Titta

UR Samtiden - Tillståndet i miljön 2015

UR Samtiden - Tillståndet i miljön 2015

Om UR Samtiden - Tillståndet i miljön 2015

Nya konsumtionstrender, näringslivets roll i miljöarbetet och klimatförhandlingarna i Paris, är frågor som diskuteras på konferensen Tillståndet i miljön 2015 som hölls den 26 maj 2015 på Grand Hotel i Stockholm. Arrangör: IVL Svenska Miljöinstitutet.

Till första programmet

UR Samtiden - Tillståndet i miljön 2015 : Nytt klimatavtal i ParisDela
  1. Nu vill vi höra din bild av vad
    som ska hända detta spännande år.

  2. Absolut.

  3. Du är nog extremt upptagen med hur
    det ska gå i september och december.

  4. Vi vill egentligen ha
    lite "inside information".

  5. Tankar på hur vi här kan hjälpa till.

  6. -Välkommen.
    -Tack. Roligt att vara här.

  7. Jag småsprang hit i regnet. Det var
    ingen bra dag för Svantes solceller.

  8. Men det är bra att du sprider glädjen
    med att installera solceller.

  9. Och det första jag hörde
    när jag kom in-

  10. -var om den utskällda FN-processen.
    Ja, den är utskälld och besvärlig.

  11. Det är inte lätt när alla
    världens länder ska enas.

  12. Men jag tycker ändå
    att det finns ljusglimtar.

  13. Det ska jag tala om nu.
    Detta är ett viktigt år.

  14. Vi ska fatta beslut om ett nytt,
    globalt klimatavtal i Paris.

  15. Vi ska fatta beslut om
    nya hållbarhetsmål.

  16. En annan viktig FN-process
    heter utvecklingsfinansiering-

  17. -och den går i mål i Addis Abeba.

  18. En annan process handlar om
    katastrofriskreducering-

  19. -vilket är sammankopplat
    med klimatproblematiken.

  20. Och sen händer det mycket,
    som Markus och Svante sa-

  21. -och det är ett annat momentum nu. Vi
    hade momentum inför Köpenhamn 2009.

  22. Men det blev nästan så
    att vi skulle lösa allt i Köpehamn-

  23. -och vi blev fånge i förväntningarna
    och har en mer ödmjuk inställning nu.

  24. Det nya klimatavtalet är viktigt,
    men det i sig löser inte problemen-

  25. -utan hur det hänger ihop med
    världen. Det är en viktig skillnad.

  26. Vi nådde ändå en bra bit i Köpenhamn.

  27. Sen fick vi ett mandat i Döben 2011
    att förhandla fram det nya avtalet.

  28. Det ska gå i mål i Paris i december-

  29. -alltså om drygt sex månader,
    så det börjar bli ont om tid.

  30. Vad händer nu? Det är viktigt att
    säga: "Varför ska vi ha avtalet?"

  31. "Räcker det inte att stänga in
    utsläpparna, så får de lösa det?"

  32. Det ligger en poäng i det-

  33. -men det handlar om att bygga
    ett system där alla länder är med.

  34. Det handlar om att få ner utsläppen-

  35. -och om att vi ska
    ge de fattiga och sårbara stöd-

  36. -för att de
    ska kunna gå mot rätt utveckling.

  37. Man ska minska utsläpp och anpassa
    sig till ett förändrat klimat.

  38. Om att klimatsäkra samhällen och
    bygga resiliens - motståndskraft-

  39. -mot klimatförändringarnas effekter.
    Allt hänger ihop.

  40. I Warszawa 2013
    var det tuffa förhandlingar-

  41. -om vad åtagandena skulle kallas
    som länderna lägger fram.

  42. Vi älskar nya förkortningar,
    och vi kom på "INDC".

  43. "Intended nationally determined
    contributions."

  44. Länderna ska själva bestämma
    vad de vill göra.

  45. Det är en viktig skillnad.

  46. Vi har strävat efter top-down-system:
    "Du ska göra detta." Det funkar inte.

  47. Länder måste lägger de klimatåtgärder
    på bordet-

  48. -som de kan genomföra.

