Titta

Modersmål på väg

Modersmål på väg

Om Modersmål på väg

Vi får följa några modersmålslärares vardag. Modersmålslärare har en viktig roll i att förstärka modersmålet och att vara brobyggare mellan elever, föräldrar och samhälle. Varje lärares vardag ser olika ut. Några arbetar ensamma medan andra har ett väl utvecklat samarbete med andra lärare.

Till första programmet

Modersmål på väg: Yin-Fei undervisar i mandarinMaterialDela
  1. Stor skillnad mellan svenskt och taiwanesiskt/kinesiskt skolsystem

    I Kina och Taiwan är det läraren som pratar.

    Dela kapitel
  2. Svårt att välja läromedel när elevernas kunskapsnivåer är olika

    Med studiebesök och temaarbeten når man alla kunskapsnivåer.

    Dela kapitel
  3. Presentation av Yin-Fei

    Hon är förstelärare och arbetar på Språkcentrum i Göteborg.

    Dela kapitel
  4. Att debattera är en väg in i språket

    Debatter och diskussionsforum ger eleverna talträning

    Dela kapitel
  5. Hur ska nyanlända elever hinna ikapp

    Som studiehandledare kan Yin-Fei lyfta eleverna

    Dela kapitel
  6. Modersmål en skolpolitisk fråga

    Modersmål är viktigt för integration och övriga skolresultat

    Dela kapitel
  7. Förstelärarens uppdrag vid Språkcentrum

    Språklärarnas undervisning måste kunna följa kursplanen

    Dela kapitel
  8. Undervisning med adoptivgrupper

    En motiverad grupp som är intresserad av språket

    Dela kapitel
  1. -Hur kan den ha växt så snabbt?
    -Den här?

  2. -Hade den inte växt sist?
    -Inte alls så mycket.

  3. Läs för mig. Vad står det här?

  4. -"Solros".
    -Just det, "solros".

  5. Så här ser den ut när den blir större.

  6. Först och främst
    älskar jag mitt jobb som pedagog.

  7. Det är min motivation.

  8. Och min personlighet.

  9. Gurka.

  10. Det roligaste är att se en elev
    som har jättetydlig utveckling.

  11. Jag heter Yin-Fei Lin
    och har en examen i språkvetenskap-

  12. -från Taiwan. Jag jobbar
    på Språkcentrum i Göteborg-

  13. -som modersmålslärare i mandarin.

  14. Det är stor skillnad mellan Sverige
    och Kina eller Taiwan i skolsystemet.

  15. I Taiwan
    undervisar jag en hel klass-

  16. -som består av minst 35 elever,
    och alla har bra disciplin.

  17. Det är nästan envägsundervisning.
    Det är bara läraren som föreläser-

  18. -och eleverna
    får mindre chans att prata.

  19. Man har friare händer, tycker jag,
    i Sverige.

  20. På gymnasieskolan
    har jag olika kurser i modersmål.

  21. Vissa har varit här
    i tre till fyra år-

  22. -medan andra kanske föddes här.

  23. -Hej.
    -Hej! "Ni hao!"

  24. Har ni ätit?

  25. Jag heter Torsten, och jag är konstnär.

  26. Eftersom det är så olika nivåer
    är det svårt att välja ett läromedel.

  27. Jag brukar ha olika aktiviteter.

  28. Så vi jobbar tematiskt.

  29. I kursen ingår också studiebesök.

  30. -Ja...
    -Den blå.

  31. Vi ska titta på marionetter.
    Det kanske...

  32. Ordet han sa betyder alltså "marionett".

  33. Vet ni vad det är för nåt?
    - Kan du berätta vad det är?

  34. Det är en liten docka
    som man styr med hjälp av trådar.

  35. När man drar i trådarna rör den sig.

  36. För mig är det en symbol.
    Vem styr mig? Vem styr er?

  37. Är det nån som drar i trådarna?

  38. Om man tänker på
    att det kanske är nån som styr-

  39. -och man vet det,
    då kan man klippa av trådarna.

  40. Ställ er här.

  41. Och jag lär genom att titta.
    Jag går ut på gatan i Kina-

  42. -eller i Jingdezhen,
    och ser vad andra gör.

