Titta

Det handlar om oss

Det handlar om oss

Om Det handlar om oss

Mobbning angår oss alla. Alla som står bredvid och ser men inget gör har också del i det som sker. Den här serien vänder sig till alla föräldrar som har barn i skolan med hopp om att de ska börja prata med sina barn om vilken roll barnen tar i en mobbningssituation och hur de kan göra skillnad. Möt föräldrar till både mobbare och mobbade som berättar om hur de som föräldrar känt och vad de gjort för att få slut på mobbningen. Mobbningsexperter från Sverige, Finland och Australien förklarar varför vi individer agerar som vi gör i en mobbningssituation och ger exempel på hur vi kan agera för att få stopp på mobbningen. Programledare: Martina Haag.

Till första programmet

Det handlar om oss: Nätet - den nya fritidsgårdenDela
  1. När jag var tonåring hängde man
    på fritidsgården efter skolan-

  2. -eller så gick man hem till en kompis
    som hade gott mellanmål.

  3. Vissa spelade fotboll, andra i band.

  4. Vissa drev runt på stan, tjuvrökte
    och snodde godis.

  5. Men nu hänger barn på helt andra sätt
    än vad vi gjorde.

  6. På nätet, på olika sociala medier-

  7. -har de ett liv som många av oss inte
    har nån koll på över huvud taget.

  8. Det är som att fritidsgården
    har blivit en digital fritidsgård-

  9. -utan vuxna ledare.

  10. Jag vill att du tänker efter.

  11. Har du nån aning om
    vem ditt barn är på nätet?

  12. -Hej! Martina.
    -Anastasia.

  13. Det här är Anastasia. Tills hon var
    14 år var hon kille och hette Anton.

  14. Men ända sen hon var liten har hon
    alltid vetat att hon var en tjej.

  15. Jag brukade stå framför spegeln
    utklädd till prinsessa.

  16. Det var alltid
    nånting jag ville vara.

  17. -Vilken prinsessa ville du vara?
    -Törnrosa. Eller Ariel.

  18. Framför allt Ariel, för jag tänkte-

  19. -att det fanns inget under midjan
    som sa vem hon var.

  20. -Det räknades inte, utan det var...
    -Vem hon var ändå, liksom.

  21. -Visste du direkt att du var flicka?
    -Ja.

  22. När jag var liten
    kallade jag mig tjej och flicka.

  23. Men det var när jag var sju-åtta
    som jag förstod att jag var speciell.

  24. Vad tänkte du
    när du såg dig själv i spegeln?

  25. Om jag hade pojkkläder
    så mådde jag jättedåligt-

  26. -men när jag fick vara den jag ville
    bakom stängda dörrar mådde jag bra.

  27. När du bestämde dig för att klä dig
    som flicka, hur gammal var du då?

  28. Jag var fjorton år
    när jag sa till min pappa:

  29. "Jag är transsexuell och vill
    börja leva som den jag verkligen är."

  30. -Vad sa din pappa då?
    -Han log och sa att det var okej.

  31. -Att han skulle stötta mig i det.
    -Vilken bra pappa du har!

  32. -Hur reagerade dina klasskamrater?
    -Min klass var inte så stöttande.

  33. De flesta hade nånting emot mig.

  34. Jag var utsatt och kränkt i skolan
    och fick höra mycket hemskheter.

  35. -Vad sa de?
    -Transa, äckel, missfoster. Allt.

  36. Äckel, transa, missfoster.

  37. Det var många som hade åsikter
    om hur Anastasia ville leva sitt liv.

  38. Anastasia var utsatt i skolan-

  39. -och efter ett tag började mobbningen
    även på nätet.

  40. -När jag gick i åttan bloggade jag.
    -Vad skrev du om?

  41. Om min vardag.
    Jag var en typisk fjortis-

  42. -så jag skrev väldigt töntiga saker.
    Jag trodde jag kunde allt om smink.

