Titta

Modersmål på väg

Modersmål på väg

Om Modersmål på väg

Vi får följa några modersmålslärares vardag. Modersmålslärare har en viktig roll i att förstärka modersmålet och att vara brobyggare mellan elever, föräldrar och samhälle. Varje lärares vardag ser olika ut. Några arbetar ensamma medan andra har ett väl utvecklat samarbete med andra lärare.

Till första programmet

Modersmål på väg: Olga undervisar i ryskaMaterialDela
  1. Om att måla med språket

    Olga använder poesin i modersmålsundervisningen.

    Dela kapitel
  2. Presentation av Olga, modersmålslärare

    Hon undervisar 60 elever i 22 kunskapsnivåer.

    Dela kapitel
  3. Det ryska språket är uppbyggt kring prefix och suffix

    Till skillnad från svenskan som är mer fonologisk.

    Dela kapitel
  4. Grammatik för små barn

    Lekar med ordbildning och prefix och suffix

    Dela kapitel
  5. Olga skapar sitt eget schema

    Kursplanen är en utmaning som styr upplägget av planeringen.

    Dela kapitel
  6. Järfälla börjar med modersmål i förskolan

    Kartläggning av barnens olika språkkunskaper är viktigt.

    Dela kapitel
  7. Vad innebär flerspråkighet för eleven?

    Mer kunskap om språkutvecklande arbetssätt behövs.

    Dela kapitel
  8. Kollegialt lärande viktigt

    Olga undervisar enligt olika metoder beroende på eleven.

    Dela kapitel
  1. Aleksandr Sergejevitj Pusjkin:
    Tatjanas brev till Onegin.

  2. Jag skriver till er – vad mer?
    Vad kan jag säga mer?

  3. Fri och med hjärtat mitt öppet
    går jag mitt ödes katedral till mötes

  4. Jag älskar mitt språk
    och min lärarroll.

  5. Jag njuter av språket
    när jag läser vissa meningar.

  6. Jag gillar ryska språket.

  7. Du läste jättebra!

  8. I en liten by, okänt var
    gick en bagge i sin kätte

  9. Så fort jag läser en dikt,
    så smakar jag på den.

  10. Det är min kraft som lärare.

  11. En sån panna har jag aldrig sett!

  12. Det räcker!

  13. Jag är Olga Voropai,
    språkvetare från Vitryssland.

  14. Jag arbetar på Järfälla Språkcentrum
    som modersmålslärare i ryska.

  15. När jag vaknar måndag morgon
    och vet att eleverna redan väntar-

  16. -halv åtta,
    så är jag oerhört lycklig.

  17. Deras ögon glittrar när de ser mig.
    Jag längtar efter att se dem.

  18. Hejsan på er. God morgon.

  19. Till dagens lektion hade ni
    den här dikten. Har nån lärt sig den?

  20. Glöm inte titeln
    och att tala tydligt och klart.

  21. Titta på publiken. Ni ska ha
    kontakt med publiken. Okej?

  22. Nikolaj Zabolotskij.

  23. Dikten heter
    "Låt inte själen förslöas!".

  24. Låt inte själen förslöas
    eller mortla lönlöst vatten

  25. Själen måste arbeta
    hela dagen, hela natten!

  26. Jaga den från hus till hus,
    dra den från etapp till etapp

  27. Språket ser man i dikter.
    Jag brukar säga:

  28. Dikter är som att rita med ord
    i stället för med pensel och färger.

  29. Hon är slav, drottning, arbetare

  30. Hon måste arbeta
    hela dagen, hela natten!

  31. Jättebra.

  32. Den första strofen lyder:
    Låt inte själen förslöas

  33. Själen måste arbeta
    hela dagen, hela natten!

  34. Vad menar han med
    att mortla vatten?

  35. Vad är en mortel?
    Är det nån som vet vad en mortel är?

  36. Här har vi en.

  37. Det här är en mortel. Vad händer
    om vi försöker mortla vatten?

  38. -Ingenting.
    -Precis. Vill ni göra ett experiment?

  39. Om vi fyller morteln med vatten
    och försöker mortla...

  40. ...händer ingenting med vattnet.

