Titta

Modersmål på väg

Modersmål på väg

Om Modersmål på väg

Vi får följa några modersmålslärares vardag. Modersmålslärare har en viktig roll i att förstärka modersmålet och att vara brobyggare mellan elever, föräldrar och samhälle. Varje lärares vardag ser olika ut. Några arbetar ensamma medan andra har ett väl utvecklat samarbete med andra lärare.

Till första programmet

Modersmål på väg : Anna Anu undervisar i finskaMaterialDela
  1. Hälften av modersmålseleverna
    står utanför undervisningen.

  2. Det är 100 000 elever. Det ser
    ännu värre ut för minoritetsspråken.

  3. -Får jag låna Elina?
    -Ja.

  4. Bra, Anu. Bra!

  5. Den som rör vid den här vinner.
    Jag vann!

  6. Språk är så mycket mer än ord.
    Bakom språket finns en hel kultur.

  7. Hallå där!

  8. Hur är läget?
    Har ni väntat jättelänge? Ja?

  9. Jag heter Anna Anu Viik,
    skolutvecklare i distansundervisning-

  10. -och modersmålsfrågor.

  11. Jag arbetar på Gotland
    som modersmålslärare i finska.

  12. Det finns minoritetsspråk
    och andra modersmål.

  13. Minoritetsspråken har
    mycket starkare skydd än de andra.

  14. -Hallå!
    -Hej.

  15. -Hej. Hur är det?
    -Bra.

  16. Är det bra?

  17. Eftersom finska är minoritetsspråk
    sitter jag ofta ensam med en elev.

  18. Hur vill du göra? Vill du att jag
    översätter, eller kan du det här?

  19. -Jag vill att du översätter.
    -Då läser jag varje mening...

  20. ...och sedan läser du.
    "Tassu är familjen Kallios hund."

  21. "Tassu är familjen Kallios..."

  22. Fötter...och hand.

  23. Sverige har fått svidande kritik från
    Europarådet för hur man organiserar-

  24. -eller för hur man inte organiserar
    minoritetsspråksundervisning.

  25. Och för att det bara sker en gång
    i veckan. Så lär man sig inte språk.

  26. Händer.

  27. Anna Anu Viik är född
    vid Treriksröset och uppvuxen i Esbo.

  28. Lärarutbildad blev hon
    på Åbo universitet.

  29. Som lärare har hon arbetat
    både i Stockholm och på Gotland.

  30. Anna Anu är klassläraren
    som valde att bli modersmålslärare-

  31. -och tog med sig 20 års erfarenhet
    in i modersmålsundervisningen.

  32. Svårigheterna har hon sett
    som inspirerande utmaningar-

  33. -och sökt annorlunda
    kreativa lösningar.

  34. Hennes ambition är att inkludera
    alla ämnen i sin undervisning-

  35. -skapa gruppkänsla hos eleverna
    och utveckla språkundervisningen-

  36. -i samarbete med kollegor
    i Facebook-gruppen Modersmål Sverige-

  37. -som hon själv startat.
    Framför allt är hon en pådrivare-

  38. -av att införa
    distansundervisning i modersmål-

  39. -via lärplattform
    oberoende av tid och rum.

  40. År 2012 blev hon uppmärksammad som
    modersmålslärare av Lärarförbundet.

  41. -Hur känns det?
    -Det känns fantastiskt.

  42. Jag är glad och stolt
    och känner mig väldigt hedrad.

  43. Min undervisning står på tre ben.

  44. Ett ben är det traditionella,
    och det ska vi lärare inte tappa.

  45. Det andra är det digitala
    som är självklart i dag.

  46. Och det tredje benet är
    upplevelsebaserad undervisning.

  47. Nu ska vi göra en powerpoint.
    Eller, den är egentligen gjord-

  48. -men vi måste välja
    vad som ska vara med.

  49. -Det första vi gör i klassrummet...
    -Ja.

  50. Minns du
    att vi pratade om en hemlighet senast?

  51. Jag frågade
    om du kunde bevara en hemlighet.

  52. -"Kan du behålla en hemlighet?"
    -Ja, just det.

  53. En presentation av Finland betyder
    väldigt mycket för mina elever.

  54. I dag ska Elina och Anu
    berätta lite om Finland.

  55. Då får jag en chans
    att höja statusen-

  56. -och väcka nyfikenheten
    hos andra elever.

  57. Och att använda Elina som en expert.

  58. -Elina, räknar du antalet flickor här?
    -Ett, två, tre, fyra, fem...

  59. ...sex, sju, åtta, nio, tio,
    elva, tolv, tretton, fjorton.

