Titta

Rektorn - studio

Rektorn

Om Rektorn

Som rektor på Ronnaskolan i Södertälje lyckades Lina Axelsson förändra skolans dåliga rykte och få fler elever att nå gymnasiebehörighet. Här möter vi henne i tre program, från första dagen på Ronnaskolan till dagen hon väljer att lämna skolan för nya utmaningar. I en intervju berättar hon om framgångsfaktorer, motgångar och motivation.

Till första programmet

Rektorn - studioDela
  1. Hon är utbildad jurist och terapeut.
    Hon har varit marknadschef.

  2. Hon har varit stenhuggare och lärare.

  3. För fyra år sen
    blev hon rektor-

  4. -på en av Sveriges
    mest segregerade skolor.

  5. Hon menar att inget är omöjligt
    och att allt går att förändra.

  6. -Välkommen Lina Axelsson Kihlblom!
    -Tack.

  7. Du är huvudperson
    i UR:s dokumentärserie "Rektorn".

  8. Jag har hört att du har presenterat
    dig som "Skolornas Gunde Svan".

  9. Jag hade en idé-

  10. -att jag skulle gå in
    och ge järnet-

  11. -ge extra
    för att nå målet-

  12. -och göra mer än förväntat.

  13. Jag blev senare kallad "Skolvärldens
    Anna Anka", men det får man ta.

  14. Det finns nåt i det.

  15. Man kan faktiskt nå det där extra
    om man verkligen kämpar.

  16. I dokumentärserien följer vi dig från
    att du blir rektor på Ronnaskolan-

  17. -till att du 2,5 år senare
    bestämmer dig för att sluta.

  18. Vad visste du om Ronnaskolan innan?

  19. Jag visste det som de flesta visste,
    att det var en skolan i kris-

  20. -med dåliga resultat och vad man
    ansåg vara "svåra" elever-

  21. -och att det var i ett område
    som var väldigt belastat.

  22. Den ingången hade jag-

  23. -men hur det var organiserat och
    vilka eleverna var visste jag inte.

  24. Nästan alla elever
    hade annat modersmål än svenska-

  25. -och bara hälften av niorna
    hade behörighet till gymnasiet.

  26. Vad gjorde att du ville ha jobbet?

  27. Jag minns när jag såg annonsen.

  28. Jag hade ett tryggt jobb i Enskede
    som rektor på en liten skola.

  29. Det var en fantastisk idyll, men när
    jag såg annonsen väcktes nåt i mig.

  30. Det var faktiskt min drivkraft.

  31. Vad var det som väcktes?

  32. Jag har en sorts bild
    av en elevgrupp-

  33. -som inte har fått visa
    hur bra den kan bli.

  34. Jag ville anta den utmaningen.

  35. Jag ville visa att de här eleverna
    kan prestera lika bra som alla andra.

  36. Det var den förhoppningen
    och målsättningen som väcktes i mig.

  37. Vi kan titta lite på när du
    blev rektor 2012, första året-

  38. -ett hopklipp.

  39. Jag hittade tre pistolattrapper
    i plast, men de ser identiska ut.

  40. När det kommer till totalt
    är vi absolut sämst i kommunen.

  41. -Hallå! Har ni lektion?
    -Ja, vi har lektion.

  42. Årskurs sex, ni kan inte
    gå och handla godis nu.

  43. Det här var katastrof.

  44. Vad tänker du när du ser det i dag?

  45. Jag blir faktiskt glad,
    för jag tycker så mycket om eleverna.

  46. Samtidigt var den energin
    man gav utlopp för...

  47. Man var i så många processer,
    både högt och lågt-

  48. -både organisatoriskt
    och enskilda elevärenden-

  49. -för att få alla processer
    att fungera.

  50. Det är med både glädje och trötthet
    jag ser det.

  51. Var du beredd på det här kaoset?

  52. Ja, på nåt sätt. Jag visste att det
    inte skulle bli en dans på rosor.

  53. Att förändra nåt kräver att man
    stoppar in extra mycket energi-

  54. -för att nåt ska förändras.

  55. Jag förstod
    att det skulle bli jobbigt.

  56. Ditt uppdrag var att vända
    utvecklingen och höja betygen.

  57. -Vad var det första du tog tag i?
    -Det var att sätta mål.

  58. Första gången
    jag träffade personalen-

  59. -berättade jag att om fyra år ska vi
    vara över genomsnittet i behörighet.

  60. Det var min målsättning,
    och jag ringade in vissa områden.

  61. Det var det jag började med.

  62. Sen tittade jag på organisationen,
    men det går först när allt rullar på.

  63. De klipp vi såg handlar om att man
    går runt och städar och letar.

  64. Man iakttar och känner in.

  65. Vad var det du kände?

  66. Jag kände
    att det var en stor organisation-

  67. -som faktiskt satsade mycket energi
    på sina elever-

  68. -men ibland
    måste alla de processerna samordnas.

  69. Det måste finnas ett ledarskap som
    driver framåt mot ett tydligt mål.

  70. Man kan inte skynda mot ett mål
    om man inte vet vilket det är.

  71. En organisation som under tio år
    har gått neråt i resultat-

  72. -tror sig inte
    kunna förändra resultaten.

  73. Så är den mänskliga naturen
    och en organisations natur.

  74. Det krävs ett budskap om förändring.

  75. Vilka andra förändringar fick du ta
    tag i? Det hände mycket första året.

  76. Ja, och ett halvår innan man började
    filma lade jag om schemat totalt.

  77. Jag bröt upp grupper och gjorde om
    arbetslags organisation och storlek.

  78. Jag tittade på
    hur eleverna var grupperade.

  79. Hur var de grupperade?

  80. I en organisation där lärare ska lösa
    en svår undervisningssituation-

  81. -blir det lätt nivågruppering-

  82. -och vissa grupper
    "blev skonade" från andra grupper.

  83. Man hade svårt, som lärare, att lösa
    en situation med inkludering.

  84. Det fanns klasser med elever
    där alla talade svenska-

  85. -och så fanns det klasser
    med bara nyanlända.

  86. Det skapade enorma spänningar
    inom elevgruppen-

  87. -där elever inte kände varann
    och där de var olika.