  41. Vad betyder uttrycket? Visa dem.
    - Cecilia.

  42. -Att man inte lyckas.
    -Precis! Vi slösar bort tid.

  43. Det är ett idiomatiskt uttryck
    som betyder-

  44. -att man bara gör nånting
    som är förgäves.

  45. När man kommer med glädje
    då får man glädje tillbaka.

  46. Det är lite mer känslor.
    Det är den drivande kraften.

  47. Olga Voropai är född och uppvuxen
    i f.d. Sovjet-

  48. -i Vitryssland eller Belarus.

  49. Efter tio års grundskola utbildar sig
    Olga i litteratur och språkvetenskap-

  50. -och till lärare i ryska
    och vitryska.

  51. Sen undervisar hon i sju år.

  52. Till Sverige kommer Olga 1997. Hon
    fortbildar sig och får behörighet-

  53. -även som lärare
    i svenska som andraspråk.

  54. Därefter arbetar Olga som modersmåls-
    lärare i Örebro och Stockholm.

  55. Sen 2002 arbetar Olga på Järfälla
    Språkcentrum i Aspnässkolan-

  56. -och är förstelärare.

  57. På språkcentret finns fler än
    70 lärare och mer än 40 språk-

  58. -och en engagerad stöttning
    av ledning och rektorer.

  59. Från språkcentret utgår Olga
    för att undervisa 60 elever-

  60. -i 22 kunskapsnivåer
    på drygt tio skolor-

  61. -från 6-åringar
    ända upp till gymnasiet.

  62. Ja, det är Olga.

  63. Ja... Jag är fullbokad i dag.

  64. Torsdag går inte alls, för då är det
    kollegialt lärande på morgonen.

  65. Ja, vi gör kartläggningen. Absolut.

  66. Jag skulle inte hinna med det jag ska
    om jag inte vore snabb som person.

  67. Jag är på väg till Montessoriskolan
    Växthuset till David och Babkin.

  68. Vi ska ha modersmålsundervisning
    och studiehandledning.

  69. Hej, hur är det med er?
    Har ni längtat efter mig?

  70. -Hej.
    -Hej. Följer du med?

  71. Vlad är assistent. Han hjälper
    bröderna med svenska språket.

  72. Bröderna har bara varit här
    i tre månader.

  73. Därför hjälper Vlad dem att förstå
    systemet och hur det funkar här.

  74. -Farmor...
    -Farmor.

  75. -Vem är farmor?
    -Farfar eller pappa?

  76. -Hjälp honom.
    -Farmor.

  77. -Far. Vem är det?
    -Pappa.

  78. -Mor?
    -Mormor.

  79. Far och mor.

  80. Farmor tvättade.

  81. -Farmor lagade.
    -Farmor lagade mat.

  82. Babkin? Titta på det här ordet.

  83. Vi pratade om den här bokstaven.
    Hur uttalas den?

  84. Det ska vara ett långt A.

  85. Bakade, bakar.

  86. Vad betyder ändelsen -ar?
    I vilket tempus står verbet då?

  87. -Imperfekt? Futurum?
    -Nej.

  88. -Presens?
    -Ja.

  89. -Vad består ryskan av?
    -Rötter, prefix och suffix.

  90. Skriv, du.

  91. Det var svårt med ändelsen,
    så jag började med roten.

  92. I ryskan är det jätteviktigt
    att kunna bygga ord-

  93. -och veta vilka byggstenar som finns
    i form av suffix-

  94. -prefix, rot och ändelse
    för att skriva korrekt.

  95. Det vi hör och det vi skriver
    är helt olika saker-

  96. -till skillnad från svenskan
    som är fonologisk.

  97. Man hör och skriver ungefär
    på samma sätt, med vissa undantag.

  98. Er läxa blir att själva göra
    ett ordträd, precis som det här.

  99. -Vad många ord det blir!
    -Gör ungefär som det här exemplet.

  100. Frågor? Inga frågor?

  101. -På återseende.
    -Hej då.

  102. -Hej, hur är det?
    -Bra.

  103. Vad har du gjort?

  104. -Hej, hur är det?
    -Bra.