  43. Jag skrev om sånt och hur det var...

  44. Då klassade jag mig
    som bisexuell kille, i sjuan-åttan.

  45. Så jag skrev om hur det var,
    och då fick jag mycket kommentarer.

  46. Jag blev uthängd på nätet av andra.

  47. -Vad skrev folk till dig, då?
    -Att de ville sparka ihjäl mig.

  48. Att jag inte borde leva.
    Folk bad mig ta livet av mig.

  49. De tyckte
    att jag var onödig på jorden.

  50. Det var onödigt
    att det fanns såna som jag.

  51. Det vanligaste var:
    "Jag vill döda dig."

  52. Eller typ:
    "Om jag ser dig ska du få."

  53. Var mobbningen värst
    i verkligheten eller på nätet?

  54. På nätet, för där var det grövre.

  55. Ingen har sagt i verkligheten
    att de vill stycka mig i småbitar.

  56. Jag var väl inställd på
    att man får stå ut med det på nätet.

  57. Men sen gjorde det samtidigt ont.

  58. Jag tror att paradoxalt nog
    så förstärks normer på nätet.

  59. Man delar upp människor i grupper.

  60. Och om man ska uttrycka frustration
    eller sätta dit nån-

  61. -så blir det lätt stereotyper:
    homofobi och rasism.

  62. Man ser det
    i kommentarsfält överallt.

  63. Man beter sig på ett sätt på Internet
    som man inte gör utanför.

  64. Man går inte fram till nån på stan
    och säger nåt dumt.

  65. Men online händer det hela tiden.

  66. Du ser inte hur personen reagerar,
    så det är lätt att ta i lite extra.

  67. Hur har din pappa reagerat
    på allt hat du har mött?

  68. Han har mått sämre än jag. Han har
    försökt dölja det, men det märks.

  69. Han har varit jätteorolig och knappt
    låtit mig gå ut sent på kvällen.

  70. Han sms:ar: "Är allt okej? Mår du
    bra? När kommer du? Har ni kul?"

  71. Överbeskyddande
    mer än vad andra föräldrar är.

  72. Pappa kunde inte släppa
    att hans barn fick mordhot på nätet.

  73. Det gjorde mer ont i honom än i mig.

  74. Utan pappa hade jag inte klarat det.
    Då hade jag nog inte orkat leva.

  75. Så det är honom jag har
    att tacka för väldigt mycket.

  76. Det är klart att det gjorde ont
    i Anastasias pappa.

  77. Tänk dig själv
    att nån önskar livet ur din unge.

  78. Att nån säger att den finaste du vet
    är äcklig och inte borde finnas till.

  79. Och att varken skolan eller polisen
    sa att de kunde göra nåt åt-

  80. -de hot och kränkningar
    Anastasia utsattes för.

  81. Som att nätet är en plats
    dit varken skolan eller lagen når.

  82. -Hej!
    -Hej. Erik.

  83. Det här är Erik. När hans
    äldsta dotter Alma gick i åttan-

  84. -blev hon nätmobbad.
    Men här var skolan beredd.

  85. -Är det här barnen?
    -Ja, barnaskaran. Här är Alma.

  86. Och så minstingen Vera. Och Oskar.

  87. Vi börjar från början. Hur insåg du
    att nåt inte var som det skulle?

  88. Vi såg ju på henne
    att nåt inte var som det skulle.

  89. Hon var ledsen och höll sig undan
    och var allmänt nedstämd-

  90. -så vi frågade vad som var fel,
    och då ville hon först inte berätta.

  91. Men vi stod på oss, och den
    enskilda händelsen när vi kom på det-

  92. -var när min fru kom in på Almas rum,
    och då satt hon och grät.

  93. Då frågade vi henne-

  94. -och i det ögonblicket visade hon oss
    det här som pågick på nätet-

  95. -på den här sajten, Ask.