  49. Många länder
    har redan presenterat sina planer.

  50. Hela EU och ytterligare nio länder,
    så vi är en bra bit på väg-

  51. -och väntar på att Kina ska
    presentera sina planer i juni.

  52. Alla länder jobbar med sina INDC,
    till och med de minst utvecklade.

  53. Men det är viktigt
    att alla gör sina åtaganden-

  54. -men att de som har svårigheter
    och är sårbara, fattiga-

  55. -också får stöd för detta.
    Klimatfinansiering är viktigt-

  56. -men även stöd för teknikutveckling
    och kunskapsbyggande.

  57. En annan viktig del i avtalet är hur
    vi mäter och följer upp utsläppen-

  58. -och även
    finansiering av andra komponenter.

  59. Vi pratar om "MRV":
    "measure, report and verify".

  60. Det handlar om hur vi ska följa upp
    de åtgärder som länder presenterar.

  61. Det kanske är viktigare
    att följa upp det man presenterar-

  62. -än diskutera
    om det ska vara rättsligt bindande.

  63. Det är inte den rättsliga formen
    i sig som är viktig.

  64. Den är ett medel för att komma i mål.

  65. Jag läste om Irans kärnvapenprogram
    som man har kommit överens om.

  66. Inspektioner är viktiga. Att man kan
    följa upp det som länder åtar sig.

  67. Det är det som visar
    om man faktiskt går i mål.

  68. Det är ett annat läge.

  69. I höstas kom en gemensam deklaration
    mellan USA och Kina.

  70. Inget nytt för oss som jobbar med
    det, men en viktig signal.

  71. Kina och Indien gjorde en liknande
    deklaration nyligen.

  72. EU och Kina jobbar med nåt liknande
    i samband med toppmötet.

  73. Alla dessa signaler är viktiga. Det
    finns en politisk vilja i världen-

  74. -som bygger på att vi ser
    att det är bråttom.

  75. Vetenskapen är tydligare.
    Vi ser att det är möjligt.

  76. Det händer mycket på energiområdet.

  77. Kostnaderna för förnybar energi
    har gått ner dramatiskt.

  78. Saudiarabien, som har varit
    en av de riktig svåra parterna-

  79. -har ändrat sin position.

  80. Saudiarabiens oljeminister
    uttalade sig härom dagen.

  81. Man inser att man kanske inte
    i dag eller i morgon, men 2040-

  82. -inte kommer kunna
    vara fossilberoende.

  83. Man satsar redan på
    att solenergi blir viktigare.

  84. Alla signaler tillsammans är viktiga.

  85. Förhandlingarna är oerhört svåra.
    Nästan 200 länder ska komma överens.

  86. Vi har traditionellt pratat mycket
    om bördefördelning, t.ex. i EU.

  87. Vi ska fördela kostnader.

  88. Men berättelsen om möjligheterna
    är viktigt.

  89. Sverige var med och lanserade
    en global kommission-

  90. -som tog fram studien
    New Climate Economy.

  91. Man ser på kostnader
    och nyttor av klimatåtgärder.

  92. Om man ser det
    som en nödvändig utveckling-

  93. -men också en utveckling
    som kan gynna oss ekonomiskt-

  94. -så får man en annan möjlighet
    att agera.

  95. Det pågår mycket. Borgmästarna.
    Näringslivet. Investeringsdrömmar.

  96. Klimatfinansiering: att regeringarna
    lägger finansiering på bordet.

  97. Som nu när vi sätter upp
    en grön klimatfond.

  98. Mycket handlar om
    vad regeringarna ska bidra med-

  99. -men det är oerhört viktigt
    hur vi ändrar investeringsdrömmar.

  100. Bruna, svarta, grå investeringar till
    gröna. Det sker mycket i Sverige.

  101. Pensionsfonder. Våra banker är med
    och tar fram nya system för detta.

  102. Jag är optimistisk.
    Det blir svårt i Paris.

  103. Vi ska samlas i Bonn
    och förhandla i två veckor-

  104. -och sen har vi ytterligare
    en session i höst.

  105. Det pågår informella dialoger-

  106. -på alla nivåer
    och om alla möjliga frågor i avtalet.