  60. -Hur många flickor?
    -Fjorton.

  61. Det här får du inte berätta för någon.
    Lovar du?

  62. -Ja.
    -Vi tummar på det. Bra.

  63. Nu ska vi börja jobba
    med powerpointen.

  64. Första bilden ser ut så här,
    och den andra... Vad står det där?

  65. -Finland, Sverige och Norge.
    -Bra.

  66. Sedan frågar vi
    om de vet vad det här är.

  67. Tror du att dina klasskamrater vet
    var Sverige ligger på kartan?

  68. -Ja.
    -Ja, förmodligen.

  69. Finland har varit en del av Sverige
    i 600 år.

  70. Är det någon som möjligen vet
    vad som händer i den här bilden?

  71. De badar bastu.

  72. Hur många har varit i en bastu?
    Hur många har bastat?

  73. Ja, vi har ju en hel del finnar här.
    Eller hur?

  74. -Du ville säga något.
    -Jag har en bastu i min källare.

  75. Har ni det? Bastar ni ofta?

  76. Nej, men ganska ofta
    när vi har besök.

  77. Modersmålet ska synas i skolan.
    De andra eleverna ska tas med.

  78. Det ska helt enkelt synas
    att dessa elever gör saker-

  79. -som är motiverande och roliga,
    om man nu vill säga så.

  80. Huvud, axlar, rumpa, knän, tår.
    Knän, tår.

  81. Huvud, axlar, rumpa, knän, tår.
    Knän, tår.

  82. Ögon, öron och klappar på magen.

  83. Huvud, axlar, rumpa, knän, tår.
    Knän, tår.

  84. Det är viktigt att få eleverna
    intresserade av språk.

  85. Av de 25 elever
    som sitter framför mig-

  86. -kommer kanske tio procent att bli
    flerspråkiga under sin livstid.

  87. De flyttar till andra länder
    genom jobbet.

  88. De gifter sig med någon från ett
    annat land och får tvåspråkiga barn.

  89. Fantastiskt!

  90. -Hej då. Vi ses.
    -Hej då.

  91. Hej då.

  92. Problemen när jag började
    som modersmålslärare var många-

  93. -på grund av att modersmålet
    inte är inkluderat i skolan.

  94. Modersmålslärarna går lite vid sidan
    om. De undervisar i skrubb och vrå.

  95. De har ett tajt schema och svårt
    att hinna mellan skolorna-

  96. -vilket innebär att man inte
    hinner prata med andra lärare.

  97. Och tiden i skolan räcker inte.

  98. Vi skulle behöva ha
    modersmålsundervisning-

  99. -minst två eller tre gånger i veckan.

  100. Nu är jag på väg till Gardaskolan.
    Det tar 45 minuter att köra dit.

  101. Jag har tre elever där på lågstadiet.
    Vi har haft hälsa och mat som tema.

  102. De har tränat på matord. Och i dag
    ska vi gå vidare och leka restaurang.

  103. Det här behöver vi på restaurang,
    eller hur?

  104. Varsågoda.

  105. Varsågoda.

  106. -Gissningslek: Vad betyder det här?
    -Hamburgerrestaurang.

  107. Ja, så klart. Vad annars?

  108. -Hamburgare.
    -Just det. Vad heter det på finska?

  109. Osthamburgare på finska?

  110. Osthamburgare.

  111. Osthamburgare.

  112. Eleverna
    som läser ett språk på lågstadiet-

  113. -kan inte sitta och studera som
    eleverna på högstadiet och gymnasiet.

  114. De måste göra saker på ett helt
    annat sätt. De måste vara motiverade-

  115. -och de kan ännu inte jobba
    med språkets abstraktioner.

  116. Mitt viktigaste uppdrag på lågstadiet
    är att få med dem-

  117. -att få dem att tycka att det är kul,
    och då ligger lek och spel närmast.

  118. Servett.

  119. Tack.

  120. Mina elever är jätteduktiga.

  121. Modersmålseleverna har bra betyg,
    bättre än alla elever i snitt.

  122. Jag tycker att okoncentration
    och flams hör till.

  123. När jag har 25 elever kan du få
    en paus när jag ser på någon annan-

  124. -men när jag har upp till tre elever
    ser jag hela tiden allt de gör.

  125. De kan inte koppla av en enda sekund
    när de har modersmål.

  126. -Potatis.
    -Potatis.

  127. -Och...
    -...jordgubbsläsk.

  128. ...jordgubbsläsk.

  129. När jag planerar min undervisning
    tänker jag som en klasslärare.

  130. I språkundervisningen tar jag med
    delar av NO, SO-

  131. -bild och gymnastik för att variera
    mina metoder i undervisningen.

