Titta

Modersmål på väg

Modersmål på väg

Om Modersmål på väg

Vi får följa några modersmålslärares vardag. Modersmålslärare har en viktig roll i att förstärka modersmålet och att vara brobyggare mellan elever, föräldrar och samhälle. Varje lärares vardag ser olika ut. Några arbetar ensamma medan andra har ett väl utvecklat samarbete med andra lärare.

Till första programmet

Modersmål på väg : Abdullahi undervisar i somaliskaMaterialDela
  1. Gabriel och Ja... Jon... Jonna...

  2. ...på väg till...

  3. -Vad står det?
    -Astrid Lindgren.

  4. -Vad är det?
    -Astrid Lindgrens värld.

  5. Astrid Lindgrens värld.
    Hon var en barnboksförfattare.

  6. Astrid Lindgrens värld,
    det ligger i Vimmerby.

  7. -Ligger Vimmerby i det här landet?
    -Ja, det ligger i Sverige.

  8. Förutom att vara ett jobb så är det
    ett sätt att hjälpa sina landsmän.

  9. Den människa jag är i dag, som jag
    fått från landet jag är från...

  10. Ett sätt att ge tillbaka är att
    undervisa de små barnen från Somalia.

  11. Det är ett jobb
    och ett sätt att ge tillbaka.

  12. Hjälper du någon förväntar du dig...
    att han ska hjälpa dig.

  13. Om han inte är snäll
    hjälper han dig inte.

  14. Från början trodde jag att det var
    vanlig undervisning, som all annan.

  15. Men det är inte bara det.

  16. Man är lärare och kulturkännare.

  17. Man är brobyggare
    och har olika uppgifter.

  18. Säg på svenska, nån.

  19. Innan du säger något dumt
    från din mun: Tänk!

  20. Somalier vakna upp

  21. Luta er mot varann

  22. Var och en som är svag

  23. Kan alltid räkna med stöd

  24. Jag heter Cabdullaahi Maxamed
    Maxamuud och är utbildad veterinär.

  25. Jag arbetar nu i Partille
    som modersmålslärare i somaliska.

  26. I somaliska kulturen
    är det viktigt...

  27. Språket är viktigt, religionen också.
    Och kulturen.

  28. Det ger människan hennes identitet.

  29. Att det är jätteviktigt
    pratar vi med eleverna om hela tiden.

  30. Har man en kultur, ett språk och en
    religion har man skapat en identitet.

  31. -Hej. Hoppas allt är bra.
    -Jag mår bra.

  32. -Hur är läget?
    -Bra.

  33. -Har du haft en bra morgon?
    -Ja, vi var på utflykt.

  34. Hälsa mamma att jag ringde henne
    i dag, men hon svarade inte.

  35. Meddela henne att jag ringer igen.

  36. Cabdirsaq,
    jag har pratat med din pappa.

  37. -Hälsa honom att du är en bra kille.
    -Okej.

  38. Din pappa sa att ni ska till Somalia.
    Stämmer det?

  39. Ja?

  40. -Är ni glada för det?
    -Ja.

  41. De pratar sitt modersmål hemma,
    somaliska. Ett vardagsspråk.

  42. Men modersmålet har vi också som
    skolspråk, som är lite annorlunda.

  43. Vi har ämnesundervisning:
    geografi, kultur.

  44. Det skiljer sig från vardagsspråket
    de pratar hemma.

  45. Vad kallas "gabay" på svenska?

  46. -Poesi.
    -Poesi, okej.

  47. Vad handlar dikten? Vad är budskapet?

  48. Den handlar om att utbildning är bra.

  49. Är utbildning bra för den enskilda
    eller för samhället?

  50. -För personen, när han blir äldre.
    -Och för samhället, väl?

  51. Man hjälper också sitt eget folk.
    Sitt folk och sitt land.

  52. Något annat än landet?

  53. -Sina barn...sin familj...
    -Just.

  54. -Vad händer om man inte är utbildad?
    -Man får inget jobb.

  55. Man hittar inget jobb.

  56. Marwa,
    har du skrivit det jag bad dig om?

  57. Ja.

  58. -Jag har skrivit "träd".
    -Och mer?

