Titta

UR Samtiden - EAT 2015

UR Samtiden - EAT 2015

Om UR Samtiden - EAT 2015

Forskare, politiker och affärsmän samlas under forumet Eat 2015 där mat, hälsa och klimatfrågor står i fokus. Inspelat på Clarion Sign, Stockholm, 1-2 juni 2015. Arrangör: Eat.

Till första programmet

UR Samtiden - EAT 2015: Vår sockrade kostDela
  1. Ers höghet, Gunhild, Johan,
    mina damer och herrar.

  2. 9 av 10 vetenskapliga experiment
    misslyckas.

  3. Några är sociala experiment.

  4. Trots att vi investerar pengar, möda
    och nationell stolthet-

  5. -i dessa experiment
    är de ändå misslyckanden.

  6. Det här är veckans Time i USA.

  7. Hur avgör man om experimentet har
    misslyckats? Man tittar på utfallet.

  8. Här är utfallet väldigt tydligt.

  9. Jag menar att ni omedvetet har deltagit
    i ett experiment de senaste 50 åren-

  10. -som har gjorts av tio forskare
    från ett globalt konsortium-

  11. -som sa följande:

  12. "Processad mat är bättre än riktig mat."

  13. Vilka är då de resultatvariabler vi har
    för att besvara den frågan?

  14. Konsumtion, hälsa, miljö
    och betalningsflöde.

  15. Betalningsflödet har tre delar:
    företag, konsumenter och samhälle.

  16. Så här började experimentet
    för 50 år sedan-

  17. -och så här ser det ut i dag.

  18. Här är de tio främsta forskarna.
    Två av dem var här i går.

  19. Vad är då processad mat?

  20. Det är många saker.
    Jag ska räkna upp dem.

  21. Det finns data som visar att vart
    och ett av dessa är ett problem.

  22. Det är för lite fiber och för lite
    omega-3 vilket är antiinflammatoriskt.

  23. Det är för lite mikronutrienter.

  24. Det är för mycket transfetter
    och för mycket grenade aminosyror-

  25. -vilka finns i djur uppfödda på majs.

  26. För mycket omega-6,
    vilket är inflammatoriskt.

  27. För många tillsatser.
    För mycket emulgeringsmedel-

  28. -vilka vi nu tror
    kan ge autoimmuna sjukdomar.

  29. För mycket salt.

  30. Vi ser en korrelation
    men inget direkt kausalförhållande.

  31. Ingen av dessa
    styr den individuella konsumtionen-

  32. -men den sista är den
    som fångar in en, och det är socker.

  33. Gary Knell och Mattias Klum
    visade inte det här omslaget.

  34. Det står att socker
    är särskilt beroendeframkallande.

  35. Enligt DSM-5
    möter det nu beroendekriterierna.

  36. Det är omöjligt att motstå och döljer
    också dålig smak i processad mat.

  37. Matindustrin vet
    att det får en att köpa mer.

  38. Det kännetecknar processad mat.

  39. Av de 600 000 matprodukterna i USA
    har 74 procent tillsatt socker.

  40. Salt ansågs vara
    kännetecknande för processad mat.

  41. Bara 50 procent av produkterna
    har en för hög salthalt.

  42. Socker är alltså en markör.

  43. Vi begränsar diskussionen till socker
    i dag eftersom vi har data på det.

  44. Nu går vi till konsumtion.

  45. Man säger med rätta att vi äter mer.

  46. Till vänster har vi en tidig hamburgare
    och sedan två senare varianter.

  47. Det finns också en hamburgare
    för sex dollar med 2 000 kalorier.

  48. Jag kallar det Coca-Cola-konspiration.
    Här ser ni storleksökningarna.

  49. Varför konspiration? Vad finns i det?

  50. Koffein gör att man förlorar vatten.

  51. Salt. Vad händer när man får i sig salt
    och förlorar vatten? Man blir törstig.

  52. Varför är det så mycket socker i Coke?
    För att dölja saltet.

  53. Här ser ni sockerkonsumtionen i USA
    under de senaste 200 åren.

  54. Man kan se här
    när processad mat kom 1965.

  55. Då går vi över till hälsa.

  56. Här kan man se de senaste 20 åren.

  57. Blodtryck, kolesterol och rökning
    har sjunkit. Fysisk aktivitet har ökat.

  58. Vi borde se en hälsoförbättring,
    men det gör vi inte.

  59. Fetma och diabetes
    har ökat nåt oerhört.

  60. De står för mycket av vårdkostnaderna
    i hela världen.

  61. Här ser ni ett rent påhitt.

  62. Coca-Cola säger att fetma tacklas
    genom sunt förnuft-

  63. -att alla kalorier räknas
    oavsett var de kommer ifrån.