  105. Minns ni den här presentationen?

  106. I dag ska vi skriva
    om "Mitt älsklingsdjur".

  107. Jättebra!

  108. Nu ska vi se hur man bildar nya ord.

  109. Hur går det till? Titta här.

  110. Säg att vi har ordet "katt".
    Vad heter en liten katt?

  111. -"Katjonok" - kattunge.
    -Ja.

  112. -Upprepa.
    -Katt - kattunge.

  113. Redan små barn
    lär sig grammatik i lekfull form-

  114. -så de märker inte det egentligen.

  115. Vi jobbar med ordbildning, suffix
    och prefix fast väldigt lekfullt.

  116. De lär sig hur orden byggs,
    så att de kan bygga systemet själva.

  117. Get. Om vi lägger till samma ändelse,
    vad får vi då?

  118. -"Kozljonok" - getunge.
    -Bravo.

  119. Den här delen visar
    att djuret är en unge.

  120. Det heter suffix, men det får ni
    lära er mer om senare. Jättebra.

  121. Vad är det här?

  122. "Rysjonok" - lodjursunge.

  123. Jag tycker om att jobba med bilder
    och att använda tekniken.

  124. Jättebra!

  125. Olika skolor
    har olika tekniska utrustningar-

  126. -så man anpassar sig.

  127. Som modersmålslärare måste man kunna
    arbeta med det som skolan erbjuder.

  128. Jättebra!

  129. Jag åker bil från skola till skola.

  130. Det tar ganska lång tid.

  131. Fast jag älskar att åka bil!
    Det är avslappnande.

  132. Hej, Nadir. Får jag ta över?

  133. Redan från terminens början är det
    en utmaning att göra ett schema.

  134. Dessutom kan modersmålsundervisningen
    inte vara på vanlig undervisningstid.

  135. Vi ses på onsdag på gymnasiet.

  136. Jag ska hämta mina änglar.
    Jag är försenad.

  137. Den största utmaningen
    är kraven i läroplanen.

  138. Kursplanen är min bibel.

  139. Det är ett under...
    Man måste vara trollkarl eller...

  140. ...ängel för att följa läroplanen.

  141. Man har bara 40 minuters undervisning
    per vecka, max en timme-

  142. -med heterogena grupper som placeras
    i biblioteket där folk springer.

  143. Vad är det här? Det är inte sant.

  144. -Allvarligt?
    -Jag vet inte.

  145. Sorry, jag måste fråga...

  146. -Vi ska sitta här.
    -Ska ni?

  147. Det är inte lätt att få en bra lokal.

  148. Ofta blir det biblioteket eller
    en källare som man får undervisa i.

  149. Vi lägger av oss där och sätter oss.

  150. Fjärde utmaningen är nycklar.
    Det är svårt i vissa skolor.

  151. Man måste vara extra snäll
    eller charma nån-

  152. -vaktmästaren eller expeditionen
    för att få tillgång till nycklar.

  153. Då säger vi så. Hej då.

  154. -Vi ses nästa gång.
    -Hej då!

  155. Jag kan stolt säga
    att vi är superlärare som klarar det.

  156. God morgon.

  157. -Hej, Pernilla.
    -Hej.

  158. -Jag blev meriterad som förstelärare.
    -Blev du?

  159. -Ja, jag sökte.
    -Gjorde du? Vad kul!

  160. Jag har hört att Järfälla är unikt
    med modersmål i förskolan.

  161. Ja, inte alla kommuner har möjlighet-

  162. -att erbjuda modersmål för förskolan.
    Det är unikt.

  163. -Vilket språk har du?
    -Serbiska.

  164. Eftersom jag inte fick nåt modersmål
    glömde jag bort serbiskan.

  165. -Glömde du bort det helt?
    -Ja, innan min kära far...

  166. -Du hade inte språket hemma.
    -Nej, vi umgicks ju med...

  167. Vi talade svenska hemma med syskonen.
    Det var inte mycket serbiska.

  168. Vad är klockan? Jag måste gå.

  169. -Olga? Är det din jacka?
    -Ja.

