Titta

Modersmål på väg

Modersmål på väg

Om Modersmål på väg

Vi får följa några modersmålslärares vardag. Modersmålslärare har en viktig roll i att förstärka modersmålet och att vara brobyggare mellan elever, föräldrar och samhälle. Varje lärares vardag ser olika ut. Några arbetar ensamma medan andra har ett väl utvecklat samarbete med andra lärare.

Till första programmet

Modersmål på väg: Haydar undervisar i kurdiskaMaterialDela
  1. Presentation av Haydar

    Ville undervisa på kurdiska ej turkiska

    Dela kapitel
  2. Om mänskliga rättigheter

    En rätt är att få lära sig sitt språk

    Dela kapitel
  3. Arbete tillsammans med ämneslärare

    Studiehandledning blir hjälp till eleverna på modersmål

    Dela kapitel
  4. Rätten till modersmål

    Språklagen har funnits sedan 2009.

    Dela kapitel
  5. Rollen som mentor

    Läromedel som utgår från jämställdhet och genusaspekter

    Dela kapitel
  6. Undervisar gymnasieelever

    Språk förenar och skapar samhörighet

    Dela kapitel
  1. Kom, Ferida.
    - Feleknaz, kom du också.

  2. Jag tycker att människor upphör att
    vara det om man tar bort deras språk-

  3. -och tar bort
    deras kulturella identitet.

  4. Språk är den viktigaste markören-

  5. -som binder en människa
    till en grupp.

  6. Därför är det så att de länder
    som vill att en folkgrupp försvinner-

  7. -börjar med att förbjuda deras språk.

  8. Man gör så att människor skäms
    för sina identiteter.

  9. Det är jättetragiskt, faktiskt.

  10. Jag heter Haydar Diljen och är lärare
    från turkiska delen av Kurdistan.

  11. Jag jobbar på
    Centrum för tvåspråkighet i Västerås.

  12. Jag är modersmålslärare i kurdiska.

  13. "Dibistan."

  14. Nåt annat?

  15. Mina elever trodde inte i början-

  16. -att man kan läsa och skriva
    på kurdiska.

  17. Ingen kunde förhindra
    att vi pratade kurdiska i Kurdistan-

  18. -men att läsa och skriva, att ha
    en bok, det var största drömmen.

  19. Det fanns inte såna saker.

  20. Haydar Diljens lärarkarriär började
    i turkiska Kurdistan.

  21. Redan som barn drömde Haydar
    om att bli lärare.

  22. Han ville göra det på sitt eget språk
    men vägen dit blir svår.

  23. Det är den 12 september 1980.

  24. Det blir militärkupp i Turkiet.

  25. Haydar, som är lärare,
    har med kollegor i lärarförbundet-

  26. -drivit frågan
    om rätten till sitt modersmål.

  27. Både förbundet och kurdiskan
    är förbjudna.

  28. Han grips, avskedas, fängslas
    och torteras.

  29. Efter frisläppandet flyr han landet.

  30. Kvar hemma i Diyarbakır finns
    de två barnen och hustrun.

  31. Hon, som organiserat kvinnor,
    gömmer sig och flyr sen med barnen.

  32. Familjen återförenas, kommer till
    Sverige och bosätter sig i Uppsala.

  33. Haydar kan äntligen undervisa
    på kurdiska, som modersmålslärare.

  34. Sen dess har han skrivit
    åtta läroböcker-

  35. -och även utvecklat
    appen ABC Kurdî för barn.

  36. Han arbetar nu i Västerås
    på Centrum för tvåspråkighet.

  37. Här blir han först av 100 kolleger
    att, 2013, utses till förstelärare.

  38. I dag ska vi berätta
    om mänskliga rättigheter.

  39. Vilka mänskliga rättigheter finns?
    Vilka är de, enligt er?

  40. -Varsågod, berätta.
    -Man kan välja religion.

  41. Man kan välja
    vilken religion man vill.

  42. Ja, man kan alltså välja
    vilken religion man vill.

  43. Okej?

  44. Du sa att man kan välja en religion.

  45. Du sa "dîn", men på kurdiska
    heter det "ol". Så där.

  46. Och fler mänskliga rättigheter?

  47. -Frihet att tänka.
    -Man får alltså yttra sig hur man vill.

