Titta

UR Samtiden - EAT 2015

UR Samtiden - EAT 2015

Om UR Samtiden - EAT 2015

Forskare, politiker och affärsmän samlas under forumet Eat 2015 där mat, hälsa och klimatfrågor står i fokus. Inspelat på Clarion Sign, Stockholm, 1-2 juni 2015. Arrangör: Eat.

Till första programmet

UR Samtiden - EAT 2015: Dyrare utan ekoDela
  1. Ers excellenser.
    Mina damer och herrar.

  2. Jag har fått den omöjliga uppgiften-

  3. -att koppla samman 2000-talets största
    problem, nämligen livsmedelstrygghet-

  4. -och klimatförändringar, på 8 minuter.
    Så nu kör vi.

  5. Jag ska börja med det här.

  6. Johan Rockström har redan tagit er
    med på en resa genom tid och rum.

  7. Men det här diagrammet är intressant.
    Den lodräta axeln visar-

  8. -den globala medeltemperaturen.
    Den ligger på runt 20 grader minus.

  9. Den vågräta axeln visar antal år sen.

  10. 100 betyder för 100 000 år sen.

  11. Jag ska visa er hur den globala
    medeltemperaturen har utvecklats.

  12. Det var oerhört stora variationer
    på den tiden, men så hände nånting.

  13. För 74 000 år sen
    inträffade ett vulkanutbrott...

  14. Statsministern nämnde Sumatra. Det
    var vulkanen Toba som hade ett utbrott.

  15. Man kan säga att det var den största
    olyckan i mänsklighetens historia.

  16. Utifrån genetiska analyser
    kan vi sluta oss till-

  17. -att några hundra människor,
    Homo sapiens, överlevde.

  18. Bara några hundra, alltså.

  19. Vi förflyttar oss framåt i tiden och ser
    att det var fortsatt stora variationer.

  20. En meteorolog skulle förstå
    vad det berodde på.

  21. Men så inträffade ett riktigt mirakel.

  22. Ni ser att klimatet stabiliseras,
    helt och hållet.

  23. Den epoken kallas holocen.
    Det är mänsklighetens egentliga era.

  24. Det här möjliggjorde vår första stora
    revolution, nämligen den neolitiska.

  25. Jordbruket uppfanns, vilket inte skulle
    ha kunnat ske då klimatet var instabilt.

  26. Det krävde ett stabilt klimat.

  27. Det här är alltså vad som hände.

  28. Några hundra Homo sapiens överlevde,
    och nu är vi 7 miljarder-

  29. -och närmar oss 9-10 miljarder.

  30. Allt det här handlar om "Guds
    grundämne", om man så vill, alltså kol.

  31. Om jordbruk ska vara möjligt
    måste man ju ha fotosyntes-

  32. -och fotosyntesen kräver
    att det finns kol i atmosfären.

  33. Men det finns även
    stora mängder kol i marken-

  34. -tack vare processer som pågått i flera
    hundra miljoner år. Olja, kol, gas.

  35. Den andra stora förändringen
    i mänsklighetens historia uppstod-

  36. -då man började utvinna kol
    ur marken. Återigen kol, alltså.

  37. Det var den industriella revolutionen,
    som började i Lancashire runt 1750.

  38. Det har verkligen förstärkt människans
    position som den dominerande arten.

  39. Den industriella revolutionen pågår än.

  40. Till vänster ser ni fabriksanläggningar
    i Manchester på 1800-talet.

  41. Till höger ser ni
    en kollapsad byggnad i Bangladesh.

  42. Över 1 000 människor omkom där.

  43. Den industriella revolutionens baksida
    gör sig gällande världen över i dag.

  44. Vad finns det då för sidoeffekter?
    Jo, sidoeffekten är...

  45. Här är den globala medeltemperaturen.
    Vi ser bara små temperaturvariationer-

  46. -eftersom det här är holocen. Men
    i slutet märks en kraftigare stigning.

  47. Det är den mänskliga faktorn.
    Det finns de som förnekar den-

  48. -men det här är
    ingen naturlig variation.