  59. -Och lejon.
    -Lejon.

  60. -Och jag har skrivit "en klocka".
    -En klocka.

  61. Bra.

  62. Jag sjunger före er, ni sjunger med
    och alla orden står här.

  63. -Ska vi ha kvar papperen ändå?
    -Ja, det kan ni ha.

  64. Jag är en elev

  65. Jag är en blomma för mitt land

  66. Cabdullaahi Maxamed Maxamuud
    är född och uppvuxen i Mogadishu.

  67. När han började skolan på 70-talet
    fanns inte somaliska som skriftspråk.

  68. Somaliska är ett språk som har
    utvecklats fritt i muntlig tradition.

  69. Men 1972, när han gick i andra klass,
    kom skriftspråket till skolan.

  70. Han var en av de första i landet
    som fick lära sig skriva somaliska.

  71. Han utbildade sig till veterinär, ett
    i landet populärt och stabilt yrke.

  72. 1991, när han varit veterinär i bara
    sex månader, bröt inbördeskriget ut.

  73. Han tvingades fly.

  74. Han tog sig via Etiopien till
    Italien. 1994 landade han i Sverige.

  75. Här kunde han efter en tid
    återförenas med sin fru.

  76. Han lärde sig svenska på Sfi och fick
    jobb som tolk och elevassistent.

  77. Han trivdes bra med elever och skola
    och lade veterinäryrket åt sidan.

  78. I dag arbetar han
    som modersmålslärare i somaliska.

  79. Många elever bär på svåra minnen
    av krig och flykt.

  80. Han är modersmålsläraren som eleverna
    får stöd av när det är jobbigt.

  81. Det kan vara ensamt, menar han,
    men det behöver inte vara så.

  82. Han inleder varje termin
    med att presentera sig på skolorna-

  83. -för att bli en del av gemenskapen.

  84. -Kan du skala själv?
    -Ja.

  85. Här, gör det själv.

  86. När kriget bröt ut stannade allt upp,
    och alla flydde, faktiskt.

  87. Jag kommer ihåg
    att jag var där jag jobbade.

  88. Man kunde inte gå till andra sidan
    stan, för det pågick krig där.

  89. Det var en signal till mig om att jag
    måste tillbaka till vår familjs hus.

  90. Så kunde jag med min familj
    planera att fly.

  91. Det här är min.

  92. Man hinner inte ens packa kläderna.
    Kriget knackar på dörren närsomhelst.

  93. Då måste välja fönstret i stället
    och ta dig därifrån.

  94. När man gör det har man inget mer
    än kläderna man bär och sin familj.

  95. Då flyr man. Så det är fruktansvärt.

  96. -Vad är det där, är det smör?
    -Ja.

  97. Det räcker.

  98. Sitter du, eller?
    Sätt dig och ät din mat.

  99. -Vem ska hämta barnen i dag?
    -Det är jag som ska hämta dem.

  100. -Okej, när ska de hämtas?
    -Halv fem.

  101. Vi ska sitta där, allihop.
    Sätt er, jag ska stänga dörren.

  102. Okej.

  103. Okej. Då ska vi ha utvecklingssamtal.

  104. Jag har pratat med din fröken Åsa-

  105. -och vi har tillsammans pratat lite
    om hur det går för dig i skolan.

  106. Jag börjar med:
    Hur trivs du i skolan?

  107. Berätta hur du mår i skolan, gillar
    du den, finns det nåt problem?

  108. Jag gillar skolan, inga problem.

  109. "Jag trivs i skolan", säger hon.

  110. Fortsätt prata på svenska
    eller engelska.

  111. Du är allmänt, i alla ämnen, duktig.

  112. Det som kan hindra lite är språket,
    att du inte alltid förstår.

  113. Om ni har geografi, eller så.

  114. Man sätter upp mål med sånt som du
    ska bli bättre på och utveckla.

  115. Ett mål som Åsa och jag föreslår
    är att du ska tänka på-

  116. -det är att du ska tänka på
    att tala mer svenska.