  132. Bra!

  133. Snabbare! Kom igen!

  134. Bra.

  135. Nu hämtar ni era redskap.

  136. ...redskapen ni behöver.
    Och så gör vi olika stationer.

  137. Okej. 45 sekunder på varje station:
    mage, rygg, ben eller något annat.

  138. Vi börjar med Sara. Vill du visa?

  139. Den första är helt vanlig.

  140. Inte så svårt.

  141. -Sedan har vi den här som är lite...
    -...jobbigare.

  142. Otsos tur. Vad ska du visa?

  143. Jag ska visa hur man tränar
    magmuskler och lite annat.

  144. Ryggmuskler kanske.
    Jag ska visa plankan.

  145. Visst har vi brist på tid,
    men om eleven inte är motiverad-

  146. -spelar det ingen roll. Om vi bara
    läser ur en bok lär de sig inget.

  147. Och då gäller det att motivera eleven
    för ämnet i fråga.

  148. Då måste jag hitta på olika saker
    för att få eleven-

  149. -att även göra
    allt det traditionella.

  150. Det handlar också om identitet-

  151. -att få en positiv upplevelse
    av ens finska identitet.

  152. Då så. Ett, två, tre, kör!

  153. De kan vara blyga inför varandra,
    men det är viktigt för identiteten-

  154. -att känna
    att det faktiskt finns andra.

  155. Det är viktigt att undervisningen
    engagerar eleverna-

  156. -att de blir berörda över saker
    de funderar på i sitt liv.

  157. Och då är film ett bra sätt.

  158. -Hur står det till?
    -Bra.

  159. Trevligt.

  160. Då ska vi gå över till filmen-

  161. -"Enkel biljett till Mombasa",
    som den heter.

  162. Om ni tar fram den...

  163. ...så tittar vi på trailern.

  164. Filmen handlar om två killar
    med cancerdiagnos.

  165. Ramberättelsen är ganska banal,
    men det blir inte så klyschigt-

  166. -när det gäller liv och död...
    och drömmar.

  167. Vad tycker du om filmen, Otso?

  168. Jag tycker...

  169. ...att det var en jättehärlig stämning
    i filmen.

  170. Och 70-talets...
    Låttexten är ju från 70-talet.

  171. Ja, låttexten är från 70-talet.

  172. Och covern som bandet gjorde
    blev jättebra.

  173. Jag har samma musiksmak.

  174. Det var så tragiskt, för unga
    människor har så många drömmar.

  175. Och de har så mycket kvar att göra.
    Därför kändes filmen så sorglig.

  176. Att få göra övningar tillsammans
    gör kanske att vi vågar prata.

  177. -Vad är viktigt att göra i livet?
    -Jag skulle ut på adventures.

  178. -Vad heter adventure på finska?
    -Vad kan det heta?

  179. Äventyr.

  180. Jag har en karta över det gamla Visby.

  181. Det finns över tjugo utmärkta platser.

  182. Och bakom kartan väljer ni den bild
    som hör till respektive plats.

  183. Det kanske är...

  184. Ja.

  185. -Den här...
    -Vi tar den här.

  186. Vilken kan det vara?

  187. Jag tror att det kan vara...kanske...

  188. Det är väldigt ensamt
    att vara modersmålslärare.

  189. Det är inte många av mina kollegor
    jag träffar i veckorna.

  190. Jag träffar ett par i förbifarten-

  191. -men korridorsdiskussionerna finns
    inte som de gör för klasslärare.

  192. Nätverkandet över kommungränserna är
    extra viktiga för modersmålslärare.

  193. Vi behöver stötta varandra
    och driva våra frågor tillsammans.

  194. Och den möjligheten har vi bara
    om vi engagerar oss på nätet.

  195. Jag känner
    att jag har ett virtuellt lärarrum-

  196. -där jag kan träffa kollegor
    som vidgar mina vyer:

  197. "Jaha, så kan man också tänka."

  198. Människor kommunicerar
    som aldrig förr-

  199. -och digitala medier skapar nya
    möjligheter och förändrar lärandet.

  200. Dela-kulturen växer sig allt
    starkare, och på sociala medier-

  201. -delar lärare frikostigt med sig
    av kunskap, material och idéer.

  202. I det utvidgade kollegiet har lärarna
    möjlighet att lära av varandra-

  203. -helt oberoende av plats och tid.

  204. Det utvidgade kollegiet
    är öppet för vem som helst.

  205. Man behöver inte delta genom att
    skriva, man kan lika gärna bara läsa-

  206. -och bara ta del av det
    som andra delar med sig av.

