Titta

UR Samtiden - EAT 2015

UR Samtiden - EAT 2015

Om UR Samtiden - EAT 2015

Forskare, politiker och affärsmän samlas under forumet Eat 2015 där mat, hälsa och klimatfrågor står i fokus. Inspelat på Clarion Sign, Stockholm, 1-2 juni 2015. Arrangör: Eat.

Till första programmet

UR Samtiden - EAT 2015 : Även grönsaker är miljöovänligaDela
  1. Det är sent på eftermiddagen.

  2. Så applådera
    om panelen säger nåt klokt.

  3. Det är ett sätt att visa uppskattning
    och dessutom ett sätt att ge energi.

  4. Vi har en fantastisk panel.
    De flesta har redan presenterats.

  5. Jag vill även presentera dr Ted Bianco,
    director of innovation, Wellcome Trust.

  6. En ny design för livsmedelssystem
    för 2050 års värld.

  7. Mycket intressant
    har sagts i diskussionen.

  8. Många av er har sagt
    att vi måste integrera agendor-

  9. -för hälsa, näring, utveckling, klimat.

  10. Frågan är var vi ska börja.

  11. Ted, du har inte fått säga
    vad du tycker är centralt.

  12. Efter att ha hört
    de andra panelmedlemmarna-

  13. -vad skulle du vilja lyfta fram?

  14. Tack. Wellcome har inte varit särskilt
    inblandat i hållbarhetsagendan hittills.

  15. Hälsa är vårt huvudsakliga fokus.
    Jag har lett en innovationsavdelning-

  16. -så att leta efter lösningar
    är det vi har sysslat med.

  17. Jag kom in på det
    efter en bortkastad ungdomstid.

  18. Jag forskade inte om verkliga lösningar
    och bestämde mig för att skärpa mig.

  19. Att jag bestämde mig
    för att ägna mig åt hållbarhet-

  20. -samt miljö och hälsa är också för att
    kompensera en bortkastad ungdom.

  21. Jag är från Manchester som tvingade
    fram den industriella revolutionen-

  22. -med förödande konsekvenser.

  23. Men Wellcome försöker också
    komma ifatt och förstå-

  24. -dels vad i detta komplexa system,
    som biologer ändå är vana vid-

  25. -vad som är de avgörande faktorerna
    som man måste förstå och påverka-

  26. -för att uppnå förändring.

  27. Och vilka lösningar finns? Folk tröttnar
    snabbt på att höra om problem.

  28. Jag hinner inte säga mycket-

  29. -men i vår satsning Sustaining Health
    har vi tittat på breda områden.

  30. Vi ger stöd till tre projekt
    som rör vatten.

  31. Vatten är helt fundamentalt och har
    inte tagits upp särskilt ingående i dag.

  32. Det första handlar om småbrukares
    tillgång till vatten för bevattning-

  33. -och dricksvatten.

  34. Ett av projekten går ut på att utveckla
    en termoflödesoscillator-

  35. -som fungerar som en stirlingmotor
    med solenergi-

  36. -och kan lyfta vatten 100 meter
    med en energibudget på 60 watt.

  37. Om man kan leverera nåt sånt
    befriar man mängder av människor-

  38. -och ger dem möjlighet till en framtid
    med egen livsmedelsproduktion.

  39. Ett annat exempel, för att knyta an till
    det du sa om alternativa proteinkällor.

  40. Vi tittar på insekter som föda.
    Det är inget nytt med det.

  41. Men biologerna inom oss vill ta reda på
    biotillgängligheten av järn och zink-

  42. -och proteinkällornas
    fysiologi och användbarhet.

  43. Inte bara hur man kan
    massproducera insekter.

  44. Det tredje området är inte heller nytt.
    Andmat har använts i Thailand.

  45. Det ger mycket torrprotein och kan
    vara mycket effektivare än sojabönor.

  46. Vet vi verkligen hur det kan utnyttjas?
    Det kan bli en fantastisk fånggröda.

  47. Vattnet där man odlar andmaten
    som fördubblas varje dygn-

  48. -kan användas till bevattning
    när man har skördat.