  43. Jag tänker: "Så där vill jag
    också göra." Fast på mitt sätt.

  44. Om ni ser det här ansiktet...

  45. Är det nånting som på nåt sätt...?

  46. Alltså, jag tänker på porslinet
    under Qing-dynastin.

  47. -Och du vet hur det såg ut?
    -Alla vet.

  48. -Alla vet?
    -Kanske.

  49. I Sverige
    ser alla det här som kinesiskt.

  50. Alltså, att det är väldigt...

  51. Då ser man det här,
    och ser att det är så...

  52. -En marionett, va?
    -Nej, det är månsken.

  53. Månsken? Vad symboliserar det, då?

  54. Inget. Man ska bara ta in känslan.

  55. Men han pratade väl nyss om
    hur vi styrs av andra-

  56. -och att marionetterna
    symboliserar det?

  57. "Narrstreck i månsken"

  58. När dagen blivit natt
    och månen stiger

  59. vi ser världen på nytt
    Konturer, silhuetter, mönster...

  60. tvetydigt, sannolikt,
    men långt ifrån säkert

  61. hastar skyar över himmelen

  62. Då faller skuggan över jorden

  63. I natt ska allting hända!

  64. Yin-Fei Lin läste kinesisk litteratur
    i Taiwan på 80-talet.

  65. Hon ville studera teater,
    men föräldrarna-

  66. -bestämde tidigt
    att hon skulle bli lärare.

  67. Som tolvåring
    skickades hon till internat.

  68. Under studietiden i Taiwan
    träffade Yin-Fei sin livspartner.

  69. En taiwanes
    som vuxit upp i Göteborg.

  70. Steget att flytta till Sverige
    var inte långt.

  71. Yin-Fei blev lärare i Sverige-

  72. -och fördjupade sig
    i modersmålsfrågor.

  73. Nu är Yin-Fei förstelärare-

  74. -och en etablerad modersmålslärare
    på Språkcentrum i Göteborg.

  75. Språkcentrum i Göteborg
    samlar drygt 300 modersmålslärare.

  76. Här finns sex enhetschefer,
    sex administratörer-

  77. -och verksamhetschefen Inger Fält.

  78. Våra lärare
    har ett viktigt uppdrag.

  79. De är modersmålslärare. De är
    en stor trygghet för våra ungdomar.

  80. När jag får mitt språk bekräftat
    stärker det min egen identitet.

  81. Det gör också att jag mår bättre.
    Jag får ett gott självförtroende.

  82. Jag får en stabil grund att stå på
    i mitt liv.

  83. Utöver modersmålsundervisning
    och arbetsplatsträffar-

  84. -har Språkcentrum en social funktion
    som mötesplats mellan kollegor.

  85. De uppskattade besöket.

  86. De har kommit fram till ett ämne
    som de gärna vill debattera.

  87. Dagens ämne är:
    "Styrs våra liv av ödet?"

  88. De förbereder helt på egen hand-

  89. -så när vi ska börja med debatten
    är alla redan förberedda.

  90. Då ber jag att få välkomna
    den första debattören från ja-sidan.

  91. Vår ståndpunkt är alltså
    att vi styrs av ett förutbestämt öde.

  92. Människan kan inte råda över sitt öde.

  93. Saker och ting sker
    enligt ett utstakat mönster.

  94. De måste lära sig
    att framföra sina åsikter-

  95. -och uttrycka sina känslor
    inför grupper.

  96. Så i min undervisning ingår-

  97. -många olika typer
    av diskussionsforum.

  98. Om ödet inte finns,
    varför har folk det så olika?

  99. Varför är vissa friska
    medan andra blir sjuka?

  100. Varför finner vissa kärleken
    och andra inte?

  101. Dina exempel visar väl bara att man
    faktiskt kan förändra sitt eget liv.

  102. Vi kan själva styra våra öden
    bara vi anstränger oss.

  103. Mina elever är väldigt aktiva.
    Jag blir så imponerad.

  104. Det är första gången som vi
    har debatt med den här gruppen.

  105. För eleverna
    är det första gången i livet.

  106. De hade inte frihet i klassrummet.

  107. Det känns tryggt
    att man kan framföra sina åsikter.

  108. Då välkomnar jag nästa debattör.

  109. Jag representerar nej-sidan, och
    jag ska sammanfatta vår ståndpunkt.

  110. Vår ståndpunkt är att det inte finns
    nåt öde som vi styrs av.

  111. Man hör ofta hur folk skyller
    alla problem i livet på ödet.

  112. De talar om högre makter
    när de ska förklara orättvisor.

  113. Då ger vi varandra en applåd.

  114. -Ska vi inte avrunda det hela?
    -Jo, skaka hand!