  96. Hallå!

  97. -Hej! Alma.
    -Martina. Hej.

  98. Det här är Alma, Eriks dotter.

  99. De som mobbade henne på nätet
    var några tjejer på hennes skola.

  100. De skrev att jag var en jävla hora
    och att de skulle...

  101. ...göra nånting
    med min släkt och min familj.

  102. De skrev att jag skulle gå och dö,
    spola ner mig i en toalett och dö.

  103. "Du ser ut så här,
    och du är så himla ful."

  104. En gång skrev de:
    "I morgon är det hora-time med Alma."

  105. När man sitter och läser
    "I morgon är det hora-time med Alma"-

  106. -då blir man så klart lite rädd
    för att gå till skolan.

  107. Hur känner man när man läser
    att nån skriver så om ens dotter?

  108. Min reaktion var ju
    att jag blev jättearg.

  109. Jag hade lust att kasta mig ut
    i bilen, leta rätt på de inblandade-

  110. -sparka upp dörren och säga:
    "Vad fan håller ni på med?"

  111. Men sen inser man
    att det inte är så smart-

  112. -för man är så subjektiv.
    Det är mitt barn.

  113. Jag kan aldrig föra en diskussion-

  114. -när jag befinner mig
    i den situationen och är så arg.

  115. Nu låter vi skolan ta sitt ansvar-

  116. -och vi finns där för Alma
    på hemmaplan i stället.

  117. Åh, tack!

  118. Brukar du ropa saker
    till de andra barnen?

  119. Man ropar väl "Heja Jossan!", men
    man är försiktig med vad man ropar.

  120. Det står: "Domaren dömer,
    ledarna coachar, publiken hejar."

  121. Om man undrar vilken roll
    man ska ha här.

  122. När du tog kontakt med skolan,
    i vilken ordning hände allt då?

  123. Först kontaktade vi Almas mentor,
    alla elever där har en mentor.

  124. Och mentorn tog det direkt-

  125. -till skolans antimobbningsteam,
    som fick det här på sitt bord.

  126. De började utreda
    för att försöka ta reda på-

  127. -vilka som hade varit iblandade,
    vad som hade sagts-

  128. -och vilka som var mer perifera.

  129. De satte sig och började göra förhör.

  130. Vi hade dokumenterat det här
    och gjort skärmdumpar av flödena.

  131. Sen lyckades man nysta-

  132. -tills man hade några
    som man trodde att det handlade om.

  133. Det togs på allvar och polisanmäldes,
    och polisen var där och sa:

  134. "Det här är hatbrott på nätet.
    Så här funkar det."

  135. De berättade för hela klasserna.

  136. Lagen gör att man för nätmobbning
    kan dömas för lite olika saker:

  137. Olaga hot, förtal, ärekränkning
    och brott mot personuppgiftslagen.

  138. Även skollagen omfattar nätkränkning.

  139. Det står inte specifikt nätkränkning,
    men om en kränkning sker via nätet-

  140. -som påverkar elevens skoldag
    så måste skolan agera.

  141. När man upptäcker nätmobbning
    måste man bevissäkra-

  142. -för saker på Internet kan lika lätt
    som de läggs upp där tas ner.

  143. Om du inte har bevis
    på att det skett-

  144. -kan det vara svårt för myndigheter
    eller skolan att vidta åtgärder.

  145. Bevissäkrar gör man
    genom att ta en skärmdump.

  146. Det innebär att man tar en stillbild
    av skärmen som man då kan skriva ut.

  147. Det är jättebra om man är två som
    kan intyga att det var så det såg ut.

  148. Det här hände ju på icke-skoltid
    men blev ändå skolans ansvar. Varför?

  149. Jag tror att det ingår i skolans
    strategi att hantera mobbning så här.

  150. Även om det är efter skoltid
    kommer det som händer eleverna-

  151. -påverka dem på skoltid.