  48. Att tänka och uttrycka sig, eller hur?

  49. -Varsågod, Feleknaz.
    -Att leva.

  50. Man har rätt att leva. Bra sagt.

  51. -Vad finns det för fler, Robin?
    -Alla har rätt att gå i skolan.

  52. Alla har rätt att gå i skolan.
    "Dibistan."

  53. -Språket.
    -Alla har rätt lära sig sitt språk.

  54. Rätten att spela fotboll.

  55. Att spela fotboll, säger Mihemed. Bra.

  56. På Trollbacksskolan
    började vi utveckla-

  57. -ett nytt sätt att samarbeta mellan
    klasslärare och modersmålslärare.

  58. På modersmålslektionerna
    analyserar man-

  59. -och försöker bygga
    ordförråd och begreppsförråd.

  60. På samma tema fortsätter vi i klassen
    - för att vidga förståelsen.

  61. Till exempel först i hemlandet
    och sen hur saker ser ut i Sverige.

  62. Och vi knyter ihop.

  63. Vi börjar med modersmål
    på morgonen, fram till nio.

  64. Mellan nio och tio följer vi med
    eleverna i klassen.

  65. God morgon, alla barn.

  66. God dag.

  67. Vi pratade om mänskliga rättigheter
    och varför de har kommit till.

  68. Rätten till sin religion,
    vad betyder det för er?

  69. -Vad säger du, Sham?
    -Oavsett tro är alla lika värda.

  70. Haydar, hur är det i övriga världen?

  71. Har alla människor rätt till
    sin religion och att uttrycka den?

  72. Det är mycket olika i olika kulturer.

  73. Vi lyssnar på nyheterna, och
    det händer mycket, mycket dumheter.

  74. Många människor blir mördade
    för sin religion, för sin tro.

  75. Såna dumheter måste vi alla
    stå enade mot och kämpa emot.

  76. -Zachari, du vill säga nåt.
    -I Irak nånstans finns IS...

  77. ...och de vill att man ska tro på
    så som de tror på religionen islam.

  78. De behandlar människor jättedumt.

  79. De vill att de andra ska bli rädda
    och tro som de vill.

  80. Hur känner du då,
    för du är ju muslim?

  81. Man blir rädd att de ska komma
    till landet man bor i.

  82. Hennes föräldrar är muslimer,
    och hennes är också muslimer.

  83. Hon har sjal men inte hon. De är lika
    goda människor, och vänner också.

  84. Förstår ni? Så bör man utveckla
    toleransen överallt i världen.

  85. Halv tio går vi över
    till personalrummet.

  86. Där sitter vi gruppvis,
    modersmålslärare och klasslärare.

  87. Vi pratar om
    det som hänt under dagen-

  88. -och det vi ska göra nästa gång.

  89. Vi delger varandra hela tiden
    allt kring elevens utveckling.

  90. -Hur gick det hos er i dag?
    -Jättebra.

  91. Vi tog det först i det stora hela,
    våra rättigheter.

  92. Sen pratade vi om lite olika saker,
    om vad vi ska rikta in oss på.

  93. Vi hade en väldigt givande diskussion
    med eleverna.

  94. Jag blev imponerad, faktiskt.

  95. Årskurs 5 analyserade världen
    som en vuxen, faktiskt.

  96. Över 80 % av eleverna
    har invandrarbakgrund.

  97. -men dialogen mellan de här grupperna
    är inte tillfredsställande.

  98. Vi vill att de olika kulturerna ska
    möter och att en interaktion sker.

  99. Vi kanske skulle lyfta in språket
    lite mer i klassrummet.

  100. Man får en djupare förståelse
    för saker och ting.

  101. Språken är inte emot varandra,
    de hjälper varandra.

  102. Jag ska bara lämna en väska här inne.

  103. -Vad gör vi i dag?
    -Fortsätter med de vi hållit på med.

  104. Fortsätta jobba med gradnätet och de
    geografiska begreppen de ska använda.

  105. Vad ska jag tänka på när jag jobbar
    med Norin och handleder henne?

  106. Att även de ska få en större
    förståelse för de här begreppen.

  107. Att inte bara veta vad det är, utan
    att ta nästa steg: Vad beror det på?

  108. Varför är det stor skillnad i späd-
    barnsdödlighet i Afghanistan och här?

  109. Man kan jobba
    för en djupare förståelse.

  110. Studiehandledningen
    är en hjälpinsats-

  111. -till elever som har
    begränsade kunskaper i svenska.