  88. Så fort man började blanda dem
    såg man positiva synergier.

  89. Och man fick arbetslag och kunde
    enkelt följa upp resultaten.

  90. -Fanns det inga arbetslag?
    -Jo.

  91. I ett system som blandar elevgrupper
    utifrån hur väl de presterar.

  92. Man har en VG-grupp och en
    MVG-grupp.

  93. Då blir uppföljningen svår.

  94. Hur ändrade du det?

  95. Efter några veckor i tjänst
    ändrade jag schemat mitt i terminen.

  96. Det var nåt
    som alla rektorer förstår.

  97. Det är ingen enkel sak att göra,
    men det var nu eller aldrig.

  98. Jag hade inte tid att vänta ett år
    innan man skapade ett nytt schema.

  99. -Hur reagerade lärarna?
    -Det var ett massivt motstånd.

  100. Man var inte van
    vid såna förändringar.

  101. -Hur kändes det motståndet?
    -Det var jobbigt att hantera.

  102. Man var en väldigt illa omtyckt chef.

  103. Var det verkligen så?

  104. Går man fram för snabbt utan en
    relation mellan chef och personal...

  105. Man måste förankra förändringar-

  106. -men ibland hinner man inte förankra,
    och då är det bara att köra på-

  107. -och försöka bygga upp relationen
    och skapa förståelsen senare.

  108. Jag körde väldigt hårt i början
    och förändrade väldigt mycket.

  109. Det första året
    var ett år av förändring-

  110. -men det fanns
    ett syfte.

  111. Du förändrade väldigt mycket och hade
    inte hela personalen med dig.

  112. Efter bara ett halvår får du besök av
    Skolinspektionen. Vi kollar på det.

  113. Man såg hur resultaten gick ner
    i tio års tid.

  114. Nån gång måste man ju säga
    att vi gör nåt fel.

  115. -Nu har de fått betyg en gång till.
    -Nu har de gått ner ytterligare.

  116. Det är bara 42 procent som når målen
    i alla ämnen och inte bara nyanlända.

  117. Nej, absolut inte-

  118. -men tidigare
    fanns inget särskilt stöd.

  119. Här är...

  120. Vi erbjuder 97 särskilda stödplatser.
    varje vecka.

  121. Ni måste fokusera på
    att få upp resultaten.

  122. Ni måste veta att de insatser ni gör
    är rätt. Ni har inga ursäkter.

  123. "Ni måste veta vad ni gör."
    Du blir rätt hårt åtgången här.

  124. Det här var ett återbesök från
    en inspektion ett halvår tidigare.

  125. De ville säkerställa att vi hade
    vidtagit åtgärder, vilket vi hade.

  126. Men vi visste inte om vi gjorde rätt.

  127. -Visste du att ni gjorde rätt?
    -Nej.

  128. Det enda jag var säker på
    var att jag ville se en förändring-

  129. -och jag var beredd att prova
    tills jag nådde dit.

  130. Vill man förändra
    har man inte alltid svaret.

  131. -Kan man verkligen testa då?
    -Vad har man för val?

  132. Det finns ingen enkel formula.

  133. Man hittar svaren.
    De finns på många olika nivåer.

  134. Bara man visar outtröttlighet,
    har ett tydligt budskap-

  135. -och premierar saker som fungerar.

  136. Man analysera och provar nytt.

  137. Du tyckte inte att kritiken
    var obefogad eller orättvis?

  138. Jo, det är svårt att ta till sig-

  139. -att man efter fem månader i tjänst
    ska se en förändring i resultaten.

  140. Framförallt när det är
    en så enormt svår bild-

  141. -med en skola där hälften av eleverna
    är i behov av särskilt stöd.

  142. De pengarna finns inte.
    De lärarna finns inte.

  143. Vad tänker du om ett sånt system?

  144. Det är ett system
    av ett misslyckande-

  145. -och en elevsyn
    som jag inte tycker är okej.

  146. Jag känner mig hoppfull
    och tror på förändringar.

  147. Vi måste hitta lösningar,
    för eleverna stigmatiseras.

  148. Vissa elevgrupper målas ut
    som svåra eller omöjliga.

  149. Alla idéer du hade som du ännu
    inte visste skulle falla ut-

  150. -vad grundade du dem på?

  151. Man läser, ser andra exempel,
    söker på internet och diskuterar.

  152. Man går runt i verksamheten
    och har en grundsyn på lärande.

  153. Det där förenar man på nåt sätt
    i sin vardag.

  154. Det handlar om snabba beslut. Som
    rektor fattar man hundratals beslut.

  155. De ska alla peka i samma riktning.

  156. När vi fattar beslut som inte är i
    en tydlig riktning blir det problem.

  157. Jag försökte var tydlig, och många
    saker vi började med slutade vi med.

  158. Vi märkte att det inte gav resultat.

  159. Under ditt första år
    nådde ni inte resultat.

  160. Det var fortfarande bara hälften
    som hade behörighet. Hur kändes det?

  161. Det var en besvikelse, men jag
    förstod att processen måste ta tid.

  162. Jag var glad över att vi hade
    en helt annan koll på eleverna.

  163. Vi hade jobbat med en-till-en-lösning
    med datorer-

  164. -så att eleverna hade fått
    en standardhöjning.

  165. Elevgruppen hade blivit
    mer samlad och hanterbar-

  166. -och mer blandad
    vilket skapade harmoni i elevgruppen.

  167. Jag kände att vi var på god väg-

  168. -men det är svårt att förändra
    och ha tålamod med förändringar.

  169. Hur såg personalens förtroende ut
    vid den tidpunkten?

  170. Jag minns att jag efter ett halvår
    bad om ursäkt-

  171. -för att jag hade utsatt dem
    för så mycket...

  172. Sveda och värk?

  173. Jag bad inte om ursäkt
    för det vi hade gjort-

  174. -men för att jag hade utsatt dem
    för negativa känslor.

  175. För att gå vidare kan man behöva
    en ursäkt, och det kunde jag ge.

  176. Jag förstod att för att ro det här
    i hamn, måste jag ha alla med mig.

  177. Samtidigt förstod jag att om jag hade
    väntat ett år för att förankra det-

  178. -hade jag aldrig fått dem med mig.