  152. Det behöver inte ta så lång tid
    som man hör talas om att det gör.

  153. Att det tar evigheter innan skolan
    ens känner att de måste ta tag i det.

  154. Skolan måste agera
    om kränkningarna sker utanför skolan-

  155. -om det är så att det som händer
    påverkar elevernas skoldag.

  156. Då måste skolan enligt skollagen
    utreda, skapa åtgärder och följa upp.

  157. Man måste agera,
    och det är en viktig poäng-

  158. -att skollagen omfattar även
    kränkningar som sker utanför skolan.

  159. På Almas skola
    lyckades man snabbt lösa mobbningen.

  160. Tricket var att man var förberedda
    på att nätmobbning kan uppstå.

  161. Det som många skolor inte vill ta i,
    inte anser är ens eget problem-

  162. -hade skolan en strategi för.

  163. -Hej!
    -Hej. Peter.

  164. Peter är rektor på Almas skola,
    Engelska Skolan i Västerås.

  165. -Kan man få hänga av sig?
    -Ja, absolut.

  166. När eleverna börjar
    tycker de att jag är taskig-

  167. -som har en regel att vi inte
    har mobiltelefoner i skolan.

  168. Det ser de inte nyttan med
    förrän man förklarar varför.

  169. Vi pratar om nätmobbning, och
    mobbning förekommer oftast på nätet.

  170. Om vi tar bort
    mobiltelefoner i skolan-

  171. -tar vi bort
    en hel del av problemet med mobbning.

  172. Mobiltelefoner
    stör ju undervisningen också-

  173. -men det viktigaste med att ta bort
    dem är att minska nätmobbningen.

  174. -Varsågod och sitt.
    -Tack.

  175. Det känns som att man har tjuvrökt
    och blivit inkallad till rektorn.

  176. Från och med
    att ni fick nys om Almas nätmobbning-

  177. -till det var bortmotat, hur lång tid
    tog det från ax till limpa?

  178. Det tog ungefär en vecka att lösa.

  179. På en veckas tid hinner ni få reda
    på det, prata med föräldrarna-

  180. -prata med alla elever, polisanmäla
    och lösa problemet.

  181. -Det är ganska snabbt jobbat.
    -Det ska lösas fort.

  182. Då är det samtal på en gång,
    oftast samma dag om det går.

  183. Det är ju jättebra att det inte är
    möten om att tillsätta en kommitté.

  184. -Det är bara "pang".
    -Vi kör bara på.

  185. De som blir mobbade,
    det handlar om deras upplevelse.

  186. Man kan inte utvärdera
    om nån blev mobbad.

  187. Känner nån sig mobbad, då är det så.

  188. Och att man blandar in föräldrarna,
    för det är jobbigt för eleverna.

  189. -Det har vi märkt att det biter.
    -Ja, det är effektivt.

  190. Och att bli polisanmäld, det tar.

  191. Många ungdomar känner att det är
    på skoj när de skriver på nätet.

  192. Språket är mycket hårdare,
    för de tänker sig inte för.

  193. Det kränks mer lättvindigt på nätet
    p.g.a. nätets inneboende mekanismer-

  194. -i relation till att vi vuxna inte
    tar det ansvar vi behöver ta.

  195. Om man jämför
    med vad vi gör när det handlar om-

  196. -hur vi är mot varandra
    i skolan eller hemma-

  197. -så gör ju vi vuxna
    en massa olika saker hela tiden.

  198. Föräldrar har ju ett frågebatteri:
    Hur var det i skolan?

  199. Lekte du med nån? Hur var det
    på svenskan? Har du några läxor?

  200. Man ställer frågor,
    och får man reda på nåt-

  201. -i den situationen,
    då gör man saker som vuxen.

  202. Men när saker och ting
    händer eller hamnar på nätet-

  203. -tenderar många vuxna
    att bli ganska passiva.