  170. Nämen, vad bra! Hej, Ellnor.
    Här får du sitta.

  171. Vi testar hur Ellnor ligger
    kunskapsmässigt i ryska-

  172. -jämfört med svenska. Vad är
    hans starkaste språk i skolan?

  173. Nu kommer du att färglägga ännu mer.

  174. När du är klar
    ska du läsa vad du ska göra.

  175. Maria äter tårta.
    Hennes klänning är blå-

  176. -och mössan är röd.

  177. Maria äter tårta.

  178. Hennes klänning är blå-

  179. -och hon har...

  180. -...en hatt som är röd.
    -Bra, kanon!

  181. Jag förstår precis.

  182. Jättebra. Får vi se om det är slut?

  183. -Vi ses igen.
    -När då?

  184. -När blir det studiehandledning?
    -Nästa termin.

  185. -Nästa termin.
    -Då får du träffa Olga.

  186. -Här?
    -Ja.

  187. -Jag följer med ut.
    -Vi syns i morgon, Ellnor. Hej då!

  188. Då är det så här. Vi kollar.

  189. Det var korrekt.
    Han rättade sig efteråt.

  190. "Om man rör mig,
    så kan jag gunga fram och tillbaka."

  191. Då är det nog... Han trodde nog att
    det var gungan. Bilden är otydlig.

  192. Man kan sitta här och där och gunga.

  193. -Om man tittar så, ser det ut så.
    -Men han har ju alla att välja på.

  194. Fast därifrån de kommer... Jag gjorde
    en test med just den bilden-

  195. -och de trodde att det var en grill.

  196. De kunde inte ens gissa
    att det var en gunga.

  197. Det kan vara kulturellt.

  198. Jag frågade ju honom om vilket
    han tyckte var hans bästa språk.

  199. "Vilket är ditt starkaste språk,
    som du tänker på?" Då sa han ryska.

  200. Ja, så ska det vara!

  201. Sen svenska, och sen rabblar han upp:
    engelska...

  202. -...ingusjiska och sist arabiska.
    -Åh, hjälp.

  203. Vi vet att mormor och mamma
    pratar ingusjiska.

  204. Vad kallas
    nån som kan så många språk?

  205. -Flerspråkig.
    -Inte polyglott?

  206. -Betyder det att man är flerspråkig?
    -Ja.

  207. Det finns ingen gräns för-

  208. -hur många språk man kan lära sig-

  209. -utom tiden och möjligheterna.

  210. Var femte elev
    har ett annat modersmål än svenska.

  211. Ändå visar Skolinspektionen
    att skolan ofta brister i-

  212. -att ge flerspråkiga elever
    en god utbildning.

  213. Höga ambitioner finns, och man vet
    att flerspråkighet är en tillgång-

  214. -men i den flerspråkiga skolan
    behövs mer kunskap-

  215. -om språkutvecklande arbetssätt
    i all undervisning.

  216. För att tillvarata mångspråkigheten-

  217. -så behöver skolan och lärarna stöd-

  218. -i arbetet och ett flerspråkigt
    perspektiv från början.

  219. Då måste lärarutbildningen
    utbilda lärarna i:

  220. "Vad innebär det att jag har elever
    med många olika språk?"

  221. Länge trodde man att fler språk
    försämrar svenskan hos flerspråkiga.

  222. Nu vet man att det är tvärtom.

  223. Språk leder till mer språk.

  224. Att "kodväxla" kallas det när man
    byter språk i eller mellan meningar.

  225. Kodväxling är vanligt och ett sätt
    att spela på hela språkregistret.

  226. En likvärdig utbildning ska utgå
    från varje elevs förutsättningar-

  227. -och ta tillvara de tidigare
    erfarenheter som eleven har.

  228. Man måste börja med de värderingar-

  229. -som man kanske har och som har
    blivit väldigt... Vad ska jag säga?

  230. De är cementerade genom
    ett bristtänkande kring eleverna.

  231. Man ser bara
    att de inte har fullvärdig svenska.

  232. Allt det som de har syns inte.

  233. Vi lever i en globaliserad värld
    och internationella kontakter-

  234. -skapar nya möjligheter och behov
    av människor som kan kommunicera.