  107. Jag tror att vi når i hamn-

  108. -men det globala avtalet i sig löser
    inte problemen. Det är en plattform.

  109. Det är viktigt att vi bygger
    ett robust system med bra regler-

  110. -men som också är dynamiskt
    och flexibelt.

  111. Vi tror inte att de INDC som man
    förbereder är tillräckliga-

  112. -för att begränsa temperaturökningen
    till under 2 grader eller 1,5 grad.

  113. Vi ska över tid skala upp ambitionen
    och jobba tillsammans.

  114. Att bekämpa klimatförändringarna
    är en möjlighet, inte bara en börda.

  115. Textning: Veronika Haraldson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Nytt klimatavtal i Paris

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Anna Lindstedt är klimatambassadör på miljö- och energidepartementet och föreläser om klimatavtalet och förhandlingarna. Vilken betydelse kommer det att få för världens länder? Och hur ska utsläppsminskningar och finansiering redovisas? Inspelat den 26 maj 2015 på Grand Hotel i Stockholm. Arrangör: IVL Svenska Miljöinstitutet.

Ämnen:
Miljö > Klimatförändringar, Samhällskunskap > Politik och statskunskap
Ämnesord:
Klimatpolitik, Miljöfrågor, Miljöpolitik, Naturvetenskap
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Tillståndet i miljön 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tillståndet i miljön 2015

Trender på den globala energiscenen

Markus Wråke är chef för energigruppen IVL Svenska Miljöinstitutet och berättar om den positiva utvecklingen gällande politiska beslut kring energi och miljö. Han berättar bland annat om att Kina har gått om EU i spenderade pengar på miljöforskning. Inspelat den 26 maj 2015 på Grand Hotel i Stockholm. Arrangör: IVL Svenska Miljöinstitutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tillståndet i miljön 2015

Klimatpolitiken - bara en del av det nya välfärdsprojektet

Generalsekreterare för Naturskyddsföreningen Svante Axelsson föreläser om deras samarbete med näringslivet och vilken effekt det får på miljöfrågan. Vad åstadkommer näringslivet tillsammans med miljörörelsen? Inspelat den 26 maj 2015 på Grand Hotel i Stockholm. Arrangör: IVL Svenska Miljöinstitutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tillståndet i miljön 2015

Samtal om trender och global urbanisering

Är energi ett sätt att samla ett land och en befolkning? Är miljösatsningar ett sätt att kunna få igång ekonomin på? Panelsamtal om frågor som dessa med Svante Axelsson, generalsekreterare, Naturskyddsföreningen; Markus Wråke, chef för energigruppen IVL Svenska Miljöinstitutet. Moderator: Eva Krutmeijer. Inspelat den 26 maj 2015 på Grand Hotel i Stockholm. Arrangör: IVL Svenska Miljöinstitutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tillståndet i miljön 2015

Nytt klimatavtal i Paris

Anna Lindstedt är klimatambassadör på miljö- och energidepartementet och föreläser om klimatavtalet och förhandlingarna. Vilken betydelse kommer det att få för världens länder? Och hur ska utsläppsminskningar och finansiering redovisas? Inspelat den 26 maj 2015 på Grand Hotel i Stockholm. Arrangör: IVL Svenska Miljöinstitutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tillståndet i miljön 2015

Den nya klimatekonomin och utsläppshandeln

Panelsamtal om vad som krävs för att klimatförhandlingarna ska bli en framgång. Medverkande: Anna Lindstedt, klimatambassadör vid miljö- och energidepartementet; Maria Sunér Fleming, ansvarig för energi och klimat vid Svenskt Näringsliv; Birgitta Resvik, chef för samhällskontakter vid Fortum; Gunnar Caperius, Centerpartiet. Moderator: Eva Krutmeijer. Inspelat den 26 maj 2015 på Grand Hotel i Stockholm. Arrangör: IVL Svenska Miljöinstitutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tillståndet i miljön 2015

Värdera naturen

Professor Gretchen Daily vid Stanford University föreläser om sin forskning och tendenser inom politiskt beslutsfattande världen över. Hon har förändrat debatten om resursfördelning och har haft inflytande i förändringsarbetet mot en mer bevarande och skyddande miljöpolitik i hela världen. Inspelat den 26 maj 2015 på Grand Hotel i Stockholm. Arrangör: IVL Svenska Miljöinstitutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tillståndet i miljön 2015