  204. Man fokuserar på tekniken
    och tycker att det är teknikens fel.

  205. Då missar man att det
    handlar om sociala relationer-

  206. -och hur man ska hantera dem,
    även om det sker på nätet.

  207. Hur ska föräldrar uppfostra sina barn
    kring det här med datorer och nätet?

  208. -Ska man sitta bredvid dem?
    -Nej!

  209. Det är svårt att veta vad som händer.
    Ens tonåring ropar: "Kom inte in!"

  210. "Jaha, men vad gör du där inne, då?"
    Man har inte så mycket koll.

  211. Min mamma följer mig
    på Facebook och Instagram.

  212. Hon har mig på Snapchat,
    så hon kollar rätt mycket.

  213. Så man ska vara med som förälder?
    Jag har också tonårsbarn.

  214. Min skräck är att bli en mamma
    som gillar ungens bilder-

  215. -allra först
    och kommenterar hela tiden.

  216. -Så det finns väl en balansgång...?
    -Där har du Jasmins mamma.

  217. Men det kanske är bättre
    än att inte vara på nätet alls?

  218. Många föräldrar är lite fega.

  219. "Jag vill inte göra mitt barn argt.
    Jag kan inte ta hens mobil."

  220. Men det är ju bara att göra det,
    för det kan...

  221. De kan se dels om barnet mår dåligt,
    dels om det gör nåt dåligt mot andra.

  222. Så det är bara att våga,
    för barnet finns kvar i alla fall.

  223. När vi ungdomar vaknar på morgonen
    kollar vi Instagram-

  224. -Facebook, mejl och Snapchat.
    På Snapchat är det enkelt att mobbas.

  225. Man kan ta en taskig bild
    och skriva: "Du är ful."

  226. Sen försvinner den direkt.
    En sån app är enkel att mobbas på.

  227. Om man har barn så lär man dem-

  228. -att de ska hjälpa tanter
    och vara snälla i verkligheten.

  229. Men vuxna uppfostrar inte sina barn
    att uppföra sig på nätet.

  230. -Varför är det så?
    -Man blir ju indragen automatiskt.

  231. Om man skriver en kommentar
    på Facebook blir man lätt indragen.

  232. Och då trycker man ner den personen.
    Det är enkelt att bli indragen...

  233. -Det förstår inte föräldrar.
    -Nej.

  234. De anser inte att det är mobbning
    eller att man är delaktig i hatet.

  235. Föräldrar tror inte
    att grupptryck finns på nätet.

  236. De är vana vid att en person
    står i mitten och blir puttad på.

  237. Men lite så är det ju på nätet.
    Om nån skriver nåt-

  238. -och så håller tjugo andra med
    så är det samma sak.

  239. Det är bara inte så här.

  240. Man kan hjälpa sina barn
    att få det med sig direkt.

  241. Etiken online är precis samma
    som offline. Det är inte så svårt-

  242. -men man måste påminna folk om det,
    för i och med anonymiteten på nätet-

  243. -tar man inte sina handlingar
    på samma allvar.

  244. Det digitala sociala livet
    som ungdomar har är väldigt stort.

  245. Det är många timmar
    som man befinner sig i den miljön-

  246. -jämfört med i skolan
    eller om man tränar nån sport.

  247. Om man inte engagerar sig i det är
    det som att man släpper halva tiden.

  248. "Jag tar ansvar för dig halva dagen,
    sen får du klara dig på egen hand."

  249. Det är så lätt att skriva
    och sen klicka "skicka".

  250. Sen tror man
    att det inte är på allvar.

  251. För mottagaren är det allvar att
    få höra att man ska dö och är ful.

  252. Att vara i din situation
    är som ett öppet mål-

  253. -för folk som retar sig på
    att man är annorlunda.

  254. Varför blir folk så förbannade
    för att nån är annorlunda?

  255. Okunskap.
    När man blir rädd eller obekväm-

  256. -så blir man ju defensiv eller arg.

