Titta

Modersmål på väg

Modersmål på väg

Om Modersmål på väg

Vi får följa några modersmålslärares vardag. Modersmålslärare har en viktig roll i att förstärka modersmålet och att vara brobyggare mellan elever, föräldrar och samhälle. Varje lärares vardag ser olika ut. Några arbetar ensamma medan andra har ett väl utvecklat samarbete med andra lärare.

Till första programmet

Modersmål på väg : Sara undervisar i sydsamiskaMaterialDela
  1. Jag har aldrig haft det där
    revolutionstänket, som en del har.

  2. Att man får den där brinnande ivern.

  3. För mig är det mer en stilla kraft.

  4. Eller mer som en stilla ödmjukhet,
    att ta tillbaka språket.

  5. Språket genomsyrar många delar
    av en kultur och en människas liv.

  6. Han ska äta kött och få någon dryck.

  7. Jag är Sara Åström, modersmålslärare
    i sydsamiska i Jokkmokk.

  8. Jag har också distanselever
    i Vällingby och Nacka.

  9. Vi tillhör i nord- och lulesamiska
    språkområdet-

  10. -men språket följer ju talarna.

  11. Om föräldrarna talar sydsamiska
    och vill att barnen lär sig det-

  12. -får de välja det
    även här i Jokkmokk.

  13. Det är små klasser. Just nu har jag
    som mest tre elever åt gången.

  14. På sameskolan har jag också ett par
    elever med sydsamiska som modersmål.

  15. God dag! – Hej!

  16. Hur är det med dig?
    Vad har ni sett?

  17. -En dokumentär om Áillohaš.

  18. -Var den inte spännande?
    -Nej.

  19. Nu ska vi se vad vi har läst förut…
    Här tror jag det var.

  20. Áilo hörde att något
    var bakom honom.

  21. Somliga har språket hemifrån.

  22. Då handlar det mycket om
    att plocka fram och utveckla det.

  23. Sen har man elever som börjar från
    scratch. Då blir det en annan vinkel.

  24. Vad tycker du om den här texten?
    Vad handlar den om?

  25. Hon plockar blåbär-

  26. -och hon hittade en vän-

  27. -som mamman skrämde,
    och den for till skogs igen.

  28. Läs, ta din abc-bok.

  29. Ae. Hur uttalar vi det?

  30. Ä. Bra!

  31. Här är ä:t. Kan du säga det?

  32. Det låter som ett långt ä. Bra!

  33. Vem är Henrik Mikael?

  34. Det är min pappa.

  35. Pappa, det stavas ae.

  36. Går det framåt för eleverna
    i sydsamiska?

  37. Det tycker jag.

  38. Det är roligt. Jag har jobbat länge-

  39. -och sett hur ni
    har tagit tillbaka sydsamiskan

  40. För några år sen kunde inte
    så många sydsamiska.

  41. Det är väl det
    att det börjar synas allt mer-

  42. -att det är ett språk som finns
    i samhället.

  43. Så i framtiden kanske vi får lättare
    att få lärare i sydsamiska.

  44. Absolut, det är ju ett krav.

  45. Vi hade ett mindre projekt
    här på skolan för femton år sen.

  46. Då var all undervisning
    från ettan till trean på samiska.

  47. I grupperna fanns både de som pratade
    språket och de som skulle lära sig.

  48. Då var vi två lärare, så att det inte
    blev den här envägskommunikationen.

  49. De skulle höra vuxna prata
    med varandra.

  50. När den ena undervisade-

  51. -gick den andra runt och hjälpte
    barnen att förstå lektionen.

  52. Den läraren förklarade på svenska-

  53. -så att de inte hamnade utanför.

  54. Det roliga är att
    i förlängningen av det-

  55. -har de barnen som har gått där,
    sagt senare-

  56. -att skolan hjälpte dem
    att stärkas i sin samiska identitet.