  49. Om vi tittar på de senaste 120 åren...

  50. Det här är den något snirkliga kurvan-

  51. -för den globala medeltemperaturen
    sen 1880.

  52. Vissa år är kallare, andra är varmare-

  53. -men på det hela taget
    pekar kurvan bara uppåt.

  54. Vi får kallare år när ett vulkanutbrott
    inträffar, som med Pinatubo eller Toba.

  55. Vi får varmare år när vi har en El Niño.

  56. Vi har faktiskt en stor El Niño
    i Stilla havet just nu-

  57. -så 2015 kommer att bli
    det varmaste året hittills.

  58. Lagom till toppmötet i Paris

  59. Och ibland har vi La Niña-år,
    då temperaturen i Stilla havet sjunker.

  60. Då kan kurvan gå neråt lite, men den
    övergripande utvecklingen är tydlig.

  61. Vad säger då IPCC, FN:s klimatpanel?

  62. Till vänster ser ni prognoserna.

  63. Om 2015 blir ett framgångsrikt år,
    som statsministern sa-

  64. -kan vi komma att följa det blå spåret,
    alltså få klimatet att stabiliseras.

  65. Men om vi fortsätter som nu,
    "business as usual"-

  66. -får vi en global uppvärmning
    på 4-5 grader före århundradets slut.

  67. Men det slutar inte där. Fyra grader
    till år 2100 innebär åtta grader 2300.

  68. Man kan inte stoppa klimatmaskineriet
    när man väl har satt i gång det.

  69. Det är få som inser det.

  70. Till höger har vi ett känt diagram-

  71. -som visar hur man träder in
    i farozonen i flera olika avseenden.

  72. Till vänster har vi hotade ekosystem,
    såsom korallrev.

  73. Och så har vi aggregerade effekter,
    som handlar om livmedelstrygghet.

  74. Här ser ni tvågradersgränsen.
    Jag presenterade konceptet-

  75. -för Angela Merkel 1995,
    och nu har det blivit ett globalt mål.

  76. Även om vi klarar tvågradersmålet
    är vi långt utanför säkerhetszonen.

  77. Korallrev kommer att dö ändå-

  78. -men vi undgår klimatförändringarnas
    allvarligaste konsekvenser.

  79. Vad gäller livsmedelsmarknaderna har
    mina kolleger nyligen gjort en studie.

  80. Den visar hur det kommer att se ut
    2050 om vi fortsätter som vanligt.

  81. Livsmedelspriserna
    kommer att stiga med 10-35 %.

  82. Enligt Potsdammodellen
    blir det så mycket som 50 % eller mer.

  83. Det här kan låta
    som torra beräkningar bara-

  84. -men höjer man priset på bröd eller
    vete med 50 % i utvecklingsländerna-

  85. -kan en massa olika saker hända.

  86. Då har man nog ändå räknat lågt.

  87. Jag växte upp
    på en liten bondgård i södra Tyskland-

  88. -och nåt som vi verkligen var rädda för
    var extrema händelser.

  89. Små temperaturskillnader går bra,
    men inte översvämningar och stormar.

  90. Och vi kommer att få se en tid av
    extrema händelser om vi inte gör nåt.

  91. Det har att göra med
    en av de faktorer som styr vårt väder-

  92. -oavsett om vi är i Stockholm, där det
    regnar nu, men var soligt i går kväll...

  93. Det har att göra med jetströmmen.

  94. Det är ett stråk av kraftiga vindar som
    drar runt jorden på 10-12 km höjd.

  95. Det här separerar kall arktisk luft
    från medelvarm luft-

  96. -på mellanbreddgraderna.

  97. Det senaste året har vi observerat-

  98. -att det här stråket, som vanligtvis rör
    sig i en rak linje, nu har börjat bölja.

  99. Den rör sig söderut och norrut.
    Det kallas för en Rossbyvåg.

  100. Under normala förhållanden upphör
    Rossbyvågorna efter 2-3 dagar-

  101. -men nu blir de kvar i 4-6 veckor.
    I Indien råder det värmebölja just nu.

  102. Men samma sak hände... Till vänster
    ser ni vad som hände 2010.

  103. Två katastrofer inträffade samtidigt.

  104. Översvämningar i Pakistan gjorde att
    10 miljoner människor miste sina hem.

