Titta

Det handlar om oss

Det handlar om oss

Om Det handlar om oss

Mobbning angår oss alla. Alla som står bredvid och ser men inget gör har också del i det som sker. Den här serien vänder sig till alla föräldrar som har barn i skolan med hopp om att de ska börja prata med sina barn om vilken roll barnen tar i en mobbningssituation och hur de kan göra skillnad. Möt föräldrar till både mobbare och mobbade som berättar om hur de som föräldrar känt och vad de gjort för att få slut på mobbningen. Mobbningsexperter från Sverige, Finland och Australien förklarar varför vi individer agerar som vi gör i en mobbningssituation och ger exempel på hur vi kan agera för att få stopp på mobbningen. Programledare: Martina Haag.

Till första programmet

Det handlar om oss : Det får aldrig hända igenDela
  1. Vår son Klas
    skulle ha fyllt tjugosju i år.

  2. Han drabbades av mobbning
    på högstadiet.

  3. Han bar det inom sig under nio år.

  4. Hopplösheten och de svarta glasögon
    han hade den sista tiden-

  5. -ledde till två självmordsförsök.

  6. Sen tog han sitt liv i maj 2012.

  7. Det är tre år sen nu.
    Han simmade ut i havet.

  8. Och...

  9. På något sätt
    är det så oerhört svårt att...

  10. Man tar liksom livet för givet och
    räknar med att man ska kämpa vidare.

  11. Man försöker att ge råd och stöd.

  12. Han berättade först sista dagen i sitt
    liv att han hade blivit mobbad.

  13. När jag frågade varför han inte hade
    berättat så sa han att man skäms.

  14. Just att han hade sparat det
    i nio år...

  15. Timmarna innan
    han tänkte ta sitt liv...

  16. ...så sa han det.

  17. Vad kan vi göra för att det inte
    ska ske igen?

  18. För att det inte ska gå så långt
    att en person inte vill leva längre?

  19. Och varför har vi inte kommit längre?

  20. Mobbning fanns när jag var liten,
    och det finns fortfarande.

  21. Det är som om det är en naturlag.

  22. "Lite mobbning hör till på en skola.
    Det är inte så mycket att göra åt."

  23. Men det finns de som inte tänker så
    och nöjer sig med att barn vaskas.

  24. De tänker stort och nytt om hur man kan
    minska eller eliminera mobbning.

  25. Ibland möter jag föreställningen-

  26. -att det inte är så konstigt
    att mobbning förekommer.

  27. "Vi är ju flockdjur,
    och då skapar man hackordningar."

  28. "Då blir vissa hackkycklingar."

  29. "Det är nästan som en naturlag.
    Det går inte att ta bort mobbning."

  30. Mot det påståendet
    har vi en samlad forskning som visar-

  31. -att förekomsten av mobbning
    varierar mellan olika klasser.

  32. Flera studier har visat att det
    finns klasser där ingen blir mobbad.

  33. Det finns också klasser
    där svindlande många blir mobbade-

  34. -och allt däremellan.

  35. -Hej.
    -Hej. Martina.

  36. Det här är Håkan. På hans skola jobbar
    man dagligen mot mobbning.

  37. Sen 2008 har man lyckats
    minska mobbningen med hälften.

  38. Jag har faktiskt gått här själv,
    så brottslingen har kommit tillbaka.

  39. -Tänkte du att du skulle återvända?
    -Ja, faktiskt.

  40. -Redan som liten?
    -Ja.

  41. -Vad är det ni gör annorlunda?
    -Vi har framför allt en samsyn.

  42. Vi utbildar i beteende
    när barnen kommer.

  43. Vi går igenom vad man ska göra
    om det är oroligt vid fotbollsplanen.

  44. Vi har
    ett väl utvecklat rastvaktssystem.

  45. Vi är samspelta i personalen.

  46. -Vilka i personalen?
    -Alla.

  47. Inte bara pedagoger: bibliotekarier,
    skolsyster, kurator, vaktmästare-

  48. -matbespisning, städ och allihop.

