Titta

UR Samtiden - EAT 2015

UR Samtiden - EAT 2015

Om UR Samtiden - EAT 2015

Forskare, politiker och affärsmän samlas under forumet Eat 2015 där mat, hälsa och klimatfrågor står i fokus. Inspelat på Clarion Sign, Stockholm, 1-2 juni 2015. Arrangör: Eat.

Till första programmet

UR Samtiden - EAT 2015 : Är en bättre värld möjlig?Dela
  1. Vi är alla väldigt engagerade
    i det vi hörde i går.

  2. Känslan är att världsekonomin
    befinner sig på kollisionskurs.

  3. Den kör, med John Schellnhubers ord,
    rakt mot en brant.

  4. Det finns dock möjligheter
    i en ekonomi på 70 triljoner dollar-

  5. -som tros nå 200 triljoner år 2030
    och 500 triljoner vid seklets slut.

  6. Det här är, som Jeff sa,
    det enda sättet vi känner till-

  7. -som kan minska fattigdomen
    och höja levnadsstandarden globalt.

  8. Jag måste fråga: Ser ni en motsättning
    mellan tillväxt och hållbarhet?

  9. Tror ni att en cirkulär
    och resurseffektiv ekonomi-

  10. -kan föra oss till drömscenariot
    med en hållbar tillväxt?

  11. -Är det utopiskt eller möjligt?
    -Vår första fråga till McKinsey...

  12. ...när vi presenterade
    idén om en cirkulär ekonomi var:

  13. "Kan en cirkulär ekonomi frikoppla
    tillväxt från resursbegränsningar?"

  14. De andra var "Är det lönsamt?"
    och "Är det bra för sysselsättningen?"

  15. Helt i linje med din fråga,
    och svaret på alla tre var "ja".

  16. I en värld med begränsade resurser-

  17. -och en tillväxt på 30 triljoner
    på tillväxtmarknaderna-

  18. -har vi en möjlighet att använda dem
    på ett återställande sätt.

  19. En frikopplad ekonomi
    kan ge bättre produkter-

  20. -som bibehåller värdet så att
    växande ekonomier slipper bli linjära.

  21. De kan hoppa över vårt linjära system
    och gå direkt till en cirkulär ekonomi.

  22. Lee, du har arbetat med
    stora företagsledare under lång tid.

  23. Du ledde World Economics Forum
    globala riskrapport.

  24. Ser du också
    en möjlighet att frikoppla ekonomin?

  25. Vad är din syn
    på tillväxt och hållbarhet?

  26. Tillväxt är lite av en paradox.
    Jag jobbade med utveckling förut.

  27. I absoluta tal är det fantastiskt
    hur många som lyfts ur fattigdom.

  28. Men i vår del av världen,
    vilket jag lyfter fram i riskrapporten-

  29. -har vi en ekonomisk ojämlikhet.
    Det är inget nytt.

  30. Att folk skriver om det är nytt,
    men statistiken har funnits länge.

  31. Det är oroande.
    Det finns en positiv sida-

  32. -med folk som lyfts ur fattigdom,
    men sen pratar man om tillväxt.

  33. Även utan klimataspekten
    så är känslan att något har förändrats.

  34. Vi är på drift,
    och medelklassen holkas ur.

  35. Nu måste vi alltså påminna folk
    om att det faktiskt är så.

  36. Vi måste sluta med externaliteterna.
    Vi måste tänka efter.

  37. Är det skrämmande?
    Nöden är uppfinningarnas moder.

  38. Vi måste lyfta fram innovationer.
    Därför ville jag avsluta positivt.

  39. Jag skulle kunna säga
    en massa nedslående saker.

  40. Det skulle inte leda någonvart.

  41. Som ledare måste vi vara realistiska
    men inte cyniska.

  42. Vi måste sträva framåt
    utan att vara naiva.

  43. Vi måste föra fram fakta,
    men inte vara cyniska.

  44. Vi måste ha visioner
    utan att vara naiva.

  45. Det är det vi gör här,
    och det är vägen framåt-

  46. -men vi kan inte bortse från fakta.

  47. Jag jobbade på European
    Resource Efficiency Platform.

  48. Det första mötet började med att
    du höll en lite längre presentation.

  49. Det var ett initiativ
    för att få EU att byta riktning-

  50. -mot en mer resurseffektiv ekonomi,
    för konkurrenskraftens skull.

  51. Det handlade om det du sa
    om att världen blir mer resurseffektiv-

  52. -tack vare de goda nyheterna att
    de fattiga ländernas ekonomier växer.

  53. Panelen blev så inspirerad
    av ditt arbete-

  54. -att man föreslog
    en strategi med två steg för EU.

  55. Först maximera resurseffektiviteten
    och sen övergå till en cirkulär ekonomi.

  56. En cirkulär ekonomi sågs inte
    som något man gör stegvis.

  57. Det var en fundamental förändring
    av hela modellen-

  58. -och affärsmodellen för alla företag.

