Titta

Det handlar om oss

Det handlar om oss

Om Det handlar om oss

Mobbning angår oss alla. Alla som står bredvid och ser men inget gör har också del i det som sker. Den här serien vänder sig till alla föräldrar som har barn i skolan med hopp om att de ska börja prata med sina barn om vilken roll barnen tar i en mobbningssituation och hur de kan göra skillnad. Möt föräldrar till både mobbare och mobbade som berättar om hur de som föräldrar känt och vad de gjort för att få slut på mobbningen. Mobbningsexperter från Sverige, Finland och Australien förklarar varför vi individer agerar som vi gör i en mobbningssituation och ger exempel på hur vi kan agera för att få stopp på mobbningen. Programledare: Martina Haag.

Till första programmet

Det handlar om oss: Mitt barn är mobbatDela
  1. Det här är Larsbergsvägen.
    Här bodde jag som tonåring.

  2. I varje hus och trappuppgång
    fanns ungar från min skola.

  3. Vi hade alla en roll,
    en position, i skolan.

  4. Jag var inte mobbad, men en tjej i
    porten bredvid gick alltid ensam.

  5. Man tänker att det är längesedan.

  6. Man har säkert kommit till rätta
    med problemet nu.

  7. Men fortfarande mobbas
    över 60 000 barn varje vecka.

  8. 60 000.

  9. När de flesta gör det vanliga-

  10. -städar, planerar helgen,
    hämtar och lämnar på basketen-

  11. -sätts andra familjers liv
    på paus.

  12. Jag vill att du tänker efter.

  13. För just nu handlar det om dem.

  14. Men i morgon
    kanske det handlar om er.

  15. -Hej. Martina.
    -Hej. Mia.

  16. Mias dotter
    har varit mobbad i flera år.

  17. Så mobbad att familjen
    har tagit ett stort beslut.

  18. -Välkommen. Stig in.
    -Tack.

  19. -Ni har lite kvar.
    -Vi har hunnit packat det mesta.

  20. -Hur länge bodde ni här?
    -I nästan sju år.

  21. Det här var vardagsrummet.

  22. -Världens största pall.
    -Eller hur! Bebispallen.

  23. Den ska också med, så klart.

  24. -Hur känns det att flytta?
    -Bra, men sorgligt.

  25. Man måste säga hej då
    till sitt gamla hus.

  26. Det blev så verkligt
    när jag såg bebispallen.

  27. Det här är sista utvägen. Den man
    tror att man aldrig behöver ta.

  28. När man har försökt diskutera-

  29. -med skolan, lärare, rektor och
    föräldrar, utan att det fungerar-

  30. -finns inte så många vägar kvar.
    Då bestämde vi oss för att flytta.

  31. Vad försökte ni med
    innan ni tog det beslutet?

  32. Allt, givetvis. Samtal och möten.

  33. Det blev ingen ändring.
    När rektorn själv känner-

  34. -att det är bättre att Julia byter
    skola, finns ingen dialog kvar.

  35. -Då vill man inte stanna i skolan.
    -Nej.

  36. -Hur många lådor är kvar?
    -Tre, fyra stycken.

  37. -Ta pallen, så tar jag stolen.
    -Vilken bra fördelning.

  38. -Ska den in i bilen?
    -Ja.

  39. -Säger du hej då till huset nu?
    -Ja. Fy.

  40. Så.

  41. I skollagen står tydligt
    att mobbning-

  42. -eller "kränkande behandling"-

  43. -inte får förekomma i skolan.

  44. Man gör ingen skillnad på
    olika former. Det kan vara fysisk-

  45. -verbal eller psykisk
    kränkande behandling-

  46. -som att man blir utfryst.

  47. Främsta anledningen
    är att vi har skolplikt.

  48. Barn är skyldiga att gå i skolan.

  49. Då har man rätt
    att känna sig trygg i skolan.

  50. -Stig in.
    -Ni har kommit i ordning.

  51. Jag går in med skor.
    Det gör du också.

  52. Hon hade alltid en tom stol bredvid
    sig på lektionen.

  53. När tjejerna i klassen
    bjöd in till fest-

  54. -och kom till Julia, tittade de
    på henne och gick vidare.