  64. Jag tror inte på sunt förnuft.
    Jag tror på vetenskap.

  65. Enligt vetenskapen
    tas olika kalorier upp på olika sätt.

  66. Det kallas näringsbiokemi och visar
    att alla kalorier inte är likadana-

  67. -och att sockerkalorier är de värsta.

  68. Jag ska visa bilden som Femi nämnde.

  69. Vi har 43 afroamerikanska- och
    latinobarn med metabolt syndrom.

  70. De undersöktes med sin normala diet
    med ganska mycket socker.

  71. Vi bytte ut deras mat i tio dagar.

  72. Vi gav dem samma mängd kalorier-

  73. -utan förändringar i vikt, fett, protein
    eller kolhydrater-

  74. -men vi tog bort fruktos
    och lade till komplexa kolhydrater.

  75. Vi tog bort kakorna
    och lade till bagels.

  76. Ingen viktförändring, tio dagar.

  77. Titta här! Underhudsfettet
    förändrades inte, vilket är bra.

  78. Titta på leverfettet!
    29 procent minskning på tio dagar.

  79. Bukfettet minskade med 10 procent,
    bukspottsfett... De ska inte ens ha det!

  80. För tre fjärdedelar
    minskade bukspottsfettet.

  81. Vi såg att det
    framförallt handlade om leverfett.

  82. Hälsan förbättrades
    för att leverfetterna förbättrades.

  83. Bukfettet hade ingen påverkan
    men var en bonus.

  84. Det handlar om leverfett
    som ökas av fruktos.

  85. Vi vet att sötade drycker
    ökar risken för diabetes.

  86. Den här studien från EPIC-Interact
    där fetma och kalorier kontrollerades-

  87. -visar att risken ökas med 29 procent.

  88. Vår studie visar att kalorier
    inte påverkar den globala fetman-

  89. -men det gjorde socker,
    elva gånger om.

  90. Det har direkt effekt. Ökad dos - ökad
    diabetes. Ökad tid - ökad diabetes.

  91. Där sockermängden minskade,
    minskade diabetes.

  92. Effekten tog tre år.

  93. Där sockerintaget förändrades,
    förändrades diabetes tre år senare.

  94. En studie från förra året visar att
    dödlighet i hjärt- och kärlsjukdom ökar-

  95. -när kaloriintaget från tillsatt socker
    också ökar.

  96. Mer än halva USA riskerar att dö
    av hjärtsjukdom på grund av socker.

  97. Vi har ett orsakssammanhang
    för följande sjukdomar:

  98. Diabetes, hjärtsjukdomar, fettlever
    och karies.

  99. Vi ser även ett samband
    med cancer och demens.

  100. Miljön, då?

  101. WWF nämner
    jorderosion och fosfatavrinning.

  102. Här är Everglades.

  103. Ljusgrönt, orange och gult
    är socker snarare än Everglades.

  104. Det samma händer i Amazonas.
    Skogsskövlingen dödar miljön.

  105. Och nu betalningsflöden.
    Företagen först.

  106. Processad mat och godis har
    fördubblats. Det ger ökade inkomster.

  107. Det syns på deras aktiekurser.

  108. Här är McDonald's, Coke och Pepsi
    från 2007 till 2011.

  109. Den var felvänd så vi hoppar över den.

  110. Men sockerbolagen har inte gått så bra
    det senaste, för folk vet om det här.

  111. Läsktillverkare
    upplever också en torka nu.

  112. McDonald's sparkade nyss sin chef.

  113. Coca-Cola sparkade 1 800 anställda
    för att spara tre miljarder dollar.

  114. De pengarna
    ska investeras i reklam för barn.

  115. Då går vi över till konsumenterna.

  116. Nyttig mat kostar dubbelt så mycket
    som onyttig mat.

  117. Det ökar med 17 pence pundet jämfört
    med 7 pence för processad mat.

  118. Det innebär att processad
    och mindre nyttig mat är ett bättre köp.

  119. De tre länder
    som lägger lägst andel av BNP på mat-

  120. -USA, Storbritannien och Australien,
    är de fetaste och sjukaste länderna.

  121. Titta på baksidan.

  122. Sjukhus-, medicin- och läkarkostnader
    jämfört med vårdkostnader.

  123. Kroniskt metabola syndrom
    äter upp sjukvårdskostnaderna.

  124. Och så samhället.

  125. Här är bilden om processad mat.

  126. Jag ska lägga på andelen av BNP
    i USA som läggs på sjukvård.

  127. Den är hamnat fel, men de är lika.

  128. Det handlar inte om behandlingsform
    utan om socker.

  129. Räkna på det!

  130. Matindustrin omsätter
    en biljon om året. 450 är förtjänst.

  131. I USA lägger vi 2,7 biljoner
    på sjukvård.

  132. 75 procent är metabola syndrom
    som till 75 procent kan förhindras.