  105. Längre västerut drabbades Ryssland
    av en värmebölja utan motstycke.

  106. Det är två sidor av samma mynt.

  107. Det vi kom fram till i Potsdam var-

  108. -att under ett normalt år har vi de här
    syd-nord-gående Rossbyvågorna...

  109. På höger sida
    ser ni vad som hände 2013.

  110. Vi ser en så kallad resonanssituation,
    där Rossbyvågorna fastnar.

  111. Det här blir allt vanligare, och det
    beror på uppvärmningen av Arktis.

  112. Arktis värms upp
    mycket snabbare än resten av jorden.

  113. Det beror på
    att den arktiska havsisen smälter.

  114. Det innebär att det här kommer
    att bli allt vanligare framöver.

  115. Det här är en del av ett koncept som
    jag förde in i debatten för 15 år sen.

  116. Det handlar om kritiska brytpunkter,
    och jag ska återkomma till det.

  117. Dessa berör bl.a.
    den indiska sommarmonsunen-

  118. -El Niño-fenomenet och inlandsisarna.

  119. El Niño har väldigt stor betydelse.

  120. El Niño kan göra så att den indiska
    sommarmonsunen uteblir i 1-3 år.

  121. Det hände i slutet av 1800-talet.

  122. Man har uppskattat att 35 miljoner
    människor dog, inte bara i Indien-

  123. -utan även i Kina,
    Brasilien, Västafrika o.s.v.

  124. Mike Davis har skrivit en bok
    som heter Svält och kolonialism.

  125. Den rekommenderar jag alla att läsa.

  126. Det här är alltså vad som sker i Indien
    just nu. Allt är inte i sin ordning.

  127. Här smälter vägmarkeringarna bort.

  128. Jag ska nu visa er det som antagligen
    har vår planets öde i sina händer-

  129. -nämligen Grönlands inlandsis,
    som vi uppskattar kommer att smälta-

  130. -alltså störta samman för gott-

  131. -vid temperaturer som är 1-4 grader
    varmare än det förindustriella klimatet.

  132. Vi är redan uppe i 0,8-0,9.

  133. 1-4 grader låter som en stor marginal.
    Vår bästa uppskattning är 1,9 grader.

  134. 2 grader är det globala målet-

  135. -men 1,9 kan räcka
    för att Grönlands inlandsis ska smälta.

  136. Så här kommer smältningen att te sig
    inom några hundra eller tusen år.

  137. Men när förloppet väl har satt i gång
    går det inte att stoppa-

  138. -så vi har inte hundra eller tusen år på
    oss att ingripa. Vi måste göra det nu.

  139. Det här vill jag
    att ni tar med er härifrån.

  140. Under varje föredrag krävs det
    - om ni nu inte redan har slumrat till-

  141. -att talaren vid nåt tillfälle
    får publiken att vakna.

  142. Det tillfället är nu,
    så var snälla och vakna.

  143. Det här är nämligen min nuvarande...

  144. ...sammanfattning av de kritiska
    brytpunkter som finns i jordsystemet.

  145. Jag hade förmånen
    att tala med kronprinsessan Victoria-

  146. -i Tällberg 2008, och sen dess
    har forskningen gjort stora framsteg.

  147. Jag skulle inte ha kunnat
    visa en sån här bild då.

  148. Den blå linjen är den globala medel-
    temperaturen de senaste 20 000 åren.

  149. Den går att rekonstruera.

  150. Till höger ser ni den globala medel-
    temperaturen de kommande 500 åren-

  151. -utifrån de olika scenarierna.
    Det bästa scenariot är det gröna:

  152. Att medeltemperaturen stiger
    med mindre än två grader.

  153. Det är ambitionen internationellt sett.

  154. "Business as usual", att fortsätta
    som nu, är det röda. Det är 8,5.

  155. Det skulle göra så att vi slutligen
    hamnar i den här 8-gradersvärlden.

  156. Men på vägen dit kommer vi
    att passera många brytpunkter.

  157. Alla favoriter finns med bland dem:
    Golfströmmen, El Niño-

  158. -och den antarktiska inlandsisen, som
    smälter om det blir 8 grader varmare.