  49. Det finns många lösningar
    bland de exemplen.

  50. Många lär inte leda vidare, men några
    framsteg kan ge en stor framgång.

  51. Jag vill följa upp det.
    Jag ska också nämna-

  52. -att Ted fick ge en längre inledning.
    Jag blir inte lika snäll mot er andra.

  53. Vi har pratat mycket i dag
    om behovet av storskalighet.

  54. Du gav några trevliga exempel,
    och såna har vi hört hela dagen.

  55. Vad är de största hindren mot att
    tillämpa bra innovationer i stor skala-

  56. -så att de verkligen gör skillnad?

  57. En avgörande aspekt
    när det gäller innovationer-

  58. -är att folk har massor av fina idéer-

  59. -men om idéerna ska ha potential
    måste de passa in på marknaden.

  60. Marknaden i det här fallet är en brist.

  61. Några av mina exempel
    gällde låginkomstländer.

  62. Men inte nödvändigtvis.
    Vi såg fotbollsspelare förut.

  63. Jag minns när Ghana bestämde sig
    för att bli framstående inom fotboll.

  64. Det ledde till en revolution
    med fantastiska fotbollsspelare.

  65. De valde fotboll som symbol för
    nationell stolthet. Det finns potential.

  66. Det är spännande att vi inte bara
    tänker oss smarta västerlänningar-

  67. -som exporterar idéer, utan att vi söker
    riktig uppfinningsförmåga.

  68. Precis som kenyanerna har varit
    mest innovativa på mobilbanker.

  69. De är långt före våra brittiska
    klumpiga försök.

  70. Jag vill se den sortens stolthet och
    innovationer som passar användarna-

  71. -och jag hoppas se ett utbyte
    mellan låg- och höginkomstländer.

  72. Louise, du var ganska optimistisk
    i din presentation.

  73. Du talar om smarta livsmedelssystem
    och innovationer för alla jordbrukare-

  74. -men du betonar också ibland
    att det finns ett obehag i samhället-

  75. -inför ny forskning och teknik.
    Vi behöver uppenbarligen ny teknik.

  76. Hur kan vi överbrygga klyftan mellan
    teknik, vetenskap och människors oro?

  77. Det obehaget finns mest i väst.

  78. Kina, Afrika, Indien och Latinamerika
    tvekar inte inför ny bioteknik.

  79. Det finns en stor klyfta mellan Europa
    och resten av världen.

  80. Vi har vår historiska bakgrund och
    är rädda för ingrepp på organismer.

  81. Så är det inte i hela världen,
    men det måste beaktas.

  82. Enda sättet är att inte generalisera.

  83. Det är lika bra att jag nämner den
    känsliga frågan: genmodifiering.

  84. Det är viktigt att inte säga att all
    genmodifiering är bra eller dålig.

  85. Att säga att det löser världens problem
    är lika fel som att helvägra.

  86. Det beror på var och hur det används,
    på immaterialrätten-

  87. -och på attityder och lagstiftning.

  88. Det är inget mirakulöst i det,
    men ökad genetisk kunskap-

  89. -hjälper oss att förstå mer
    om genetiska mekanismer-

  90. -kopplat till klimatförändring
    och så vidare.

  91. Jag ska ge några exempel där den
    enda lösningen är genmodifiering.

  92. Maniok är en gröda som föder
    en halv miljard av jordens fattigaste.

  93. Den har nu drabbats
    av en rad sjukdomar-

  94. -och den kan bara få resistens
    från en annan växt.

  95. Samma sak med bananer.
    Alla matbananer ni äter är kloner.

  96. De har drabbats av två sjukdomar,
    och det finns ingen lösning.

  97. Vi ska använda tekniken
    där den behövs som mest-

  98. -för att öka matens kvalitet, säkerhet,
    näringsinnehåll och proteinkvalitet.

  99. Jonas, Louise pekar lite på ny teknik
    och nya idéer och uppfinningar-

  100. -som kan tas upp snabbare i många
    utvecklingsländer än i t.ex. Europa.

