Titta

Det handlar om oss

Det handlar om oss

Om Det handlar om oss

Mobbning angår oss alla. Alla som står bredvid och ser men inget gör har också del i det som sker. Den här serien vänder sig till alla föräldrar som har barn i skolan med hopp om att de ska börja prata med sina barn om vilken roll barnen tar i en mobbningssituation och hur de kan göra skillnad. Möt föräldrar till både mobbare och mobbade som berättar om hur de som föräldrar känt och vad de gjort för att få slut på mobbningen. Mobbningsexperter från Sverige, Finland och Australien förklarar varför vi individer agerar som vi gör i en mobbningssituation och ger exempel på hur vi kan agera för att få stopp på mobbningen. Programledare: Martina Haag.

Till första programmet

Det handlar om oss: Behöver vi bry oss om barn som mobbar?Dela
  1. När ens barn
    börjar sin resa genom skolan-

  2. -är det nog ingen som tänker att
    "mitt barn kommer att bli mobbare".

  3. Det handlar om "de andra". De andra,
    som inte kan uppfostra sina barn.

  4. De andra,
    som låter saker glida i väg.

  5. Har du nån gång funderat över varför
    en mobbare beter sig som den gör?

  6. Kan det vara nåt den vill säga-

  7. -och finns det nån som lyssnar?

  8. Jag vill att du tänker efter.

  9. Hur långt sträcker sig din förståelse
    och tolerans? Gäller den alla barn?

  10. Även en mobbare?

  11. Eller är en mobbare ett barn vi
    helt enkelt inte behöver bry oss om?

  12. Martina.

  13. Det här är Romeo. När han gick
    i skolan var han en riktig mobbare.

  14. Det här är min "hatgrej".
    Man känner sig så fjuttig på slutet.

  15. Många gillar inte den övningen och
    förstår inte att den ger stora armar.

  16. Du har gjort den?
    Hur länge har du tränat?

  17. -Jag har tränat i två år.
    -Bara två år?

  18. Jag vägde 160 kilo som mest
    och tränade tre gånger om dagen.

  19. Jag lyfte tyngder och visade
    hur stark jag var men skadade mig.

  20. Jag gick in med mentaliteten
    att bli störst och bäst.

  21. Jag måste göra allt hundra procent-

  22. -och jag måste göra det
    så att alla ser det.

  23. Går jag in på ett gym
    ska alla veta att jag är här.

  24. När jag pluggade sa folk att det
    kändes som ett lejon som kom in.

  25. Jag tog för mig så fort jag kom in.

  26. Jag var inte rädd. Jag vill bli sedd.
    Det spelar ingen roll vad det kostar.

  27. -Men i skolan var du en mobbare?
    -Ja, det var jag.

  28. Jag var en av de värsta, kanske,
    just för att jag var fysiskt stark.

  29. Jag utnyttjade det väldigt mycket.

  30. Den som Romeo mobbade var en tjej.

  31. Hon skulle börja i Romeos klass
    då hon var mobbad i sin gamla klass.

  32. Redan innan hon började
    gick det rykten om henne.

  33. Alla pratade om henne. "Nu kommer
    hon. Hon har gjort det och det."

  34. Redan innan hon flyttade dit byggdes
    det upp ett hat mot den här tjejen.

  35. Dagen hon kom
    spydde vi ut allt på henne.

  36. "Du är en idiot."
    Vi kallade henne en massa olika namn.

  37. Idiot, korkskalle...
    Vi behandlade henne som avskum.

  38. Vi bara sa saker för
    att trigga i gång ett hat mot henne.

  39. Vi ville hela tiden eskalera hatet.

  40. Det här stället var där vi valde-

  41. -att göra den här tjejens liv
    till ett riktigt helvete.

  42. Vi var 12-13 personer, hela klassen-

  43. -som bestämde oss för att komma hit
    när hon hade kör för att jävlas.

  44. Vi knackade på fönstret och gick in-

  45. -för att visa henne att "när du
    kommer ut så står vi här ute".

  46. När hon kom ut
    kallade vi henne "idiot"-

  47. -"cp" och "din dumma jävel".