  159. Det skulle innebära
    att havsnivån stiger med 70 meter.

  160. Det här är nåt att tänka på
    för våra beslutsfattare.

  161. Även om vi klarar tvågradersmålet
    kommer vi att märka av konsekvenser-

  162. -men om vi överskrider den gränsen
    hamnar vi på extremt farlig mark-

  163. -där brytpunkterna hopar sig.

  164. Det är som om man åker bil och har
    en radda stoppskyltar framför sig-

  165. -och så kör man bara över skyltarna.

  166. Och de kommer allt tätare, så det blir
    liksom pang...pang...pang, pang, pang!

  167. Så kommer mänsklighetens resa
    att se ut om vi inte ändrar riktning.

  168. Gunhilds inledning var väldigt rörande.

  169. Min första fru var faktiskt
    med om nånting liknande-

  170. -så jag blev väldigt berörd
    av det du sa.

  171. Låt mig nu dra en parallell
    till människokroppen.

  172. Folk säger ofta:
    "Två grader varmare..."

  173. "Utanför det här rummet
    är det antagligen fem grader kallare."

  174. "Det är väl ingen stor grej."

  175. Er kroppstemperatur regleras
    genom en mängd olika processer-

  176. -så att den hålls strax under 37 grader.

  177. Om den stiger med 2 grader
    mår man inget bra.

  178. Stiger den med 5 grader dör man.

  179. Vill vi att jorden ska dö?

  180. Tack så mycket.

  181. Översättning: Elin Lindén
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Dyrare utan eko

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

En lantbrukares mardröm är torka, extrem nederbörd eller stormar. Dessa variationer i klimatet blir dock allt vanligare i takt med den globala uppvärmningen av planeten. Det säger professor Hans Joachim Schellnhuber, en av Europas ledande klimatforskare. I det här talet pekar han även på det faktum att våra livsmedelspriser kommer att stiga dramatiskt om vi inte lyckas vända planetens stigande temperaturer. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Ämnen:
Biologi > Djur och natur > Naturbruk > Jordbruk, Miljö > Hållbar utveckling
Ämnesord:
Ekologiska livsmedel, Hållbart jordbruk, Lantbruk
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - EAT 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

Att råda bot på fattigdom

Det är inte okomplicerat för en oljeproducerande nation att vara ett föredöme när det gäller hållbarhet och det globala klimatet, konstaterar Norges statsminister Erna Solberg. Här berättar hon om Norges visioner när det gäller matkonsumtion, världssvält och naturens tillstånd. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

Dyrare utan eko

En lantbrukares mardröm är torka, extrem nederbörd eller stormar. Dessa variationer i klimatet blir dock allt vanligare i takt med den globala uppvärmningen av planeten. Det säger professor Hans Joachim Schellnhuber, en av Europas ledande klimatforskare. I det här talet pekar han även på det faktum att våra livsmedelspriser kommer att stiga dramatiskt om vi inte lyckas vända planetens stigande temperaturer. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

En klimatsmart modell för Kenya

Förändring är livsnödvändigt för lantbrukarna, säger Helen Gichohi från Equity Ground Foundation i Kenya. Här berättar hon om en modell som ska förstärka böndernas positioner i Kenya och omgivande länder för att de ska kunna överleva i dagens svåra globala handelsvärld. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

Global ekonomi och ekologi

Den privata sektorn står för 9 av 10 jobb i den globala handeln. Vi bör inte enbart se till våra aktieägares bästa utan även samhällets bästa, menar Paul Bulcke som är vd för livsmedelsjätten Nestlé. Här berättar han hur ett multinationellt företag kan hjälpa till att hitta hållbarhetslösningar. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

Finns det en hållbar väg?