  55. De sa att hon var lång och ful-

  56. -och att hon måste förstå
    att inga killar kan gilla henne.

  57. -Är det du på bilderna? Vad fin!
    -Tack.

  58. -Du är ljushårig där.
    -Ja, jag har färgat håret brunt.

  59. -Den gamla klassikern. Så fint!
    -Tack.

  60. Det här är Mias dotter Julia.
    När hon började sjuan på en ny skola-

  61. -blev hon utfryst direkt.

  62. Hösten 2014 hade
    Sydsvenska Dagbladet en kampanj.

  63. Under #minskola-

  64. -fick läsarna skicka in löften om hur
    skolan skulle förbättras.

  65. Skolministern skrev sina löften.

  66. Det valde Julia också att göra.

  67. "Jag lovar att gå till skolan trots
    att det är ett helvete."

  68. "Jag lovar att stå ut med att
    alla hatar mig utan anledning."

  69. "Jag står ut med
    att vara ensam varje rast"-

  70. -"och låtsas inte höra
    när alla skrattar åt mig."

  71. "Jag lovar fortsätta cykla ensam när
    ingen vill cykla med mig."

  72. "Jag lovar att inte gråta när alla
    blir bjudna på fest utom jag."

  73. "Jag lovar att inte ta åt mig"-

  74. -"när de säger hur ful, lång, blyg
    och konstig jag är."

  75. "Jag ska inte berätta mer för
    lärarna. De kan inte göra mer."

  76. "Jag lovar att inte berätta mer för
    min mamma, för hon gråter."

  77. -Hade du ingen kompis i klassen?
    -Nej, ingen.

  78. Jag slutade vara med folk.
    Jag orkade inte gå på ridningen.

  79. -Vad gjorde du efter skolan?
    -Jag gick hem och tittade på tv.

  80. Jag orkade inte med livet.

  81. -Hur var det att läsa artikeln?
    -Fruktansvärt.

  82. Det var...

  83. ...otroligt smärtsamt.

  84. Jag blev...

  85. Allt började med att min pojk...

  86. Han började bli utsatt när han var
    runt sju, när han började stamma.

  87. Han hade extra svårt
    för sitt eget namn.

  88. Att säga det.
    Det hände många gånger-

  89. -att eleverna på skolan
    retade honom för det.

  90. De stammade fram hans namn.

  91. De kunde fråga:
    "Kan du säga vad du heter?"

  92. I lågstadiet ville han
    hålla handen ända till skolgården.

  93. Han släppte aldrig handen.
    Det var som om han hoppades-

  94. -att jag skulle glömma
    att han skulle till skolan.

  95. Det var ju...

  96. Känslan när man måste
    bryta loss handen...

  97. "Du måste gå till skolan."

  98. Droppen som fick bägaren att rinna
    över kom när Isabell var nio år.

  99. Hon kom hem-

  100. -och hade blivit slagen med en dörr
    så att ansiktet svullnade.

  101. De hade spottat henne i ansiktet
    och kallat henne "jävla hora".

  102. Då fick vi nog. Jag ringde-

  103. -till kommunens högsta ansvariga
    i skolfrågor.

  104. "Får jag åka till skolan och
    kalla rektorn för 'jävla hora'?"

  105. Det fick jag absolut inte. "Får jag
    kalla dig för 'jävla hora'?"

  106. Absolut inte.

  107. "Då är vi överens om
    hur man behandlar människor."

  108. Man behöver inte stå ut med
    att kallas "jävla hora".

  109. Inte "bögjävel", "blatte", "fetto"
    eller annat heller.

  110. Men trots att skollagen
    är tydlig om mobbning-

  111. -får många unga inte rätt hjälp.

  112. -Hej.
    -Hej. Martina.

  113. Stephan är barn- och elevombud
    i Norrköpings kommun.

  114. Om man inte får hjälp mot mobbning
    kan man vända sig till honom.

  115. -Vilka känner till rättigheterna?
    -Nästa inga.

  116. Varken eleverna eller föräldrarna
    vet vilka rättigheter de har-

  117. -även om föräldrar ställer
    högre krav på skolan än förr.