  112. Man använder elevens modersmål
    som ett verktyg-

  113. -för att eleven ska klara kunskapsmål
    i olika ämnen på skolan.

  114. Förklara vad "befolkningstäthet" är.

  115. Det betyder hur många invånare
    det är per kvadratkilometer.

  116. Det andra är "medellivslängd".

  117. Det betyder hur många år
    man brukar leva i ett land.

  118. I vissa länder är det mer.

  119. Problemet i svenska skolan är-

  120. -att pedagogerna växte upp
    i ett monokulturellt samhälle.

  121. Man tror att alla förstås allt,
    och kör bara lektionerna.

  122. Jag ser ibland, också i högstadiet,
    lärare köra ett mycket svårt ämne-

  123. -mycket svåra ord och begrepp,
    och det måste man tänka på.

  124. -Ska vi köra den första på tavlan?
    -Ja, det kan vi göra.

  125. Lyssna! Vad är befolkningstäthet?

  126. Räck upp handen.

  127. Jag vet inte hur jag ska förklara.

  128. -Kaval?
    -Hur många som bor i ett land.

  129. Befolkningen per kvadratkilometer.

  130. Skriv det på papperet. - Ja?

  131. -Varför bor det inte många där?
    -Jo, det är precis som du säger.

  132. Det är torrt och svårt att odla där.

  133. Utvecklingsnivå.
    Sverige är ett industrialiserat land.

  134. Hej då, Norin.
    Du har varit jätteduktig.

  135. Jag ser det som en till resurs-

  136. -som inte bara hjälper till
    med eleven de ska hjälpa till med.

  137. Det blir en resurs
    för alla i klassrummet.

  138. Det är svårt att hinna med
    när man är ensam.

  139. Och de vet vart de ska vända sig
    när de inte förstår en genomgång.

  140. I går sa elever: "Det är lugnt,
    det tar jag med studiehandledaren."

  141. "Han var inte här i dag men kommer
    i morgon och då går vi igenom det."

  142. Ekologi är allt som ryms
    inom en värld som man har bestämt.

  143. Och i det här fallet, vår atmosfär
    och vår jord, med alla växter.

  144. Växter, sten och atmosfär.

  145. Berg, slätter och blommor.

  146. Ekologi på kurdiska heter "jîngeh".

  147. -Miljön.
    -Det som kanske är viktigast...

  148. ...det är den sociala hållbarheten.

  149. Det kan även kallas
    mänskliga rättigheter.

  150. Det är mänskliga rättigheter.
    Det får inte bli orättvist.

  151. Alla ska ha samma värde.
    Var och en ska ha den rättigheten.

  152. Diskussionsfrågor har jag förberett.
    Sitt som ni gör.

  153. Sitter ni fyra på raden så dela upp
    er två och två så alla får prata.

  154. Om ni inte förstår
    ska jag förklara för er.

  155. -Ska jag säga det på kurdiska?
    -Ja.

  156. -Vilka bilar kan man använda?
    -Man kan använda elbilar.

  157. Som på kurdiska också heter
    "erebêyên elektrikê".

  158. -Hur har det gått här?
    -Vi är klara med alla uppgifterna.

  159. -Vad sa ni på den här, då?
    -Att vi borde skapa el...

  160. ...från vindkraftverk och solpaneler.

  161. Ja, från solpaneler.
    Vi borde ha mer el från det...

  162. Viktigast med studiehandledningen är-

  163. -att dialogen mellan studiehandledare
    och klasslärare eller ämneslärare-

  164. -måste funka jättebra.

  165. Funkar den inte bra har studie-
    handledningen ingen effekt alls.

  166. En del termer är nya och svåra
    för dem. Man måste förklara dem.

  167. Eleverna har rätt
    till studiehandledning.

  168. Det funkar inte i alla skolor
    på samma sätt.

  169. Problemet är att rektorer ibland
    prioriterar annat än handledningen-

  170. -trots att styrdokument säger
    att eleverna har rätt till det.