  59. Jag gillar era resonemang.
    Kan man säga...

  60. Jag backar ett steg. Det är brådskande.

  61. Vi måste ha en koldioxidfri ekonomi
    vid mitten av seklet.

  62. Det är
    vår största omställning någonsin.

  63. Kan vi uppnå det med
    vår nuvarande ekonomiska modell-

  64. -eller måste vi tänka om
    angående den ekonomiska strukturen?

  65. Ellen, menar du att en övergång
    till en cirkulär ekonomi-

  66. -är något vi kan genomföra stegvis,
    eller krävs det en omstart?

  67. Det krävs en omstart,
    men inte nya organisationer.

  68. Ett företag som vill bli cirkulärt-

  69. -kan bli det
    genom en omstart av hur folk tänker.

  70. Det är som linsen jag visade.

  71. Man ser hela ekonomin genom den,
    och det berör många olika sektorer.

  72. Marknadsföring, ekonomi
    - hela systemet.

  73. Du nämnde energi. Ett exempel
    är Renaults återtillverkning.

  74. De återtillverkar trasiga motorer,
    växellådor och bränslepumpar.

  75. Poängen var
    att krama ur de sista pengarna-

  76. -men vi upptäckte att det sparar in
    85 % av energin och materialet.

  77. Motorn har samma garanti som en ny,
    men den blir billigare att köpa.

  78. Plötsligt finns det flera system
    som man kopplar till Renaults system.

  79. Återtillverkar man fordon innan de
    går sönder får man ett systemskifte-

  80. -som inte bara möjliggör
    cirkulärt tänkande i enstaka företag.

  81. Det gäller förstås jordbruk
    och annat också.

  82. Man kopplar ihop de redan
    cirkulära delarna av ett företag-

  83. -och får den systematiska omstarten.

  84. Sen får företaget ett mål att jobba mot-

  85. -och blir mer motståndskraftigt
    och vinstgivande.

  86. Vi såg i rapporten att användaren
    betalar mindre för en bättre produkt-

  87. -och tillverkaren kan återvinna
    materialet. Alla tjänar på det.

  88. Cirkulärt ekonomitänkande växer
    eftersom det ger ett mål att sikta mot.

  89. Det är inte godtyckligt.
    Vi kan nå cirkulariteten.

  90. Vi har långt kvar,
    men det är ett mål att jobba mot.

  91. Lee, vad måste vi förändra för
    att uppnå en hållbar, cirkulär ekonomi?

  92. Dels måste vi inse
    att det inte är en teknisk utmaning.

  93. Vi känner till problemet
    och lösningarna.

  94. Vi ser ansatser och omvälvningar,
    som Helen säger.

  95. Vi borde se det som en anpassning
    som kräver lösningar.

  96. Politik är svårt, för det finns
    inget utrymme för att prova sig fram.

  97. Det finns dock en efterfrågan som
    kan få vissa företag att välja det här.

  98. De kommer att springa ifrån de andra,
    inte bli ifrånsprungna.

  99. Företagen som gör det här...
    Entreprenörskap är att uppfylla behov.

  100. Ett behov är en livsstil
    som planeten klarar av.

  101. Företagen som tänker på det kommer
    springa ifrån, inte bli ifrånsprungna.

  102. Frågan är...
    Jag står på samma sida som ni.

  103. Vi kan frikoppla och utveckla ekonomin
    med hjälp av innovationer.

  104. Men frågan kvarstår.

  105. Det är bråttom,
    och vi är fastlåsta vid en viss logik.

  106. Tänk på logiken
    som styrt finansiella transaktioner-

  107. -och desinvesteringskampanjerna
    i Storbritannien.

  108. Storkapitalet drivs fortfarande
    av kortsiktighet-

  109. -till och med
    mot investeringar i fossila bränslen.

  110. Vad kan vi göra på kort sikt
    för att skynda på övergången?

  111. Jag har en fråga från Philip Angelides:
    Vilken roll spelar regeringar?

  112. Vilka förändringar skulle ni vilja se
    för att främja utvecklingen?

  113. Vad vill ni se från världens ledare
    under hållbarhetsåret 2015?

  114. Vilken politisk förändring
    skulle främja en cirkulär ekonomi?

  115. En intressant fråga. Sen vårt första
    möte med Europeiska kommissionen-

  116. -har vi tittat närmare
    på politiska möjligheter.

  117. Som du säger
    kan man inte prova sig fram.

  118. Man genomför något som får följder
    - positiva eller negativa.

  119. Vi har samarbetat med Danmark-

  120. -och tittat på deras statistik
    över kapital och flöden.