  207. I den digitala världen
    är styrkan gemenskap kring lärandet.

  208. Delade erfarenheter
    skapar reflexion och mening.

  209. Och tillsammans bygger vi ny kunskap.

  210. I internetkommunikationen kan lärarna
    spegla och utveckla sin undervisning.

  211. Och många har via sociala medier-

  212. -blivit bättre
    och mer reflekterande lärare.

  213. För varje fråga jag har fått
    om undervisningen-

  214. -har jag satt ord på vad,
    hur och varför jag gör som jag gör.

  215. Och det har bidragit till
    att tydliggöra min lärarroll.

  216. På nätet pågår ett öppet samtal
    mellan lärare, skolledare-

  217. -beslutsfattare och föräldrar. Det
    öppnar upp för en skolutveckling-

  218. -utifrån lärarnas egna behov
    och erfarenheter.

  219. Sociala medier skapar möjligheter för
    lärare att göra sina röster hörda.

  220. Och man märker att det är lättare
    att nå ut med sina åsikter.

  221. Man kan också tänka sig att sociala
    medier leder till fysiska möten.

  222. Vi har Edcamp, Pedagogisk pub,
    Teachmeet och annat-

  223. -som vuxit fram
    ur det utvidgade kollegiet på nätet.

  224. Vilka häftiga...

  225. ...byggnader.

  226. Nämen hej!

  227. Men vad gör du här?

  228. -Hej.
    -Hej. Hur står det till?

  229. Jag känner mig lite ungdomlig:
    först lär vi känna varandra på nätet-

  230. -och sedan träffas vi i verkligheten.

  231. Nu har jag träffat svenskar, norrmän
    och finnar. Finns det danskar här?

  232. Ja, det är flera från Danmark här.

  233. Jag hade ju en bild av
    hur språkundervisning ska gå till.

  234. Efter ett halvår insåg jag att enbart
    böcker och övningar inte räckte.

  235. Jag insåg också att jag saknade en
    grupp där eleverna lär av varandra.

  236. Jag ville att mina elever
    skulle ha ett forum att mötas på.

  237. Och det skulle givetvis ske
    på digitala medier.

  238. Distansundervisning
    är undervisning via lärplattform.

  239. Alltså en plattform där eleven
    har sin lärare, sin grupp-

  240. -och sina uppgifter. Och eleven
    kan logga in på den när som helst.

  241. "Pratkvarnen" kallar jag mitt projekt
    och min skola, som inte är färdig.

  242. Men mitt önskemål är
    att det blir en skola...

  243. Distansundervisningen
    är frikopplad från tid och rum-

  244. -vilket innebär att vi kan rekrytera
    lärare till och med från Finland.

  245. Det spelar ingen roll om jag är
    på Gotland, i Stockholm eller i Åbo.

  246. Och då är det viktigt
    att läraren är behörig.

  247. Man kan bjuda in gäster
    till lärplattformen.

  248. Skolan Kulkuri
    bjöd in en bergsbestigare...

  249. Fördelen med distansundervisningen är
    att man kan läsa språk under skoltid.

  250. Man behöver inte vara där
    samtidigt som läraren.

  251. Man loggar in, gör uppgifter,
    lämnar det virtuella klassrummet-

  252. -och får feedback
    nästa gång man loggar in.

  253. Eleven kan läsa sitt språk
    under lektionen "elevens val"-

  254. -och då läser man ett ämne
    som man får betyg i.

  255. Vi behöver riktiga lärare,
    fjärrundervisning-

  256. -och vi behöver också
    distansundervisning...

  257. Upplever man från modersmålshållet
    ditt förslag som kontroversiellt?

  258. -Ja.
    -Om jag skulle skriva upp punkter...

  259. ...som du kallar för utmaningar,
    skulle jag skriva samma saker...

  260. Bästa undervisningen får man förstås
    med en lärare på plats.

  261. Men att bli erbjuden
    någon form av möjlighet-

  262. -är ju ett stort steg om alternativet
    är att inte få undervisning alls.

  263. Vi har ju olika faser i livet.
    Som ung vuxen-

  264. -funderar man på
    vem man egentligen är.

  265. Och jag kan tycka att även om man
    inte lärt sig så jättemycket finska-

  266. -på grund av tidsbrist,
    känner man att man räknades-

  267. -när man gick i skolan.
    Modersmålet är också ett trumfkort.