  49. Har alla på skolan samma samsyn
    på när man ska ingripa?

  50. Det är vi pedagoger
    extra ansvariga för.

  51. Det är ju vi
    som har en relation till eleverna.

  52. Men vi kan få reda på...
    Barn gör ju dumheter när vi inte ser.

  53. -Hej!
    -Man agerar så fort man ser något.

  54. Jag säger antingen något själv eller går
    till lärare eller någon annan.

  55. I matsalen ser man ju vad som sker.
    De tror inte att man ser-

  56. -men från disken ser man allt.

  57. Vi har kartlagt skolgården och
    har ställen där det kan hända saker.

  58. Till exempel bakom paviljongen.

  59. Ingen ser ju om det händer något,
    så det är ett perfekt ställe.

  60. Tidigare ingick jag i ett mobb-team
    med några få vuxna.

  61. I dag är alla ansvariga.
    Det finns en tanke bakom det vi gör.

  62. Skolans metod
    är att göra en kartläggning.

  63. Man jobbar med en mall
    som visar hur gruppen fungerar.

  64. Barnen känner också till mallen.

  65. I den ser man vilka roller elever har
    när mobbning uppstår.

  66. Vi har ett U som ser ut så här.
    Den utsatta i mitten kallas Y.

  67. -Varför är det Y?
    -Jag vet inte.

  68. Vi har ett A,
    som är den som driver mobbningen-

  69. -och så kallade medlöpare:
    B, C och D.

  70. Är det de som står bredvid
    och säger "kolla"?

  71. Eller så är de bara med
    utan att säga ifrån.

  72. Ibland är det gester och miner.
    De behöver inte ens synas.

  73. -Det här är elever...
    -...som inte säger ifrån.

  74. Precis. De ger syre till A
    så att han eller hon kan fortsätta.

  75. Om A inte har någon hejarklack
    så är det inte lika framgångsrikt.

  76. Nej, precis. Publiken är jätteviktig.

  77. Sen har vi E, som ser vad som händer
    men inte bryr sig.

  78. Sen har vi F, som ser vad som sker
    men inte vågar säga ifrån.

  79. G är sådana som ser vad som sker,
    tar ställning och vågar säga ifrån.

  80. Hur de säger ifrån är väldigt olika.

  81. De kan gå in och säga stopp,
    men det vågar man kanske inte.

  82. Då ska den eleven prata med en vuxen
    som tar tag i det.

  83. -De lämnar över ansvaret.
    -Precis. Det är inte elevens ansvar.

  84. Att vara G ensam är ju jättejobbigt.

  85. De andra eleverna måste flytta sig och
    bli G så att de blir många.

  86. -Då blir det mycket enklare.
    -Då får man lätt över F som...

  87. Det här valet som någon elev gör-

  88. -att säga ifrån, är tokigt viktigt.

  89. Förutom personalen och eleverna
    så får föräldrarna samma utbildning.

  90. Alla på skolan
    har nu samma kunskap om mobbning.

  91. Det är
    som om man har ett gemensamt språk.

  92. Att beskriva sig själv
    eller sitt barn som A eller B-

  93. -blir tydligare och mindre laddat
    när man pratar om mobbning.

  94. Ett exempel är en pojke som
    blir fälld på väg till klassrummet.

  95. Det är några tjejer som ser
    att han blir fälld med mening.

  96. Vi sätter i gång en kartläggning
    och pratar med eleverna.

  97. Jag tar in en elev och frågar
    om han anar vad vi ska prata om.

  98. Han svarar nästan direkt:
    "Jag vet precis, och jag är ett B."

  99. Han visste vad han
    och de andra hade för roll.

  100. Ren kunskap hos eleverna.

  101. Han berättar inte bara om roller
    utan om annat som eleven utsatts för.

  102. Både i gympasalen, där jag själv
    har varit, och på andra ställen.

  103. Det är en stor fördel, inte minst
    när vi pratar med vårdnadshavarna.

  104. Vi berättar om kartläggningen
    och att eleven har en viss roll.

  105. Föräldrarna förstod direkt
    att det var allvarligt.

  106. Mobbning är ett sådant problem
    som aldrig kommer att lösas helt.

  107. Vi får aldrig
    en helt mobbningsfri värld.

  108. Man måste dra upp ogräset
    igen och igen, och det växer upp nytt.

  109. Det uppstår naturligt
    om man inte bekämpar det konstant.

  110. Det räcker inte att göra något en gång.

  111. Mobbning måste motarbetas oavbrutet.

  112. Vi har startat en föräldragrupp
    för min sons förskoleklass.

  113. Tanken är att vi föräldrar
    ska lära känna varandra.

  114. Då kan vi kommunicera bättre när
    det uppstår problem mellan barnen.

  115. Genom att vi känner varandra
    så ser barnen att vi är sams.

  116. Om någon är elak så är det lätt-

  117. -att ringa upp den föräldern
    och kolla läget.