  118. Ändå vet de inte fullt ut.

  119. Alla kränkningar ska anmälas
    till huvudman och utredas.

  120. En kränkning är
    att ett barn upplever sig kränkt.

  121. Just det. Lagen tar fasta på
    upplevelsen hos barnet.

  122. Det är det som räknas.
    Inte en vuxens bedömning.

  123. Upplever sig barnet kränkt
    ska det utredas.

  124. -Är barn lättkränkta?
    -Den frågan har jag fått.

  125. Eller människor påstår
    att barn blir kränkta för allt-

  126. -men det ser jag inte alls.

  127. Det jag hör skulle få vilken vuxen
    som helst att gå hem från jobbet.

  128. Det är den nivån på kränkningarna.

  129. Om en elev kränker en annan elev-

  130. -är skolan skyldig att ta reda på
    vad som har hänt, att utreda.

  131. Skolan tar reda på vad som hänt-

  132. -genom att prata med eleverna
    och kanske andra inblandade.

  133. Sedan måste skolan bestämma
    vilka åtgärder man ska vidta-

  134. -för att se till
    att det inte händer igen.

  135. Sedan kan man vänta några veckor
    innan man gör en uppföljning-

  136. -för att se att åtgärderna
    har fått stopp på kränkningarna.

  137. Får man inte gehör vänder man sig
    till mig, barn- och elevombudet.

  138. Jag kan för en elevs räkning kräva
    skadestånd av skolhuvudmannen.

  139. -Hej. Martina.
    -Vicktoria.

  140. När Vicktoria
    besökte sin sons klass-

  141. -var det uppenbart
    att skollagen inte efterföljdes.

  142. Kom.

  143. Hur fick du reda på
    att din son for illa?

  144. Det blev tydligt
    när jag följde med till skolan...

  145. ...i första klass.

  146. Jag var med under en lektion.

  147. Under 60 minuter
    hann han bli boxad i ansiktet-

  148. -man röstade om vilka som tyckte
    att han var äcklig...

  149. -När hans mamma var med?
    -Ja.

  150. Jag tog kontakt med skolan.

  151. Jag upplevde
    att det viftades bort.

  152. "Det är tråkigt att han känner så.
    Han är ju lite udda."

  153. Skriver du krönikor
    varannan vecka?

  154. Det är nog var tredje.
    På tisdagar.

  155. "Det man en gång bevittnat
    kan inte göras osett."

  156. "Det är en klättring mot toppen."

  157. "Från smutsen, mot lågt flygande
    svalor och en rosa himmel."

  158. "Väderleksrapporten lovar oväder.
    Hos mig har det stormat länge."

  159. "Det måste få ett slut.
    Jag pratar om mobbning."

  160. "Det kommer lågt. En kvävd viskning.
    Ett rop på hjälp."

  161. "Jag frågar. Barnet svarar."

  162. "Jag får
    ett motvilligt vittnesmål"-

  163. -"om en ensam plats i tillvaron"-

  164. -"där utanförskap,
    ständiga påhopp"-

  165. -"och tillmälen som 'äcklig idiot'
    blivit vardag."

  166. "Jag famlar men finner inga svar."

  167. "Jag som alltid haft stridsyxan redo
    för att fajtas för de svaga"-

  168. -"finner mig själv helt apatisk."

  169. "I ena stunden överväger jag
    att köpa ett parti granatkastare"-

  170. -"googla 'ond, bråd död'
    och fördriva ont med ont."

  171. "Är jag ensam om
    att se det jag ser?"

  172. "Jag skriver mejl,
    överväger anmälningar"-

  173. -"fulgråter i garderoben, skäller
    och har svårt att vara följsam"-

  174. -"för inombords är det kaos."

  175. "Jag önskar att jag kunde skriva"-

  176. -"att utgången blev fin
    och att allt blev bra."

  177. "För allt annat är en orimlighet."

  178. "Hjälp."

  179. Ja...

  180. Jag blir fortfarande ledsen.

  181. Det här var mitt sätt.

  182. Jag skriver. Det var mitt vapen.
    Mitt verktyg för att nå fram.

  183. -Har du inga skridskor?
    -Vilken är din?