  115. Bra, skaka hand. Det var ju bra
    att det inte blev slagsmål i alla fall.

  116. Det är långa dagar-

  117. -och jag måste ambulera
    i flera skolor.

  118. Men när jag ser deras goda humör
    tänker jag: "Nu ska vi köra!"

  119. Då kan vi ha roligt tillsammans
    i 80 minuter.

  120. Studiehandledning är mycket viktigt
    för nyanlända elever-

  121. -eftersom de ska kunna hinna
    i kapp med alla kunskaper.

  122. Vad bra att du kom tidigare.
    Den här?

  123. -Ja, "Jordens befolkning".
    -Ni har inte jobbat med den än?

  124. -Nej.
    -Bra. Har du den om geografi?

  125. -Den jobbade vi med förra veckan.
    -Jättebra. Det var den.

  126. Sen har jag hittat en film på SLI.

  127. Samarbetet har fungerat jättebra
    mellan mig och hans SO-lärare.

  128. Jag ville ha den här salen,
    för hans klassrum ligger mittemot.

  129. Då kan jag träffa hans lärare.

  130. De har i läxa
    att ta reda på en nyhet-

  131. -och skriva en sammanfattning
    att redovisa.

  132. Först i grupper, och om man vill
    får man göra det i helklass.

  133. Att vara studiehandledare
    är så meningsfullt.

  134. Man kan lyfta en elev.

  135. När jag började
    med den här eleven-

  136. -var han mycket tyst och blyg.

  137. Hur ska han utvecklas i språket?

  138. Då ringde jag till mamman
    och frågade vad som var hindret.

  139. Han är mycket rädd
    för att läsa högt.

  140. Så jag tvingar inte honom att läsa,
    utan jag läser för honom.

  141. "Vi människor ser olika ut
    och lever på olika sätt."

  142. Kan inte du hjälpa mig
    att läsa ett litet stycke?

  143. Han börjar läsa lite,
    och sen fortsätter han-

  144. -utan att han märker nånting.

  145. "Vi skrattar när vi hör nåt roligt"-

  146. -"blir ledsna
    när det händer nåt tråkigt..."

  147. Innan jul säger klassläraren:

  148. "Han har utvecklats.
    Han törs räcka upp handen i klassen."

  149. "Vi är jätteglada
    över hans framsteg."

  150. Jättebra. Det handlar alltså om att
    alla är olika men ändå lika varandra.

  151. Nu fortsätter vi.

  152. Modersmålslärarna är viktiga
    i skolan och för integrationen.

  153. Ändå är modersmål ett ifrågasatt ämne
    för flerspråkiga elever-

  154. -och det har alltid varit
    en omdiskuterad skolpolitisk fråga.

  155. Modersmålsundervisningen
    får en symbolisk roll.

  156. Man kanske är rädd att eleverna
    inte ska lära sig svenska-

  157. -eller inte integreras. Många såna
    stora frågor kommer in i det hela.

  158. Det finns
    ingen vetenskaplig grund för det.

  159. Det är bra för svenskundervisningen
    att ha modersmål.

  160. Redan i slutet av 60-talet införs
    modersmålsundervisning i finska.

  161. Inte förrän 1977,
    med hemspråksreformen-

  162. -blir kommunerna skyldiga
    att erbjuda hemspråk.

  163. Reformen skapar debatter.
    Många har svårt att inse-

  164. -att Sverige lämnar
    assimilationspolitiken bakom sig.

  165. Nya ideal om
    ett mångkulturellt samhälle tar form-

  166. -där alla ska ha rätt att behålla
    sin identitet och sitt modersmål.

  167. Under 70-talet ska undervisningen
    stärka aktiv tvåspråkighet.

  168. I 80-talets kursplan
    är ett av huvudmålen-

  169. -att stärka
    elevens etniska identitet.

  170. Decentralisering
    och lågkonjunktur-

  171. -gör att modersmålsundervisningen
    minskar under 90-talet.