  48. När hon skulle cykla hem
    följde vi efter henne, varenda en.

  49. Vi sparkade på henne,
    spottade på henne, puttade henne...

  50. Vi gjorde de tjugo minuter det tog
    att cykla hem till ett rent helvete.

  51. Det kändes ingenting för mig.

  52. Jag kände ingen ånger.
    Jag kände inte att det var fel.

  53. Alla andra gjorde ju det. Folk tyckte
    om när jag sparkade på hennes cykel.

  54. Ett viktigt incitament för mobbning-

  55. -och det som får barn och unga
    att mobba andra, är att de söker något.

  56. De vill få makt, synlighet
    eller status i kamratgänget.

  57. De vill visa sin makt för gruppen
    och väljer ut enkla måltavlor.

  58. De vet redan vem som har makten.
    Det handlar inte om vem som vinner.

  59. De är redan säkra på slutresultatet.

  60. Det är vanligt att man ger personen
    negativa etiketter-

  61. -och att man reducerar personen till
    dessa vilket underlättar mobbningen.

  62. Man lägger skulden på offret.
    Offret får skylla sig själv.

  63. "Om man kommer till skolan
    i de här kläderna"-

  64. -"får man faktiskt skylla sig själv."

  65. På så sätt tänker man sig
    att den negativa handlingen-

  66. -är något offret har provocerat fram.

  67. Det blir naturligt och normalt.

  68. Som förälder är det svårt att veta
    i vilken grad ens barn är inblandad-

  69. -eftersom barn är obenägna att
    berätta om det, i synnerhet mobbarna.

  70. Att mobba är något vuxna inte gillar
    så man gör allt för att mörka det.

  71. Man ägnar sig åt mobbning
    när vuxna inte är närvarande.

  72. -Hej. Martina.
    -Gunilla.

  73. Gunilla är en av de föräldrar som
    inte visste att sonen var en mobbare.

  74. -Ska vi gå?
    -Ja.

  75. När min son gick i trean
    var vi här på ett luciafirande.

  76. -Här?
    -Varsågod.

  77. Man hade dukat med lussekatter,
    kaffe, saft och bullar-

  78. -och så satt man och fikade och
    barnen kom in och sjöng luciasånger.

  79. Alla föräldrar är glada
    och äter lussebullar.

  80. En man bredvid mig säger plötsligt:

  81. "Är det du som är mamma
    till pepparkaksgubben?"

  82. "Ja, det är jag" sa jag.

  83. Då säger han: "Din son
    har mobbat min son hela terminen."

  84. Jag blev helt stel. "Vad säger han?"

  85. Min första reaktion blev
    "Varför har du inte sagt nånting?"

  86. -Det hade hållit på ett helt läsår?
    -Varför säga det när det var slut?

  87. -Tänkte du: "Det kan inte stämma?"
    -Det är klart att man tänker så.

  88. Eftersom skolan överhuvudtaget inte
    sagt nånting alls.

  89. Det fick jag inte veta
    förrän på luciamorgonen.

  90. Men hur kändes det när du fick reda
    på att din son mobbat en annan pojke?

  91. Jobbigt, naturligtvis. Tufft.
    "Hur handskas jag med det här?"

  92. Vi pratade sen med familjen igen-

  93. -och då kom det fram vad som hänt.

  94. Han hade, på det lilla barnets sätt,
    varit taskig ett antal gånger.

  95. Sen tror jag att det ögonblick...

  96. Jag förstod inte varför, och det
    tog lång tid innan jag förstod-

  97. -att något i honom gjorde att han
    behövde sätta fokus på nån annan.

  98. Det fanns nånting i honom
    som gjorde att han inte mådde bra-

  99. -och han ville sätta fokus på nån
    annan och inte på sina svagheter.

  100. Man mobbar och trakasserar inte någon
    utan att det finns en anledning.

  101. Där har vi den.
    Den första lägenheten-

  102. -som vi bodde i
    när vi kom till Sverige.

  103. Det första fönstret där.

  104. Förklaringen till att Romeo blev en
    mobbare kan i efterhand tyckas enkel.

  105. När han kom som flykting
    från krigets Libanon till Lycksele-

  106. -stack han ut från mängden.