  235. Kunskaper i kinesiska, spanska
    och arabiska efterfrågas alltmer.

  236. Framtiden är flerspråkig
    och forskarvärlden är enig:

  237. Att satsa på modersmålet
    ger skolframgång.

  238. Hej, hej.

  239. Att hoppa från förskolan
    till gymnasiet ställer stora krav.

  240. Man undervisar och beter sig
    på olika sätt.

  241. Man har olika roller
    med olika elever.

  242. Vi jobbar med heterogena grupper,
    individuell anpassning, med...

  243. Vi måste även använda olika metoder
    och läromedel inom samma grupp.

  244. Tekniken växer fort. Man hinner inte
    med kurser, utan lär sig av varandra.

  245. Man trycker snabbt två gånger.
    Två gånger.

  246. Så skriver du.

  247. Det är kul med kollegialt lärande.
    Man delar med sig av det man kan-

  248. -och man får det man saknar
    pedagogiskt och didaktiskt.

  249. Ni klipper ut genom att trycka två
    gånger, aktivera och klistra in.

  250. Bra.

  251. Om man vill skriva en extra text-

  252. -på den andra bilden, hur gör man då?

  253. Då trycker du på + igen
    och väljer textrutan.

  254. -Bläddrar jag till nästa sida?
    -Du måste skapa en sida.

  255. Ni vill ta med texten,
    så ni tar textrutan här.

  256. Vi gick olika vägar.

  257. -Kul. Du hade svårt förra gången.
    -Men nu har hon blivit proffs.

  258. Vad roligt.
    Har du lärt dig med eleverna?

  259. Ibland surfar jag och frågar dem,
    och då hjälper de mig.

  260. -Man lär sig av dem.
    -Ja, de lär mig tekniken...

  261. ...och jag lär dem språket.

  262. Man måste ju samarbeta, för det här
    är svårare när man är vuxen.

  263. -Bara tjejer dansar, så jag får gå.
    -Nej, vi har en kille.

  264. Vi har en kille.

  265. Jag tycker om mina elever.
    Rättare sagt: Jag älskar mina elever.

  266. En lärare måste tycka om alla elever.

  267. Det är nåt speciellt. Det är nog bara
    lärare som kommer att förstå mig.

  268. Vilka är här? Marina,
    Barysjta och Jeanette. Förträffligt.

  269. Vilket tema hade ni? Minns ni det?
    Kärleken, ja.

  270. Er älskade min själ. Och kanhända,
    har kärleken ej slocknat helt

  271. Jag älskat er med kärlek ren och vek

  272. Som give Gud er älskas av en annan

  273. Temat var alltså kärlek.

  274. Vad är kärlek?

  275. Vilka kan man älska? Mamma.
    Vilka mer?

  276. En pojke eller flicka.
    Man kan älska konst och böcker.

  277. När man ser glittret i ögonen...

  278. Det handlar inte bara om kompetens,
    utan om kärlek-

  279. -till det man gör.

  280. Vad älskar man i rysk poesi,
    särskilt Pusjkin?

  281. I abstrakt mening.

  282. Språket. Man kan älska sitt språk.

  283. Om man pratar sitt modersmål
    är det mer känslor.

  284. Språket är känslor och kärlek.

  285. Riktig kärlek
    förmedlar man bara på sitt modersmål.

  286. -Hej då.
    -Hej då.

  287. Jag är jättestolt
    över att vara modersmålslärare.

  288. Översättning: Lotta Almqvist
    www.btistudios.com

  289. Översättning av dikten
    "Er älskade min själ": Sigurd Agrell.