  133. 1,4 biljoner dollar om året slängs bort.

  134. Vi förlorar tre gånger så mycket som
    matindustrin tjänar. Det är ohållbart.

  135. Samhället bygger på att de unga
    betalar, men nu är de sjuka och kostar.

  136. Välfärdssystemen klarar inte av det.

  137. Morgan Stanley visar ekonomisk tillväxt
    i förhållande till fetma och diabetes.

  138. Mycket socker visas i orange
    och lite socker i blått.

  139. Med ett högt sockerintag-

  140. -får vi ingen ekonomisk tillväxt alls
    år 2035.

  141. Godistillverkaren Mars vet detta.

  142. De stöder kostrekommendationerna att
    minska sockerintaget till 10 procent.

  143. Ett godisföretag! De lever på socker.

  144. De vet om detta.
    Och det är för att de är privatägda.

  145. De rapporterar inte till Wall Street.
    De behöver inte oroa sig för sina jobb.

  146. Det är det det handlar om.

  147. Vi går igenom listan.
    Konsumtion - ökad. Hälsa - katastrof.

  148. Hade det funnits en etisk kommitté
    hade experimentet stoppats.

  149. Miljö - negativt.

  150. Företag - tidigare upp
    men nu har de problem.

  151. Konsumenten - till en början en vinnare
    men en stor förlorare i längden.

  152. Och för samhället - en katastrof.

  153. Doktor Katz sa
    att många bantningskurer fungerar.

  154. De som fungerar
    har lite socker och mycket fiber.

  155. Vet ni vad en sån diet kallas?

  156. Det kallas för riktig mat.

  157. Samtliga bantningskurer som fungerar
    består av riktig mat.

  158. Processad mat
    är ett misslyckat experiment.

  159. Vi borde döpa om diabetes
    till processad mat-sjukan-

  160. -för det är vad är.
    Det är så allmänheten kan lära sig.

  161. Mitt andra förslag
    är att ta bort subventioner-

  162. -för grödor som orsakar
    alla ämnesomsättningssjukdomar.

  163. Den enda gröda
    som då skulle kosta mer är socker.

  164. I Berkeley kom man fram till det,
    och det är det vi behöver.

  165. Vi har skapat en ideell organisation,
    Institute for responsible nutrition.

  166. Vi vill samarbeta med EAT-

  167. -och jag ser fram emot
    era kommentarer. Tack!

  168. Översättning: Jenny Tegnborg
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Vår sockrade kost

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Socker har tillförts i 75 procent av all processad mat i USA. Därför är socker en bra markör för att mäta hur onyttig eller nyttig mat vi konsumerar, säger professor Robert Lustig i denna föreläsning. Inspelat den 2 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Ämnen:
Hem- och konsumentkunskap > Mat och hälsa
Ämnesord:
Dietik, Dryck, Kemisk industri, Kemisk teknik, Livsmedel, Mat, Teknik
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - EAT 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

Att råda bot på fattigdom

Det är inte okomplicerat för en oljeproducerande nation att vara ett föredöme när det gäller hållbarhet och det globala klimatet, konstaterar Norges statsminister Erna Solberg. Här berättar hon om Norges visioner när det gäller matkonsumtion, världssvält och naturens tillstånd. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

Dyrare utan eko

En lantbrukares mardröm är torka, extrem nederbörd eller stormar. Dessa variationer i klimatet blir dock allt vanligare i takt med den globala uppvärmningen av planeten. Det säger professor Hans Joachim Schellnhuber, en av Europas ledande klimatforskare. I det här talet pekar han även på det faktum att våra livsmedelspriser kommer att stiga dramatiskt om vi inte lyckas vända planetens stigande temperaturer. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

En klimatsmart modell för Kenya

Förändring är livsnödvändigt för lantbrukarna, säger Helen Gichohi från Equity Ground Foundation i Kenya. Här berättar hon om en modell som ska förstärka böndernas positioner i Kenya och omgivande länder för att de ska kunna överleva i dagens svåra globala handelsvärld. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

Global ekonomi och ekologi

Den privata sektorn står för 9 av 10 jobb i den globala handeln. Vi bör inte enbart se till våra aktieägares bästa utan även samhällets bästa, menar Paul Bulcke som är vd för livsmedelsjätten Nestlé. Här berättar han hur ett multinationellt företag kan hjälpa till att hitta hållbarhetslösningar. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

Finns det en hållbar väg?