  172. Organisationen ändras.
    Modersmålsundervisningen läggs-

  173. -utanför schemabunden skoltid.

  174. Det var ett mycket negativt drag.

  175. Det blev omöjligt
    för modersmålslärare-

  176. -att samarbeta
    på ett effektivt sätt-

  177. -med den övriga skolverksamheten.

  178. Och det behövs mycket samarbete.

  179. Lägg inte hemspråksundervisningen
    utanför det vanliga schemat.

  180. Det krävde representanter för
    tio invandrarorganisationer i dag.

  181. "Hemspråk" döps om till "modersmål"
    för att höja statusen.

  182. Det är viktigt
    för undervisningens status-

  183. -att utbildningspolitiker
    och de som fattar beslut-

  184. -tar intryck
    av den forskning som finns.

  185. Modersmålsundervisningen
    spelar en viktig roll-

  186. -för de här eleverna och deras
    skolframgång och skolresultat.

  187. Som förstelärare ska jag bedriva
    utvecklingsarbete på Språkcentrum.

  188. Vi brukar ha det torsdagar
    från klockan tio till tolv-

  189. -för de lärare som behöver hjälp.

  190. Vi har många lärare här i huset-

  191. -som behöver hjälp,
    oavsett hur många år vi har jobbat.

  192. Dagens samhälle och dagens
    pedagogik förändras hela tiden-

  193. -så man måste
    utveckla nya kunskaper.

  194. Vi ska undervisa barnen
    i hur man skriver olika texter:

  195. Berättande, instruerande
    och argumenterande text-

  196. -beroende på deras nivå.
    Hur jobbar du med detta?

  197. Vi måste också ha minilektioner
    där vi kan guida eleverna.

  198. Vi måste demonstrera
    hur de själva ska skapa en text-

  199. -och visa eleverna varje steg.

  200. Hur man börjar med en inledning-

  201. -och sen kommer till problemet
    och kanske till en lösning.

  202. I dag ska vi prata om följande:

  203. När man pratar om pedagogisk
    planering ska man tänka på...

  204. Vi brukar ha en speciell grupp
    för nya lärare-

  205. -som behöver
    lite mer introduktion.

  206. Eftersom vi har olika åldrar
    i modersmålsundervisningen-

  207. -underlättar det om man arbetar
    tematiskt. Man väljer ett tema.

  208. Då kan man arbeta både med ettan
    och med sextonåringarna, niorna.

  209. Vi väljer ett tema och jobbar med det
    från årskurs fyra till nio.

  210. Mindre elever kan jobba med annat
    under samma tema-

  211. -så att vi kan ha samma inledning
    med alla elever.

  212. Hej! Hur är det?

  213. På Språkcentrum är det en mångfald.

  214. Där har man mycket tolerans-

  215. -och mycket förståelse
    för olika kulturer.

  216. -Testa en halva.
    -Visst är det burek?

  217. -Du vet redan.
    -Vatten-burek.

  218. När vi har möte börjar vi klockan
    åtta, och jag går hem halv sju.

  219. Hela dagen. Det är mitt andra hem.

  220. När man träffar
    dessa trevliga människor-

  221. -känner man sig trygg.
    Man hör hemma nånstans.

  222. -Har du bakat dem?
    -Jag kan svara. Det var hans fru.

  223. -Han hjälpte till med att handla.
    -Precis.

  224. I grundskolan
    har jag en adoptivgrupp.

  225. De själva är mycket motiverade
    och intresserade av språket.

  226. De är väldigt stolta
    över sina rötter.

  227. Det är annorlunda jämfört
    med vanlig modersmålsundervisning-

  228. -för de använder inte språket
    dagligen.

  229. Så vi jobbar mycket med att härma.

  230. Hej, allihop.
    Vad är det för datum i dag?

  231. I dag är det den 6 mars.

  232. Vi ska ha upprop, som vanligt.

  233. Och sen ska jag kolla på läxan.

  234. Efter repetitionen av läxan
    ska vi ha ett nytt tema-

  235. -som heter "yuanxiaojie".
    Varför ska vi ha det?