  107. Vi kände ingen.
    Nytt klimat, nytt land, nytt språk...

  108. Nya regler, nya normer.

  109. Ingen berättade hur man skulle göra-

  110. -och jag kunde inte titta på mamma
    eller min bror som visste lika lite.

  111. Jag hade svårt att få vänner.
    Jag blev mobbad redan i ettan.

  112. Det var framför allt i fyran.

  113. Sexorna som gick här-

  114. -var de som mest tog ut ilska-

  115. -och som misshandlade,
    retade och gjorde narr av mig-

  116. -och fick andra att hata mig.

  117. När vi hade gymnastik... att väljas
    sist eller inte alls. Jag var den.

  118. Vi hade en kiosk som pappa öppnade.

  119. Jag tog alltid lådor med Snickers,
    Kitkat, glass och det jag hade-

  120. -för att kunna ge dem
    för att få vänner.

  121. Jag hade en guldring som jag fick
    av min farmor innan hon gick bort.

  122. Den gav jag en av killarna
    för att få hjälp.

  123. Jag började betala folk för att
    hjälpa mig och vara mina vänner.

  124. Läraren kunde se det här.

  125. Du lär ju känna dina elever och ser
    vem som är utanför eller innanför.

  126. Det var inte så svårt att se
    att jag var utanför.

  127. Nej, ingen vuxen gjorde nåt åt
    att Romeo blev mobbad.

  128. Han ville inte belasta sina föräldrar
    som hade sina egna svårigheter.

  129. Kanske är det inte konstigt att den
    då elvaårige Romeo mobbade en annan-

  130. -som ett sätt att rädda sig själv.

  131. Jag minns känslan
    av att ställa sig i gruppen-

  132. -och titta på personen
    som äntligen fick vara sist.

  133. Jag kunde vara medlem. Jag slapp
    bli mobbad. Jag såg min räddning.

  134. Äntligen ringde nån. Min telefon
    ringde inte från ettan till sexan.

  135. Gör man vad som helst
    för att slippa vara ensam?

  136. Man gör nog mer än så.

  137. Det är inte deras vänskap jag är ute
    efter. Inte Kalles vänskap, i sig.

  138. Det är känslan att någon älskar mig.
    För den hade jag gjort vad som helst.

  139. Min erfarenhet av mobbning är
    att det på kort sikt ger nånting.

  140. Jag får tillhöra. Jag får
    uppmuntrande kommentarer från andra.

  141. Det är i och för sig inte okej
    men på kort sikt är det en vinst.

  142. De andra i klassen reagerar
    med socialt gillande.

  143. Dessutom får den som mobbar en ökad
    status och popularitet i klassen.

  144. Det är direkt något
    som förstärker mobbningsbeteendet.

  145. -Hallå? Hej, är det Sara?
    -Ja, det är Sara.

  146. Det här är Sara.
    I grundskolan var hon en mobbare-

  147. -och utsatte en tjej
    både i skolan och på nätet.

  148. Hon skrev dagligen elaka kommentarer
    på MSN och hånade hennes blogg-

  149. -som hon egentligen var avundsjuk på.

  150. Jag kommenterade "vad ful du är"-

  151. -och "tro inte att du är nånting"
    och mycket sånt.

  152. -Hur kändes det att skriva det?
    -Det var ganska skönt.

  153. Jag var så arg på henne och fick ut
    det genom att skriva nåt elakt.

  154. Fick du med dig några andra,
    eller var det bara du som var taskig?

  155. Jag fick med mig många. Jag fick med
    mig säkert tio pers, skulle jag tro.

  156. Hur kändes det när folk hakade på?

  157. Jag tänkte att det bevisade att jag
    hade rätt eftersom fler tyckte så.

  158. För mig var det bara en bra grej.

  159. Då vågade jag mer. Jag hade folk
    som tyckte att jag gjorde rätt.

  160. Tänkte du nån gång...

  161. "Vad hemskt att öppna sin blogg med
    tio kommentarer om att man är ful"?

  162. Nej. Det fanns inte hos mig.
    Jag tänkte inte så.

  163. Dels för att jag inte förstod det-

  164. -och för att jag var
    så avundsjuk på henne.