  57. Sen frångick vi det
    för att Skolverket-

  58. -gav Sameskolstyrelsen
    lite pekpinnar.

  59. Man kan önska ibland...

  60. För dem som läser samiska
    två lektioner i veckan-

  61. -vore det en dröm
    om det fanns resursfamiljer-

  62. -dit de, nån gång per månad,
    kunde fara-

  63. -och använda språket i vardagliga
    situationer.

  64. Att uppleva språket mer.

  65. Sara Åström föddes i Blaikliden,
    en by åtta mil väster om Vilhelmina.

  66. Hon växte upp i en samisk familj
    där man inte pratade samiska.

  67. På familjens initiativ började Sara
    läsa sydsamiska i mellanstadiet.

  68. Hon fortsatte även på högstadiet-

  69. -och som femtonåring flyttade hon,
    utan sin familj, till Jokkmokk.

  70. Efter gymnasiet gick Sara på
    Jokkmokk utbildningscentrum.

  71. Här kunde hon ägna sig åt samisk
    slöjdkonst, som hon brinner för.

  72. För att förbättra
    och fördjupa språket-

  73. -läste hon sydsamiska
    på Uppsala universitet.

  74. Där blev hon tillfrågad att undervisa
    i sydsamiska som modersmål.

  75. Sara hade aldrig funderat på att bli
    lärare och var tveksam.

  76. Men den stora bristen
    på modersmålslärare-

  77. -gjorde att hon gav det en chans.

  78. Idag bor och arbetar Sara i Jokkmokk.

  79. Hon får uppdrag som översättare
    och undervisar på tre olika skolor.

  80. Hon ger också distansundervisning
    till elever via nätet.

  81. -Hej, pappa.
    -Hej, hej.

  82. Vad bra… Hej! Hej!

  83. -Hur är det med Mira?
    -Bra.

  84. -Och med Lova?
    -Det är bra.

  85. Och du, Lova,
    vad har du gjort i skolan i dag?

  86. Jag har lärt mig att virka.

  87. Jaha, slöjdat...

  88. Jag hade Luciaträning på morgonen.

  89. Det var roligt.

  90. Nu ska vi jobba med glosorna.

  91. Jag kan dela skärmen med er.
    Starta…

  92. Starta.

  93. Och så där.

  94. -Nu ser vi.
    -Eleverna tar till sig det snabbt.

  95. Att kommunicera genom ett medium,
    som genom webbkamera-

  96. -är inte främmande för dem.

  97. Det är nästan som att
    vi sitter i samma rum.

  98. Läs efter mig.

  99. Bord…

  100. Stol…

  101. Duka…

  102. Tallrik…

  103. Glas…

  104. Det är en inkörsport i början.

  105. Egentligen vill jag ha
    max två, tre elever åt gången.

  106. Bra!

  107. Det kan vara enkelt,
    som att de visar bilder-

  108. -eller att vi jobbar med rörelser.
    Att vi sjunger.

  109. Sen har vi en stor fördel i chatten,
    där vi kan skriva ord till varandra.

  110. Man kan kommunicera på många vis.

  111. Björnen sover.

  112. -Vad tror ni att det betyder?
    -Björnen sover.

  113. Just det. Björnen sover.

  114. Och så har vi ett till ord: gaamoe.

  115. Skriver det i chatten.

  116. Vad är gaamoe? Ide. Bra!

  117. Ide.

  118. Jag tänkte "idé".

  119. Fördelen är att jag kan ha
    videosamtal flera gånger i veckan.

  120. Vill en skola ha tre gånger i veckan,
    gör vi så.

  121. Den kontinuiteten,
    att det återkommer hela tiden-

  122. -är viktig när man undervisar
    i språk.