  257. Då tar man ut det på fel personer
    i stället för att försöka förstå.

  258. Annars finns det inget rimligt svar
    på varför folk beter sig så.

  259. Prata om normer online med barnen.

  260. Det kan man göra
    utifrån deras aktivitet.

  261. Spelar de spel, engagera er i det.
    Man behöver inte lana med sina barn-

  262. -men har man spelat lite grann
    och vet hur chatten ser ut-

  263. -eller hur det brukar låta i chatten-

  264. -så kan man mycket lättare förklara.
    "Nu säger personen så här"-

  265. -"och det är snarare
    ett uttryck för det här."

  266. "Att säga så här är kränkande."

  267. Det blir så diffust om man bara
    ska prata generellt om det.

  268. Vet man vilka miljöer barnen möter-

  269. -och vilka typer av normer som finns
    så kan man prata om det mer konkret.

  270. Det arbetet pågår för fullt.

  271. Tyvärr finns det många offer
    som far väldigt illa-

  272. -som står för
    att de bryter de här normerna-

  273. -och så får de ta smällar av det.

  274. Alla måste hjälpas åt
    i det här arbetet.

  275. Det är inte bara den som
    av olika skäl avviker från en norm-

  276. -som ska ta den smällen,
    utan vi måste allihop hjälpa till.

  277. Om Alma har nya vänner och bekanta-

  278. -så vill jag gärna träffa dem.

  279. Det kan man inte göra med vännerna
    på nätet, men där försöker jag...

  280. ...i det närmaste få ett ansikte
    och säga: "Hej, jag heter Erik."

  281. -På nätet blir man lite...
    -Du kan ju inte kommentera.

  282. Nej,
    det är lätt att bli stalker själv.

  283. Min fru har ju Instagram.

  284. Barnen säger: "Du har ju bara det
    för att följa oss." Så är det ju.

  285. Nu när man tänker tillbaka på det-

  286. -som jag har gjort flera gånger,
    så känns det som det svischade förbi.

  287. Men när man väl satt där varje kväll
    och såg de här kommentarerna-

  288. -om hur ful jag var, jag skulle dö
    och de skulle göra kaos på mig...

  289. Det var som en evighet.

  290. Textning: Malin Kärnebro
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Nätet - den nya fritidsgården

Avsnitt 3 av 5

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Barn och ungdomar tillbringar mycket av sin tid på sociala medier och i spelvärlden. Där formar de till stor del sitt sätt att vara och relatera till andra. Här formas även värderingar och normer. Problemet är att i dessa världar är vuxna ofta frånvarande. Jesper Englin från Sverok pratar om det viktiga i att uppfostra sitt barn på nätet. Gör man inte det är det som att man uppfostrar sitt barn bara halva tiden. Beteendevetaren Olle Cox menar att skolan har ett ansvar för mobbning som sker utanför skoltid om det påverkar eleven i skolan.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Skola och samhälle, Pedagogiska frågor > Sociala relationer, Värdegrund > Mobbning
Ämnesord:
Gruppsykologi, Mobbning, Nätmobbning, Pedagogik, Pedagogisk psykologi, Samhällsvetenskap, Skolans socialpsykologi, Sociala medier, Sociala relationer, Socialpsykologi, Sociologi, Undervisning
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i Det handlar om oss

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDet handlar om oss

Vilken roll tar ditt barn vid mobbning?