  184. Det fanns en bandytränare
    som hette Sören Boström.

  185. Han sa att man skulle åka mycket
    utan skridskor.

  186. Kör.

  187. Jag har även fått frågan
    hur jag kunde skriva en krönika-

  188. -och hänga ut mitt barn
    på det här viset.

  189. Det är inte
    den största kränkningen.

  190. Kränkningen har redan gått igenom.

  191. Jag tror att man ofta sväljer
    och skäms.

  192. Det blir en skuld, fast man inte
    har något att skämmas för.

  193. Föräldrar borde
    ta hjälp av varandra.

  194. Man ska inte smyga.

  195. Man ska skrika ut från hustaken
    att något är fel.

  196. Inget barn ska behöva må så här.

  197. Om jag tittar på tv-programmet
    och mitt barn är mobbat...

  198. Vad skulle du ge mig som förälder
    för råd?

  199. Jag tycker att du ska...

  200. ...lusläsa skollagen.

  201. Du ska titta på
    skolans likabehandlingsplan.

  202. I din kontakt med skolan
    ska du skriva mejl, inte sms:a.

  203. Försök få ner allt på pränt
    så att det håller i rätten.

  204. Det låter hemskt, men man behöver
    bevisa att en kontakt har funnits.

  205. Det här är den här veckans skörd
    av anmälningar.

  206. Det här är denna månad.
    Det är ganska mycket.

  207. Om en skola gör
    ett stort antal anmälningar-

  208. -visar det att skolan är engagerad
    och gör något åt kränkningar.

  209. Få anmälningar betyder inte att
    skolan är bra utan att de blundar.

  210. Det kan man tro. Är man där eleverna
    är, ser man det som sker.

  211. Det krävs också
    att man ska nå ett avslut.

  212. Det innebär att vårdnadshavare och
    elev talar om att allt känns bra.

  213. Julia skrev sina löften
    i tidningen anonymt.

  214. Hon undertecknade artikeln
    "Flicka i årskurs åtta".

  215. Men efter några veckor berättade hon
    för klassen att det var hon.

  216. Hon läste upp artikeln
    för sina klasskompisar.

  217. Efter det
    bad Mia om ett möte med rektorn.

  218. Då säger rektorn:

  219. "Jaha. Det var intressant."

  220. Mötet gick vidare
    och han konstaterade:

  221. "Jag tror att den enda utvägen
    är att Julia slutar."

  222. -"På vår skola."
    -Vad tänkte du då?

  223. -Jag kan inte säga det i tv.
    -Jo då.

  224. Då tänkte jag: "Fuck you."
    Det var vad jag tänkte.

  225. Då kände jag att det var nog.
    "Då ska hon inte gå kvar här."

  226. Om man istället hade sagt:

  227. "Vi är så ledsna att detta
    har hänt en elev på vår skola."

  228. "Vi ber alla om hjälp."

  229. "Det ska aldrig hända igen.
    Vi är jättestolta över Julia."

  230. Då hade det kunnat bli bra.

  231. Istället skrev jag det brevet
    till alla föräldrar.

  232. Jag fick svar
    från ett par pojkars föräldrar.

  233. De sa att det var fruktansvärt
    att höra.

  234. Två av flickornas föräldrar
    hörde av sig-

  235. -och sa att deras flickor
    egentligen ville vara med Julia-

  236. -men de vågade inte, för de
    var mobbade innan Julia började.

  237. Om de stod upp för Julia
    skulle det börja om.

  238. De var rädda
    att de skulle dras med.

  239. "Jag lovar att förstå att skolan
    inte har råd att hjälpa mig mer."

  240. "Jag lovar att kämpa. Jag gillar
    skolan, men jag förlåter inte."

  241. "När Fridolin skriver
    att skolan är den plats"-

  242. -"där man möter livet och får veta
    hur världen fungerar vill jag dö."

  243. -Julia.
    -Gustav.

  244. Du fick mig att minnas
    hur oerhört-

  245. -ihåliga
    vuxnas ord kunde upplevas.