  101. Är det nåt du känner igen?

  102. Du sa själv att det behövs klimatsmart
    odling i länder som Norge och Sverige.

  103. Vad är vårt perspektiv
    på ny teknik och bioteknik?

  104. Som jag sa är både den gröna
    och den blå biorevolutionen på väg.

  105. Louise har rätt. Europa ser
    på genmodifiering på ett annat sätt.

  106. Men jag tror att vi måste...
    Eat kanske kan ha en funktion här-

  107. -och lyfta fram forskning
    som kan leda till klokare politik-

  108. -och undanröja vissa hinder
    och viss oro kring ny teknik.

  109. Louise sa en sak
    som jag tyckte var intressant:

  110. Att vi måste besluta
    vissa saker kollektivt.

  111. Men det gör vi inte. I många marknads-
    områden fattas inte kollektiva beslut.

  112. Vi bestämde aldrig kollektivt
    att gå över till smarta telefoner.

  113. Det gäller att ta reda på
    vad vi måste besluta kollektivt-

  114. -och vad vi måste låta växa fram.

  115. Den tekniska utvecklingen kommer
    att medföra många viktiga beslut.

  116. Det är också juridiska och ekonomiska
    faktorer som driver på utvecklingen-

  117. -och investeringarna.

  118. Du sa att interaktionen ökar
    mellan olika sektorer-

  119. -i sökandet efter lösningar.

  120. Som politisk beslutsfattare,
    vad tycker du behöver förändras-

  121. -för att uppnå en hållbar
    livsmedelssektor 2050?

  122. Vi i Norge har tagit stort intryck-

  123. -av utvecklingen vi har åstadkommit
    för elbilar i Norge-

  124. -genom ekonomiska incitament.

  125. 15 % av de nya bilar som såldes förra
    månaden är hybrider eller elbilar.

  126. Det berodde på tydliga
    politiskt beslutade incitament.

  127. De bilarna har blivit
    påtagligt mycket billigare.

  128. Det visar att incitament fungerar.

  129. Att tillämpa det i konsumentsektorn
    är en annan sak-

  130. -på grund av elasticiteten i efterfrågan
    i de olika sektorerna.

  131. Men som jag sa-

  132. -är balansen viktig
    mellan reglering och självreglering.

  133. Jag är övertygad
    om att vi behöver mycket reglering.

  134. Men om vi ska ändra
    konsumenternas beteende-

  135. -måste det ske i samklang
    med självreglering.

  136. Christopher, du talade en del
    om att byta till en optimal kost.

  137. Frågan kom på Twitter:
    "Vad är optimal kost?"

  138. Det finns väl många delar i det,
    varav hälsoaspekten är en.

  139. Vad menar du med optimal kost?

  140. Handlar det om ökad livslängd?

  141. Jättebra fråga.
    Jag menade ur ett hälsoperspektiv.

  142. Det som är optimalt
    i fråga om livskvalitet och livslängd-

  143. -om man tittar på evidensen
    komponent för komponent.

  144. Det är det vi har försökt systematisera
    i komponenterna som jag visade.

  145. Evidensen om salt, frukt, grönsaker,
    nötter och spannmål är rätt stark.

  146. För vissa saker på listan
    är evidensen tvetydig, som med fett.

  147. Det är rätt komplicerat. Vi säger
    förenklat "salt, socker och fett"-

  148. -men evidensen kring kost har stärkts.
    Walter Willett är ledande inom det.