  121. Vi tittade på olika politiska verktyg
    och deras verkan.

  122. Vi har inte resultatet än, men vi
    vill veta vad olika förändringar medför.

  123. När vi tog fram statistik
    till vår första rapport med McKinsey-

  124. -undersökte vi
    återanvändning i Europa.

  125. Vi tittade på vad som kunde hända
    med respektive utan politiska åtgärder.

  126. För 360 miljarder sparade dollar
    per år...

  127. Det byggde på en återanvändningsnivå
    på mindre än 25 %.

  128. Det är lågt räknat.

  129. Vi kom fram till att inga förändringar
    krävs för 360 miljarder dollar.

  130. Det kan hända nu.
    Många företag har redan börjat.

  131. För att nå upp till 630 miljarder dollar
    behövs vissa modifikationer.

  132. Det kan hända saker redan nu,
    men politiska åtgärder kan öka takten.

  133. Det kommer antagligen att diskuteras.

  134. Mitt intryck är att alla företag känner
    en osäkerhet inför regelverket.

  135. Vi bör ta mer evidensbaserade beslut
    och presentera datan.

  136. Det gäller till exempel att
    sätta rätt pris på vissa externaliteter.

  137. Det vore bra, för...
    Det finns två sorters osäkerhet.

  138. Osäkerheten kring regelsystemet
    är problematisk och påtaglig.

  139. Det finns också en politisk osäkerhet.
    En sak som institutionerna missar-

  140. -är motreaktionerna i bakgrunden.

  141. De blir ofta tagna på sängen
    av attitydförändringar bland folk.

  142. Regelsystemen påverkas av politiken-

  143. -men om vi kan få ut
    mer information och data-

  144. -och värdesätta externaliteterna bättre
    så vore det en förbättring.

  145. Evidensbaserade beslut
    minskar osäkerheten.

  146. Folk kommer
    att kunna göra djärva investeringar-

  147. -för att genomföra
    de förändringar som Ellen beskrev.

  148. Du tycker alltså...
    Jag kanske missförstår dig.

  149. Du tycker alltså inte
    att det är nödvändigt-

  150. -med ett bindande klimatavtal i Paris
    i år för att skynda på utvecklingen?

  151. Som medborgare kan jag inte
    nöja mig med det.

  152. Ett avtal vore bra, men
    om jag ska planera och fundera på-

  153. -välfärden för alla i mitt samhälle
    så vill jag ha en plan B och C.

  154. Man måste komma i gång.
    Att ena regeringarna vore idealiskt-

  155. -men olika länder
    kan tolka avtalet olika.

  156. Vi vill bara att folk
    bryr sig om frågan och är delaktiga.

  157. Ett bra resultat vore toppen,
    men vi kan inte ta det för givet.

  158. -Är den cirkulära ekonomin lösningen?
    -Ja.

  159. Man kan inte... På sätt och vis...

  160. Det är upp till oss
    att prata om nästa generation.

  161. Att få dem att tänka på det här.
    Häromdagen rättade min femåring mig.

  162. Jag bad honom slänga ett bananskal.
    Han sa: "Det ska på komposten."

  163. "Tack. Vi börjar på en komposthög."

  164. Vi kan få folk att tänka annorlunda
    om miljön och ekonomin tidigt.

  165. Jag håller med Ellen här.

  166. Datan visar att man blir bättre
    av att sträva åt det hållet.

  167. Man blir mer effektiv-

  168. -och mer inspirerande
    som arbetsgivare och del av samhället.

  169. Det handlar inte bara om ekonomin.
    Man visar sin identitet som företag.

  170. "Vi tänker på er
    och vi tänker långsiktigt."

  171. Anställda blir stolta över ett företag
    som anammar de här värderingarna.

  172. -Det är viktigt.
    -Tack. Nu vill jag ha företagens tankar.

  173. Tack till Ellen och Lee.
    Vi ger dem en applåd.

  174. Stanna kvar.
    Jag har en avslutande fråga sen också.

  175. Jag har nöjet
    att bjuda in två företagsledare-

  176. -som befinner sig
    mitt i det du pratade om, Ellen.

  177. John Hindar, vd på Cermaq och
    ordförande för Global Salmon Initiative.

  178. Du leder ett av världens största företag
    inom vattenbruk och fiskodling.

  179. Torgeir Kvidal är vd på Yara-

  180. -ett stort namn
    inom jordbruksnäring och konstgödsel.

  181. Det blir en intressant diskussion
    om återvinning av näringsämnen.

  182. Jag börjar med samma fråga
    som Lee och Ellen fick.

  183. Som företagsledare anser ni förstås att
    tillväxt och hållbarhet kan kombineras.

  184. Måste vi tänka om ekonomiskt-

  185. -eller kan vi
    justera den nuvarande modellen-

  186. -för att frikoppla ekonomin
    och få en blomstrande framtid, Jon?

  187. Det är en jättebra fråga.
    Det är inte självklart-

  188. -att hållbarhet och ekonomisk tillväxt
    kan samexistera.