  171. Elever med begränsade kunskaper i
    svenska som inte klarar ämnesmålen.

  172. Men rektorn bestämmer kanske
    att göra en fotbollsplan i stället.

  173. Samma sak när det gäller modersmål.

  174. Säger rektorn sig inte ha
    någon lämplig lärare så är det kört.

  175. Språklagen har funnits sedan 2009
    och är en tydlig markering.

  176. Samhället har ansvar för att ge
    individen tillgång till modersmålet.

  177. Svenska är huvudspråk-

  178. -men lagen ska också stödja alla
    andra språk som talas som modersmål-

  179. -och särskilt skydda och främja
    de fem minoritetsspråken-

  180. -och det svenska teckenspråket.

  181. Språklagen är ett uttryck för-

  182. -att vi har bestämt oss för
    att vara ett mångspråkigt samhälle.

  183. Vi har trott oss vara ett enspråkigt
    samhälle men har aldrig varit det.

  184. Med språklagen befäster vi att vi är
    mångspråkiga och vill vara det.

  185. I språklagens paragraf 14 står det:

  186. "Alla ska ges möjlighet att utveckla
    och använda sitt modersmål."

  187. Det finns närmare 200 modersmål
    bland Sveriges skolelever.

  188. Tillgången till modersmåls-
    undervisning är minst sagt skiftande.

  189. Ett av de län där det är som sämst
    är Värmlands län.

  190. Skulle vi klara att ge alla dessa 171
    modersmålsundervisning-

  191. -så skulle det kosta flera miljoner.

  192. Kommunerna måste enligt lagen-

  193. -arbeta medvetet för att anställa
    utbildade modersmålslärare.

  194. Och se till att ge modersmålsunder-
    visningen praktiska förutsättningar.

  195. Kommunerna ska informera
    föräldrar och elever-

  196. -om rätten
    till modersmålsundervisning.

  197. Alla får inte undervisningen.

  198. Det behövs en ganska stark vilja,
    först och främst, ute på skolorna.

  199. Att se att det har betydelse
    för eleverna och är viktigt.

  200. Det finns jättemånga exempel
    på skolor som satsar.

  201. Det är möjligt
    och handlar om prioriteringar.

  202. Modersmålslärare
    bär på mycket kunskaper.

  203. De ska tro på sig själva,
    tro att de kan. De har kunskaper.

  204. De är kulturbärare, på ett sätt
    som de andra lärarna inte kan.

  205. Vi kan komplettera varandra.
    Vi kan samlas runt den här eleven-

  206. -som vi säger ska vara i centrum,
    utveckla henne eller honom.

  207. Jag är mentor till våra nya kollegor.

  208. Såna frågor tar jag upp med dem.

  209. I dag ska vi prata om värdegrund
    i förskola och skola.

  210. Det är fem punkter.
    Människolivets okränkbarhet...

  211. ...individens frihet
    och integritet...

  212. ...alla människors lika värde,
    jämställdhet mellan könen-

  213. -alltså mellan män och kvinnor,
    solidaritet mellan människor.

  214. All personal som jobbar på en skola-

  215. -är ansvarig för alla elever.

  216. Om vi ser att en elev inte mår bra,
    kränks måste vi ingripa.

  217. Jag tror att vi som studiehandledare
    eller modersmålslärare-

  218. -har ansvar för eleverna,
    särskilt nyanlända.

  219. Vi har språket, och förstår
    regler och system i Sverige.

  220. Modersmålslärare
    och studiehandledare-

  221. -blir elevernas kompass i livet
    ett tag.

  222. Särskilt de första åren.

  223. Ofta använder vi läromedel
    som tagits fram i våra länder.

  224. Jag har sett i en bok... Ämnet var
    vatten, de skulle prata om vatten.

  225. Där står att vatten är bra
    att använda. Vi tvättar oss och så.

  226. Det står:
    "Min mamma lagar mat med vatten."

  227. Jag tänkte: Varför står det inte
    att pappa lagar mat? Förstår ni?

  228. En del saker är grova,
    en del saker är mellan raderna.

  229. Vi måste titta på såna saker.

  230. Vara noga när vi väljer läromedel.

  231. -Tack, Haydar.
    -Varsågod.

  232. Inom alla möjliga områden,
    om kvinnor har lika möjligheter-

  233. -då kan man säga att landet är
    ett utvecklat land.