  149. Det behövs nåt mer nyanserat
    än "salt, socker och fett".

  150. Jag menade inte vad som är optimalt
    för planeten i fråga om miljöpåverkan.

  151. Ser du en konflikt där
    när dessa två frågor möts?

  152. Det finns vissa konflikter.

  153. I vissa fall sammanfaller det bra, som
    med fullkornsprodukter och grönsaker.

  154. Det är bra både vad gäller hållbarhet
    och kost.

  155. I vissa fall är det mer osäkert.

  156. Ett exempel som förstås kan diskuteras
    är att mjölk tycks vara bra för hälsan.

  157. Hur gör vi då med mjölkgårdarna?

  158. Jonas nickade.
    Louise skakade på huvudet.

  159. Jag är glad att höra det där om mjölk
    eftersom jag är fanatisk mjölkdrickare.

  160. För det första finns ingen mat som är
    optimal, hållbar eller moraliskt god.

  161. Det finns hälsosam mat,
    men det handlar om mönster.

  162. En hamburgare
    behöver inte vara skadlig.

  163. Det finns inte heller entydigt hållbara
    eller bra jordbrukssystem.

  164. Grönsaker och bomull är det som man
    använder mest bekämpningsmedel till.

  165. Grönsaker inte är inte
    nödvändigtvis hållbart.

  166. Allt går ut på att på bästa sätt
    använda våra resurser-

  167. -och producera det som behövs-

  168. -men med så lite vatten
    och kemikalier som möjligt.

  169. Särskilt i närheten av konsumenterna,
    alltså runt städer-

  170. -så att transporterna minskar.
    Det är ett optimalt system.

  171. Hållbarhet hänger såväl
    på konsumtion som produktion.

  172. Stater kan förstås
    anta skattelagstiftning-

  173. -så att det som odlas mer hållbart-

  174. -blir mer attraktivt för konsumenter
    genom t.ex. sänkt moms.

  175. Det motiverar också privata sektorn
    att satsa på de produkterna.

  176. Det är en intrikat blandning
    i ekvationen.

  177. -Jonas.
    -Det är en given möjlighet.

  178. Vår erfarenhet är
    att resultatet är blandat.

  179. Om man halverar momsen på frukt
    och grönt borde det synas i hälsotalen.

  180. Så är det inte.
    Det tror jag handlar om priselasticitet.

  181. Här tror jag att lagstiftningen
    kan behöva vara tuffare.

  182. Antingen att vissa saker inte tillåts
    eller att man har trösklar.

  183. Som exempel på självreglering kontra
    lagar kan vi ta salt i producerad mat.

  184. Man kan gå med på att branschen
    sänker saltnivån under fem år.

  185. Så har vi gjort i Norge,
    och det tycks fungera.

  186. Om det inte funkar behövs reglering.

  187. I branschen går det, men sen
    saltar konsumenterna hemma.

  188. Om det görs gradvis märker de inget.

  189. -Viss forskning tyder på motsatsen.
    -Ingen får salta middagen i kväll.

  190. Michael, du representerar branschen.

  191. Ofta diskuterar vi om reglering behövs
    eller mer samarbete med industrin.

  192. Ni är ett konsumentföretag
    som arbetar nära konsumenten.

  193. Hur mycket kan eller bör ni driva på
    konsumtionsförändring inför 2050?

  194. Hur mycket driver konsumenterna er
    eller ni konsumenterna mot hållbarhet-

  195. -och en balans mellan miljö och hälsa?

  196. Det är en komplicerad fråga.
    Det går hand i hand.

  197. Det blir tydligare med det som Louise
    och andra i forskarvärlden-

  198. -kommer fram till. Det är inte
    en marknadsföringsfråga i sig.

  199. Det är en fråga om fakta.

  200. Vi försöker navigera i en miljö där man
    undrar vad som är närodlat, ekologiskt-

  201. -naturligt, hälsosamt och eko.

  202. Alla begrepp blir förvirrande.

  203. Men vi som bransch
    behöver nog bli lite modigare-

  204. -och prova som vi sa i dag
    att tillverka lågkaloriglass-

  205. -och produkter med färre kalorier-

  206. -och med mindre socker och salt-

  207. -och att våga prova.

  208. Ibland är vi lite för oroliga
    för var konsumenterna ska tycka.

  209. Det är bättre att prova lite.

  210. Inte att ersätta, men att prova
    och se vad det leder till-

  211. -men det måste vara grundat på fakta.

  212. Inte bara på spekulationer.
    Där är jag optimistisk.

  213. Det finns mycket forskning och teknik
    som kommer att säga vad som går-

  214. -och vilken rätt riktning är.