  189. I laxodlingsbranschen är hållbarhet
    en förutsättning för lönsamhet.

  190. Dessutom tror jag...

  191. Företagsledare som prioriterar
    hållbarhet och ansvarstagande-

  192. -och påtryckningar från konsumenter-

  193. -kommer att tvinga fram innovationer
    som leder till hållbara lösningar.

  194. Det är som den cirkulära ekonomin
    som Ellen pratade om.

  195. Jag kan ge exempel sen.

  196. En hållbar inställning
    ger många affärsmöjligheter också.

  197. Du representerar en bransch
    i en övergångsfas.

  198. Förut använde ni
    de linjära modeller som Ellen beskrev.

  199. Ni använde ansjovis från Peru
    som mat till fiskodlingarna.

  200. Sen tillsatte ni näring till havsbottnen
    och fick en konsumentprodukt.

  201. Det norska övergången till
    en mer hållbar industri är inspirerande.

  202. Vilken är din vision?
    Var befinner sig vattenbruket om 10 år-

  203. -sett till övergången
    till en mer hållbar fiskenäring?

  204. Tänker ni trettio år framåt
    till när ni är helt cirkulära-

  205. -eller snarare tio-femton år?
    Ge oss ett löfte.

  206. Först och främst så är vi på väg dit.

  207. Framför allt är vattenbruket nog
    den bästa lösningen för planeten-

  208. -för att producera tillräckligt
    mycket protein på trettio års sikt.

  209. För att dra nytta
    av den stora potential som finns-

  210. -måste vi utveckla vattenbruket
    på ett hållbart sätt.

  211. Man har inte gjort det tidigare,
    men det går att ändra på.

  212. Laxodlingsindustrin har vuxit snabbt
    de senaste trettio åren.

  213. Vi producerar dock
    fyra-fem gånger mer mat-

  214. -än för tio-femton år sen-

  215. -utan att konsumera mer marina
    resurser som till exempel ansjovis.

  216. Vi är världens största källa
    till fiskmjöl och fiskolja-

  217. -och har bytt ut marina resurser
    mot vegetabilier och annat.

  218. Än viktigare
    är att vi har nått en punkt-

  219. -där det inte finns så mycket ansjovis
    eller andra resurser kvar.

  220. Vi vill ha modeller som hjälper oss
    att få valfångstindustrin-

  221. -att behålla renset vid fångsterna.

  222. De kan ta med renset och bearbeta det
    till produkter som vi kan använda.

  223. Det pågår redan
    i ganska stor skala i Norge.

  224. Vi har arbetat med EU
    för att förbjuda utsläpp.

  225. Vi har försökt få till stånd
    incitament för företag-

  226. -att ta i land renset och
    göra det användbart för fiskeindustrin.

  227. Varje politiskt incitament
    gör stor skillnad.

  228. Resurserna är sannolikt
    lika stora som hela ansjovisindustrin...

  229. -...så potentialen är enorm.
    -Intressant.

  230. Torgeir, du representerar en bransch-

  231. -som befinner sig
    i hjärtat av jämlikhetsdiskussionen.

  232. Tim Jackson skrev
    i "Välfärd utan tillväxt"-

  233. -att de rika länderna
    har nått tillväxtens tak.

  234. Nu måste utvecklingsländerna få växa
    och de rika länderna sakta ner.

  235. När man ser på kväve- och
    fosforanvändningen i världen-

  236. -så är den för hög i USA, Europa,
    Australien och på andra håll.

  237. Afrika behöver å andra sidan stora
    investeringar och ökad användning.

  238. Kan du se en framtid
    i vilken din bransch-

  239. -minskar försäljningen
    i den mer utvecklade delen av världen-

  240. -och fokuserar på länderna söderut?

  241. Hur ser du
    på konstgödselbranschens framtid?

  242. Till viss del ser vi redan det.

  243. I Europa har användningen
    av mineralgödsel stabiliserats-

  244. -och minskat lite i den västra delen
    de senaste tjugo åren.

  245. Man har effektiviserat
    användningen av näringsämnen.

  246. Det gäller dels
    återvinning av näringsämnen.

  247. Det är ingen nyhet.
    Det har bönder sysslat med i 8 000 år.

  248. Vi måste dock göra det
    på ett mer effektivt sätt-

  249. -eftersom återvinning medför svinn
    som påverkar miljön.

  250. Alla bönder måste utgå från
    vilka näringsämnen de har tillgängliga-

  251. -och använda dem
    på ett miljöeffektivt sätt.

  252. Sen måste man tillsätta mineralgödsel.

  253. Det uppstår alltid svinn,
    och utan mineralgödsel-

  254. -skulle världens matproduktion
    halveras på ett par år.

  255. Samhället
    måste effektivisera återvinningen-

  256. -och användningen av konstgödsel.