Avsnitt 1 av 5

Vilken roll tar ditt barn i en mobbningssituation? Vi riktar strålkastaren mot dem som finns runt mobbaren och offret och belyser faktumet att alla är delaktiga i det som sker. Programledare Martina Haag åker till sin gamla högstadieskola och träffar sin före detta klasskompis Carola. De pratar om hierarkier i skolan och hur Carola hjälpte Martina i ett utsatt läge. Vi träffar också Elise som sökte upp sin sons mobbare. Robert Thornberg, professor i pedagogik, beskriver de olika rollerna barn tar i en mobbningssituation. Psykologiprofessor Christina Salmivalli förklarar varför man kan tycka synd om sin klasskompis samtidigt som man inte vågar umgås med densamma.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDet handlar om oss

Mitt barn är mobbat

Avsnitt 2 av 5

Trots att mobbning är förbjudet enligt lagen får många unga inte rätt hjälp. När skolan sviker kan det få konsekvenser för hela familjer. Möt Mia och hennes dotter Julia som har tagit det stora beslutet att flytta från sitt hus eftersom Julia blivit mobbad i en skola som inte har lyckats lösa problemet. Möt också Vicktoria vars son blev mobbad framför hennes ögon. Barn- och elevombuden Caroline Dyrefors Grufman och Stephan Andersson berättar om vad skollagen säger om mobbning och hur vuxna skulle reagera på de kränkningar många barn får stå ut med.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDet handlar om oss

Nätet - den nya fritidsgården

Avsnitt 3 av 5

Barn och ungdomar tillbringar mycket av sin tid på sociala medier och i spelvärlden. Där formar de till stor del sitt sätt att vara och relatera till andra. Här formas även värderingar och normer. Problemet är att i dessa världar är vuxna ofta frånvarande. Jesper Englin från Sverok pratar om det viktiga i att uppfostra sitt barn på nätet. Gör man inte det är det som att man uppfostrar sitt barn bara halva tiden. Beteendevetaren Olle Cox menar att skolan har ett ansvar för mobbning som sker utanför skoltid om det påverkar eleven i skolan.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDet handlar om oss

Behöver vi bry oss om barn som mobbar?

Avsnitt 4 av 5

Möt Romeo som var en mobbare när han gick i skolan. Han började mobba en klasskompis för att själv slippa bli utsatt. Sara nätmobbade och fick även med sig andra i mobbningen. Hon säger att hon hade behövt en vuxen som sa att det hon gjorde var fel. Gunilla fick reda på att hennes son var en mobbare under klassens luciafirande. Den som är förälder till ett barn som mobbar vill ofta inte tro på det själv, men pedagogikprofessorn Robert Thornberg berättar att man gör sitt barn en otjänst om man inte hanterar det.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDet handlar om oss

Det får aldrig hända igen

Avsnitt 5 av 5

Marianne berättar om sin mobbade son som simmade ut i havet och tog livet av sig. Programledaren Martina Haag träffar människor som jobbar för att detta aldrig ska hända igen. Hon besöker Talavidsskolan i Jönköping där man har lyckats halvera mobbningen sedan 2008. Professor Donna Cross från Perth berättar att det finns ett samband mellan skolors fysiska miljö och förekomsten av mobbning. Arkitektkontoret Perry and Rosenthal designar om skolor för att minska mobbning. Genom att förändra den fysiska miljön minskar mobbning och elevers relationer med varandra förbättras. Professor Christina Salmivalli beskriver mobbning som ett ogräs som ständigt måste rensas bort.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning

Mer allmänbildande & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Coolt med ADHD

Elvaåriga Alice gillar inte att hon har adhd men förstår sedan att det kan ha sina fördelar. Malin Roca Ahlgrens ”Coolt med ADHD” är den första i en serie kapitelböcker och är tänkt som ett stöd för barn och deras föräldrar samt för lärare i grundskolan. En bok om adhd på ett bra sätt. Intervjuare: Mårten Blomkvist.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBarnaministeriet dokumentär

Bli kompis med en flykting

En klass med nyanlända ungdomar och en klass gymnasieelever på barn- och fritidsprogrammet träffas under ett års tid för att lära känna varandra. Men hur gör man för att bli vänner? Hur påverkar kulturella skillnader och språkliga missförstånd vänskapen?

Fråga oss