  123. I idet, i idet…

  124. Fint! Det är bra läst.

  125. Jag brukar ju
    tjuvfråga dig saker ibland.

  126. Om jag vill be tjejerna att duka,
    hur säger jag då?

  127. Duka bordet.

  128. Det är bra.

  129. Min pappa pratade inte samiska hemma.

  130. Han var renägare och renskötare
    när han var ung.

  131. Men han växte upp i en tid i Sverige
    som har en mörk historia.

  132. Det var faktiskt inte tillåtet
    att tala samiska.

  133. Att jag och mina barn
    lär oss samiska-

  134. -är ett sätt att återta
    en förlorad del av en identitet.

  135. Duka bordet.

  136. Den här släktens historia
    hade ett avbrott under 1900-talet.

  137. Men vi försöker återta den nu,
    helt enkelt.

  138. Mössa…

  139. Tröja.

  140. Byxor.

  141. Strumpor.

  142. Vantar.

  143. Skor.

  144. Jag är den enda i skolan som pratar
    samiska. Det har jag alltid varit.

  145. Tröja.

  146. Det svåra är att skriva
    och kunna stava alla orden rätt.

  147. Men det går ganska bra nu.

  148. För mig som lärare
    är det ju väldigt kul att veta-

  149. -varför du har valt att läsa samiska.

  150. Det är inget ämne som dyker upp
    på schemat automatiskt.

  151. Ni kanske har pratat om det hemma.

  152. Jag tycker att det är viktigt. För
    samerna håller språket på att dö ut.

  153. Det är min kultur.

  154. Det är som att vi svenskar
    skulle sluta prata svenska-

  155. -och bara köra engelska.
    Det är samma sak.

  156. Man kan också få jobb för att man kan
    samiska. Som att översätta och sånt.

  157. Precis. Idag är det faktiskt en bra
    sak att kunna ute i arbetslivet.

  158. Om du kan sydsamiska kommer du att ha
    vissa fördelar när du söker jobb.

  159. Man kan också tänka framåt och säga
    att det är en nyttig kompetens.

  160. Ska vi repetera?

  161. Tidigare har man nog sett distans-
    undervisning som ett andrahandsval.

  162. Att det är lite sämre undervisning.

  163. Det är viktigt att föräldrar, och
    samhället, inte sänker dess status.

  164. Nu börjar det bli mycket att göra.

  165. Men bra… Bra jobbat i dag, hej då.

  166. Du kan sitta som enda elev på skolan
    och ändå ha undervisningen.

  167. Distansundervisningen gör sydsamisk
    undervisning tillgänglig för alla.

  168. Revitalisera är att ge nytt liv.

  169. Det innebär att man stärker
    och återupplivar utdöende språk.

  170. Sydsamiskan är ett av världens mest
    utrotningshotade språk-

  171. -och en del samer har stark vilja
    att återta sitt språk.

  172. Att gjuta nytt liv i ett språk
    kräver ansträngning.

  173. Minoriteter kan inte rädda sina språk
    på egen hand.

  174. 2010 kom en lag om att sydsamiskan
    som språk skulle revitaliseras.

  175. De viktigaste förutsättningarna
    för språket-

  176. -är att det finns ett starkt stöd
    från samhället-

  177. -och samtidigt en stark vilja
    hos talarna själva-

  178. -att använda sig av sina rättigheter
    och att använda sitt språk.

  179. Från juli 2015 behöver man inte ha
    grundläggande kunskaper i språket-

  180. -för att få läsa samiska som
    modersmål. Men det saknas lärare.

  181. En rapport visar att undervisningen
    i nationella minoritetsspråk-

  182. -inte är prioriterad.

  183. Många barn har inte möjlighet
    att lära sig samiska i skolan.

  184. Skolan är central för revitalisering
    då språket inte förs över naturligt-

  185. -från föräldrar till barn
    i många fall.

  186. Då blir skolan ännu viktigare-

  187. -än den är för andra språk,
    när det gäller just sydsamiska.