  236. Jo, för i går
    var det en stor högtid i Kina.

  237. I min undervisning ingår att jag
    ska stärka elevernas identitet.

  238. Jag ser att dessa adoptivbarn
    har en stark identitet.

  239. I klassrummet känner de
    att de har kommit till Kina.

  240. De har kommit hem.
    Och de är nyfikna på mig.

  241. Hur jag hade det i Taiwan-

  242. -och hur en människa
    som är uppväxt i Kina kan vara.

  243. Och de ser mig som en förebild.

  244. Vi hämtade Sofia
    när hon var knappt nio månader.

  245. Det kom in sex små tjejer
    som var nästan lika gamla allihop.

  246. Då kom denna lilla fantastiska flicka
    som vi hade sett bilder på.

  247. Där är också en bild på henne.

  248. -Hon var helt fantastisk.
    -Ja, titta.

  249. Titta, vad du har vuxit. Eller hur?

  250. Vi hämtade Pinpin fyra år senare.

  251. Hon var två år och sju månader.

  252. Hon hade ju ett språk. Hon förstod
    mandarin och kunde prata lite-

  253. -i den åldern.

  254. Pinpin kom hit som treåring-

  255. -så hon har inte lika svårt
    som de andra att härma mig.

  256. Hon säger det på ett perfekt sätt.

  257. Så, "yuanxiaojie". På svenska
    säger man "lyktfestival".

  258. Det är mycket festligt,
    och det avslutar nyårsfirandet.

  259. Här ser ni min lillasyster
    och hennes dotter. De har lyktor.

  260. Man har lyktor
    som hänger överallt.

  261. På gator, i parker och i tempel.

  262. Alla säger efter mig: "yuanxiaojie".

  263. -"Yuanxiaojie".
    -"Yuanxiaojie".

  264. Och "yuanxiao" är...

  265. Vad jag vet hade ni senast återbesök
    förra året, eller hur?

  266. Känner ni att ni kommer hem
    på nåt sätt, eller...?

  267. -Eller inte alls?
    -Det kändes konstigt.

  268. -Alla såg likadana ut.
    -Okej.

  269. Det var ganska många som påminde
    om Sofia när vi var i hennes stad.

  270. Där är vi på en marknad,
    en grönsaksmarknad.

  271. Och det är så mycket
    färska grönsaker.

  272. -Där är såna där.
    -Vad är det?

  273. -Jag vet inte.
    -Är det svamp?

  274. Är inte det såna där kex? Räk-kex?

  275. -Kunde ni pruta?
    -Pinpin var duktig.

  276. De använde miniräknare,
    och så fick vi...

  277. Men ni känner igen siffrorna,
    eller hur?

  278. Jag blir jätteglad
    när ni har nytta av undervisningen.

  279. Orden ni känner igen
    kan ni använda i Kina.

  280. Då blir jag jätteglad.

  281. I dag ska ni göra en enkel lykta.
    Vi tar röda papper-

  282. -för på högtider använder vi
    mycket rött, och ni vet ju varför.

  283. De får så många delar
    i sin modersmålsundervisning.

  284. Det är många olika aspekter-

  285. -som du lägger in
    i din undervisning för barnen.

  286. Jättefint, Sofia!

  287. -Det är ingen vänstersax.
    -Är det rätt?

  288. Ja, jättebra.

  289. Om de har mandarin med sig,
    har de hela världen framför sig.

  290. Man öppnar möjligheter för framtiden.

  291. Ja, det öppnar såna möjligheter
    för framtiden.

  292. Och de är födda i Kina
    och kommer från Kina-

  293. -och de kan då vara stolta
    över sitt ursprung.

  294. Att vara två identiteter,
    det är inte fel.

  295. Man har mer förståelse
    för omvärlden.

  296. Översättning: Maria Åsard
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Yin-Fei undervisar i mandarin

Avsnitt 1

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vi får följa Yin-Fei Lin, förstelärare och modersmålslärare i mandarin på Språkcentrum i Göteborg. Det är en viktig mötesplats för modersmålslärarna som ofta arbetar ensamma. Här får de en chans att diskutera och umgås med kollegor. Tillsammans med eleverna på gymnasiet gör Yin-Fei Lin ett studiebesök på Röhsska museet i Göteborg. Eftersom eleverna befinner sig på olika språkliga nivåer arbetar de utefter olika teman.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Lärarroll och ledarskap
Ämnesord:
Kinesiska språket, Modersmålsundervisning, Skolan, Skola och arbetsliv, Språkundervisning, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i Modersmål på väg