  179. Som ny chef finns det utrymme
    att förändra-

  180. -men sen måste det övergå
    till ett förtroendeledarskap.

  181. Men där var ni inte efter ett år?

  182. Efter ett år kunde vi se ljuspunkter.

  183. Vi märkte att svenska och SO
    hade höjt sina resultat-

  184. -även fast man hade
    en utmaning i elevgruppen.

  185. Du hade båda lärarfacken
    emot dig också. Vad hände där?

  186. I en skola, på många skolor-

  187. -är den fackliga samverkan
    en viktig ingrediens.

  188. Det tycker jag är viktigt.
    Det är en god samtalspartner.

  189. Men om man vill förändra mycket,
    snabbt och mitt i terminen-

  190. -är det svårt att få dem med sig,
    och då kan det bli konflikt.

  191. Det blir en styrkemätning,
    och som chef måste man stå på sig.

  192. Vad hade du för stöd från kommunen,
    din arbetsgivare?

  193. Jag tror att de var förvånade över
    att jag gick fram så snabbt.

  194. Samtidigt fanns det ett:
    "Om du vågar står vi bakom dig."

  195. Om jag inte hade vågat
    hade de inte pushat på.

  196. -Ville de att du skulle gå snabbt?
    -Jag fick höra när jag började...

  197. Det fanns inget tydligt uppdrag
    att förändra skolan. Det var svårt.

  198. Att jag ville förändra
    tyckte de var roligt.

  199. Det var: "Sitt lugnt i båten!"

  200. -Var de nöjda med situationen?
    -Nej, men man såg ingen lösning.

  201. Det är så i många kommuner och
    organisationer som har en viss nivå.

  202. Att säga att vi ska fördubbla
    produktionen med samma budget-

  203. -ser många som omöjligt.

  204. Jag presenterade ett mål
    som många tyckte var omöjligt.

  205. För mig var det inte omöjligt.

  206. Jag hade enorm tilltro till mitt mål.
    Jag vek mig inte en tum.

  207. Många förändringar,
    och du har inte personalen med dig.

  208. Du har inget stöd från kommunen,
    din arbetsgivare.

  209. Skolinspektionen är också på dig
    och vill se resultat.

  210. Vad är det som driver dig då?

  211. Det är att jag lider
    när jag upptäcker-

  212. -att det finns en yttre bild
    på elever som är negativ.

  213. Den yttre bilden påverkar
    elevernas insida, deras självbild.

  214. Det är nåt vi måste uppmärksamma.

  215. Det stigmatiserar elever
    för resten av livet.

  216. Vi har ett system
    där många slås ut efter årskurs nio-

  217. -för man kommer inte in på gymnasiet.

  218. Är det eleverna som har blivit sämre,
    eller ser systemen olika ut?

  219. Det är många faktorer
    som vi måste titta på i framtiden.

  220. Det är det mest negativa man
    kan utsätta en ung människa för-

  221. -att inte komma in på gymnasiet.

  222. Här var en skola
    där hälften av eleverna inte kom in.

  223. Ungefär efter att du hade jobbat
    1,5 termin-

  224. -blev du kallad till
    ett utvecklingsmöte med kommunen.

  225. Det mötet blev inte vad du trodde.
    Vi ska titta på det.

  226. Nu är det så här
    att jag har en förväntan på dig.

  227. Som relativt ny rektor i kommunen,
    kanske du är öppen för alternativ.

  228. -Jättebra!
    -Det finns ett intresse från oss...

  229. ...att pröva tvålärarmodellen,
    alltid två lärare i klassrummet.

  230. Alltid två lärare i klassrummet!

  231. Det skapar flexibilitet
    för lärarna och eleverna.

  232. Vi kanske måste titta på
    hur vi kan tänja på timplanen.

  233. Jag tänker
    att det finns en tidsaspekt.

  234. Att lära sig språket plus kemi
    när du har varit i Sverige i två år-

  235. -där finns en problematik.

  236. Där behöver man generositet i tid.

  237. Du säger två lärare,
    och jag säger mer i timplanen.

  238. Jag känner att jag har misslyckats
    med min kommunikation.

  239. Jag kallade till mötet
    för att diskutera tvålärarskap.

  240. Det har jag pratat med Anita om,
    och det skulle vi vilja se.

  241. Och nu presenterar du nåt annat.

  242. Antingen avbryter vi mötet-

  243. -och vi tar kontakt med nån annan
    rektor som vill jobba med det...

  244. Jag lyssnar. Jag visste inte
    att det var så politiskt.

  245. Vad är det som händer på det mötet?

  246. Ibland går man in i möten
    med olika förväntningar.

  247. Diplomatiskt!

  248. Ibland blir man tydligt uppmärksammad
    på att man har olika förväntningar.

  249. Då finns det en tydlig hierarki
    som man måste förhålla sig till-

  250. -och svälja att det
    går hårt till.

  251. Hur känns det
    att se det?

  252. Då hände det
    mycket samtidigt-

  253. -så då var jag ganska kall-

  254. -men när jag såg det första gången
    mådde jag faktiskt lite dåligt.

  255. Det är att se sig själv i en liten
    situation, när man får backa.

  256. Jag ser ett litet barn som säger:
    "Förlåt att jag hade en egen åsikt."

  257. Vad gjorde det med ditt ledarskap?

  258. Det blev ju...

  259. Som ledare är det viktigt att man
    är autentisk, att man står för det.

  260. Och när man plötsligt står
    framför sin personal och sin vision-

  261. -och börjar kompromissa och veta...

  262. Man ska förhålla sig
    till två världar-

  263. -en värld utåt och en värld inåt.

  264. Utåt var den värld vi såg här
    med en kommunförvaltning.

  265. Delade du det här med någon?

  266. Det hände fler saker
    som inte framgår i dokumentären-

  267. -med svåra ärenden-

  268. -så jag valde att gå till en psykolog
    och tala ut om min arbetssituation.

  269. Jag kände att jag behövde hålla mig
    sund och frisk mentalt-

  270. -för att kunna fatta beslut och må
    bra. Det handlar om att må bra.

  271. Var du ensam om den informationen
    på skolan-

  272. -eller fanns det nån
    du kunde luta dig på förutom det?