  246. Det var inte
    som de sa att det skulle vara.

  247. Så kände du inför min artikel.
    Din upplevelse var inte så.

  248. Nu när man är vuxen och
    tänker tillbaka på vad som hände-

  249. -och den mobbning som fanns
    på min skola...

  250. Om inte eleverna själva
    tog upp det-

  251. -tog man aldrig tag i problemet.

  252. Om ett annat barn
    i klassens hade blivit mobbat-

  253. -hade jag velat höra av rektorn
    att vi skulle ta tag i det ihop.

  254. Men om arbetsledaren
    inte tar det ansvaret-

  255. -är det svårt att komma till rätta
    med problemet. Många vet inget.

  256. Den faran diskuteras
    i svensk skolforskning.

  257. Man är mån om att visa
    hur bra en skola är-

  258. -och föräldrarna är måna om
    att ställa krav på skolan.

  259. Så skolan kan inte alltid
    erkänna sina problem-

  260. -och föräldrarna
    måste kunna ta emot-

  261. -information som inte är
    det man vill höra.

  262. Där har vi alla
    ett stort föräldraansvar.

  263. Allas barn måste vara våra barn.

  264. Vi måste kunna
    sätta oss in i situationen.

  265. "Det kan vara mitt barn."
    Dels som utsätts-

  266. -dels som är ett barn som pysslar med
    saker man inte alls vet om.

  267. Vi måste prata med våra barn om hur
    viktigt civilkurage är.

  268. Att både vuxna, unga vuxna
    och mindre barn vågar säga ifrån.

  269. En vän med barn i klassen skrev
    ett mejl till samtliga föräldrar.

  270. Hon fick ganska hätska svar.

  271. Man var inte intresserad.
    Kommunikation är en viktig nyckel.

  272. Här sa flera pappor
    att de inte var intresserade av-

  273. -att ta del av
    alla andra barns dag.

  274. De fokuserade på sitt eget barn.

  275. Jo, visst bär man sitt eget barn
    närmast hjärtat.

  276. Men om en unge blir mobbad
    behöver man hjälp från andra.

  277. Ytterst är det skolans ansvar.
    Det står i lagen.

  278. Men tänk på att när du får hem
    en glad unge efter lek på gården-

  279. -bäddar en annan förälder ner
    ett väldigt ledset barn.

  280. Jag tror att man orkar bry sig om
    andras barn också.

  281. Som du skulle ha velat att andra
    föräldrar brydde sig om ditt.

  282. "Trummorna hade börjat spela långt
    innan Madsen kommit till ett."

  283. "Han väntade
    på resten av orkestern."

  284. "De två trumpeterna, tvillingarna
    Trahne, petade sig i näsan."

  285. Då säger vi god natt.

  286. Textning: Rosanna Lithgow
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Mitt barn är mobbat

Avsnitt 2 av 5

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Trots att mobbning är förbjudet enligt lagen får många unga inte rätt hjälp. När skolan sviker kan det få konsekvenser för hela familjer. Möt Mia och hennes dotter Julia som har tagit det stora beslutet att flytta från sitt hus eftersom Julia blivit mobbad i en skola som inte har lyckats lösa problemet. Möt också Vicktoria vars son blev mobbad framför hennes ögon. Barn- och elevombuden Caroline Dyrefors Grufman och Stephan Andersson berättar om vad skollagen säger om mobbning och hur vuxna skulle reagera på de kränkningar många barn får stå ut med.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Skola och samhälle, Pedagogiska frågor > Sociala relationer, Samhällskunskap > Lag och rätt, Värdegrund > Mobbning
Ämnesord:
Gruppsykologi, Lagar, Mobbning, Pedagogik, Pedagogisk psykologi, Samhällsvetenskap, Skolans socialpsykologi, Sociala relationer, Socialpsykologi, Sociologi, Undervisning
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i Det handlar om oss

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDet handlar om oss

Vilken roll tar ditt barn vid mobbning?