  257. I Europa är vi redan ganska effektiva.

  258. Vi är också ganska bra på hållbarhet,
    eftersom de två går hand i hand här.

  259. Ett läckage av näringsämnen-

  260. -innebär både skador på miljön
    och ekonomiska förluster.

  261. På tillväxtmarknader-

  262. -ger effektivitet mindre resultat.

  263. Man bör både förbättra återvinningen
    och tillsätta näringsämnen.

  264. Den största utvecklingen
    och de mest lättillgängliga vinsterna-

  265. -ligger nog inte
    i nya teknologiska genombrott.

  266. Näringsämnena finns redan där.
    Man måste inte återuppfinna B-vitamin.

  267. Grödorna behöver näringsämnen.

  268. Det gäller att hitta ett effektivt sätt
    att tillgodose det behovet.

  269. Ett hållbart framsteg
    inom matproduktion-

  270. -var när tillväxtmarknaderna fick
    tillgång till näringsämnen och kunskap.

  271. Det räcker inte
    att ämnena är tillgängliga.

  272. Man måste
    utbilda och övertyga bönderna också.

  273. Vi är inte bara producenter-

  274. -utan även marknadsförare och
    rådgivare med agronomer ute på fältet.

  275. Jag jobbade med ett etiopiskt projekt
    om återvinning av näringsämnen.

  276. Jordbruksrådgivarna
    förespråkade ekologisk renhållning.

  277. Det fanns en stor möjlighet att
    återvinna urin och avföring till fälten.

  278. Rådgivarna satt med bönderna
    och slängde bort hundrabirrssedlar.

  279. De sa: "Ni slänger bort pengar
    med linjära saneringssystem."

  280. Det låter nästan som dråpslaget
    för konstgödselbranschen-

  281. -om man återvinner 2,7 gånger mer
    än sitt behov, men du ser det inte så.

  282. Du ser det som ett komplement,
    och menar att branschen behövs-

  283. -även om vi övergår
    till ett helt cirkulärt lantbrukssystem.

  284. Ja, eftersom det även i fortsättningen
    kommer att förekomma svinn.

  285. Man kommer behöva mineralgödsel
    i viss utsträckning.

  286. Mycket av vår verksamhet-

  287. -handlar dock inte om produktion,
    utan om hur gödslet ska användas.

  288. En växande del av vår verksamhet
    går ut på att ge råd till lantbrukare.

  289. Vi hjälper dem
    med exempelvis precisionsjordbruk.

  290. Vi börjar med kunskapen om
    vilka näringsämnen en gröda behöver.

  291. Sen analyserar vi jorden-

  292. -och talar om vilka näringsämnen
    som behövs när och i vilken mängd.

  293. Vi optimerar avkastningen
    och minimerar svinnet.

  294. Det förekommer svinn
    när man återvinner näringsämnen.

  295. Vi släpper ut stora mängder
    växthusgaser i produktionsledet.

  296. Att producera konstgödsel
    med elektricitet är för dyrt.

  297. I framtiden kommer det nog tillbaka.
    Vi började så för 110 år sen.

  298. Man kan säga... Jag tappade tråden-

  299. -nu när jag gick tillbaka 110 år.

  300. Ja...

  301. -Var var jag?
    -Gasutsläpp.

  302. Ja. Angående återvinningen
    och utsläpp av växthusgaser.

  303. Min poäng var att till exempel dynga...

  304. Det är ett utmärkt sätt
    att återvinna näringsämnen.

  305. Man måste bli av med det,
    så lägg det på åkern.

  306. Dynga avger dock mer växthusgaser
    än hela konstgödselindustrin.

  307. Det medför problem.
    Man måste optimera-

  308. -både återvinningen och
    tillsatserna i form av näringsämnen.

  309. Ellen, hur kopplar du ihop
    analysen du gjorde med McKinsey-

  310. -med det Torgeir säger?
    Pratar ni med konstgödselindustrin?

  311. Jag tror att McKinsey har gjort det.

  312. De arbetar med många företag
    i den sektorn.

  313. Jag är ingen expert, och min kunskap
    bygger på McKinsey-rapporten.

  314. När de sa "2,7 gånger"
    så var det stort.

  315. Vi återvinner inte allt mänskligt avfall
    och allt avfall från mat och jordbruk.

  316. Det gäller mer än avfallet
    från djuren på gården.

  317. Korna, eller kött i form av djur,
    och växterna lämnar gården.

  318. De hamnar hos oss i ett annat system
    där näringsämnena försvinner.

  319. Vi vill åt potentialen i flödena.
    Kan det vara framtidens konstgödsel?

  320. Att inte bara använda väte
    för att få kväve-

  321. -utan också involvera sig
    i andra avfallsströmmar...

  322. ...och de som jobbar med vattnet
    för att kunna återvinna material.