  273. Jag har alltid behövt goda bollplank
    för att kunna vara ledare.

  274. Det har ofta varit nån i personalen.

  275. Det kan vara nån i receptionen
    eller mina biträdande rektorer-

  276. -som jag kan skratta och gråta med,
    tala mål och bolla idéer.

  277. Jag kan hitta på 100 idéer,
    men fem kanske är bra-

  278. -och då måste jag få feedback.

  279. Alla behöver ett sammanhang där man
    är trygg med ett tydligt uppdrag.

  280. Det gäller även rektorer.

  281. Rektorer hamnar lätt i stora
    sammanhang med mycket information-

  282. -men det nära och personliga
    finns sällan som chef. Det är ensamt.

  283. Var det där du hittade kraft
    att gå vidare?

  284. Jag hade en övertygelse som gjorde-

  285. -att jag svalde mycket
    som jag fick hantera efteråt.

  286. Man tog smällar och tog diskussioner-

  287. -fast man förstod
    att det var mer än man mäktade med.

  288. Så är det ofta. Om man är inne i nåt
    och har ett mål, har det ett pris.

  289. Att driva igenom nåt utan att ha stöd
    från personal eller arbetsgivare-

  290. -hur effektivt är det?

  291. Om man kan hålla ut
    kan det vara effektivt-

  292. -men på lång sikt
    måste man gå in i olika faser.

  293. En ny chef kan förändra mycket
    i början, men sen krävs en ny fas-

  294. -där man bygger relationer
    och bygger på andras goda idéer.

  295. Lärarna kan eleverna bäst
    och kan hitta lösningar.

  296. Jag kan stötta dem. Som chef...

  297. -Det gäller ju att du orkar.
    -Man måste orka.

  298. -Hur orkade du?
    -Det var övertygelse.

  299. Mitt uppdrag var ju att visa världen
    att den här elevgruppen kan-

  300. -och att de är
    en del av Sveriges positiva framtid.

  301. Ungdomar i dag har mycket positiva
    förmågor, glädje och de är sociala.

  302. Jag kände att vi inte ska tillskriva
    dem egenskaper de absolut inte har.

  303. I dag är du grundskolechef i Haninge-

  304. -och ska skapa förutsättningar
    för andra rektorer.

  305. Vad tar du med dig för erfarenheter?

  306. Jag är tydlig med
    att jag INTE har den roll jag har nu-

  307. -för att jag är nån superrektor
    med nåt recept på framgång.

  308. Jag är tydlig med
    att vi sätter mål tillsammans-

  309. -att vi ska jobba med det i några år
    och jobba med olika idéer.

  310. Jag tror inte att nån har nåt svar-

  311. -men är vi outtröttliga
    så kommer vi att nå målet.

  312. Jag är ett exempel på
    att förändring är möjlig.

  313. Människor som aldrig
    har upplevt förändring-

  314. -eller har tilltro till den...

  315. Man kanske tyckte
    att skolan var enkel själv.

  316. Att lyfta resultat som har varit
    samma en lång tid är svårt då.

  317. Då måste vi våga förvåna oss själva
    över att vi kan förändra.

  318. Det gäller alla samhällsprocesser.

  319. Ser vi nåt negativt kan vi inte döda
    debatten. Vi måste hålla den levande-

  320. -och hela tiden leta lösningar.

  321. I dokumentären ser vi dig vandra runt
    och prata med eleverna en del.

  322. Hur viktigt är det
    att var synlig som rektor?

  323. Man är ju inne i flera processer.

  324. En process är att visa eleverna
    att man har tilltro till dem.

  325. Tilltro visar man
    genom att visa kärlek-

  326. -men man ställer mycket frågor.

  327. När vi slutar fråga
    visar vi att vi inte har tilltro.

  328. "Hur går det med din
    inlämningsuppgift och dina läxor?"

  329. "Hur har det gått
    sen vi träffades sist?"

  330. Det är viktigt att visa omtanke.
    Då bryr vi oss och visar tilltro.

  331. -Vad händer om vi inte visar det?
    -Då känner eleverna inte det.

  332. Tilltro är en viktig egenskap.

  333. Relationen mellan eleven
    och all skolans personal-

  334. -är avgörande för hur väl vi lyckas.

  335. Har vi tillräcklig tilltro
    kan vi skapa positiva resultat.

  336. Att visa eleverna
    att man tror på dem känns självklart.

  337. -Görs inte det?
    -Jo, men...

  338. För mig är ett sätt att visa tilltro
    att visa nyfikenhet.

  339. Skolan i dag
    är bra på att konstatera hur det går-

  340. -men nyfikenhet innan det har hänt-

  341. -är väldigt viktig
    att börja titta på.

  342. Då blir det viktigt att redan
    första veckan fråga efter årets mål.

  343. Man frågar sjuorna vad de vill bli.
    Den frågan är jätteviktig.

  344. "Det är klart att du ska bli polis!
    Hur kan jag stötta dig?"

  345. Då förstår de varför de är där.

  346. Vi ska titta på ett klipp
    där du pratar framtid.

  347. Ett tips är att skriva ner era mål
    och våga vara ambitiösa.

  348. Jag vill bli jurist.

  349. Om jag inte vill gå den linjen.
    Vad händer då?

  350. -Klart du kommer in på gymnasiet!
    -Tänk om man inte orkar.

  351. Det gör du! Det är klart du orkar.

  352. Ibland är det jobbigare
    att inte orka.

  353. -Än att orka?
    -Ja. Ibland är det så.

  354. Vill du bli jurist,
    "go for it girl"!

  355. -Jag kommer till dig då.
    -Ja! Låt inget stoppa dig!

  356. "Ibland är det jobbigare att
    inte orka än att orka." Vad menar du?

  357. Att ge upp har konsekvenser.

  358. Det kan ibland kosta mer
    än att hålla ut det där lilla extra-

  359. -framförallt när det gäller
    att ha tilltro till sin egen förmåga.

  360. Det är viktigt att ha med sig.

  361. För mig har tydliga mål
    varit ankaret till framtiden-

  362. -som jag drar mig mot
    när det är jobbigt.

  363. Jag drömmer ofta om målet. Jag
    känner det och vet hur det smakar.

  364. När jag ska förankra det-

  365. -försöker jag beskriva vad vi kommer
    att uppleva när vi är framme.