  234. Annars är det bara skitsnack.

  235. I mina böcker är det inte bara pojkar
    - flickor spelar också fotboll.

  236. Kvinnor kör också bil.
    Män diskar också.

  237. Inte bara mammor tar hand om barn.
    Män gör det också.

  238. Jag får inte kaffe.
    Jag har fel krona.

  239. Jag har en femma. Vänta.

  240. -Tack så mycket.
    -Ingen orsak.

  241. Jag undrar om det finns
    någon typisk svensk mat.

  242. I norra Sverige har du nåt
    som heter palt. Pitepalt.

  243. -I Västerås, då?
    -Gurka!

  244. -Gurkstaden!
    -Jag vet inte, jag är inte härifrån.

  245. Jag lagar ofta mat, faktiskt.
    Det kanske inte är vanligt.

  246. Folk kanske tror
    att kurdiska män bara sitter hemma-

  247. -och kvinnor lagar mat i köket.

  248. Det är inte så hos oss.

  249. Du är inte riktig kurd!

  250. Hon säger att du inte är riktig kurd
    om du lagar mat och diskar!

  251. Mina gymnasieelever kommer från
    olika gymnasieskolor i Västerås.

  252. Att träffas centralt på en skola
    och ha modersmålsundervisning-

  253. -är veckans träffpunkt för dem,
    det ser jag.

  254. -Fem timmar.
    -Nu är det svenska.

  255. Vad betyder kurdiskan för er?

  256. Varför är kurdiskan viktig för er?
    Varför är modersmålet det?

  257. Kan man inte kurdiska,
    så kan inte ens barn lära sig det.

  258. -Således försvinner kurdiskan.
    -Mycket bra.

  259. Det kurdiska språket förenar oss
    eller skapar samhörighet.

  260. Språket knyter alltså individen
    till en grupp.

  261. Därför är kurdiska språket viktigt.
    Man måste lära sig det.

  262. Kan man kurdiska känner man
    att man hör ihop med andra kurder.

  263. Kurdiskan gör dig till kurd,
    så känner du?

  264. Nåt mer?

  265. Är det nån som vill säga något?

  266. Många länder
    vill förbjuda kurdiska språket.

  267. Att kurdiska talas i många länder-

  268. -visar att vi är starka
    och inte kan krossas.

  269. -Vad betyder "qedexe"?
    -Det betyder "förbud".

  270. Jaha.

  271. September 1980.

  272. Militärkuppen i Turkiet
    har precis börjat.

  273. Vårt hus är omringat av militärer.

  274. De betar av en lista på människor
    som bekämpar staten och ska gripas.

  275. Nu har turen kommit till pappa.

  276. Min flykt, som alla andra flykter,
    var mycket tragisk.

  277. Jag hade lämnat mitt land
    och var mycket, mycket nära döden.

  278. Men nu representerar jag en stat som
    är stolt över undervisningssystemet.

  279. Sverige känns för mig, från hjärtat,
    faktiskt, som mitt andra land.

  280. Jag älskar den svenska flaggan,
    Sveriges nationalsång... Allt!

  281. Jag är född i Turkiet, men jag älskar
    inte sånt när det gäller Turkiet.

  282. Varför?
    Här fick jag prata på mitt språk-

  283. -fick jag lära mig mitt språk,
    fick mina barn lära sig sitt språk-

  284. -får jag utöva min kultur
    hur jag vill. Där fick jag inte det.

  285. Att vara lärare i ett språk
    som är, eller har varit, förbjudet-

  286. -det är en känsla
    som är svår att beskriva, faktiskt.

  287. Kurmanji- eller zazakurder.

  288. Ett sånt språk
    undervisar jag i och på.

  289. Och jag är inte bara stolt.
    Varje lektion är som en fest.

  290. Översättning:
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Haydar undervisar i kurdiska

Avsnitt 4

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Haydar Diljen är förstelärare, studiehandledare och modersmålslärare i kurdiska på Centrum för tvåspråkighet i Västerås. Haydar och ämneslärarna på högstadiet har ett tätt samarbete kring elevernas studiehandledning. På så sätt förstärker han ämnesläraren under lektionerna. Haydar och de andra modersmålslärarna har ett unikt interkulturellt samarbete med klasslärarna på Trollbacksskolan i Västerås. Samarbetet innebär att modersmålslärarna först har lektion med sina modersmålselever på det aktuella temat på modersmålet. Därefter följer de med sina elever in i de ordinarie klasserna och diskuterar vidare på samma tema.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Lärarroll och ledarskap
Ämnesord:
Kurdiska språket, Modersmålsundervisning, Skola och arbetsliv, Skolan, Språkundervisning, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i Modersmål på väg