  118. Det är mycket lättare
    att ringa någon som man känner.

  119. Det är vid framtida bråk som den här
    gruppen kommer att fylla sitt syfte.

  120. När någon inte vill gå till skolan
    på grund av mobbning.

  121. Vi kommer att kunna samarbeta
    när vi känner varandra-

  122. -i stället för att föräldrar
    vänder sig mot varandra.

  123. Någons barn är ju alltid
    det som är elakt.

  124. Det är inte kul för någon förälder,
    och det är bra om man kan hjälpas åt.

  125. Det kom en app till skolan
    som gick ut på att kunna skvallra-

  126. -och säga vad man tycker om sina
    nära och kära och andra på skolan.

  127. Det kanske inte var menat som något
    negativt, men det blev snabbt det.

  128. Många av bilderna som skickades runt-

  129. -var kanske menade för pojkvännen eller
    tjejgänget. Mycket nakenbilder.

  130. Hela grejen
    var att bilderna missbrukades.

  131. Vi gjorde ett litet event för
    att prata och få folk att bort appen.

  132. Folk förstod
    vikten av att ta bort appen.

  133. Om ingen har den så är det meningslöst
    att skriva om någon.

  134. Varför skriva om ingen läser?
    Vi har märkt nu efteråt-

  135. -att det inte har kommit något skvaller
    på Instagram eller liknande.

  136. Det är första gången jag är
    på en skola utan en sådan sida.

  137. Det finns många sätt att jobba
    mot mobbning. I skollagen står det-

  138. -att man ska arbeta långsiktigt
    och målinriktat mot kränkningar.

  139. Man ska prata om attityder-

  140. -men skolan måste också
    arbeta mer konkret.

  141. Det står att man måste
    kartlägga riskområdena på en skola.

  142. Platserna där risken för mobbning
    är som störst.

  143. I Perth på Australiens västkust
    tar man det här på allvar.

  144. Forskning har visat på ett samband
    mellan fysisk skolmiljö och mobbning.

  145. Man har också sett att mobbning är
    vanligare på vissa platser i skolor.

  146. -Hej, Donna.
    -Trevligt att träffas.

  147. Donna Cross har forskat om mobbning,
    barn och hälsa i mer än tjugo år.

  148. Vissa platser som utmärkte sig
    var där det var trångt.

  149. Trängsel ledde snabbt till konflikter.

  150. Ställen som där barnen har sina skåp,
    trånga trapphus-

  151. -och smala korridorer
    där barnen stötte emot varandra.

  152. Vi kallar dem "oroshärdar".

  153. Där interagerade barn negativt enbart
    på grund av byggnadens utformning.

  154. På arkitektbyrån Parry and Rosenthal
    gör man verklighet av forskningen.

  155. Man ritar om och bygger nya skolor.

  156. Skolor som genom sin fysiska miljö
    ska bidra till att minska mobbningen.

  157. En klient kan säga att en skola
    måste vara robust och tålig.

  158. Vi upptäckte att den logiken
    kan leda till att man får ett fängelse.

  159. Fängelser är perfekta: De består
    av betong och inget går att ha sönder.

  160. Men alla hatar dem
    och vill bryta sig ut därifrån.

  161. Om man bygger med omtanke så blir
    barnen stolta och tar hand om skolan.

  162. Finns det någon plats här
    där barnen känner sig otrygga-

  163. -rädda eller obekväma?
    Finns det platser som kan förbättras?