  323. En intressant sak
    som vi ska diskutera i Bryssel-

  324. -är en ny sektorstudie
    som vi har gjort om mat.

  325. Vi såg att den andel av konstgödslet
    som faktiskt hamnar i vår mat-

  326. -är 5 % av allt som används.

  327. Det rinner bort, hamnar i växtdelar
    som vi inte äter eller blir avfall.

  328. Andelen är liten,
    så precisionsjordbruk är viktigt.

  329. Vi kan se till
    att en större del av mineralgödslet-

  330. -hamnar i det vi äter.

  331. Jon är med i Global Salmon Initiative
    med vattenbruksbranschens ledare.

  332. Alla inser nog att en framtid där
    alla har tillgång till näringsrik föda-

  333. -förutsätter att mycket kommer från
    fiskprotein från hållbara vattenbruk.

  334. Diskuterar ni den cirkulära ekonomin
    i styrelserummet?

  335. Har ni börjat jobba med det
    mer konkret-

  336. -eller ser ni det mer
    som någon sorts inspirationskälla?

  337. -Hur långt har ni kommit?
    -Det är högt upp på agendan.

  338. Vi har en hel del projekt
    utöver de jag har nämnt.

  339. Ett går ut på att försöka byta ut
    fler foderingredienser-

  340. -mot hållbara resurser.

  341. Man kan använda alger och jäst
    för att utvinna omega-3-fettsyror.

  342. Det är tekniskt möjligt,
    och branschen försöker...

  343. ...lösa "hönan och ägget"-situationen.
    Det behövs en marknad för tekniken.

  344. Vår bransch kan bidra
    på ett annat sätt-

  345. -när det gäller att använda vattenbruk
    för att producera föda till världen.

  346. Det handlar inte om
    att producera två tusen gånger mer lax-

  347. -även om vi förstås vill producera mer.

  348. Lax utgör i nuläget en ganska liten del
    av de proteiner som äts.

  349. Mitt företags 450 miljoner laxmåltider
    per år är lite sett till helheten.

  350. Vårt bidrag, i samarbete med FAO-

  351. -består av teknologin från laxindustrin.

  352. Jag tror faktiskt att laxindustrin,
    sett till teknik och djurhälsa-

  353. -är vårt mest avancerade vattenbruk.
    Vi tar våra erfarenheter-

  354. -och försöker överföra dem
    till andra arter i andra länder.

  355. Det är ett kraftfullt verktyg.

  356. Historiskt så har andra arter
    kommit och gått.

  357. Det har förekommit många
    missuppfattningar om djurhälsa-

  358. -vikten av vaccin, regelverk
    och samarbete med auktoriteter.

  359. Vi kan ta lärdomarna
    från vår än så länge korta historia-

  360. -och föra dem vidare.
    Det kan göra stor skillnad.

  361. -Det försöker vi bidra med.
    -Tack, Jon.

  362. Jag skulle vilja
    ha hit Mattias Klum igen.

  363. Jag vill fortsätta där Lee slutade.

  364. Vi har diskuterat logiken-

  365. -i det ekonomiska...paradigmet,
    cirkulär ekonomi och frikoppling.

  366. Som du sa på slutet så hör det här ihop
    med värderingar, beteenden-

  367. -och vår relation till antropocens
    annorlunda sociala, ekologiska logik.

  368. Mattias, du gav oss ett slag i magen
    med din vittnesbörd-

  369. -om de avtryck mänskligheten lämnar
    när vi följer den linjära vägen.

  370. Hur ser du på det du har hört?

  371. Tror du att ekonomisk utveckling inte
    bara är nödvändig och önskvärd-

  372. -utan att det kan göras
    i samspel med planeten?

  373. Det är en fråga på nobelpris-nivå,
    men det jag själv har sett...

  374. Jag kom precis tillbaka från Svalbard,
    och har även filmat i Moçambique.

  375. Det oroande är... Jag vill inte
    låta som någon domedagsprofet-

  376. -men jag tror
    att vi börjar få slut på tid-

  377. -för att förstå situationen
    och hur systemen destabiliseras.

  378. Det finns 400-500 döda zoner i haven.

  379. Saker dör av syrebrist i dem.

  380. 33 % av vår älskade Östersjön
    mår inget vidare.

  381. Vi kan nog inte prioritera vissa saker.

  382. Det måste ske parallellt.
    Vi måste nog inse-

  383. -att vår framgångssaga
    har fått negativa följder.

  384. Det är liksom...

  385. Jag är rädd att naturen inte svarar
    på ett sätt som klarar av-

  386. -att hålla uppe
    den gamla sortens ekonomi.

  387. Jag är övertygad om att vi behöver
    en smart och snabb förändring.

  388. Jag vet inte... Jag har använt
    metaforen med vår egen kropp tidigare.

  389. Naturen har en underbar förmåga
    att kunna hela sig själv-

  390. -och återhämta sig väldigt snabbt,
    om vi låter systemen vila.