  366. Du säger att du drar dig mot målet.
    Var kommer den övertygelsen ifrån?

  367. Jag har förändrats mycket själv
    i mitt liv.

  368. Jag har både positiva och negativa
    erfarenheter som jag har kommit över.

  369. En tro på förändring
    sitter i ryggraden.

  370. Jag har svårt att förstå att man inte
    kan se att nåt kan förändras.

  371. Jag har förändrat själv, både med mig
    själv och processer jag har varit i.

  372. Du har ju dyslexi.
    Hur har det påverkat?

  373. Det är en blandning av skam
    som jag får hantera-

  374. -men också en sorts kompensation
    för att lyckas.

  375. -Hur då?
    -Man får måla bilder.

  376. Man får använda andra processer
    som fungerar bättre än genomsnittet.

  377. Jag har jobbat med olika metoder
    för att ta mig igenom texter.

  378. Som jurist har jag
    tagit mig igenom svåra texter.

  379. Jag har lärt mig på annorlunda sätt.

  380. Hur påverkade det din skolgång
    innan du pluggade till jurist?

  381. Jag blev medveten om skillnaden
    mellan den yttre och inre bilden.

  382. Jag minns när jag i årskurs sex insåg
    vad jag höll på att bli.

  383. Jag kunde inte läsa, och vi
    skulle slås ihop med en annan klass.

  384. När vi träffades förstod jag att de
    såg en person som inte kunde skriva.

  385. Det ville jag inte vara. Då bestämde
    jag mig för att bli bäst i klassen.

  386. -Är det verkligen så enkelt?
    -Det är början.

  387. Tilltro och bestämma sig. Sen får man
    leta lösningar. Det är nästa steg.

  388. Först - vart vill du? Sen får man
    prova sig fram. Och trägen vinner.

  389. Alla kanske inte är
    lika envisa och målmedvetna.

  390. Har du en övertro på att alla kan?

  391. Nej. Jag kan inte se det.

  392. Jag vill att de ska känna
    att jag hade tilltro till dem.

  393. Om de själva till sist väljer-

  394. -att inte ta tillvara på allt
    är en annan sak.

  395. Det finns negativa förebilder
    och ibland låga förväntningar-

  396. -så det är väl bra om nån har
    för stora förväntningar?

  397. Då skapas en valfrihet. Det är därför
    en blandad skolklass är viktig.

  398. Det skapar en valfrihet
    i hur vi kan vara och utvecklas.

  399. Jag är så glad för mina klasskamrater
    med akademikerföräldrar.

  400. Jag fick lära mig
    att det inte var övermänskligt-

  401. -att ha en pappa
    som var läkare eller advokat.

  402. De är ju som jag, och då kan väl jag
    också bli den jag vill?

  403. Vi ska prata lite om
    de nyanlända på Ronnaskolan.

  404. Många skolor runtom i landet
    brottas med-

  405. -hur man på bästa sätt
    ska ta emot nyanlända elever.

  406. När du började-

  407. -fick nyanlända elever gå
    i förberedelseklass i nästan två år-

  408. -men det ändrade du på. Varför då?

  409. Jag såg det som kontraproduktivt
    att man levde så isolerat.

  410. När jag förstod att de hade egna
    symaskiner och separat textilslöjd-

  411. -undrade jag vad vi gjorde.

  412. Jag har själv erfarenhet
    av att lära mig flera språk.

  413. Det har jag gjort genom att
    interagera med andra i vardagen-

  414. -i samtal med vänner och med musik.

  415. -Utan att kunna läsa ordentlig?
    -Ja. Både tyska, franska och spanska.

  416. Det har jag tagit med mig.

  417. Det talade språket är väldigt
    viktigt, att bli välkomnad i gruppen-

  418. -att bli välkomnad i Sverige,
    i skolan och i klassen-

  419. -är viktigt för lyckad integration
    och för att lära sig språket.

  420. Det fanns elever
    som när vi placerade dem i klassen-

  421. -kunde ta sig fram och få kompisar.

  422. Ungdomar som vill tala med varann
    hittar sätt.

  423. Hur lång tid fick de...

  424. På slutet började man nästan genast
    i en klass.

  425. Däremot hade man en eller två
    heldagar med undervisning-

  426. -som var inriktad på nyanlända.

  427. Det är viktigt med ett sammanhang
    där man inte förstår språket-

  428. -men där hjärnan
    börjar hitta förståelsen.

  429. Kan det inte finnas en risk att man
    känner sig misslyckad och stressad?

  430. Men i varje klass finns det en
    eller flera elever som kan svenska-

  431. -som känner samma sak.

  432. Eleven som kommer ny förstår varför
    det är svårt att förstå i början.

  433. Men det innebär inte
    att man inte förstår nånting.

  434. Man förstår från bilder och
    sammanhang. Man har olika verktyg.

  435. Man förstår 5 procent första veckan,
    7 procent nästa och så vidare.

  436. Vilken betydelse har det
    att lära sig svenska snabbt?

  437. Det är viktigt att få tala
    i normala sammanhang snabbt.

  438. Att man känner sig välkomnad
    och får vara med i kompisgänget-

  439. -och känna sig inkluderad.

  440. Och i andra ämnen,
    att lära sig andra ämnens språk?

  441. Det är ju fundamentalt.

  442. Ofta kommer nyanlända elever
    med kunskaper.

  443. De har erfarenheter som de kan
    tillgodoräkna sig och använda.

  444. Det är förmågor som vi mäter.
    Många elever har fina förmågor...

  445. ...när de kommer.
    Det gäller att hitta språket.

  446. Är vi dåliga
    på att mäta deras kunskaper?

  447. Att mäta kunskaper på en nyanländ
    elev är en stor uppgift som tar tid-

  448. -men att inkludera
    och se hur de utvecklas-

  449. -säger mycket om eleven
    och dess potential att utvecklas.

  450. -Det kräver mycket av lärarna.
    -Ja.

  451. -Finns den kunskapen?
    -Det tror jag, men det finns rädsla.

  452. Om man aldrig har tagit emot
    en nyanländ-

  453. -förstår jag
    att man känner sig stressad-

  454. -av att ha en elev som inte förstår.