  164. Vi har gott om avskilda utrymmen
    i angränsning till studieplatserna.

  165. Det finns grupprum
    och avskilda utrymmen.

  166. Paul är en av dem som tagit fram
    riktlinjerna för designen av skolor.

  167. En av skolorna man har ritat om
    är All Saints' College.

  168. Man samarbetade med
    bland andra professor Donna Cross.

  169. De fokuserar på öppna ytor, transparens
    och god ventilation-

  170. -akustik och naturligt ljus.

  171. Stort och rymligt!

  172. Det finns fönster på båda sidorna
    så att eleverna kan orientera sig.

  173. -Okej.
    -Minns du hur det såg ut, Paul?

  174. Det var ju mycket buskage här,
    och många barn kände sig otrygga...

  175. -...när de gick genom...
    -De kallade det "det svarta hålet".

  176. -Hej, Steve. Trevligt att ses.
    -Vi pratade om hur det var här förut.

  177. Det var så mycket buskage
    som barn gick runt-

  178. -eftersom de var rädda
    för ödlor eller andra elever.

  179. Det är väldigt annorlunda.
    Man kunde inte se till den andra sidan.

  180. Det fanns många skymda vägar
    där barnen inte gillade att vara.

  181. De kunde skapa möjligheter
    för saker att hända.

  182. Att trycka ihop 1 500 barn på sidorna-

  183. -skapade en miljö som främjade
    mobbning när barnen trängdes.

  184. Förändringen från buskage
    till en öppen plats-

  185. -har tagit bort
    mycket av den negativa interaktionen.

  186. Det har verkligen gjort nytta.

  187. Det känns bra att komma hit.
    Man behöver inte oroa sig för något.

  188. Här ser vi vad som annars skulle
    ha varit en meningslös, trång korridor.

  189. Vi gjorde ett stort, ljust utrymme
    med bra akustik.

  190. Eleverna har lämnat klassrummet
    och tränar på problemlösning.

  191. Det är det utrymmet är till för.

  192. Så här ser ett typiskt klassrum ut.
    Väggarna är öppna och av glas-

  193. -så att man ser in och ut.
    Ingen behöver känna sig instängd.

  194. Elever kan få hjälp utanför
    utan att läraren tappar uppsikten-

  195. -och ingen kan ha hyss för sig här
    eftersom de syns utifrån.

  196. Det är väldigt öppet och transparent.

  197. Paul och hans kollegor har designat och
    designat om över 400 skolor.

  198. De har vunnit flera priser-

  199. -men framför allt har rektorerna sett
    att det gjort skillnad för eleverna.

  200. Det är ont om gömställen här.

  201. Man kan se mellan klassrummen,
    och lärarna kan hjälpa varandra.

  202. Tack vare öppenheten kan vi
    se vad som händer och ta itu med det.

  203. Eftersom folk vet om det,
    så uppstår det färre sådana situationer.

  204. De vet att någon ser.

  205. Om läraren missar något så kan någon
    som passerar gå in i klassrummet-

  206. -och upplysa läraren om att det pågår
    något som han eller hon har missat.

  207. Den här platsen har gjort det svårt
    för en mobbare att gömma sig.

  208. Mobbaren är lätt att identifiera.
    Man måste agera-

  209. -om man ser något som är fel.

  210. När vi observerade interagerande barn-

  211. -så upptäckte vi att placeringen
    av stolar och sittplatser i skolan-

  212. -påverkade hur barnen interagerade.

  213. Om barn till exempel satt på stolar
    som stod i en rad-

  214. -så att de satt skuldra vid skuldra-

  215. -så interagerade de annorlunda
    än om de satt i en cirkel.

  216. Barn som satt i rader iakttog
    och dömde dem som passerade.

  217. De betygsatte
    och kommenterade andra.

  218. De gjorde vad vi kallar "andrafiering".

  219. Man skapar skillnader. Man letar
    efter dem och understryker dem.

  220. När ungdomar däremot satt
    så att de kunde prata med varandra-

  221. -så förändrades dynamiken.
    De fokuserade mer på varandra.

  222. Det blev mer av en "vi"-känsla
    i stället för en "jag"-känsla.

  223. Vi behöver en miljö där eleverna
    kan kommunicera och göra sitt bästa.

  224. I stället för att stänga igen
    och säga att de beter sig illa-

  225. -vill vi skapa en vacker miljö
    som uppmuntrar det goda-

  226. -snarare än begränsar det onda.
    Människors goda sida är starkare.