  215. Jonas måste gå några minuter tidigare.

  216. En fråga som jag tyckte var intressant
    i ditt bakgrundsmaterial-

  217. -var att vi måste jobba
    på många nivåer-

  218. -och i stor och liten skala
    från lokal nivå till global nivå-

  219. -och titta på global handel
    och utländska direktinvesteringar.

  220. Vi står potentiellt inför
    nya WTO-förhandlingar.

  221. Europa är en jättestor
    nettoimportör av livsmedel.

  222. Sverige är värst med 50 procent.

  223. Vad är ditt perspektiv inför 2050?

  224. Kommer länder
    som Sverige och Norge-

  225. -trots att vi vill sänka
    koldioxidutsläppen från jordbruk-

  226. -kommer vi att se en pånyttfödd
    jordbrukssektor för en global marknad?

  227. Lätt fråga.

  228. Norge producerar inte alls
    vissa livsmedel-

  229. -men väldigt mycket i fiskerisektorn
    för den globala marknaden.

  230. De norska partierna är överens om att
    vi måste öka livsmedelsproduktioner-

  231. -på grund av den globala efterfrågan
    och Norges befolkningstillväxt.

  232. När jag föddes var vi fyra miljoner.
    2030 är vi sex, så vi måste odla.

  233. Möjligheterna att odla livsmedel
    på ett relativt hållbart sätt-

  234. -finns i de nordiska länderna,
    och de måste utforskas mer.

  235. Men det ska så klart ske
    i ett komplext globalt system.

  236. Vi är i en europeisk situation
    även om Norge är utanför EU.

  237. Det är komplicerat
    men det är enda sättet.

  238. Därför måste vi arbeta
    med de frågorna i WTO-

  239. -även om det finns ännu mer relevanta
    frågor som tas upp här på Eat.

  240. Därför är det viktigt med arbetet som
    Chris Murray gör att ta fram kunskap-

  241. -på ett sätt som kan vägleda
    och förbättra beslutsfattande.

  242. För det kan läsas och förstås i Kina,
    Australien, Norge, Argentina och USA.

  243. Tack så mycket, Jonas.

  244. Både panelen och jag vet
    att det här inte är en lätt uppgift.

  245. Hur funkar livsmedelssystemet 2050?

  246. Niels Bohr sa: "Att göra förutsägelser
    är svårt, särskilt om framtiden."

  247. Vi kan titta på nåt så enkelt
    som livsmedelspriser.

  248. I vår del av världen är priserna
    mycket lägre i dag än för 20-30 år sen-

  249. -sett till relativ inkomst. Om vi tänker
    på 2050 och hållbar, näringsrik mat-

  250. -som är hälsosam och klimatsmart
    och vatten- och markeffektiv-

  251. -behöver livsmedelspriserna gå upp
    för att uppnå hållbarhet?

  252. Vad säger du, Michael? Ditt företag
    skulle nog inte uppskatta höjda priser.

  253. Jag tror inte
    att det finns ett bra svar.

  254. Det kan vara som att förutsäga valutor.

  255. Det normala är att ha fel-

  256. -men jag tycker man kan känna
    optimism inför den nya tekniken-

  257. -och att vi kommer på sätt att få
    bättre skördar och bättre hållbarhet-

  258. -och så vidare. Jag tror att
    produktionen kommer att bli billigare-

  259. -men vi behöver ta tag i en del frågor.

  260. Inte bara för att få ökad produktivitet.

  261. En sak som vi lätt glömmer bort
    är jordbrukarnas liv.

  262. Småodlare som åtminstone i dag
    producerar 80 % av det vi äter.

  263. Men om jag som konsument skulle
    betala mer, skulle inte ni som företag-

  264. -kunna ge mer betalt till odlare
    i utvecklingsländer?

  265. Allt sånt hänger samman.

  266. Men vi kan nog inte sitta här och
    spekulera om hur prisformeln ser ut.

  267. Vi måste göra det vi måste göra-

  268. -och se till att vi förstår
    att innovation och teknik-

  269. -blir en stor tillgång.