De nya konsumtionstrenderna ställer krav på beslutsfattare

Finansmarknads- och konsumentminister Per Bolund berättar om hur han ser på trender som finns inom beslutsfattande relaterat till miljön. Det kan röra sig om beslut där politiker behöver föra in miljöaspekten i näringslivspolitiken. Han berättar om nya aktörer som kommer fram och ger exempel på företagande med miljö som utgångspunkt. Inspelat den 26 maj 2015 på Grand Hotel i Stockholm. Arrangör: IVL Svenska Miljöinstitutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tillståndet i miljön 2015

Den kollaborativa konsumtionens framväxt i Sverige och Europa

Karin Bradley forskar vid Institutionen för samhällsplanering och miljö vid KTH. Hon berättar om sin forskning kring delningsekonomi. Vilka trender finns i Europa kring det sättet att tänka kring användande av tjänster och produkter? Inspelat den 26 maj 2015 på Grand Hotel i Stockholm. Arrangör: IVL Svenska Miljöinstitutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tillståndet i miljön 2015

Kollaborativ konsumtion

Eva Ahlner från Naturvårdsverket föreläser om kollaborativ konsumtion, även kallat delningsekonomi. Hur ser myndigheten på det? Inspelat den 26 maj 2015 på Grand Hotel i Stockholm. Arrangör: IVL Svenska Miljöinstitutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tillståndet i miljön 2015

Små världsmedborgare som byter, lånar och skapar leksaker

Soledad Pinero Misa är vd och grundare av Retoy och berättar om hur de tänkt med verksamheten. Retoy handlar om att laga, byta och dela leksaker med varandra. Inspelat den 26 maj 2015 på Grand Hotel i Stockholm. Arrangör: IVL Svenska Miljöinstitutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tillståndet i miljön 2015

Från passiv konsument till aktiv deltagare

Angelica Wågström föreläser om bloggen delaeko.se som handlar om kollaborativ ekonomi. Hon berättar om vad de gör, hur de gör det och om tanken med det. Inspelat den 26 maj 2015 på Grand Hotel i Stockholm. Arrangör: IVL Svenska Miljöinstitutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tillståndet i miljön 2015

Kommunernas roll i den kollaborativa ekonomin

Tove Lund är planeringsledare vid Göteborgs stad och föreläser om deras roll i kollaborativ ekonomi. Vad gör de för att underlätta för en hållbar livsstil bland kommunens invånare? Inspelat den 26 maj 2015 på Grand Hotel i Stockholm. Arrangör: IVL Svenska Miljöinstitutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tillståndet i miljön 2015

Samtal om kollaborativ konsumtion

Panelsamtal om framtida miljöutveckling och vilken roll offentliga myndigheter, entreprenörer och civilsamhället spelar i frågan. Medverkande: Tove Lund, planeringsledare Göteborgs stad; Angelica Wågström, delaeko.se; Soledad Pinero Misa, vd för Retoy; Eva Ahlner, Naturvårdsverket; Karin Bradley, forskare, institutionen för samhällsplanering och miljö, KTH; Per Bolund, finansmarknads- och konsumentminister. Moderator: Eva Krutmeijer. Inspelat den 26 maj 2015 på Grand Hotel i Stockholm. Arrangör: IVL Svenska Miljöinstitutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & miljö

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Odla i stan

Odla mat och gemenskap

Christina Schaffer är aktiv stadsodlare och berättar om olika sätt att odla i staden och hur det bidrar till gemenskapen. Från ”Odlingar i urbana miljöer”. Inspelat på Stockholmsmässan 21 mars 2014. Arrangör: Fritidsodlingens riksorganisation.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaBildningsbyrån - Kina

Sopor - en miljöbov och resurs

Bara i Peking kastas varje dag 11 000 ton matrester. Men allt hamnar inte på soptipparna - en del av avfallet omvandlas till gödningsmedel och biogas. Det svenska företaget Purac bygger biogasanläggningar i flera kinesiska storstäder.

Fråga oss