  391. Fortsätter vi att pressa på-

  392. -så kommer vi att drabbas
    av följder som slår mot ekonomin.

  393. Vi ser det redan, så...

  394. Jag är...vad säger man...possibilist.

  395. Jag tror att förändring är möjligt,
    och det finns många bra lösningar.

  396. Min personliga rädsla, baserad
    på forskningen, är att vi ligger efter.

  397. Det finns enorma system
    som är bortom räddning-

  398. -sett till vår tekniska kunskap
    eller vad vi kan göra.

  399. När de inte kan återhämta sig längre,
    vet vi inte vad vi ska göra.

  400. Vi ligger efter i planeringen
    och måste ta tag i det snabbt.

  401. Det är nog genomförbart,
    men vi måste ta oss an det-

  402. -som en enorm och kostsam fråga.

  403. Tack.
    Vi har en minut och två frågor kvar.

  404. När kommer jag inte längre
    äga den här?

  405. När kommer övergången
    till det du beskrev med Philips-

  406. -med ett förhållande till företaget
    snarare än ett linjärt ägande?

  407. När tror du att det blir storskaligt?

  408. När blir det vårt huvudsakliga sätt
    att sköta ekonomin på?

  409. Det viktigaste är just
    att det blir det huvudsakliga sättet.

  410. Vi har frågat analytiker,
    finansiella experter och investerare.

  411. Den linjära ekonomin håller inte.
    Vi behöver ett alternativ.

  412. Den cirkulära ekonomin
    har visat sig ha ett värde.

  413. Man kan komma åt det värdet
    med en mer lönsam modell.

  414. Det finns förstås en kostnad,
    men i längden lönar det sig.

  415. Jag vill poängtera...

  416. Vi jobbar inom utbildning.
    Ordet "system" återkommer hela tiden.

  417. Barnen får inte lära sig om
    systematiska förändringar och följder.

  418. En förändring i hur de unga tänker,
    så att bananskalet får ett värde-

  419. -är avgörande
    för den stora förändring som krävs.

  420. Det är absolut möjligt, sett
    till vad vi uppnått de senaste tio åren.

  421. En snabb förändring är möjlig,
    men de unga måste byta synsätt.

  422. Du svarade på båda frågorna.
    Det var en fin fråga av Tambra Raye.

  423. "Hur får barnen möjlighet att förändra?"

  424. Jag ville fråga Lee.
    Kan du snabbt fylla i Ellens svar.

  425. Hur får vi barnen
    att leda oss mot en cirkulär ekonomi?

  426. Prata med dem.
    Det var poängen med mitt föredrag.

  427. Hur ska man komma hem och
    förklara det man lärt sig för barnen?

  428. Vi måste tänka ut något,
    och det måste börja någonstans.

  429. Det börjar nog med en berättelse,
    precis som det Mattias och Ellen gör.

  430. En underbar avslutning,
    och det är en bra berättelse.

  431. Översättning: Per Lundgren
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Är en bättre värld möjlig?

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

En värld utan de klimatfarliga växthusgaserna. Går det? Det är en av de stora utmaningarna som diskuteras i detta panelsamtal. Medverkande: Lee Howell, vd World Economic Forum, Ellen McArthur, grundare Ellen McArthur Foundation, Jon Hindar, vd Cermaq, Torgeir Kvidal, vd Yara och Mattias Klum, fotograf. Moderator: Johan Rockström. Inspelat den 2 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Ämnen:
Miljö
Ämnesord:
Miljöfrågor, Miljöförstöring, Naturvetenskap
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - EAT 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

Att råda bot på fattigdom

Det är inte okomplicerat för en oljeproducerande nation att vara ett föredöme när det gäller hållbarhet och det globala klimatet, konstaterar Norges statsminister Erna Solberg. Här berättar hon om Norges visioner när det gäller matkonsumtion, världssvält och naturens tillstånd. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

Dyrare utan eko

En lantbrukares mardröm är torka, extrem nederbörd eller stormar. Dessa variationer i klimatet blir dock allt vanligare i takt med den globala uppvärmningen av planeten. Det säger professor Hans Joachim Schellnhuber, en av Europas ledande klimatforskare. I det här talet pekar han även på det faktum att våra livsmedelspriser kommer att stiga dramatiskt om vi inte lyckas vända planetens stigande temperaturer. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

En klimatsmart modell för Kenya

Förändring är livsnödvändigt för lantbrukarna, säger Helen Gichohi från Equity Ground Foundation i Kenya. Här berättar hon om en modell som ska förstärka böndernas positioner i Kenya och omgivande länder för att de ska kunna överleva i dagens svåra globala handelsvärld. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

Global ekonomi och ekologi

Den privata sektorn står för 9 av 10 jobb i den globala handeln. Vi bör inte enbart se till våra aktieägares bästa utan även samhällets bästa, menar Paul Bulcke som är vd för livsmedelsjätten Nestlé. Här berättar han hur ett multinationellt företag kan hjälpa till att hitta hållbarhetslösningar. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

Finns det en hållbar väg?