  117. Jag kan prata svenska, men Malena
    vill att vi ska prata engelska.

  118. Hon vill gärna lära sig svenska, men
    kompisen Malena vill prata engelska.

  119. -Därför pratar hon engelska.
    -Med andra ska jag prata svenska.

  120. -Med resten pratar hon svenska.
    -Jättebra.

  121. Man har enligt skolförordningen rätt
    till undervisning på modersmålet.

  122. Men skolinspektionens rapport visar
    att många ändå inte får det.

  123. Behovet av studiehandledare är stort.

  124. Modersmålsläraren hjälper till
    i bl.a. matte och samhällskunskap-

  125. -för att nyanlända elever
    inte ska tappa ämneskunskap.

  126. Under studehandledningstimmen-

  127. -får eleven tänka på sitt modersmål-

  128. -kommunicera på modersmålet-

  129. -och lära nytt på modersmålet.

  130. Studiehandledningen är ett redskap
    för eleven för att lära sig det nya-

  131. -och för att visa det eleven kan.

  132. Skolan ska anpassa sig efter elevens
    behov. Det är lättare sagt än gjort.

  133. Det behövs tid, resurser och kunskap.

  134. Skolan behöver ta reda på
    vilka kunskaper

  135. Kartläggning krävs för att varje elev
    ska få en passande utbildning.

  136. Viktigt är när kartläggningen görs-

  137. -att man lyfter fram vad eleven kan,
    skolämnen eleven läst, år i skolan.

  138. Eleven har kanske inte gått i skolan-

  139. -men har erfarenheter
    och kan kanske räkna.

  140. Viktigt är att lyfta upp det eleven
    kan så att man kan bygga på det.

  141. Flera nyanlända i skolan
    ställer nya krav på organisationen.

  142. En förändrad skolsituation kräver
    samlade krafter och gemensamt arbete.

  143. Studiehandledning skulle inte fungera
    utan samarbete och samplanering.

  144. En studiehandledare skulle aldrig
    kunna utföra sitt jobb-

  145. -utan
    klass- och ämneslärarens planering.

  146. Modersmålslärarna behöver ingå i
    det pedagogiska utvecklingsarbetet.

  147. När det samarbetet är som bäst kan
    både svenska och modersmål stärkas.

  148. Samtidigt som eleverna utvecklar
    sina ämneskunskaper.

  149. Kunskap i skolan om studiehandledning
    är viktigt för att den ska lyckas.

  150. Att man förstår vad som sägs är en
    förutsättning för kunskapsutveckling.

  151. Jag har ett bra samarbete med lärarna
    och det är en grundförutsättning.

  152. Man måste ha kontakt med mentor
    eller ämneslärare.

  153. Ibland är det stressigt, men det är
    viktigt för mig, eleven och läraren-

  154. -att vi möts och pratar om detta.

  155. Jag har funderat över Hassan
    och hans tidsuppfattning.

  156. Jag tror inte att han kan klockan.

  157. Det är bra om du kan kolla det
    på somaliska.

  158. Han kanske kan klockan på somaliska,
    men inte på svenska.

  159. Jag har gjort i ordning olika svårig-
    hetsnivåer på övningar med klockan.

  160. Ettan är det lättaste.

  161. Jag har kopierat kort.
    Det är hel och halv.

  162. Man kan lägga dem ihop med dem blå.
    Klockan fyra.

  163. Vissa elever har inte gått i skolan,
    utan varit på flyktingförläggning.

  164. De kan kanske prata sitt modersmål
    men kan inte skriva eller läsa.

  165. Ofta är det så att även om de är
    analfabeter så kan de Koranen.

  166. Koranen har arabiska bokstäver,
    så där börjar vi.

  167. I Somalia ska man när man är
    fem, sex år lära sig Koranen.

  168. Då är det vanligt att alla barn,
    oavsett om man har pengar eller inte-

  169. -går i Koranskola.