  188. Skolan dödade samiskan
    under 1900-talets början.

  189. Samiska språket skulle suddas ut
    och sades vara värdelöst.

  190. De flesta samer har aldrig fått lära
    sig läsa och skriva på sitt språk.

  191. Många äldre har svåra erfarenheter.

  192. Man kunde inte språket i skolan.

  193. När jag ser tillbaka på schemat
    och betygen dominerar ett ämne helt.

  194. Det står "Modersmålet".

  195. Men det var ju inte mitt modersmål
    vi lärde oss. Det var svenska.

  196. Unga samer idag har istället
    en positiv syn på språket.

  197. Leena Huss undersökning visar att
    minoritetspolitiken har väckt hopp.

  198. Språket kan ha ett värde i sig,
    även om man en gång har förlorat det.

  199. Nåt viktigt vi såg var känslorna
    kring de här språken.

  200. Tidigare erfarenheter, minnen.

  201. Allt sånt spelade stor roll,
    och mycket kretsade kring språket.

  202. I och med att min far har levt med
    slöjden, hantverket, som näring-

  203. -ända sen jag var pytteliten, så har
    jag fått den biten med mig hemifrån.

  204. Egentligen är slöjden kanske,
    hantverket-

  205. -det som jag har känt starkast för
    ända från början.

  206. Sen har jag sett att kombinationen
    med språket går ett i ett.

  207. Språket kan gå som en röd tråd
    genom alla näringar.

  208. Både genom konst, hantverk, jakt.

  209. Hur man är ute i naturen,
    och förhåller sig till varandra.

  210. I ett språk ryms allt.

  211. Om man plötsligt kapar det där-

  212. -kommer det att finnas ett glapp,
    eller en tomhet-

  213. -över att inte kunna
    föra vidare känslan-

  214. -av talarna, individerna, personerna,
    kunskaperna, värderingarna.

  215. De försvinner på ett vis.

  216. Min först riktiga kontakt
    med sydsamiskan-

  217. -blev i och med min första lärare,
    Stina Fjällström.

  218. Hon var bra på att förmedla
    just känslan bakom språket.

  219. Det var inte bara som att hon
    lärde ut ett språk.

  220. Hon förde vidare en del av kulturen.

  221. Min erfarenhet av att själv ha haft
    modersmålsundervisning-

  222. -ger en styrka
    som man kan bära med sig.

  223. -Det är inte städat här.
    -Det är inte nödvändigt.

  224. Jag växte ju upp
    hos min farfar och farmor-

  225. -och fastrarna och farbröderna.

  226. De hade både jordbruk och renskötsel-

  227. -så man hade ordförrådet
    från båda näringarna-

  228. -som var vardagligt på den tiden.

  229. Men jag kan inte förlåta
    att Sverige inte kunde-

  230. -ha skolämnen så att vi fick tala
    båda språken.

  231. -Det hade varit idealet.
    -För er var flerspråkighet naturligt.

  232. Idag pratar man mycket om att man få
    ett mer flerspråkigt samhälle.

  233. Jag minns att när vi började
    var vi fyra elever.

  234. Jag, min bror, min kusin,
    och en kille från min klass.

  235. Hur tänkte man
    när man skulle lära ut samiska?

  236. För det första fanns det inget
    material, det fick man göra själv.

  237. Jag satt många timmar med det,
    utöver skoltimmarna.

  238. Man ser att du har skrivit för hand.

  239. Jag var tvungen att välja nåt
    ur läseboken-

  240. -för att veta vad jag skulle skriva.

  241. -Ni fick planera allt själva.
    -Ja, grammatiken och allt.

  242. Det här var ett prov vi hade.
    Här har du rättat mig.

  243. Ja, men du hade skrivit bra ändå.

  244. Om inte personer som du hade funnits
    på den tiden-

  245. -hade inte möjligheten funnits
    att lära sig sydsamiska.

  246. Speciellt när du sökte till Jokkmokk
    tänkte jag-

  247. -att det jag håller på med
    ändå inte är så bortkastat.