  165. Det spelade ingen roll om hon
    blev sårad. Hon förtjänade det.

  166. Jag var så avundsjuk på henne.

  167. Hur känns det
    att ha gjort nån så illa?

  168. Det känns inte alls bra. Inte alls.

  169. Jag hade behövt nån som satte ner
    foten och satte en gräns.

  170. Barn vet inte var gränsen går
    och då kan det lätt gå för långt.

  171. En vuxen måste säga:
    "Vad håller du på med?"

  172. Du behöver inte vara arg. Jag kanske
    är mobbare, men fråga hur jag mår.

  173. Jag kanske mobbar av en orsak.
    Jag mobbade av en orsak.

  174. Jag var jätteond och vidrig i mina
    handlingar, men jag var inte ond.

  175. Jag var ett barn som försökte
    passa in. Det finns många sätt.

  176. Om bara en vuxen hade sagt:
    "Du skadar en människa för livet."

  177. Hade de rett ut det-

  178. -så hade jag kanske inte
    varit lika mobbad under alla år.

  179. Och jag kanske inte hade blivit
    mobbaren som jag kom att bli.

  180. Hur upphörde det?

  181. Det upphörde när min lärare
    ville prata med mig i enrum.

  182. Hon sa: "Inte en gång till.
    Då ringer jag dina föräldrar."

  183. Det var det jag var rädd för.

  184. När det var på gränsen att de skulle
    få reda på det, då slutade jag.

  185. Bara så där. Jag bara la av helt.

  186. Det krävdes väldigt lite
    för att Sara skulle sluta mobba.

  187. Det sorgliga är att när det gick så
    lätt - varför grep ingen in tidigare?

  188. Medan åren gick hann flickan
    som Sara mobbade bli märkt för livet.

  189. När vi inte griper in formar barn
    egna sanningar och sin egen logik.

  190. Om alla andra gör som jag
    kan det väl inte vara fel?

  191. Om man får höra att ens barn
    mobbar någon annan i klassen-

  192. -är det viktigt att ta det på allvar.

  193. Jag vet att det finns en benägenhet
    att man inte vill veta det-

  194. -eller inte vill ta till sig det-

  195. -och inte tror att ens barn
    kan göra något elakt mot någon annan.

  196. Man ska vara medveten om att barn
    anpassar sig till olika situationer-

  197. -och kan bete sig på olika sätt.

  198. Man har en roll i hemmet
    och en i klassen.

  199. Även om man är artig och trevlig
    i hemmet-

  200. -är det inte självklart
    att man är på samma sätt i skolan.

  201. Det är jätteviktigt som förälder
    att inte hamna i den fällan.

  202. Det hjälper varken den utsatta
    eller mobbaren.

  203. Att vara en mobbare
    är en riskfaktor för vuxenlivet.

  204. Vi vet från studier att det är
    ett ohälsosamt beteendemönster.

  205. Ökad risk för psykisk ohälsa
    och för kriminalitet för killar.

  206. Det är viktigt att gripa in
    och försöka förändra.

  207. Det är svårt som vuxen att erkänna
    att ens barn har gjort det här.

  208. Men vi måste vara mer öppna
    och ärliga som föräldrar.

  209. Vi måste kommunicera mer.

  210. -Det är många som förnekar det.
    -Absolut.

  211. Det är som hundägare som har
    arga hundar. "Den vill bara leka."

  212. Man ser inte från andra hållet.
    "Nej, min son mobbar inte."

  213. Då är det bra med en mamma
    som är så öppen att hon kan säga:

  214. "Det är jättejobbigt,
    men min son mobbar."

  215. Skamkänslan lägger vi vuxna in.

  216. Det är mer okej att säga att ens barn
    blir mobbat och behöver hjälp.

  217. Det är svårare
    att be om hjälp för mobbaren.

  218. Ja, det tror jag också.
    Det är lätt att nån...

  219. -Det ligger andra känslor...
    -"Hur uppfostrar du ditt barn?"

  220. Det ligger skuld och skam i det.
    Du har inte klarat din föräldraroll.

  221. När man väl har rejäla mobbningsfall
    så vet vi från många studier numera-

  222. -att det är viktigt att ha
    allvarliga samtal med mobbarna.