  170. Hassan är en alfa-elev,
    som inte kunde läsa eller skriva.

  171. Men han kunde prata sitt modersmål
    och han var duktig på Koranen.

  172. Han kunde arabiska bokstäver,
    så vi översatte det till somaliska.

  173. I dag är han väldigt duktig
    och har kommit långt.

  174. Han kan inte riktigt läsa flytande
    men har börjat avkoda bokstäver-

  175. -och läsa svenska och somaliska.

  176. Om jag frågar dig
    hur mycket klockan är...

  177. -Hur mycket är klockan?
    -Ja. Okej.

  178. Den somaliska klockan
    är lite annorlunda än den svenska.

  179. Var ska den vara? Hittar du det?

  180. Halv tolv. Ja.

  181. Den somaliska klockan börjar alltid
    när solen går upp. Då är klockan ett.

  182. När solen går ner är klockan tolv.

  183. När mörkret börjar är klockan ett,
    när natten är slut är klockan tolv.

  184. Vi har inte det att man räknar ihop
    det till 24 timmar.

  185. Eleverna blir lite förvirrade när man
    ser att klockan mitt på dagen är ett.

  186. -Vad är klockan?
    -Ett.

  187. -Eller?
    -Tretton.

  188. Båda är rätt. Den här är ett på
    natten, den andra tretton på dagen.

  189. Om vi tittar på den här nu...

  190. -Vad står det där?
    -Det står...

  191. -Du ska börja med halv.
    -Halv åtta.

  192. Du säger först halv och sen siffran.
    Halv nio.

  193. På somaliska säger vi innevarande
    timme, på svenska den kommande.

  194. Halv nio. Titta på det här.
    Vad säger du om det nu?

  195. -Det blir halv åtta.
    -Helt rätt!

  196. I Sverige
    säger man den kommande timmen.

  197. Jättebra. Du har lärt dig mycket.

  198. Vad tycker du?

  199. -Vad tror du?
    -Det är bra.

  200. -Hur har du det, Cabdullaahi?
    -Bra, jättebra, faktiskt.

  201. -Hur är det med dig, då?
    -Jo tack, det är bra.

  202. Jag vill lära känna lärarna mer-

  203. -och jag skulle vilja ha mer kontakt.

  204. Ofta fungerar det inte så, för vi är
    i andra skolor och går runt.

  205. Vi har ett ambulerande jobb.

  206. Det är det som gör att våra kontakter
    ibland inte funkar som vi ville.

  207. Men det är viktigt att vi alla känner
    varandra. Det är en viktig grund.

  208. Jag har pratat lite med vår kollega.
    Om en elev.

  209. Och nu vill eleven vara med.
    Det känns jättebra.

  210. Det var lite tufft i början att sätta
    sig med nån annan än klassläraren.

  211. Hur gjorde ni för att vända det?

  212. Vi tog det helt enkelt lugnt. Du kom
    in i klassrummet och visade dig.

  213. Det normaliserade Cabdullaahis arbete
    med henne.

  214. -Men det tog ganska lång tid.
    -Det gjorde det.

  215. Trots att hon inte kunde språket
    har det ändå gått fort, på nåt sätt.

  216. Hon har kommit in i det,
    som du säger. Det är härligt.

  217. Det kanske är så många nya vuxna.

  218. Vi två jobbar med barnen. Så kommer
    du in, och då känner de sig osäkra.

  219. -När de har vant sig är det lättare.
    -Det kan vara så.

  220. Då ska vi gå till bussen.
    Vi ska på utflykt.

  221. Ja.

  222. -Sten, sax, påse. Sten, sax, påse.
    -Haha, kniv!

  223. -Kungen, vem är han pappa till?
    -Henne.

  224. -Det är hennes...
    -...pappa.

  225. Vad heter hon?

  226. Och kronprinsessan...Victoria, ja!

  227. Just det, ja. Och vad heter han?

  228. -Gustavsson.
    -Kung Gustaf.

  229. Det stämmer.

  230. -Jag lovar, du har bara en isbit.
    -Det var inte alls en isbit.

  231. Sätt er ner barn, så får ni...

  232. Kaniner är snälla och gulliga,
    men blir de rädda är de livsfarliga!

  233. Du får ha henne i knät.

  234. Läskigt!

  235. Vad heter den?

  236. -Vad heter den?
    -Vet inte.