  248. Ni kan börja fundera, använd tre ord.

  249. Ni kan börja med att bara associera.

  250. Skriv om detta när ni hör
    och läser samiskt samhälle.

  251. Hur kändes det att skriva?

  252. På gymnasiet förbereder man eleverna
    för att kunna läsa på högre nivåer.

  253. Redan nu måste de börja träna-

  254. -sitt analytiska tänkande,
    och vrida och vända på frågor.

  255. Man kan prata om identitet och
    tillhörighet till samiska samhället.

  256. Såna kopplingar.
    Det ingår i kursplanen.

  257. Varför har ni plockat ut "boutse",
    slöjd, "boutsh"?

  258. Det finns nyskapande tankar idag
    om slöjd. Den borde återupplivas.

  259. Varför har ni valt de detta?
    Du har ju skrivit musik…

  260. Du valde ett vidare begrepp.

  261. Nu är det inte bara jojk,
    det är musik också.

  262. Så ditt är "boutse", "skuvle",
    natur, slöjd.

  263. "Giele" finns här.

  264. Stolthet, gemenskap, bortglömt.

  265. För mig är det mitt hjärtas språk.

  266. Det är en viktig del,
    i alla fall för mig.

  267. -En viktig del av...?
    -Samiska samhället.

  268. Är det en viktig del för samiska
    samhället i stort, eller för dig?

  269. Både och.

  270. Språket har varit min väg
    in i det samiska samhället.

  271. Språket, då?

  272. Om jag inte vill ha nåt
    med samiska att göra, då?

  273. Man är same
    även om man inte kan språket.

  274. Fast man inte har renskötsel kan man
    ändå tillhöra samiska samhället.

  275. Så alla orden som vi har skrivit
    på tavlan-

  276. -är inte saker man måste ha för att
    tillhöra det samiska samhället?

  277. -Nej.
    -Man känner själv om man tillhör det.

  278. Det är upp till en själv.

  279. Det är viktigt att påvisa att den
    tillhörighet de känner-

  280. -som individer och medlemmar
    i samiska samhället-

  281. -är fullt accepterad.

  282. Även om man inte har de attribut
    som majoritetssamhället vill addera-

  283. -som renskötsel, hantverk, jojk.

  284. Det är en bråkdel av samerna idag
    som har de bitarna.

  285. Just det där
    att det kallas modersmål.

  286. De som har samiska som förstaspråk,
    då har det varit så mycket bättre.

  287. Det är nåt negativt
    som man har tagit till sig.

  288. Om du bara kan säga tre ord, kan du
    ändå tala samiska. De är på samiska.

  289. Styrkan är att ha många talare.

  290. Några få elittalare
    kommer man ingen vart med.

  291. Gällande sydsamiskan
    har vi börjat vända på det.

  292. Vi har mycket bra språkarbetare
    och projekt-

  293. -som lyfter just dem
    som vill lära sig samiska-

  294. -och höja statusen på det.

  295. Det är viktigt
    för att få igång samiskan.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Sara undervisar i sydsamiska

Avsnitt 5

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vi får följa Sara Mariana Åström, modersmålslärare i sydsamiska i Jokkmokk. I programmet är vi med när hon undervisar en grupp elever på grundskolan och en grupp på gymnasienivå. På grundskolenivå handlar det om att lära sig läsa och skriva. På gymnasienivå tränar hon elevernas analytiska förmåga och tar upp frågor som den samiska identiteten. Hon arbetar också med distansundervisning. Då undervisar hon via nätet med en flicka, Mika i Nacka och två systrar Love och Mira i Vällingby.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Lärarroll och ledarskap
Ämnesord:
Modersmålsundervisning, Skola och arbetsliv, Skolan, Språkundervisning, Sydsamiska språk, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i Modersmål på väg