  270. Vi ska inte vara naiva och tro att
    bara småskalig odling är lösningen-

  271. -och att bara närodlat är lösningen.
    Det är mer invecklat än så.

  272. Och var inte rädd för industrialisering
    av livsmedelsproduktionen.

  273. Där tror jag att vi behöver mindre
    naivitet. Vi behöver båda delarna.

  274. Louise, du brukar säga att vi inte ska
    romantisera småskaliga jordbrukare.

  275. Nej, men om matpriserna: Sen andra
    världskriget har de minskat 1 % per år.

  276. I länderna i Europa-

  277. -brukade 50 % av hushållets inkomst
    gå till mat. Nu är det 12 %.

  278. Men i många fattiga länder
    lägger man fortfarande 50 % på mat.

  279. Skälet till prisnedgången
    är tillgänglighet-

  280. -och ökad produktivitet
    per resursenhet.

  281. Det finns inga skäl att tro att vi
    kommer att kunna odla mindre per yta.

  282. Tvärtom kan vi få ännu bättre resultat.

  283. Kina producerar 40 % mindre ris
    per hektar än USA.

  284. Indien producerar 40 % mindre än
    Kina. Det finns en stor potential.

  285. Det som har hänt de sista åren
    efter Berlinmurens fall och WTO-

  286. -är den massiva handeln.
    Det sämsta man kan göra för fattiga-

  287. -är att minska handeln. Handel
    garanterar inte att fattiga får mat.

  288. Allt hänger på köpkraft.
    Många studier har visat-

  289. -att ökad ekonomisk tillväxt ger ökad
    inkomst och stärkt livsmedelsmarknad-

  290. -så att folk kan köpa mat. Allt fler
    lever i städer och odlar inte sin mat.

  291. Risken finns i jordbruket. Om vi tror
    kroppsarbete ska ge oss mat har vi fel.

  292. Jordbrukarna behöver ökad
    produktivitet per arbetsenhet.

  293. Det är avgörande, för unga kommer
    inte att vilja bruka jorden för hand.

  294. Arbetskraft kostar mycket mer
    än mark. Det är det som begränsar.

  295. Om fattiga ska ha råd att äta måste vi
    investera i arbetskraftsproduktivitet.

  296. Samtidigt är det många som är
    beroende av den arbetsmarknaden.

  297. Det handlar inte
    om liten eller stor skala.

  298. Den distinktionen är felaktig.

  299. Det viktiga är att ha rätt skala
    för typen av ekosystem och marknad.

  300. Baksidan är att fetman ökar eller står
    stilla i alla länder där den mäts.

  301. Det finns inget land där den har
    minskat under de 25 år vi har mätt.

  302. Den största prediktorn är
    kaloritillgängligheten, mer än inkomst.

  303. Med tanke på tillväxten
    i de flesta låginkomstländerna-

  304. -krävs det en motkraft
    som beskattning på mat-

  305. -för att inte få en ökad fetma.

  306. Därav många av diskussionerna här
    om andra sätt att motverka det.

  307. Fysisk aktivitet har hälsofördelar
    men har inte hjälpt på populationsnivå.

  308. Det skulle krävas väldigt mycket
    fysisk aktivitet.

  309. Dels finns frågan
    om jordbrukares inkomst-

  310. -men billig mat tycks också öka fetma.

  311. Ska matpriserna öka och jordbruk ske
    för hand bara för att motverka fetma?

  312. Nej, men där det finns en risk
    kan länder beskatta.

  313. Men fetma är mycket av en klassfråga.

  314. Lägre klasser
    har mer problem med fetma.

  315. Ja och nej. Om man tittar på kurvan
    ökar den lika mycket i alla klasser.

  316. Det finns skillnader.
    De relativt fattiga har mest fetma-

  317. -men inom varje inkomstnivå ökar det.

  318. På nationsnivå finns det mönstret, men
    det är inte det som driver på epidemin.

  319. Alla är inte överens. Det är bra,
    för då har nåt kvar till nästa år.

  320. Ted.

  321. På en kommersiell marknad, och då
    menar jag inte i låginkomstmiljöer-

  322. -är prisklassen bara ett av valen.