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaModersmål på väg

Yin-Fei undervisar i mandarin

Avsnitt 1

Vi får följa Yin-Fei Lin, förstelärare och modersmålslärare i mandarin på Språkcentrum i Göteborg. Det är en viktig mötesplats för modersmålslärarna som ofta arbetar ensamma. Här får de en chans att diskutera och umgås med kollegor. Tillsammans med eleverna på gymnasiet gör Yin-Fei Lin ett studiebesök på Röhsska museet i Göteborg. Eftersom eleverna befinner sig på olika språkliga nivåer arbetar de utefter olika teman.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaModersmål på väg

Anna Anu undervisar i finska

Avsnitt 2

Anna Anu Viik har sadlat om från klasslärare till modersmålslärare i finska. Det är en ovanlig bakgrund för modersmålslärare. Anna undervisar en eller få elever åt gången och vill införa distansundervisning i modersmålsundervisningen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaModersmål på väg

Abdullahi undervisar i somaliska

Avsnitt 3

Abdullahi Mohamed Mohamud arbetar som modersmålslärare på ett flertal olika skolor i Partille och han vill också gärna verka som en brobyggare mellan föräldrarna, barnen och skolan. Vi får följa med honom på lektioner, under studiehandledning, utvecklingssamtal och småprat med andra lärare på skolorna.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaModersmål på väg

Haydar undervisar i kurdiska

Avsnitt 4

Haydar Diljen är förstelärare, studiehandledare och modersmålslärare i kurdiska på Centrum för tvåspråkighet i Västerås. Haydar och ämneslärarna på högstadiet har ett tätt samarbete kring elevernas studiehandledning. På så sätt förstärker han ämnesläraren under lektionerna. Haydar och de andra modersmålslärarna har ett unikt interkulturellt samarbete med klasslärarna på Trollbacksskolan i Västerås. Samarbetet innebär att modersmålslärarna först har lektion med sina modersmålselever på det aktuella temat på modersmålet. Därefter följer de med sina elever in i de ordinarie klasserna och diskuterar vidare på samma tema.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaModersmål på väg

Sara undervisar i sydsamiska

Avsnitt 5

Vi får följa Sara Mariana Åström, modersmålslärare i sydsamiska i Jokkmokk. I programmet är vi med när hon undervisar en grupp elever på grundskolan och en grupp på gymnasienivå. På grundskolenivå handlar det om att lära sig läsa och skriva. På gymnasienivå tränar hon elevernas analytiska förmåga och tar upp frågor som den samiska identiteten. Hon arbetar också med distansundervisning. Då undervisar hon via nätet med en flicka, Mika i Nacka och två systrar Love och Mira i Vällingby.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaModersmål på väg

Olga undervisar i ryska

Avsnitt 6

Olga Voropaj är sedan 2002 modersmålslärare i ryska på Järfälla Språkcentrum. Hon är förstelärare och undervisar 60 elever i olika åldrar i fler än tio olika skolor. Olga är en aktiv lärare som vill utvecklas och som snabbt tar till sig nya rön, teknik och idéer inom exempelvis IKT. Vi får bland annat se hur Olga undervisar sina yngsta elever i den komplicerade uppbyggnaden av ryska ord, med rotprefix och suffix.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Inspirerande matematik

Resonera och kommunicera i matte

Matematik är ett språk man utvecklar hela livet. Lär man sig ett nytt språk får man ett ökat självförtroende. Pernilla Tengvall och Hanna Almström, båda NO- och mattelärare, talar om fem strategier för ett formativt förhållningssätt där ett gott gruppklimat och delaktighet är några av hörnstenarna. Inspelat i februari 2014. Arrangör: Umeå universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaSkolministeriet

Inför valet: Den segregerade skolan

Skolan ska erbjuda alla elever samma förutsättningar men det är en uppgift många skolor inte klarar. Orsaken anges ofta vara den ökande segregationen – att vissa skolor blir en slags andrasortering. Vi träffar lärare, föräldrar och politiker i Göteborgsstadsdelen Biskopsgården. Och så frågar vi riksdagspartierna vad de tänker göra för att minska segregationen mellan skolorna.

Fråga oss