  237. -Vad heter det på svenska?
    -Kanin.

  238. Maxamed, vad heter det här?
    "Bakeyle" på somaliska, ja.

  239. -Det är öronen, och vad är det?
    -Nosen.

  240. -Näsan. "Sanka."
    -Ser ni ögonen? Ja, precis.

  241. Den var jätteskön!

  242. Nästan 70 % av somalierna är nomader,
    vilket innebär att de har djur.

  243. Getter, får, kor och kameler.

  244. På 70-talet hade vi flest kameler
    i hela världen, nästan 6 miljoner.

  245. Veterinärutbildningen var attraktiv.

  246. Jag älskade jobbet.
    Därför blev jag veterinär.

  247. -Lamm.
    -Ja. På somaliska?

  248. -"Ari."
    -"Lax."

  249. Det var en roligt! På utflykter når
    undervisningen en annan nivå.

  250. Eleverna är glada och ser sakerna
    vi pratar om med egna ögon.

  251. Då blir eleverna ännu mer nyfikna.

  252. Modersmål är viktigt på olika sätt.
    Är eleverna duktiga på modersmålet-

  253. -så, visar undersökningar,
    blir de bra också på andra språk.

  254. Hej på er. Det är modersmålsläraren.
    Hur är det med er?

  255. Jag förklarar för föräldrarna
    hur viktigt modersmålet är.

  256. Det är ett bra instrument som de
    använder för att lära sig svenska.

  257. Jag har märkt
    att barnen är duktiga på svenska-

  258. -de är inte på nybörjarnivå.

  259. Ja, ja. Det viktigaste är
    att de lär sig läsa och skriva.

  260. Alla vill inte att de ska lära sig
    sitt modersmål.

  261. En del tror
    att modersmålsundervisningen-

  262. -stör inlärningen på svenska.

  263. Det är fel, för det är tvärtom.

  264. Ofta förklarar vi vikten av
    att eleverna har sitt modersmål-

  265. -för att de ska lära sig svenska.

  266. Föräldrarna och skolan...
    Det är också vår uppgift.

  267. Ofta händer det att föräldrar
    behöver få nåt förklarat.

  268. Då förklarar vi hur det är.

  269. Vi är också brobyggare
    mellan föräldrar och skola.

  270. När man kommer till Sverige
    så är det olika myndigheter.

  271. Ofta får man papper hemskickade
    som är skrivna på svenska.

  272. De fattar inte dem, och då behöver
    de hjälp med hur man gör.

  273. Vi sysslar också med det.

  274. Genom att översätta och ibland hjälpa
    till med vad myndigheterna behöver.

  275. Vårt jobb är lite bredare.

  276. Jag hoppas att han blir bättre
    och utvecklas.

  277. Du har gjort en stor insats för honom
    och jag hoppas du fortsätter så.

  278. Tack för det, det är också mitt jobb.

  279. Maxamed, när du blir stor
    blir du kanske lärare.

  280. Ja, han är en duktig kille.

  281. Jag har extraundervisning en kväll
    i veckan där jag bor.

  282. Det är modersmålsundervisning
    för somaliska elever.

  283. Jag tycker att det är viktigt
    att man också försöker engagera sig-

  284. -också utanför det vanliga.
    Det är spännande och lärorikt.

  285. Så även för mig,
    att ha de här barnen på fritiden...

  286. Det här är ett jobb
    som jag brinner för, som jag älskar.

  287. Det är inte bara ett jobb, utan
    ett sätt att hjälpa sina landsmän-

  288. -och jag brinner för det.