  323. Huruvida beskattning på mat
    gör nån skillnad i konsumtionsnivå-

  324. -tror jag återstår att se.
    Vi känner inte till alla övriga val.

  325. När jag växte upp i Manchester-

  326. -lagade man kokt komage.
    Det var ingen populär rätt.

  327. Nu har det gjorts populärt
    att smarta London-kockar.

  328. De beslut som människor fattar
    är dunkla och mystiska.

  329. Ur ett beteendeperspektiv
    har vi inte en aning.

  330. Min kollega säger
    att marknadsföring inte är svaret-

  331. -men beteendeneurovetare säger: "Vi
    måste lära oss av marknadsförarna."

  332. Jag tror att vi är väldigt dåliga
    på att förstå hur beslut fattas.

  333. Våra kolleger på Public Health England
    säger att informationskampanjer-

  334. -inte gör minsta skillnad. Det finns
    ingen evidens för att det har hjälpt-

  335. -när man har analyserat effektiviteten
    i stora informationskampanjer.

  336. Tio sekunder kvar.
    Det var en bra slutkläm.

  337. Konsumenter är gåtfulla varelser.
    Ingen tvekan om det.

  338. Beteendevetare behövs
    om vi ska förstå framtiden.

  339. -Snart finns det tre miljarder till.
    -Tre miljarder gåtfulla konsumenter.

  340. Tack till panelen. Tack så mycket.

  341. Översättning: Erik Swahn
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Även grönsaker är miljöovänliga

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Det finns inget miljövänligt sätt att tillverka livsmedel. All matproduktion behöver kemiska substanser, konstaterar professor Louise O Fresco. Övriga medverkande i detta panelsamtal om hållbar utveckling och livsmedelsproduktion är Ted Bianco, Christopher Murray, Michael Treschow och Jonas Gahr Støre. Moderator: Johan Kuylenstierna. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Ämnen:
Hem- och konsumentkunskap > Mat och hälsa, Miljö > Hållbar utveckling
Ämnesord:
Kemisk industri, Kemisk teknik, Livsmedel, Livsmedelsindustri, Teknik
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - EAT 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

Att råda bot på fattigdom

Det är inte okomplicerat för en oljeproducerande nation att vara ett föredöme när det gäller hållbarhet och det globala klimatet, konstaterar Norges statsminister Erna Solberg. Här berättar hon om Norges visioner när det gäller matkonsumtion, världssvält och naturens tillstånd. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

Dyrare utan eko

En lantbrukares mardröm är torka, extrem nederbörd eller stormar. Dessa variationer i klimatet blir dock allt vanligare i takt med den globala uppvärmningen av planeten. Det säger professor Hans Joachim Schellnhuber, en av Europas ledande klimatforskare. I det här talet pekar han även på det faktum att våra livsmedelspriser kommer att stiga dramatiskt om vi inte lyckas vända planetens stigande temperaturer. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

En klimatsmart modell för Kenya

Förändring är livsnödvändigt för lantbrukarna, säger Helen Gichohi från Equity Ground Foundation i Kenya. Här berättar hon om en modell som ska förstärka böndernas positioner i Kenya och omgivande länder för att de ska kunna överleva i dagens svåra globala handelsvärld. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

Global ekonomi och ekologi

Den privata sektorn står för 9 av 10 jobb i den globala handeln. Vi bör inte enbart se till våra aktieägares bästa utan även samhällets bästa, menar Paul Bulcke som är vd för livsmedelsjätten Nestlé. Här berättar han hur ett multinationellt företag kan hjälpa till att hitta hållbarhetslösningar. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

Finns det en hållbar väg?