Avsnitt 1 av 5

Vilken roll tar ditt barn i en mobbningssituation? Vi riktar strålkastaren mot dem som finns runt mobbaren och offret och belyser faktumet att alla är delaktiga i det som sker. Programledare Martina Haag åker till sin gamla högstadieskola och träffar sin före detta klasskompis Carola. De pratar om hierarkier i skolan och hur Carola hjälpte Martina i ett utsatt läge. Vi träffar också Elise som sökte upp sin sons mobbare. Robert Thornberg, professor i pedagogik, beskriver de olika rollerna barn tar i en mobbningssituation. Psykologiprofessor Christina Salmivalli förklarar varför man kan tycka synd om sin klasskompis samtidigt som man inte vågar umgås med densamma.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDet handlar om oss

Mitt barn är mobbat

Avsnitt 2 av 5

Trots att mobbning är förbjudet enligt lagen får många unga inte rätt hjälp. När skolan sviker kan det få konsekvenser för hela familjer. Möt Mia och hennes dotter Julia som har tagit det stora beslutet att flytta från sitt hus eftersom Julia blivit mobbad i en skola som inte har lyckats lösa problemet. Möt också Vicktoria vars son blev mobbad framför hennes ögon. Barn- och elevombuden Caroline Dyrefors Grufman och Stephan Andersson berättar om vad skollagen säger om mobbning och hur vuxna skulle reagera på de kränkningar många barn får stå ut med.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDet handlar om oss

Nätet - den nya fritidsgården

Avsnitt 3 av 5

Barn och ungdomar tillbringar mycket av sin tid på sociala medier och i spelvärlden. Där formar de till stor del sitt sätt att vara och relatera till andra. Här formas även värderingar och normer. Problemet är att i dessa världar är vuxna ofta frånvarande. Jesper Englin från Sverok pratar om det viktiga i att uppfostra sitt barn på nätet. Gör man inte det är det som att man uppfostrar sitt barn bara halva tiden. Beteendevetaren Olle Cox menar att skolan har ett ansvar för mobbning som sker utanför skoltid om det påverkar eleven i skolan.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDet handlar om oss

Behöver vi bry oss om barn som mobbar?

Avsnitt 4 av 5

Möt Romeo som var en mobbare när han gick i skolan. Han började mobba en klasskompis för att själv slippa bli utsatt. Sara nätmobbade och fick även med sig andra i mobbningen. Hon säger att hon hade behövt en vuxen som sa att det hon gjorde var fel. Gunilla fick reda på att hennes son var en mobbare under klassens luciafirande. Den som är förälder till ett barn som mobbar vill ofta inte tro på det själv, men pedagogikprofessorn Robert Thornberg berättar att man gör sitt barn en otjänst om man inte hanterar det.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDet handlar om oss

Det får aldrig hända igen

Avsnitt 5 av 5

Marianne berättar om sin mobbade son som simmade ut i havet och tog livet av sig. Programledaren Martina Haag träffar människor som jobbar för att detta aldrig ska hända igen. Hon besöker Talavidsskolan i Jönköping där man har lyckats halvera mobbningen sedan 2008. Professor Donna Cross från Perth berättar att det finns ett samband mellan skolors fysiska miljö och förekomsten av mobbning. Arkitektkontoret Perry and Rosenthal designar om skolor för att minska mobbning. Genom att förändra den fysiska miljön minskar mobbning och elevers relationer med varandra förbättras. Professor Christina Salmivalli beskriver mobbning som ett ogräs som ständigt måste rensas bort.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning

Mer allmänbildande & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2014

Elever i behov av särskilt stöd

Anna Wide är undervisningsråd på Skolinspektionen. Hon presenterar här resultat från Skolinspektionens granskning av hur skolorna använder sig av särskilda undervisningsgrupper och enskild undervisning för elever i behov av särskilt stöd. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 25 september 2014. Arrangör: Skolinspektionen.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBarnaministeriet dokumentär

Geek Girl Mini

Geek Girl Mini är en klubb för tjejer i mellanstadiet som gillar att programmera och hålla på med teknik. Tillsammans med sin lärare träffas de regelbundet och lär sig göra egna dataspel och programmera robotar. Länge har killarna haft företräde till allt som rör datorer och teknik. Det vill tjejerna i Geek Girl Mini ändra på.

Fråga oss