  455. Men om man kan vara lugn i att
    Sverige har gjort så i alla tider...

  456. Sverige har alltid tagit emot
    nyanlända och ofta i en vanlig klass.

  457. Min mamma kom på 50-talet
    från Finland till en vanlig klass.

  458. Det är så man lär sig.
    Det är ett utanförskap-

  459. -men så länge man känslomässigt
    är delaktig är det okej-

  460. -för elever lär sig snabbt.

  461. Innan du började
    var det bara 34 procent-

  462. -som fick godkänt i svenska
    som andraspråk.

  463. Året du slutade var det 93.

  464. Vi ska se när några elever får veta
    att de klarade de nationella proven.

  465. -Ska du berätta för dina elever nu?
    -Jag ska berätta för en.

  466. -Hur tror du att det har gått?
    -Dåligt.

  467. Varför tror du
    att det har gått dåligt?

  468. Allt för stort...
    Jag tror att jag var bra.

  469. Vet du vad? Du har klarat det.

  470. Gud, vad roligt!

  471. -Hur länge har du varit i Sverige?
    -Tre år.

  472. -Nästan tre år, va?
    -Nästan tre år.

  473. Vet du hur många som klarar det?
    Du är jättesmart. Du kan gå långt.

  474. Nu kan du vara lugn, men jag vill
    att du ska fortsätt kämpa.

  475. Du ska fortsätta läsa och skriva som
    vanligt, men mycket det muntliga.

  476. Mamma?
    -Ja?

  477. Jag ska berätta så du får jubla.

  478. Jag fick godkänt!

  479. Jag fick godkänt!

  480. Vi säger så.

  481. -Hur känner du när du ser det?
    -Jag blir jätterörd.

  482. Det här var inte den enda eleven.

  483. I elevgruppen där så många talar,
    i det här fallet arabiska...

  484. De fixar det på mindre än tre år-

  485. -och klarar nationella
    proven i svenska.

  486. En fantastisk resa!

  487. En eloge till lärarna som jobbade
    och den målmedvetenheten-

  488. -och att vi hade mod
    att göra om schemat och lägga in tid.

  489. I samtalet jag hade med kommunen-

  490. -säger jag att vi måste bygga om
    hur vi använder vår tid.

  491. Nyanlända elever
    kanske inte kan läsa alla ämnen-

  492. -för de är nya i Sverige.

  493. Det här är elever som kom i sjuan
    och har gymnasiebehörighet i nian.

  494. Vilka misstag gör skolorna när det
    gäller att ta emot nyanlända?

  495. Man vågar inte inkludera från början.

  496. Man vill hålla dem exkluderade-

  497. -till de är färdiga
    att ingå i den svenska skolan-

  498. -men med det tänket
    blir man aldrig inkluderad.

  499. Varför är det så?

  500. Man ser nyanlända
    som så annorlunda mot vad vi är-

  501. -vi som inte har den erfarenheten,
    men det är där...

  502. -Så det är av omtanke?
    -Absolut! Det finns ingen illvilja.

  503. Vi vill så väl-

  504. -men ibland bygger vi stora
    organisationer kring elevgrupper.

  505. Vi har ett särskilt stöd i skolan.

  506. En nyanländ elev är inte sämst
    i klassen efter bara några månader.

  507. In med dem i det normala systemet!

  508. Det finns elever i åttan
    som inte kan läsa.

  509. Vad får de för stöd?
    De nyanlända kan väl ingå i det?

  510. Det är viktigt att vi tar dem till
    oss tidigt och ställer tydliga krav-

  511. -och stöttar dem i det.

  512. En resa vi gjorde var
    att vi höjde pojkarnas resultat.

  513. Det gjorde vi
    med tydliga uppföljningar.

  514. -Hur då?
    -Det handlar om konsekvenstänk.

  515. Ibland tror man att man kan ha
    elevsamtal en gång per termin-

  516. -och att eleven har det i åtanke
    resten av terminen-

  517. -men ibland måste man sitta ner med
    föräldrar och elev varannan vecka-

  518. -och se hur det har gått
    och vad som inte har gått.

  519. Det var inga glada miner hos eleven
    när man skulle ses om två veckor-

  520. -men trägen vinner.
    Det är att visa omtanke.

  521. Man kanske inte var populärast då-

  522. -men när de fick gymnasiebehörighet
    kände de nog en sorts glädje.

  523. Ditt första år som rektor
    var ju lite motigt-

  524. -men under ditt andra år
    började ni se resultat.

  525. Då var det 75 procent
    som blev behöriga till gymnasiet.

  526. Vad var det ni gjorde? Vad hände?

  527. Vi ökade dels kvaliteten
    i undervisningen.

  528. Vi plockade bort stödpersonerna
    och satte in dem i tvålärarsystem.

  529. -Vi fick en liten summa pengar.
    -Det var det som kommunen...

  530. De skulle skjuta till 600 000,
    vilket motsvarar en tjänst-

  531. -och vi byggde ett tvålärarsystem.

  532. Vi använde alla som kunde undervisa
    i olika konstellationer.

  533. Det blev lyckosamt, och vi
    jobbade med ett flexibelt schema.

  534. Vi jobbade med elevprognoser.

  535. Eftersom jag var så mån
    om att hitta resultat-

  536. -frågade jag redan i augusti
    hur det gick.

  537. Om eleverna inte når målen,
    vad gör vi då?

  538. Vi ändrade schema ofta
    och efter behov-

  539. -och försökte bygga flexibilitet.

  540. När chefen pratar om nåt ofta
    sipprar det ner.

  541. Biträdande rektorer och arbetslagen
    pratade om samma sak som jag.

  542. Det är det vi vill åstadkomma,
    att prata elevresultat.

  543. -Vad ledde prognostänket till?
    -Vi kunde stötta lärarna tidigare.

  544. En lärare kan konstatera att fem
    elever inte kommer in på gymnasiet-

  545. -men lärare har inte en extra växel.
    Man kämpar så mycket man kan.

  546. Då ska organisationen gå in och säga-

  547. -att vi tar eleverna som inte
    når målen och intensivläser.