Panelsamtal med företagsledare och forskare om hållbar utveckling och kommers. Medverkande: Elisabeth Grieg, Griegkoncernen, Paul Bulcke, Nestlé, Helen Gichohi, Equity Group Foundation och Hans Joachim Schellnhuber, Potsdam-Institut für Klimafolgenforschung. Moderator: Anthony Costello. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

Att hålla havet rent

Vi måste göra de klimatsmarta vardagsvalen enklare för alla människor, säger norska prinsessan Mette-Marit. Här berättar hon om sitt intresse för havet och framhåller att vi måste hitta bättre material än plast att använda i världens produktionsled. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

Se till att stoppa hungern

Fattigdom är inte längre något som enbart berör utvecklingsländer, utan även klassiskt rika nationer. Det säger Feike Sijbesma, vd för Hollandsbaserade hälsoföretaget DSM, i denna föreläsning. Han uppmanar fler företagare att ta ansvar och skapa en rättvis värld och menar att kommersiella bolag har ett mycket större ansvar än att tillgodose vinstkravet från sina aktieägare. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

Matens politik i magasinsformat

Att rapportera om mat och matpolitik blir allt viktigare för National Geographic, säger vd Gary Knell. Med över en miljard följare på Facebook är National Geographic en maktfaktor när det gäller berättelser från den globala livsmedelsindustrin. Gary Knell berättar här om tidningens olika satsningar på att göra livsmedelshandeln tydlig och enkel att förstå. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

Bättre liv genom rörelse

Barn rör sig mindre idag än deras egna far- och morföräldrar, säger Kjetil Siem från det norska fotbollsförbundet i sin föreläsning. Han vill förändra vanorna i Norge genom aktivitetsfrämjande initiativ. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

En optimal livsstil

Om människor ändrade sina kostvanor skulle vi öka medellivslängden med 3-4 år, säger Christopher Murray, näringsprofessor vid University of Washington. Här berättar han om sin forskning, som rör globala projekt om kost och näring. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

Bättre politik för miljön

Fram till 2030 måste vi förändra de globala livsmedelssystemen, säger Arbeiderpartiets Jonas Gahr Støre i detta tal. Han menar också att mer satsningar borde göras på fiskodlingar, med förutsättning att det görs på ett naturvänligt sätt. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

Tekniksmart lantbruk

Konsumenterna blir allt mer kräsna, samtidigt som teknikutvecklingen kommer att förändra vår relation till mat. Den spaningen gör professor Louise O Fresco från Nederländerna. Här talar hon om hur livsmedelsproduktion och konsumentbeteenden kommer att se ut i en nära framtid. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

Halverad miljöpåverkan som mål

Vi har potential att förändra utvecklingen och skapa en grönare framtid, menar Michael Treschow, styrelseledamot på livsmedelsjätten Unilever. Här pratar han om bolagets ambitioner att minska sin negativa miljöpåverkan. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

Skräp borde inte finnas

Vi lever i en värld av naturliga resurser och i en bättre värld borde inte skräp existera. Det säger Ellen McArthur, seglare och grundare till The Ellen MacArthur Foundation, vars mål är att driva på övergången till en cirkulär ekonom. Här förklarar hon hur vi alla skulle vinna på en global cirkulär ekonomi. Inspelat den 2 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

Även grönsaker är miljöovänliga

Det finns inget miljövänligt sätt att tillverka livsmedel. All matproduktion behöver kemiska substanser, konstaterar professor Louise O Fresco. Övriga medverkande i detta panelsamtal om hållbar utveckling och livsmedelsproduktion är Ted Bianco, Christopher Murray, Michael Treschow och Jonas Gahr Støre. Moderator: Johan Kuylenstierna. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & hem- och konsumentkunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaEn bok, en författare

Svensk ostkultur

Martin Ragnar följer ett mycket populärt påläggs framväxt. "Svensk ostkultur i recept och formspråk" beskriver utvecklingen från äldsta tid fram till dagens små gårdsmejerier. Intervjuare: Hélène Benno.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaBarnaministeriet dokumentär

Mästerkockarna Svea och Melker

Vi möter tioåriga Svea och tolvåriga Melker som delar sin kärlek till matlagning. Svea berättar om sin paradrätt, köttbullar i tomatsås och Melker lagar nästan alla måltider hemma hos sig. Båda två beslutar sig för att söka till programmet Sveriges yngsta mästerkock - men hur ska det gå?

Fråga oss