Panelsamtal med företagsledare och forskare om hållbar utveckling och kommers. Medverkande: Elisabeth Grieg, Griegkoncernen, Paul Bulcke, Nestlé, Helen Gichohi, Equity Group Foundation och Hans Joachim Schellnhuber, Potsdam-Institut für Klimafolgenforschung. Moderator: Anthony Costello. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

Att hålla havet rent

Vi måste göra de klimatsmarta vardagsvalen enklare för alla människor, säger norska prinsessan Mette-Marit. Här berättar hon om sitt intresse för havet och framhåller att vi måste hitta bättre material än plast att använda i världens produktionsled. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

Se till att stoppa hungern

Fattigdom är inte längre något som enbart berör utvecklingsländer, utan även klassiskt rika nationer. Det säger Feike Sijbesma, vd för Hollandsbaserade hälsoföretaget DSM, i denna föreläsning. Han uppmanar fler företagare att ta ansvar och skapa en rättvis värld och menar att kommersiella bolag har ett mycket större ansvar än att tillgodose vinstkravet från sina aktieägare. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

Matens politik i magasinsformat

Att rapportera om mat och matpolitik blir allt viktigare för National Geographic, säger vd Gary Knell. Med över en miljard följare på Facebook är National Geographic en maktfaktor när det gäller berättelser från den globala livsmedelsindustrin. Gary Knell berättar här om tidningens olika satsningar på att göra livsmedelshandeln tydlig och enkel att förstå. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

Bättre liv genom rörelse

Barn rör sig mindre idag än deras egna far- och morföräldrar, säger Kjetil Siem från det norska fotbollsförbundet i sin föreläsning. Han vill förändra vanorna i Norge genom aktivitetsfrämjande initiativ. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

En optimal livsstil

Om människor ändrade sina kostvanor skulle vi öka medellivslängden med 3-4 år, säger Christopher Murray, näringsprofessor vid University of Washington. Här berättar han om sin forskning, som rör globala projekt om kost och näring. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

Bättre politik för miljön

Fram till 2030 måste vi förändra de globala livsmedelssystemen, säger Arbeiderpartiets Jonas Gahr Støre i detta tal. Han menar också att mer satsningar borde göras på fiskodlingar, med förutsättning att det görs på ett naturvänligt sätt. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

Tekniksmart lantbruk

Konsumenterna blir allt mer kräsna, samtidigt som teknikutvecklingen kommer att förändra vår relation till mat. Den spaningen gör professor Louise O Fresco från Nederländerna. Här talar hon om hur livsmedelsproduktion och konsumentbeteenden kommer att se ut i en nära framtid. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

Halverad miljöpåverkan som mål

Vi har potential att förändra utvecklingen och skapa en grönare framtid, menar Michael Treschow, styrelseledamot på livsmedelsjätten Unilever. Här pratar han om bolagets ambitioner att minska sin negativa miljöpåverkan. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

Skräp borde inte finnas

Vi lever i en värld av naturliga resurser och i en bättre värld borde inte skräp existera. Det säger Ellen McArthur, seglare och grundare till The Ellen MacArthur Foundation, vars mål är att driva på övergången till en cirkulär ekonom. Här förklarar hon hur vi alla skulle vinna på en global cirkulär ekonomi. Inspelat den 2 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

Även grönsaker är miljöovänliga

Det finns inget miljövänligt sätt att tillverka livsmedel. All matproduktion behöver kemiska substanser, konstaterar professor Louise O Fresco. Övriga medverkande i detta panelsamtal om hållbar utveckling och livsmedelsproduktion är Ted Bianco, Christopher Murray, Michael Treschow och Jonas Gahr Støre. Moderator: Johan Kuylenstierna. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Att döda ett djur

Pontus Hammarlund har jagat hela sitt liv och tog jägarexamen som 14-åring. I "Att döda ett djur" tar han läsaren med på jakt efter Sveriges olika viltslag från norr till söder. Intervjuare: Birger Schlaug.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBarnaministeriet dokumentär

Cykelmannen och langningen

Polisen i Stockholm utreder 2013 en langare som säljer sprit och cigaretter till tonåringar och elever på mellanstadiet. Han kallas för cykelmannen eftersom han cyklar när han levererar sina varor. Ryktet säger att han säljer alkohol för att kunna komma i kontakt med barn. En flicka hamnar på akuten alkoholförgiftad. Vilka är de bakomliggande motiven för att sälja alkohol till barn och vad får det för konsekvenser?

Fråga oss