Panelsamtal med företagsledare och forskare om hållbar utveckling och kommers. Medverkande: Elisabeth Grieg, Griegkoncernen, Paul Bulcke, Nestlé, Helen Gichohi, Equity Group Foundation och Hans Joachim Schellnhuber, Potsdam-Institut für Klimafolgenforschung. Moderator: Anthony Costello. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

Att hålla havet rent

Vi måste göra de klimatsmarta vardagsvalen enklare för alla människor, säger norska prinsessan Mette-Marit. Här berättar hon om sitt intresse för havet och framhåller att vi måste hitta bättre material än plast att använda i världens produktionsled. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

Se till att stoppa hungern

Fattigdom är inte längre något som enbart berör utvecklingsländer, utan även klassiskt rika nationer. Det säger Feike Sijbesma, vd för Hollandsbaserade hälsoföretaget DSM, i denna föreläsning. Han uppmanar fler företagare att ta ansvar och skapa en rättvis värld och menar att kommersiella bolag har ett mycket större ansvar än att tillgodose vinstkravet från sina aktieägare. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

Matens politik i magasinsformat

Att rapportera om mat och matpolitik blir allt viktigare för National Geographic, säger vd Gary Knell. Med över en miljard följare på Facebook är National Geographic en maktfaktor när det gäller berättelser från den globala livsmedelsindustrin. Gary Knell berättar här om tidningens olika satsningar på att göra livsmedelshandeln tydlig och enkel att förstå. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

Bättre liv genom rörelse

Barn rör sig mindre idag än deras egna far- och morföräldrar, säger Kjetil Siem från det norska fotbollsförbundet i sin föreläsning. Han vill förändra vanorna i Norge genom aktivitetsfrämjande initiativ. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

En optimal livsstil

Om människor ändrade sina kostvanor skulle vi öka medellivslängden med 3-4 år, säger Christopher Murray, näringsprofessor vid University of Washington. Här berättar han om sin forskning, som rör globala projekt om kost och näring. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

Bättre politik för miljön

Fram till 2030 måste vi förändra de globala livsmedelssystemen, säger Arbeiderpartiets Jonas Gahr Støre i detta tal. Han menar också att mer satsningar borde göras på fiskodlingar, med förutsättning att det görs på ett naturvänligt sätt. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

Tekniksmart lantbruk

Konsumenterna blir allt mer kräsna, samtidigt som teknikutvecklingen kommer att förändra vår relation till mat. Den spaningen gör professor Louise O Fresco från Nederländerna. Här talar hon om hur livsmedelsproduktion och konsumentbeteenden kommer att se ut i en nära framtid. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

Halverad miljöpåverkan som mål

Vi har potential att förändra utvecklingen och skapa en grönare framtid, menar Michael Treschow, styrelseledamot på livsmedelsjätten Unilever. Här pratar han om bolagets ambitioner att minska sin negativa miljöpåverkan. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

Skräp borde inte finnas

Vi lever i en värld av naturliga resurser och i en bättre värld borde inte skräp existera. Det säger Ellen McArthur, seglare och grundare till The Ellen MacArthur Foundation, vars mål är att driva på övergången till en cirkulär ekonom. Här förklarar hon hur vi alla skulle vinna på en global cirkulär ekonomi. Inspelat den 2 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

Även grönsaker är miljöovänliga

Det finns inget miljövänligt sätt att tillverka livsmedel. All matproduktion behöver kemiska substanser, konstaterar professor Louise O Fresco. Övriga medverkande i detta panelsamtal om hållbar utveckling och livsmedelsproduktion är Ted Bianco, Christopher Murray, Michael Treschow och Jonas Gahr Støre. Moderator: Johan Kuylenstierna. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & miljö

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - EAT 2014

En hållbar matpolitik

Hur ska vi få det samtida intresset för mat att bli en samhällsresurs? Det är en av flera frågor som diskuteras under detta panelsamtal. Medverkande: Olav Kjørven, David Nabarro och Nick Nuttall från FN, Frank Rijsberman, CGIAR och Richie Ahuja, Environmental Defense Fund. Moderator: Ellis Rubenstein. Inspelat den 27 maj 2014 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Stordalen Foundation.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - EAT 2014

En nations dilemman

Politiker är bundna till kortsiktiga löften, eftersom långsiktiga löften inte vinner några val. Detta är ett problem, menar den indiske miljöaktivisten och ministern Shashi Tharoor. Han talar om att staten måste tänka mer på sina invånares hälsa, vilket är tätt kopplat med en nations välmående. Inspelat den 27 maj 2014 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Stordalen Foundation.

Fråga oss