? De flesta lärare har ett forskande förhållningssätt till sin undervisning. De omprövar sin undervisning, utvärderar lektioner och tar med sig resultaten till kommande undervisningstillfällen. Samma forskande förhållningssätt kan användas utanför undervisningen. Det innebär att man, enskilt eller tillsammans med kollegor, systematiskt utvärderar och omprövar vardagshändelser.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Lärande för hållbar utveckling

Avsnitt 7 av 17

Tema: hållbar utveckling. Förutsättningar för lärande för hållbar utveckling (LHU) är delaktighet, reflektion och olika perspektiv. Men vad är LHU? Hur får man in de globala målen i skolans vardag på olika stadier och på både lektioner och raster? Vi följer arbetet under en dag på förskolan Tomtebogårdsskolan i Umeå. Gäster i studion: förskolelärare Christine Jokijärvi, lågstadielärare Martin Holmgren och Mari Winter, lärare åk 6.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hållbart i alla ämnen

Avsnitt 8 av 17

Tema: hållbar utveckling. Förutsättningar för lärande för hållbar utveckling (LHU) är delaktighet, reflektion och olika perspektiv. Hur kan skolan arbeta ämnesövergripande inom LHU? Hur kan lärande om hållbar utveckling se ut i olika skolämnen? Vi följer arbetet under en dag på Skarpatorpsskolan i Skarpnäck. Gäster i studion: lärarna Gunni Karlsson, Mia Möller och Maria Hansson från Skarpatorpsskolan.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hållbara initiativ

Avsnitt 9 av 17

Tema: hållbar utveckling. Hur kan skolan främja hållbara elevinitiativ? I skolans styrdokument står att skolan dels ska ge eleverna handlingskompetens och dels bidra till en hållbar samhällsutveckling. Hur kan detta ske i praktiken? Vi besöker Johannebergsskolan Elyseum som arbetar med hållbar utveckling i kombination med entreprenöriellt lärande. Gäster i studion: grundskolelektor Ingela Bursjöö, försteläraren Cecilia Lind och läraren Sandra Löfberg.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hjärnan och inlärning

Avsnitt 10 av 17

Det är genom vårt sinnessystem som vi uppfattar och tolkar vår omvärld. Skolan kan genom auditiva, motoriska och visuella hjälpmedel få eleverna att lära sig effektivare. Vi besöker Örnässkolan i Luleå där lärarna arbetar med tester för att förbättra elevernas inlärning och minne. Gäster i studion är lärarna Anna Sandsten, Hans Törnkvist och Maria Nygård.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hjärnan och motivationen

Avsnitt 11 av 17

Skolan motiverar eleverna med yttre medel som beröm och betyg. Om man som lärare också kommer åt att aktivera elevernas inre motivation stöder man dem till att tro mer på sig själva och bli mer självgående. Den vägen lär de sig också mer, säger Mattias Dahlberg på Spångholmsskolan i Bara. Gäster i studion är lärarna Fredrik Berggren, Linda Sonesson och Mattias Dahlberg.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hjärnans kondition

Avsnitt 12 av 17

Kan man träna sin hjärna att bli smartare? På Kattegattgymnasiet i Halmstad har lärarna undersökt frågan. Gymnasiet började med ett system med hjärngym för att minska elevernas skolstress och ge bättre förutsättningar för inlärning. Tester visar att unga människors hjärnor förstärks av fysisk aktivitet - de blir mer koncentrerade, minns bättre, tål stress och blir mer kreativa.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Källkritisk förmåga

Avsnitt 13 av 17

Eric Haraldsson är bibliotekarie på Ringsbergskolan i Växjö. Han är lika ofta tillsammans med lärarna i klassrummen som han är i biblioteket. Målet är att ge eleverna redskap att bli kritiska mediekonsumenter. Källkritiken behöver vara integrerad i undervisningen, menar Eric. "Jag är det ifrågasättande filtret som kompletterar lärarnas ämneskompetens."

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Programmering

Avsnitt 14 av 17

Alla behöver inte bli programmerare, men alla behöver veta vad kodning är och hur det används. På Helenelundsskolan i Sollentuna har programmering en självklar plats i teknikundervisningen. Läraren Emma Forsberg vill att eleverna både ska träna problemlösning och förstå grunderna i programmering. Hon menar att det alltid finns en människa bakom allt en dator kan göra.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Digital undervisning

Avsnitt 15 av 17

På Alviksskolan i Luleå har några lärare byggt upp en digital miljö där man kan arbeta ämnesövergripande. De kallar konceptet "Storyfication". Eleverna tar sig an olika uppdrag med stort engagemang. Katarina Eriksson säger att de digitala verktygen bidrar till variation i undervisningen men att det är den pedagogiska idén som styr.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Digitaliseringens påverkan

Avsnitt 16 av 17

Hur förbereder man eleverna för en digitaliserad framtid som ingen kan förutspå? Vilka förmågor behöver de träna? På Mörbyskolan i Danderyd får eleverna prova på att vara politiker genom rollspel med digitala inslag. SO-läraren Henrik Isacsson vill lära eleverna att ta in fakta och att se på frågor ur olika perspektiv för att kunna fatta bra beslut.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Annorlunda kognition

Avsnitt 17 av 17

Tema: Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). Hur kan skol- och lärmiljön göras tillgänglig för elever med olika behov, och hur bygger man en positiv skolanknytning? På Rosengårdsskolan i Malmö byggs extra anpassningar som enskilda elever behöver in i undervisningen alla tar del av. Stommen för läraren Jenny Esbjörnsdotter-Karlssons lektioner är ledning och stimulans, vilket några elever i klassen behöver och alla gagnas av. Med sina kollegor läraren Daniel Scotford och specialpedagogen Eva Sundberg diskuterar hon hur läraren ser, anpassar och följer upp.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Inspirerande matematik

Resonera och kommunicera i matte

Matematik är ett språk man utvecklar hela livet. Lär man sig ett nytt språk får man ett ökat självförtroende. Pernilla Tengvall och Hanna Almström, båda NO- och mattelärare, talar om fem strategier för ett formativt förhållningssätt där ett gott gruppklimat och delaktighet är några av hörnstenarna. Inspelat i februari 2014. Arrangör: Umeå universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaLärarrummet

Byggnadssnickaren som blev lärare

Inge Johansson är lärare på byggprogrammet på Västermalms gymnasieskola i Sundsvall. Han har fått stipendium av Företagsam skola för sina initiativ att låta eleverna arbeta på ett sätt så att de tydligt kan se den praktiska nyttan av kunskaper inom olika skolämnen.

Fråga oss