  289. Översättning:
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Abdullahi undervisar i somaliska

Avsnitt 3

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Abdullahi Mohamed Mohamud arbetar som modersmålslärare på ett flertal olika skolor i Partille och han vill också gärna verka som en brobyggare mellan föräldrarna, barnen och skolan. Vi får följa med honom på lektioner, under studiehandledning, utvecklingssamtal och småprat med andra lärare på skolorna.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Lärarroll och ledarskap
Ämnesord:
Modersmålsundervisning, Skola och arbetsliv, Skolan, Somaliska språket, Språkundervisning, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i Modersmål på väg

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaModersmål på väg

Yin-Fei undervisar i mandarin

Avsnitt 1

Vi får följa Yin-Fei Lin, förstelärare och modersmålslärare i mandarin på Språkcentrum i Göteborg. Det är en viktig mötesplats för modersmålslärarna som ofta arbetar ensamma. Här får de en chans att diskutera och umgås med kollegor. Tillsammans med eleverna på gymnasiet gör Yin-Fei Lin ett studiebesök på Röhsska museet i Göteborg. Eftersom eleverna befinner sig på olika språkliga nivåer arbetar de utefter olika teman.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaModersmål på väg

Anna Anu undervisar i finska

Avsnitt 2

Anna Anu Viik har sadlat om från klasslärare till modersmålslärare i finska. Det är en ovanlig bakgrund för modersmålslärare. Anna undervisar en eller få elever åt gången och vill införa distansundervisning i modersmålsundervisningen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaModersmål på väg

Abdullahi undervisar i somaliska

Avsnitt 3

Abdullahi Mohamed Mohamud arbetar som modersmålslärare på ett flertal olika skolor i Partille och han vill också gärna verka som en brobyggare mellan föräldrarna, barnen och skolan. Vi får följa med honom på lektioner, under studiehandledning, utvecklingssamtal och småprat med andra lärare på skolorna.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaModersmål på väg

Haydar undervisar i kurdiska

Avsnitt 4

Haydar Diljen är förstelärare, studiehandledare och modersmålslärare i kurdiska på Centrum för tvåspråkighet i Västerås. Haydar och ämneslärarna på högstadiet har ett tätt samarbete kring elevernas studiehandledning. På så sätt förstärker han ämnesläraren under lektionerna. Haydar och de andra modersmålslärarna har ett unikt interkulturellt samarbete med klasslärarna på Trollbacksskolan i Västerås. Samarbetet innebär att modersmålslärarna först har lektion med sina modersmålselever på det aktuella temat på modersmålet. Därefter följer de med sina elever in i de ordinarie klasserna och diskuterar vidare på samma tema.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaModersmål på väg

Sara undervisar i sydsamiska

Avsnitt 5

Vi får följa Sara Mariana Åström, modersmålslärare i sydsamiska i Jokkmokk. I programmet är vi med när hon undervisar en grupp elever på grundskolan och en grupp på gymnasienivå. På grundskolenivå handlar det om att lära sig läsa och skriva. På gymnasienivå tränar hon elevernas analytiska förmåga och tar upp frågor som den samiska identiteten. Hon arbetar också med distansundervisning. Då undervisar hon via nätet med en flicka, Mika i Nacka och två systrar Love och Mira i Vällingby.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaModersmål på väg

Olga undervisar i ryska

Avsnitt 6

Olga Voropaj är sedan 2002 modersmålslärare i ryska på Järfälla Språkcentrum. Hon är förstelärare och undervisar 60 elever i olika åldrar i fler än tio olika skolor. Olga är en aktiv lärare som vill utvecklas och som snabbt tar till sig nya rön, teknik och idéer inom exempelvis IKT. Vi får bland annat se hur Olga undervisar sina yngsta elever i den komplicerade uppbyggnaden av ryska ord, med rotprefix och suffix.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Flerspråkighet i fokus

Språkutvecklande arbete

Läraren Hanna Stehagen pratar om vikten av att språkutvecklande klassrumsaktiviteter måste ske i skolans alla ämnen. Hon visar även hur digitala verktyg kan fungera som stöd för elevers språk- och kunskapsutveckling. Inspelat 13 mars 2014 på Folkets hus i Stockholm. Arrangör: Gothia fortbildning.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaSkolministeriet

Feministiskt självförsvar på schemat

Trakasserier i form av fysiska, psykiska och verbala kränkningar hör till vardagen för skolelever idag och värst utsatta är tjejer. Allt fler skolor inför självförsvar för tjejer på schemat. Men är det ett bra sätt att komma till rätta med problemen?

Fråga oss