  223. Men man får inte glömma att de
    behöver vuxna som vill dem väl-

  224. -som kan skapa varma relationer.

  225. När man behöver sätta gränser, om man
    då har en relation med den unge-

  226. -en historia av att det är en varm
    och stödjande relation-

  227. -så är man också effektivare när man
    måste säga ifrån och sätta gränser.

  228. Man ska inte hamna i förhör med
    barnen, vilket är kontraproduktivt.

  229. Man riskerar att barnet inte svarar-

  230. -eller att barnet hittar på
    för att överleva.

  231. Även om det är jobbigt att prata om-

  232. -så är det en väg mot en lösning.

  233. Det är dit jag ska sträva. En lösning
    där alla mår bra och får plats.

  234. Känslan av samhörighet är det som gör
    att man kan gå igenom skoltiden-

  235. -och barndomstiden med huvudet högt.

  236. Det är det som gör att vi... Om man
    inte gör det får det svåra följder.

  237. -Hej. Vet du om kyrkan är stängd?
    -Nej, vi har haft skolavslutning.

  238. -Det var fullt, alltså?
    -Vi hade bänkar ända längst bak.

  239. -Var det mycket glädje?
    -Mycket glädje och mycket folk.

  240. Jag bodde här i Lycksele och gick
    alla mina skolavslutningar här.

  241. Från ettan till trean i gymnasiet.

  242. -Hur känns det att vara här nu?
    -Jag minns inte skolavslutningarna.

  243. -Det känns lite ambivalent.
    -Du har förträngt det?

  244. Jag har förträngt det.
    Jag kom inte ihåg hur kyrkan såg ut-

  245. -trots att jag ändå varit här
    i tolv år.

  246. Jag hoppas att alla vuxna har
    inställningen att barn inte är elaka.

  247. Alla barn vill vara med.

  248. Vi måste se de barn som väcker oro
    hos oss och fundera: "Vad är det?"

  249. -Vad det är som väcker oro?
    -Det behöver inte handla om mobbning.

  250. Barn som är svåra att tycka om
    måste man som vuxen fundera över.

  251. Vissa barn är svåra att tycka om.

  252. -Får man säga så som lärare?
    -Ja, vissa är svåra att tycka om.

  253. Det är inte så
    att man inte kan tycka om dem.

  254. Jag måste fundera över vad det är som
    gör att barnet väcker de känslorna-

  255. -och hur jag kan närma mig detta
    och hur kan vi vuxna hjälpas åt-

  256. -så att det här barnet också blir
    omtyckt. Alla vill bli omtyckta.

  257. Så är det.

  258. Textning: Gabriella Eseland
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Behöver vi bry oss om barn som mobbar?

Avsnitt 4 av 5

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Möt Romeo som var en mobbare när han gick i skolan. Han började mobba en klasskompis för att själv slippa bli utsatt. Sara nätmobbade och fick även med sig andra i mobbningen. Hon säger att hon hade behövt en vuxen som sa att det hon gjorde var fel. Gunilla fick reda på att hennes son var en mobbare under klassens luciafirande. Den som är förälder till ett barn som mobbar vill ofta inte tro på det själv, men pedagogikprofessorn Robert Thornberg berättar att man gör sitt barn en otjänst om man inte hanterar det.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Skola och samhälle, Pedagogiska frågor > Sociala relationer, Värdegrund > Mobbning
Ämnesord:
Gruppsykologi, Mobbning, Nätmobbning, Pedagogik, Pedagogisk psykologi, Samhällsvetenskap, Skolans socialpsykologi, Sociala medier, Sociala relationer, Socialpsykologi, Sociologi, Undervisning
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i Det handlar om oss

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDet handlar om oss

Vilken roll tar ditt barn vid mobbning?