  548. Man vågar ta sakerna
    som ger resultat-

  549. -och inte lägga på nån individ
    att göra nåt extra.

  550. Det är rektorns ansvar att organisera
    så att eleverna får stöd-

  551. -Hur såg intensivundervisningen ut?
    -Man bröt ofta schemat.

  552. Man kanske bara skulle läsa svenska,
    matematik och engelska i en månad-

  553. -och bara läsa två timmar av varje,
    varje dag i en månad.

  554. Då ser man resultat.

  555. Och om man då plockar
    de bästa lärarna för det...

  556. De går in med 20 elever,
    och efter en månad är det sju kvar.

  557. Sen gör man en vidare push
    på de sista sju.

  558. Gör man det ser man resultat.

  559. Det handlar om att göra det som krävs
    och inte bara det man kan göra.

  560. Det handlar om hur vi ställer frågan.

  561. Vad krävs för att eleven ska klara
    sig? Då blir det drastiska åtgärder.

  562. Frågar vi vad vi kan göra tittar man
    på schemat och hittar nån kvart.

  563. Det ger ingenting.

  564. Våren 2014 bestämmer du dig-

  565. -för att sluta som rektor
    på Ronnaskolan. Varför då?

  566. Många faktorer.

  567. Jag hade hittat vissa nycklar
    som jag ville sprida.

  568. Jag jobbar med prognoser
    och insatsperioder.

  569. Jag tyckte
    att vi hade positiva resultat.

  570. I inkluderingen förlorade vi
    många med svenska som modersmål-

  571. -men vi kunde behålla fina resultat.

  572. Jag kände
    att jag hade nåt ett sorts mål.

  573. För att kunna gå vidare
    behövde jag nya utmaningar.

  574. Det var väl...

  575. Det var en svår process. Jag hade
    god relation till lärare och elever.

  576. Hur kändes det att ta det beslutet?

  577. Det var mycket sorg
    men samtidigt en befrielse.

  578. När man har hittat ett recept
    för framgång men inte riktigt får...

  579. -Skörda?
    -Nej, man blir inte lyssnad på.

  580. Även som chef
    behöver man en klapp på axeln-

  581. -eller ett arbetsklimat som är okej.

  582. -Men om vi jobbar med det här...
    -Du menar uppåt?

  583. Ja. Det var nåt där som jag kände...
    Vi har en styrkedjefråga.

  584. Hur jobbar vi från klassrum till
    arbetslag till rektor till kommunen?

  585. Som jurist är det lätt
    att gå in i ett processtänk.

  586. Hur ser en styrkedja ut,
    från lagstiftning till kommun?

  587. Det är väl det steget jag ska ta?

  588. Du hann inte uppnå ditt mål. Målet
    var 88 procent gymnasiebehörighet.

  589. Du slutade innan du nådde målet.

  590. Jag slutade efter tre år,
    men det fanns ett undantag.

  591. Om man kom in på ett
    gymnasieprogram-

  592. -om man var nyanländ och inte hade
    nått behörighet i engelska-

  593. -och Om det fanns en prognos
    att man skulle uppnå de kraven snart.

  594. Utifrån de siffrorna
    var vi uppe i 85 procent.

  595. Jag känner i hjärtat
    att jag hann uppnå nåt.

  596. Jag hann visa att den här elevgruppen
    är enormt duktig.

  597. Det finns mycket framtidstro där.

  598. Vi kommer att se det i framtiden
    i ledarskapet-

  599. -i Företagssverige och i politiken.

  600. Den här elevgruppen kommer att synas
    och göra Sverige bättre.

  601. Du sa att när du tog beslutet
    att sluta kände du en stor sorg.

  602. Vad kände du sorg över?

  603. Alla relationer man hade till
    medarbetare, elever och föräldrar-

  604. -och till kommunen man hade jobbat i.

  605. Man hade synts och hörts
    och varit delaktig i en debatt-

  606. -och i en rektorsgrupp.

  607. Att byta jobb är stressande,
    men jag var nöjd.

  608. Jag kände mig lite färdig.

  609. Nu ska vi göra en helt annan grej.

  610. Jag kommer att läsa några citat.

  611. Jag vill att du berättar var de
    kommer ifrån. Är du med på det?

  612. "Det är 30 dekorationer på tårtan,
    men grädden är fortfarande sur."

  613. -Vem har myntat det?
    -Det har nog jag gjort.

  614. -Vad syftade du på?
    -Jag pratade lite Sverigepolitik.

  615. Det var mycket regleringar som om var
    läraren skulle stå i klassrummet-

  616. -när det var styrkedjan som hade
    havererat och bristen på tilltro.

  617. Jag menade att små detaljer
    inte ändrar resultat.

  618. Man måste titta på
    själva tårtan under.

  619. "Ett fotbollslag som vill bli bättre
    på frisparkar tränar inte inkast."

  620. Nej. Det handlar om att titta
    på prognosen och behovet-

  621. -och sen anpassa organisationen
    efter det. Det är en självklarhet.

  622. "Skolan har blivit mer trendkänslig
    än en Ikeakatalog."

  623. Ja, det har jag också sagt.

  624. Det är ju lite så.

  625. Skolan har blivit trendkänslig. Det
    finns liten tillit till professionen.

  626. Nu är det en politisk fråga
    var läraren ska stå i klassrummet-

  627. -vad man ska undervisa
    och vad det heter.

  628. Politiken är en förtroendefråga-

  629. -men vi måste ha förtroende
    till professionen-

  630. -som i andra länder, som i Finland.

  631. Hur skulle man kunna göra skolan
    mindre trendkänslig?

  632. Jag har inga enkla svar på det-

  633. -men man måste bygga nåt
    som har eleven i fokus-

  634. -att vi jobbar med prognoser
    och insatser tidigt.

  635. Det handlar skolan om-

  636. -och det har ingen betydelse
    vem som sitter i majoritet.

  637. Kunskaperna ska vara i fokus
    och lärarens arbetssituation.

  638. Om alla talar om samma sak
    kan vi nå dit.

  639. Du är inte rädd att delta i debatter.
    Hur har dina arbetsgivare reagerat?

  640. Det är en väldigt känslig fråga.

  641. Jag tycker att som tjänsteman,
    som rektor eller utbildningschef-

  642. -avgör man till stor del resultat.