  227. Tack.

  228. En utmaning med mobbning är att man
    måste jobba med mer än mobbningen.

  229. Man måste jobba med relationer.
    Mobbning är ett relationsproblem.

  230. Man har ett förhållande
    till personen som mobbar en.

  231. För att man ska komma åt mobbning
    måste skolmiljön förbättra relationerna.

  232. Vi funderar på den konstruerade miljön
    och hur skolan är strukturerad.

  233. Hur kan det påverka relationer?
    Barn i bra relationer mobbar sällan.

  234. Skolan är den enda platsen i samhället
    där vi kan utöva en positiv påverkan-

  235. -på vår framtida befolkning.

  236. Kom igen!

  237. Du jobbar inte bara här.
    Du åker även runt och lär ut det här.

  238. Är du inte rädd att när du åker
    till en skola där någon far illa...

  239. Är du säker på att det fungerar?

  240. Ja, det fungerar,
    men det måste få ta tid.

  241. Det är ingen enmans-show
    och det är inget snabbfix heller.

  242. Det måste få ta tid.

  243. Vi är inte nöjda, även om vi
    är duktiga. Vi vill bli bättre.

  244. Nyckeln till att få stopp på det
    är att man inte ger sig.

  245. Vi gör inte ett par uppföljningar.
    Vi följer upp tills vi är nöjda.

  246. Tills vi vet
    att vi har fått stopp på det.

  247. Det är ju precis det
    som det handlar om: att inte ge sig.

  248. Minns ni vad forskaren sa?

  249. "It's like weeds."
    Mobbning är som ogräs.

  250. Det ska inte få finnas, men
    det kommer nog alltid att göra det.

  251. Vi måste inse det och oupphörligt
    finnas där och rensa bort ogräset.

  252. Vi får inte låta det växa vilt
    eller sopa det under mattan.

  253. Vi måste vara som en armé.
    Göra stort och smått-

  254. -som dem vi mötte i programmet.
    Förstå då kan vi förhindra-

  255. -att en ung man inte orkar mer
    och simmar rakt ut i havet.

  256. Jag önskar att jag...

  257. Att han hade hälsat på och att
    jag hade fått prata med honom igen.

  258. Att jag hade fått säga god natt
    och att han hade somnat i sitt rum.

  259. Översättning: Per Lundgren
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Det får aldrig hända igen

Avsnitt 5 av 5

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Marianne berättar om sin mobbade son som simmade ut i havet och tog livet av sig. Programledaren Martina Haag träffar människor som jobbar för att detta aldrig ska hända igen. Hon besöker Talavidsskolan i Jönköping där man har lyckats halvera mobbningen sedan 2008. Professor Donna Cross från Perth berättar att det finns ett samband mellan skolors fysiska miljö och förekomsten av mobbning. Arkitektkontoret Perry and Rosenthal designar om skolor för att minska mobbning. Genom att förändra den fysiska miljön minskar mobbning och elevers relationer med varandra förbättras. Professor Christina Salmivalli beskriver mobbning som ett ogräs som ständigt måste rensas bort.

Ämnen:
Bild > Konsthistoria > Arkitektur, Pedagogiska frågor > Skola och samhälle, Pedagogiska frågor > Sociala relationer, Värdegrund > Mobbning
Ämnesord:
Arkitektur och samhälle, Gruppsykologi, Mobbning, Pedagogik, Pedagogisk psykologi, Psykosocial arbetsmiljö, Samhällsvetenskap, Skolans socialpsykologi, Sociala relationer, Socialpsykologi, Sociologi, Undervisning
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i Det handlar om oss

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDet handlar om oss

Vilken roll tar ditt barn vid mobbning?