Avsnitt 1 av 5

Vilken roll tar ditt barn i en mobbningssituation? Vi riktar strålkastaren mot dem som finns runt mobbaren och offret och belyser faktumet att alla är delaktiga i det som sker. Programledare Martina Haag åker till sin gamla högstadieskola och träffar sin före detta klasskompis Carola. De pratar om hierarkier i skolan och hur Carola hjälpte Martina i ett utsatt läge. Vi träffar också Elise som sökte upp sin sons mobbare. Robert Thornberg, professor i pedagogik, beskriver de olika rollerna barn tar i en mobbningssituation. Psykologiprofessor Christina Salmivalli förklarar varför man kan tycka synd om sin klasskompis samtidigt som man inte vågar umgås med densamma.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDet handlar om oss

Mitt barn är mobbat

Avsnitt 2 av 5

Trots att mobbning är förbjudet enligt lagen får många unga inte rätt hjälp. När skolan sviker kan det få konsekvenser för hela familjer. Möt Mia och hennes dotter Julia som har tagit det stora beslutet att flytta från sitt hus eftersom Julia blivit mobbad i en skola som inte har lyckats lösa problemet. Möt också Vicktoria vars son blev mobbad framför hennes ögon. Barn- och elevombuden Caroline Dyrefors Grufman och Stephan Andersson berättar om vad skollagen säger om mobbning och hur vuxna skulle reagera på de kränkningar många barn får stå ut med.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDet handlar om oss

Nätet - den nya fritidsgården

Avsnitt 3 av 5

Barn och ungdomar tillbringar mycket av sin tid på sociala medier och i spelvärlden. Där formar de till stor del sitt sätt att vara och relatera till andra. Här formas även värderingar och normer. Problemet är att i dessa världar är vuxna ofta frånvarande. Jesper Englin från Sverok pratar om det viktiga i att uppfostra sitt barn på nätet. Gör man inte det är det som att man uppfostrar sitt barn bara halva tiden. Beteendevetaren Olle Cox menar att skolan har ett ansvar för mobbning som sker utanför skoltid om det påverkar eleven i skolan.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDet handlar om oss

Behöver vi bry oss om barn som mobbar?

Avsnitt 4 av 5

Möt Romeo som var en mobbare när han gick i skolan. Han började mobba en klasskompis för att själv slippa bli utsatt. Sara nätmobbade och fick även med sig andra i mobbningen. Hon säger att hon hade behövt en vuxen som sa att det hon gjorde var fel. Gunilla fick reda på att hennes son var en mobbare under klassens luciafirande. Den som är förälder till ett barn som mobbar vill ofta inte tro på det själv, men pedagogikprofessorn Robert Thornberg berättar att man gör sitt barn en otjänst om man inte hanterar det.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDet handlar om oss

Det får aldrig hända igen

Avsnitt 5 av 5

Marianne berättar om sin mobbade son som simmade ut i havet och tog livet av sig. Programledaren Martina Haag träffar människor som jobbar för att detta aldrig ska hända igen. Hon besöker Talavidsskolan i Jönköping där man har lyckats halvera mobbningen sedan 2008. Professor Donna Cross från Perth berättar att det finns ett samband mellan skolors fysiska miljö och förekomsten av mobbning. Arkitektkontoret Perry and Rosenthal designar om skolor för att minska mobbning. Genom att förändra den fysiska miljön minskar mobbning och elevers relationer med varandra förbättras. Professor Christina Salmivalli beskriver mobbning som ett ogräs som ständigt måste rensas bort.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning

Mer allmänbildande & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Samtal i skolan

Socialpedagogen Petter Iwarsson menar att arbete i skolan bygger på och kräver förmåga till samtal. Goda relationer mellan skolpersonal och elever kan stärka elevers självkänsla, bidra till psykisk hälsa och öka möjligheterna till lärande och utveckling. Intervjuare: Bengt Westerberg.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBarnaministeriet dokumentär

Fartdåren från Öjebyn

Ungefär var femte elev hoppar av gymnasiet. Sjuttonåriga Riwer från Öjebyn utanför Piteå valde att avsluta sina studier. Det blev för mycket för honom och nu letar han efter något annat att göra. Samtidigt som hans kompisar är i skolan är han ute och åker moppe eller tittar på tv-serier. Men Riwer har större planer än så. I väntan på livet fyller han sin vardag med att mecka och drömma om sin EPA-traktor.

Fråga oss