  643. Man organiserar och fattar beslut.

  644. Det är väl självklart att man
    kan vara med i debatten om skolan?

  645. Den politiska debatten
    får politiker sköta-

  646. -men debatten om hur man organiserar
    skolan och hur skolan kommunicerar-

  647. -kan jag ingå i. Jag kan prata om
    förutsättningar för rektorn.

  648. Kan du uppfattas
    som lite för politisk?

  649. Det kan jag säkert,
    eftersom jag uttalar mig i frågor.

  650. Jag har fått det mediala utrymmet
    att bli tillfrågad-

  651. -och jag brukar uttala mig
    oavsett vem som ställer frågan.

  652. Det är en ärlighet.

  653. Rektorsrollen och tjänstemannarollen
    måste få sitt utrymme i media.

  654. Jag kan förstå om man uppfattar mig
    som politisk-

  655. -men att arbete mot segregering
    och visa tilltro mot eleverna...

  656. Vilket parti kan vara emot det?

  657. Du och jag träffades första gången
    i november 2011.

  658. Du hade bara jobbat
    i några månader då.

  659. Du fick frågan om vi fick komma
    och följa dig och din skola.

  660. Du tvekade aldrig.
    Vad fick dig att säga ja så snabbt?

  661. Jag tyckte att det var viktigt-

  662. -att myten om "invandrarskolan"
    och "förortsskolan"-

  663. -bilden som fanns av den,
    att den skulle spräckas lite.

  664. Det gör man inte med reklamkampanjer-

  665. -belyser den och förstår att det är
    glada, fantastiska elever där.

  666. Det är så mycket positiv energi där-

  667. -så mycket framtida potential
    som finns i de skolorna.

  668. Jag tänkte
    att jag skulle dra nytta av det.

  669. Många hade säkert blivit rädda för
    att ta in ett filmteam i det läget.

  670. Jag kände att jag var ganska...

  671. Jag visste vad jag ville, och kände
    mig prestigelös i det uppdraget.

  672. Jag skulle prova mig fram. Ibland
    är det skönt att bli iakttagen.

  673. Då skärper man sig. Det visste jag.
    Det skulle vara ett stöd.

  674. Den här processen är smärtsam.
    Vi förändrar och provar nytt.

  675. Det är okej att det är jobbigt,
    och det synliggör vi nu.

  676. Du säger att man måste brinna
    för att orka.

  677. Tar plikten vid orkar man inte.
    Varför måste man brinna?

  678. Det är många beslut
    och en enorm stress tidvis.

  679. Det beror på vad man gör av det-

  680. -men vill man förändra en skola
    och utmana och göra om-

  681. -tar det enormt mycket energi.

  682. Då måste man ha en enormt stark tro
    och övertygelse.

  683. Det hade jag de åren,
    och har fortfarande.

  684. -Vad är det du brinner för nu?
    -Jag brinner för precis samma sak.

  685. Jag vill att eleverna ska känna att
    samhället har en tillit till dem-

  686. -att inte samhället tillskriver
    elevgrupper egenskaper de inte har-

  687. -att vi inte tillskriver vissa elever
    en sämre framtid än andra elever-

  688. -utan att vi har höga förväntningar
    på våra elever och stöttar dem-

  689. -än vad de väljer att ta sig för.

  690. Stort tack, Lina, för att du kom hit.

  691. Vill ni se dokumentären,
    gå in på ur.se. Ha det bra!

  692. Textning: Jenny Tegnborg
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Rektorn - studio

Avsnitt 3 av 3

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Rektor Lina Axelsson har vänt utvecklingen på Ronnaskolan i Södertälje från dåliga resultat till att allt fler elever tar sig vidare till gymnasiet. I en intervju med Isabella Grybe berättar hon om framgångsfaktorer, motgångar och motivation.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Kvalitetsarbete och skolutveckling, Pedagogiska frågor > Lärarroll och ledarskap
Ämnesord:
Rektorer, Skolan, Skolledare, Skolpersonal, Skolutveckling, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i Rektorn

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaRektorn - att ändra en skola

Rektorn - att ändra en skola

Avsnitt 1 av 3

Vi följer rektorn Lina Axelsson under hennes första år på Ronnaskolan i Södertälje. Hon tänker göra skolan lika framgångsrik som skolorna i Danderyd och Sollentuna. Och hon vill att föräldrar från Östermalm ska vilja ställa sina barn i kö till Ronnaskolan. Utgångsläget är att endast hälften av eleverna som slutar nian har behörighet till gymnasiet. Hur fort går det att ändra en skolas dåliga rykte och hur mycket bättre kan eleverna prestera?

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaRektorn - avskedet

Rektorn - avskedet

Avsnitt 2 av 3

Vi möter Rektor Lina Axelsson, som har lyckats med det ingen trodde var möjligt. Hon har skapat arbetsro för lärare och elever på Ronnaskolan och det syns i betygen. Nu har en stor del av eleverna resultat som ger dem behörighet till gymnasiet. Lina Axelsson är ändå inte nöjd, hon vill nå riksgenomsnittet. Men som rektor är det svårt att få arbetsro, hela tiden kommer nya direktiv från kommunledningen. Hur länge orkar en rektor med höga ambitioner?

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaRektorn - studio

Rektorn - studio

Avsnitt 3 av 3

Rektor Lina Axelsson har vänt utvecklingen på Ronnaskolan i Södertälje från dåliga resultat till att allt fler elever tar sig vidare till gymnasiet. I en intervju med Isabella Grybe berättar hon om framgångsfaktorer, motgångar och motivation.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Framtidens skolpolitik

Alla behövs och alla kan

Gustav Fridolin, språkrör för Miljöpartiet, talar om skolans utveckling de närmaste 40 åren. Inspelat i januari 2014. Arrangör: Steinbergs utbildning.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaSkolministeriet

Sex och attityder i skolan

Mihajlo Mrdjen och hans kollegor på Söderortspolisens ungdomsavdelning har en bild av att något hänt med ungdomars attityd till sex. Hur arbetar man i skolan kring det här? Vi är med på sex- och samlevnadsundervisning på en högstadieskola i Botkyrka och besöker även Tumba gymnasium.

Fråga oss