  268. Man har möjligheten
    att öppna en dörr till.

  269. Man kan åka till Finland och studera,
    sommarjobba eller något annat.

  270. Livet blir så mycket rikare
    när man har fler än en värld.

  271. Översättning: Petri Knuutila
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Anna Anu undervisar i finska

Avsnitt 2

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Anna Anu Viik har sadlat om från klasslärare till modersmålslärare i finska. Det är en ovanlig bakgrund för modersmålslärare. Anna undervisar en eller få elever åt gången och vill införa distansundervisning i modersmålsundervisningen.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Lärarroll och ledarskap
Ämnesord:
Finska språket, Modersmålsundervisning, Skola och arbetsliv, Skolan, Språkundervisning, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i Modersmål på väg

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaModersmål på väg

Yin-Fei undervisar i mandarin

Avsnitt 1

Vi får följa Yin-Fei Lin, förstelärare och modersmålslärare i mandarin på Språkcentrum i Göteborg. Det är en viktig mötesplats för modersmålslärarna som ofta arbetar ensamma. Här får de en chans att diskutera och umgås med kollegor. Tillsammans med eleverna på gymnasiet gör Yin-Fei Lin ett studiebesök på Röhsska museet i Göteborg. Eftersom eleverna befinner sig på olika språkliga nivåer arbetar de utefter olika teman.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaModersmål på väg

Anna Anu undervisar i finska

Avsnitt 2

Anna Anu Viik har sadlat om från klasslärare till modersmålslärare i finska. Det är en ovanlig bakgrund för modersmålslärare. Anna undervisar en eller få elever åt gången och vill införa distansundervisning i modersmålsundervisningen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaModersmål på väg

Abdullahi undervisar i somaliska

Avsnitt 3

Abdullahi Mohamed Mohamud arbetar som modersmålslärare på ett flertal olika skolor i Partille och han vill också gärna verka som en brobyggare mellan föräldrarna, barnen och skolan. Vi får följa med honom på lektioner, under studiehandledning, utvecklingssamtal och småprat med andra lärare på skolorna.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaModersmål på väg

Haydar undervisar i kurdiska

Avsnitt 4

Haydar Diljen är förstelärare, studiehandledare och modersmålslärare i kurdiska på Centrum för tvåspråkighet i Västerås. Haydar och ämneslärarna på högstadiet har ett tätt samarbete kring elevernas studiehandledning. På så sätt förstärker han ämnesläraren under lektionerna. Haydar och de andra modersmålslärarna har ett unikt interkulturellt samarbete med klasslärarna på Trollbacksskolan i Västerås. Samarbetet innebär att modersmålslärarna först har lektion med sina modersmålselever på det aktuella temat på modersmålet. Därefter följer de med sina elever in i de ordinarie klasserna och diskuterar vidare på samma tema.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaModersmål på väg

Sara undervisar i sydsamiska

Avsnitt 5

Vi får följa Sara Mariana Åström, modersmålslärare i sydsamiska i Jokkmokk. I programmet är vi med när hon undervisar en grupp elever på grundskolan och en grupp på gymnasienivå. På grundskolenivå handlar det om att lära sig läsa och skriva. På gymnasienivå tränar hon elevernas analytiska förmåga och tar upp frågor som den samiska identiteten. Hon arbetar också med distansundervisning. Då undervisar hon via nätet med en flicka, Mika i Nacka och två systrar Love och Mira i Vällingby.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaModersmål på väg

Olga undervisar i ryska

Avsnitt 6

Olga Voropaj är sedan 2002 modersmålslärare i ryska på Järfälla Språkcentrum. Hon är förstelärare och undervisar 60 elever i olika åldrar i fler än tio olika skolor. Olga är en aktiv lärare som vill utvecklas och som snabbt tar till sig nya rön, teknik och idéer inom exempelvis IKT. Vi får bland annat se hur Olga undervisar sina yngsta elever i den komplicerade uppbyggnaden av ryska ord, med rotprefix och suffix.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Inspirerande matematik

Kul och kreativa NO- och matematikexperiment

Ett pärlband av konkreta experiment för NO- och matteklassrummet. Hans Persson, lärarfortbildare, visar i en kunskapsshow, hur man kan ha det både kul och lärorikt i klassrummet. Inspelat i februari 2014. Arrangör: Umeå universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaSkolministeriet

Lundsberg - vad hände sen?

I augusti 2013 beslutade Skolinspektionen att stänga Lundsbergs internatskola efter att en elev hade bränts med ett strykjärn under en nollningsritual. Nyheten slogs upp stort i medierna och skolans styrelse satte sina platser till förfogande, rektorn fick sparken och en förundersökning inleddes. Men vad hände sen?

Fråga oss