Panelsamtal med företagsledare och forskare om hållbar utveckling och kommers. Medverkande: Elisabeth Grieg, Griegkoncernen, Paul Bulcke, Nestlé, Helen Gichohi, Equity Group Foundation och Hans Joachim Schellnhuber, Potsdam-Institut für Klimafolgenforschung. Moderator: Anthony Costello. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

Att hålla havet rent

Vi måste göra de klimatsmarta vardagsvalen enklare för alla människor, säger norska prinsessan Mette-Marit. Här berättar hon om sitt intresse för havet och framhåller att vi måste hitta bättre material än plast att använda i världens produktionsled. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

Se till att stoppa hungern

Fattigdom är inte längre något som enbart berör utvecklingsländer, utan även klassiskt rika nationer. Det säger Feike Sijbesma, vd för Hollandsbaserade hälsoföretaget DSM, i denna föreläsning. Han uppmanar fler företagare att ta ansvar och skapa en rättvis värld och menar att kommersiella bolag har ett mycket större ansvar än att tillgodose vinstkravet från sina aktieägare. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

Matens politik i magasinsformat

Att rapportera om mat och matpolitik blir allt viktigare för National Geographic, säger vd Gary Knell. Med över en miljard följare på Facebook är National Geographic en maktfaktor när det gäller berättelser från den globala livsmedelsindustrin. Gary Knell berättar här om tidningens olika satsningar på att göra livsmedelshandeln tydlig och enkel att förstå. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

Bättre liv genom rörelse

Barn rör sig mindre idag än deras egna far- och morföräldrar, säger Kjetil Siem från det norska fotbollsförbundet i sin föreläsning. Han vill förändra vanorna i Norge genom aktivitetsfrämjande initiativ. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

En optimal livsstil

Om människor ändrade sina kostvanor skulle vi öka medellivslängden med 3-4 år, säger Christopher Murray, näringsprofessor vid University of Washington. Här berättar han om sin forskning, som rör globala projekt om kost och näring. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

Bättre politik för miljön

Fram till 2030 måste vi förändra de globala livsmedelssystemen, säger Arbeiderpartiets Jonas Gahr Støre i detta tal. Han menar också att mer satsningar borde göras på fiskodlingar, med förutsättning att det görs på ett naturvänligt sätt. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

Tekniksmart lantbruk

Konsumenterna blir allt mer kräsna, samtidigt som teknikutvecklingen kommer att förändra vår relation till mat. Den spaningen gör professor Louise O Fresco från Nederländerna. Här talar hon om hur livsmedelsproduktion och konsumentbeteenden kommer att se ut i en nära framtid. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

Halverad miljöpåverkan som mål

Vi har potential att förändra utvecklingen och skapa en grönare framtid, menar Michael Treschow, styrelseledamot på livsmedelsjätten Unilever. Här pratar han om bolagets ambitioner att minska sin negativa miljöpåverkan. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

Skräp borde inte finnas

Vi lever i en värld av naturliga resurser och i en bättre värld borde inte skräp existera. Det säger Ellen McArthur, seglare och grundare till The Ellen MacArthur Foundation, vars mål är att driva på övergången till en cirkulär ekonom. Här förklarar hon hur vi alla skulle vinna på en global cirkulär ekonomi. Inspelat den 2 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2015

Även grönsaker är miljöovänliga

Det finns inget miljövänligt sätt att tillverka livsmedel. All matproduktion behöver kemiska substanser, konstaterar professor Louise O Fresco. Övriga medverkande i detta panelsamtal om hållbar utveckling och livsmedelsproduktion är Ted Bianco, Christopher Murray, Michael Treschow och Jonas Gahr Støre. Moderator: Johan Kuylenstierna. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & hem- och konsumentkunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2014

En global smart diet

Vi måste bli bättre på att äta nyttigare fetter och proteiner, menar Walter Willett, näringsexpert på Harvard. I sitt tal fokuserar på näringsrelaterade orsaker till dödsfall men kommer också med några tänkbara lösningar för en global, hälsosam diet. Inspelat den 26 maj 2014 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Stordalen Foundation.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBarnaministeriet dokumentär

Mästerkockarna Svea och Melker

Vi möter tioåriga Svea och tolvåriga Melker som delar sin kärlek till matlagning. Svea berättar om sin paradrätt, köttbullar i tomatsås och Melker lagar nästan alla måltider hemma hos sig. Båda två beslutar sig för att söka till programmet Sveriges yngsta mästerkock - men hur ska det gå?

Fråga oss