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaModersmål på väg

Yin-Fei undervisar i mandarin

Avsnitt 1

Vi får följa Yin-Fei Lin, förstelärare och modersmålslärare i mandarin på Språkcentrum i Göteborg. Det är en viktig mötesplats för modersmålslärarna som ofta arbetar ensamma. Här får de en chans att diskutera och umgås med kollegor. Tillsammans med eleverna på gymnasiet gör Yin-Fei Lin ett studiebesök på Röhsska museet i Göteborg. Eftersom eleverna befinner sig på olika språkliga nivåer arbetar de utefter olika teman.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaModersmål på väg

Anna Anu undervisar i finska

Avsnitt 2

Anna Anu Viik har sadlat om från klasslärare till modersmålslärare i finska. Det är en ovanlig bakgrund för modersmålslärare. Anna undervisar en eller få elever åt gången och vill införa distansundervisning i modersmålsundervisningen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaModersmål på väg

Abdullahi undervisar i somaliska

Avsnitt 3

Abdullahi Mohamed Mohamud arbetar som modersmålslärare på ett flertal olika skolor i Partille och han vill också gärna verka som en brobyggare mellan föräldrarna, barnen och skolan. Vi får följa med honom på lektioner, under studiehandledning, utvecklingssamtal och småprat med andra lärare på skolorna.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaModersmål på väg

Haydar undervisar i kurdiska

Avsnitt 4

Haydar Diljen är förstelärare, studiehandledare och modersmålslärare i kurdiska på Centrum för tvåspråkighet i Västerås. Haydar och ämneslärarna på högstadiet har ett tätt samarbete kring elevernas studiehandledning. På så sätt förstärker han ämnesläraren under lektionerna. Haydar och de andra modersmålslärarna har ett unikt interkulturellt samarbete med klasslärarna på Trollbacksskolan i Västerås. Samarbetet innebär att modersmålslärarna först har lektion med sina modersmålselever på det aktuella temat på modersmålet. Därefter följer de med sina elever in i de ordinarie klasserna och diskuterar vidare på samma tema.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaModersmål på väg

Sara undervisar i sydsamiska

Avsnitt 5

Vi får följa Sara Mariana Åström, modersmålslärare i sydsamiska i Jokkmokk. I programmet är vi med när hon undervisar en grupp elever på grundskolan och en grupp på gymnasienivå. På grundskolenivå handlar det om att lära sig läsa och skriva. På gymnasienivå tränar hon elevernas analytiska förmåga och tar upp frågor som den samiska identiteten. Hon arbetar också med distansundervisning. Då undervisar hon via nätet med en flicka, Mika i Nacka och två systrar Love och Mira i Vällingby.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaModersmål på väg

Olga undervisar i ryska

Avsnitt 6

Olga Voropaj är sedan 2002 modersmålslärare i ryska på Järfälla Språkcentrum. Hon är förstelärare och undervisar 60 elever i olika åldrar i fler än tio olika skolor. Olga är en aktiv lärare som vill utvecklas och som snabbt tar till sig nya rön, teknik och idéer inom exempelvis IKT. Vi får bland annat se hur Olga undervisar sina yngsta elever i den komplicerade uppbyggnaden av ryska ord, med rotprefix och suffix.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Framtidens skolpolitik

Panelsamtal

Ett samtal om framtidens skola. Deltagare: Kristina Björn, Scandinavian education; Gustav Fridolin, språkrör för Miljöpartiet; Marie Carlsson, förlagschef Liber; John Steinberg, författare och pedagog; Edna Eriksson, utbildare och idéutvecklare; samt Gunilla Essén, pedagogisk handledare. Inspelat i januari 2014. Arrangör: Steinbergs utbildning.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaSkolministeriet

Lundsberg - vad hände sen?

I augusti 2013 beslutade Skolinspektionen att stänga Lundsbergs internatskola efter att en elev hade bränts med ett strykjärn under en nollningsritual. Nyheten slogs upp stort i medierna och skolans styrelse satte sina platser till förfogande, rektorn fick sparken och en förundersökning inleddes. Men vad hände sen?

Fråga oss