Avsnitt 1 av 5

Vilken roll tar ditt barn i en mobbningssituation? Vi riktar strålkastaren mot dem som finns runt mobbaren och offret och belyser faktumet att alla är delaktiga i det som sker. Programledare Martina Haag åker till sin gamla högstadieskola och träffar sin före detta klasskompis Carola. De pratar om hierarkier i skolan och hur Carola hjälpte Martina i ett utsatt läge. Vi träffar också Elise som sökte upp sin sons mobbare. Robert Thornberg, professor i pedagogik, beskriver de olika rollerna barn tar i en mobbningssituation. Psykologiprofessor Christina Salmivalli förklarar varför man kan tycka synd om sin klasskompis samtidigt som man inte vågar umgås med densamma.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDet handlar om oss

Mitt barn är mobbat

Avsnitt 2 av 5

Trots att mobbning är förbjudet enligt lagen får många unga inte rätt hjälp. När skolan sviker kan det få konsekvenser för hela familjer. Möt Mia och hennes dotter Julia som har tagit det stora beslutet att flytta från sitt hus eftersom Julia blivit mobbad i en skola som inte har lyckats lösa problemet. Möt också Vicktoria vars son blev mobbad framför hennes ögon. Barn- och elevombuden Caroline Dyrefors Grufman och Stephan Andersson berättar om vad skollagen säger om mobbning och hur vuxna skulle reagera på de kränkningar många barn får stå ut med.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDet handlar om oss

Nätet - den nya fritidsgården

Avsnitt 3 av 5

Barn och ungdomar tillbringar mycket av sin tid på sociala medier och i spelvärlden. Där formar de till stor del sitt sätt att vara och relatera till andra. Här formas även värderingar och normer. Problemet är att i dessa världar är vuxna ofta frånvarande. Jesper Englin från Sverok pratar om det viktiga i att uppfostra sitt barn på nätet. Gör man inte det är det som att man uppfostrar sitt barn bara halva tiden. Beteendevetaren Olle Cox menar att skolan har ett ansvar för mobbning som sker utanför skoltid om det påverkar eleven i skolan.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDet handlar om oss

Behöver vi bry oss om barn som mobbar?

Avsnitt 4 av 5

Möt Romeo som var en mobbare när han gick i skolan. Han började mobba en klasskompis för att själv slippa bli utsatt. Sara nätmobbade och fick även med sig andra i mobbningen. Hon säger att hon hade behövt en vuxen som sa att det hon gjorde var fel. Gunilla fick reda på att hennes son var en mobbare under klassens luciafirande. Den som är förälder till ett barn som mobbar vill ofta inte tro på det själv, men pedagogikprofessorn Robert Thornberg berättar att man gör sitt barn en otjänst om man inte hanterar det.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDet handlar om oss

Det får aldrig hända igen

Avsnitt 5 av 5

Marianne berättar om sin mobbade son som simmade ut i havet och tog livet av sig. Programledaren Martina Haag träffar människor som jobbar för att detta aldrig ska hända igen. Hon besöker Talavidsskolan i Jönköping där man har lyckats halvera mobbningen sedan 2008. Professor Donna Cross från Perth berättar att det finns ett samband mellan skolors fysiska miljö och förekomsten av mobbning. Arkitektkontoret Perry and Rosenthal designar om skolor för att minska mobbning. Genom att förändra den fysiska miljön minskar mobbning och elevers relationer med varandra förbättras. Professor Christina Salmivalli beskriver mobbning som ett ogräs som ständigt måste rensas bort.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning

Mer allmänbildande & bild

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2014

Författarskola för de yngsta

Pernilla Stalfelt är författare och museipedagog och hon samtalar här med förläggaren Moa Brunnberg om hur man kan frigöra barns berättarglädje med hjälp av bilder och teckningar. Inspelat på Bokmässan i Göteborg 25 september 2014. Arrangör: Rabén & Sjögren.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaBarnaministeriet dokumentär

Graffitimålaren

Graffitimålaren Apher har börjat göra sig ett namn inom graffitivärlden. Han är 15 år och brinner för sin konstart. Trots att samhället har bekämpat graffitin, kallat den för klotter och skadegörelse och utövarna har straffats, dör graffitin inte ut. Tvärtom, nya generationer av graffitiutövare tillkommer hela tiden. Vad är det som driver Apher att trotsa lagen? Här berättar han om hur det är att vara graffitikonstnär, om när han blev tagen av polisen, och vi får följa med från skiss till färdig graffitimålning.

Fråga oss