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Olga undervisar i ryska

Avsnitt 6

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Olga Voropaj är sedan 2002 modersmålslärare i ryska på Järfälla Språkcentrum. Hon är förstelärare och undervisar 60 elever i olika åldrar i fler än tio olika skolor. Olga är en aktiv lärare som vill utvecklas och som snabbt tar till sig nya rön, teknik och idéer inom exempelvis IKT. Vi får bland annat se hur Olga undervisar sina yngsta elever i den komplicerade uppbyggnaden av ryska ord, med rotprefix och suffix.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Lärarroll och ledarskap
Ämnesord:
Modersmålsundervisning, Ryska språket, Skola och arbetsliv, Skolan, Språkundervisning, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i Modersmål på väg

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaModersmål på väg

Yin-Fei undervisar i mandarin

Avsnitt 1

Vi får följa Yin-Fei Lin, förstelärare och modersmålslärare i mandarin på Språkcentrum i Göteborg. Det är en viktig mötesplats för modersmålslärarna som ofta arbetar ensamma. Här får de en chans att diskutera och umgås med kollegor. Tillsammans med eleverna på gymnasiet gör Yin-Fei Lin ett studiebesök på Röhsska museet i Göteborg. Eftersom eleverna befinner sig på olika språkliga nivåer arbetar de utefter olika teman.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaModersmål på väg

Anna Anu undervisar i finska

Avsnitt 2

Anna Anu Viik har sadlat om från klasslärare till modersmålslärare i finska. Det är en ovanlig bakgrund för modersmålslärare. Anna undervisar en eller få elever åt gången och vill införa distansundervisning i modersmålsundervisningen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaModersmål på väg

Abdullahi undervisar i somaliska

Avsnitt 3

Abdullahi Mohamed Mohamud arbetar som modersmålslärare på ett flertal olika skolor i Partille och han vill också gärna verka som en brobyggare mellan föräldrarna, barnen och skolan. Vi får följa med honom på lektioner, under studiehandledning, utvecklingssamtal och småprat med andra lärare på skolorna.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaModersmål på väg

Haydar undervisar i kurdiska

Avsnitt 4

Haydar Diljen är förstelärare, studiehandledare och modersmålslärare i kurdiska på Centrum för tvåspråkighet i Västerås. Haydar och ämneslärarna på högstadiet har ett tätt samarbete kring elevernas studiehandledning. På så sätt förstärker han ämnesläraren under lektionerna. Haydar och de andra modersmålslärarna har ett unikt interkulturellt samarbete med klasslärarna på Trollbacksskolan i Västerås. Samarbetet innebär att modersmålslärarna först har lektion med sina modersmålselever på det aktuella temat på modersmålet. Därefter följer de med sina elever in i de ordinarie klasserna och diskuterar vidare på samma tema.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaModersmål på väg

Sara undervisar i sydsamiska

Avsnitt 5

Vi får följa Sara Mariana Åström, modersmålslärare i sydsamiska i Jokkmokk. I programmet är vi med när hon undervisar en grupp elever på grundskolan och en grupp på gymnasienivå. På grundskolenivå handlar det om att lära sig läsa och skriva. På gymnasienivå tränar hon elevernas analytiska förmåga och tar upp frågor som den samiska identiteten. Hon arbetar också med distansundervisning. Då undervisar hon via nätet med en flicka, Mika i Nacka och två systrar Love och Mira i Vällingby.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaModersmål på väg

Olga undervisar i ryska

Avsnitt 6

Olga Voropaj är sedan 2002 modersmålslärare i ryska på Järfälla Språkcentrum. Hon är förstelärare och undervisar 60 elever i olika åldrar i fler än tio olika skolor. Olga är en aktiv lärare som vill utvecklas och som snabbt tar till sig nya rön, teknik och idéer inom exempelvis IKT. Vi får bland annat se hur Olga undervisar sina yngsta elever i den komplicerade uppbyggnaden av ryska ord, med rotprefix och suffix.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Inspirerande matematik

Vilka elever behöver särskilt stöd i matte?

Vad behöver man tänka på när man har en elev med särskilda behov i klassrummet? Inkludering socialt och didaktiskt är särskilt viktigt. Helena Roos, lärare vdi Linnéuniversitetets speciallärarprogram, och Anette Bagger, lärarutbildare vid Umeå universitet, berättar om sina erfarenheter. Inspelat i februari 2014. Arrangör: Umeå universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaSkolministeriet

Inför valet: De överbelastade lärarna

Vad ska politikerna göra åt lärarnas pressade arbetssituation? Många lärare är stressade och frustrerade över att behöva lägga allt mer arbetstid på administrativa uppgifter. Vi frågar riksdagspartierna vad de tänker göra åt situationen.

Fråga oss