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaModersmål på väg

Yin-Fei undervisar i mandarin

Avsnitt 1

Vi får följa Yin-Fei Lin, förstelärare och modersmålslärare i mandarin på Språkcentrum i Göteborg. Det är en viktig mötesplats för modersmålslärarna som ofta arbetar ensamma. Här får de en chans att diskutera och umgås med kollegor. Tillsammans med eleverna på gymnasiet gör Yin-Fei Lin ett studiebesök på Röhsska museet i Göteborg. Eftersom eleverna befinner sig på olika språkliga nivåer arbetar de utefter olika teman.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaModersmål på väg

Anna Anu undervisar i finska

Avsnitt 2

Anna Anu Viik har sadlat om från klasslärare till modersmålslärare i finska. Det är en ovanlig bakgrund för modersmålslärare. Anna undervisar en eller få elever åt gången och vill införa distansundervisning i modersmålsundervisningen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaModersmål på väg

Abdullahi undervisar i somaliska

Avsnitt 3

Abdullahi Mohamed Mohamud arbetar som modersmålslärare på ett flertal olika skolor i Partille och han vill också gärna verka som en brobyggare mellan föräldrarna, barnen och skolan. Vi får följa med honom på lektioner, under studiehandledning, utvecklingssamtal och småprat med andra lärare på skolorna.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaModersmål på väg

Haydar undervisar i kurdiska

Avsnitt 4

Haydar Diljen är förstelärare, studiehandledare och modersmålslärare i kurdiska på Centrum för tvåspråkighet i Västerås. Haydar och ämneslärarna på högstadiet har ett tätt samarbete kring elevernas studiehandledning. På så sätt förstärker han ämnesläraren under lektionerna. Haydar och de andra modersmålslärarna har ett unikt interkulturellt samarbete med klasslärarna på Trollbacksskolan i Västerås. Samarbetet innebär att modersmålslärarna först har lektion med sina modersmålselever på det aktuella temat på modersmålet. Därefter följer de med sina elever in i de ordinarie klasserna och diskuterar vidare på samma tema.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaModersmål på väg

Sara undervisar i sydsamiska

Avsnitt 5

Vi får följa Sara Mariana Åström, modersmålslärare i sydsamiska i Jokkmokk. I programmet är vi med när hon undervisar en grupp elever på grundskolan och en grupp på gymnasienivå. På grundskolenivå handlar det om att lära sig läsa och skriva. På gymnasienivå tränar hon elevernas analytiska förmåga och tar upp frågor som den samiska identiteten. Hon arbetar också med distansundervisning. Då undervisar hon via nätet med en flicka, Mika i Nacka och två systrar Love och Mira i Vällingby.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaModersmål på väg

Olga undervisar i ryska

Avsnitt 6

Olga Voropaj är sedan 2002 modersmålslärare i ryska på Järfälla Språkcentrum. Hon är förstelärare och undervisar 60 elever i olika åldrar i fler än tio olika skolor. Olga är en aktiv lärare som vill utvecklas och som snabbt tar till sig nya rön, teknik och idéer inom exempelvis IKT. Vi får bland annat se hur Olga undervisar sina yngsta elever i den komplicerade uppbyggnaden av ryska ord, med rotprefix och suffix.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Framtidens skolpolitik

Alla behövs och alla kan

Gustav Fridolin, språkrör för Miljöpartiet, talar om skolans utveckling de närmaste 40 åren. Inspelat i januari 2014. Arrangör: Steinbergs utbildning.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaSkolministeriet

New age som skolutveckling?

I spåren av krisrapporter om skolans tillstånd har det dykt upp en mängd nya aktörer i skolvärlden med olika budskap om hur den svenska skolan ska räddas. Det handlar om coachning, kurser i självledarskap och inspirationsföreläsningar. Kritikerna talar om flum och floskler och varnar för att pseudovetenskap har tagit sig in i skolans värld.

Fråga oss