Titta

UR Samtiden - Humanist- och teologdagarna 2015

UR Samtiden - Humanist- och teologdagarna 2015

Om UR Samtiden - Humanist- och teologdagarna 2015

Vilken är definitionen av ett geni, vem kan kallas geni och vad har sådana åstadkommit genom historien? Föreläsningar och samtal från Humanist- och teologdagarna 2015 på temat "Genier och andra". Inspelat den 17 april 2015 på Lunds universitet. Arrangör: Humanistiska och teologiska fakulteterna vid Lunds universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Humanist- och teologdagarna 2015: Den siste romantiske teologen i LundDela
  1. Både geni och annan.
    Carl Wilhelm Skarstedt 1815-1908:

  2. Den sista romantiska teologen i Lund.

  3. Skarstedt var den sista professorn
    i Lunds teologiska fakultet-

  4. -som innehade befattningar
    i så olika ämnen-

  5. -som gamla testamentets exegetik,
    kyrkohistoria-

  6. -dogmatik och praktisk teologi.

  7. Som gammal publicerade han sig
    inom skilda discipliner-

  8. -ibland under pseudonymen
    C. Abrahamsson.

  9. Han ville förena vetenskapliga
    anspråk med ett uppbyggligt innehåll.

  10. Han var präglad av
    det akademiska befordringssystemet-

  11. -och inte minst
    av sina egna motgångar.

  12. Vid utnämningen av teologie doktorer
    1860...

  13. På den tiden var inte teologie doktor
    en examenstitel-

  14. -utan ett hedersdoktorat
    där biskoparna lämnade förslag.

  15. De utnämndes av kungen.

  16. Inför en sådan utnämning
    av teologie doktorer 1860-

  17. -föreslogs Skarstedt av biskop
    Thomander till en doktorsgrad.

  18. Han ströks dock från förslaget
    av ärkebiskop Reuterdahl.

  19. Samma år erövrade han dock
    doktorsgraden i Jena i Tyskland.

  20. I flera av hans arbeten-

  21. -återkommer godtyckligheten
    i doktorsutnämningar som tema.

  22. I synnerhet i hans skrift om det
    teologiska doktoratet i Sverige-

  23. -respektive 1593 till 1893.

  24. Ironin flödar när han säger:

  25. "Att döma av den stigande procenten"-

  26. -"från den första promotionens
    anspråkslösa fyrtal"-

  27. -"till den sistas, kanske hundra"-

  28. -"så skulle den teologiska lärdomen
    under de 300 åren"-

  29. -"tillväxt i en sådan grad"-

  30. -"som sannolikt icke
    i något annat land på jorden."

  31. "Om aktningen för doktoratet ökat"-

  32. -"i samma mån
    som antalet doktorer"-

  33. -"torde vara lika vanskligt
    som obehövligt att bedöma."

  34. Hans största kritiker, professor
    Tegnér, skrev på 1890-talet:

  35. "Han är en efterboren romantiker."

  36. "Han, liksom romantikerna,
    syntes att ha tagit till valspråk:"

  37. "Så jag målar,
    ty så det roar mig att måla."

  38. "Allt det bisarra hos romantiken
    kan man återfinna hos denne man."

  39. "En viss pseudogenialitet
    och en slagfärdig kvickhet"-

  40. -"dock oftast maniererad
    att kunna ej frånkännas honom."

  41. "Han tillhörde Thomanders drabanter"-

  42. -"liksom även Wieselgrens. Den
    sistnämnde var även hans svärfar."

  43. "Till Thomanders axlar nådde han ej."

  44. "Med Wieselgren
    hade han mera gemensamt."

  45. Skarstedt var känd för sina ordlekar.

  46. Åtskilliga av hans predikoutkast
    innehåller originella associationer-

  47. -och assonanser.

  48. Sammanlagt omfattar hans
    predikoutkast 2 038 sidor.

  49. Det är inte att undra på att
    kvaliteten kan vara något växlande.

  50. Den första heter:
    "Samling af korta prediko-utkast"-

  51. -"öfver kyrko-årets så väl
    nyföre-slagna som äldre"-

  52. -"högmesso- och aftonsångstexter."

  53. I mitten av 1800-talet
    bestämde man sig för-

  54. -att prästerna inte skulle predika
    enbart över epistlar och evangelier-

  55. -utan det infördes andra och tredje
    årgångar för de olika söndagarna.

  56. Det var det som inspirerade honom
    att ge ut de här predikoutkasten.

  57. De har ett märkvärdigt tillägnande:

  58. "Mina forna akademiska lärjungar
    tillägnas detta arbete av kärlek."

  59. Jag känner inte till någon kollega
    som har gjort något liknande.

  60. Jag ska ta två exempel. Det första är
    från första söndagen i advent-

  61. -över Romarbrevet 13 där han
    har världens kortaste predikoämne:

  62. Det enda lilla ordet "nu"...

  63. ...som utvecklas på olika sätt.

  64. Mitt andra exempel
    är det allra sista i boken-

  65. -om den uppståndne frälsarens och
    den trogna själens möte vid graven.

  66. Först handlar det om
    hur själen möter Jesus vid graven-

  67. -bittert gråtande, heligt
    eftertänksamt, ödmjukt bedjande-

  68. -och sedan hur Jesus möter
    den trogna själen, milt tröstande-

  69. -ljuvt förvissande med ordet
    om sin uppståndelse-

  70. -sorgligt uppmuntrande
    med ordet om sin himmelsfärd.

  71. En del av hans ordlekar
    är litterära aforismer-

  72. -andra är mer burleska.

  73. Ofta kunde de fungera
    som pedagogiska hjälpmedel.

  74. Som predikant var Skarstedt
    allvarlig och medryckande.

  75. Practical jokes var inte främmande
    för honom, även om vissa anekdoter-

  76. -ger ett intryck av
    att vara tillverkade i efterhand.

  77. Som ett exempel på ett practical joke
    ska jag berätta en episod-

  78. -men man bör veta
    att professorerna på 1800-talet-

  79. -avlönades inte enbart genom
    sina universitetstjänster-

  80. -utan de var också kyrkoherdar
    i prebendeförsamlingar.

  81. Det betyder att inkomsten därifrån
    tillföll professorn-

  82. -som ofta hade en vice pastor
    som skötte det löpande arbetet-

  83. -ute i församlingarna.

  84. Esaias Tegnér var samtidigt
    professor i grekiska och kyrkoherde-

  85. -och Carl Adolph Agardh var professor
    i botanik och samtidigt kyrkoherde.

  86. Nu var det så att Skarstedt
    var kyrkoherde i Uppåkra-

  87. -och där hade han besök
    av en berömd teolog från Tyskland-

  88. -som hette Adalbert Merx. Han var
    professor i Jena, Tübingen-

  89. -Giessen och Heidelberg.

  90. Till saken hörde
    att det var vanligt vid predikningar-

  91. -för att markera underavdelningar,
    säga: "Här märka vi för det första"-

  92. -"här märka vi för det andra."

  93. Men vid det här tillfället
    när Skarstedt hade besök av Merx-

  94. -så sa han i stället:
    "Herr Merx för det första"-

  95. -"Herr Merx, för det andra..."

  96. Varje gång han gjorde det
    reste sig professor Merx-

  97. -upp i bänken och bugade djupt.

  98. Det hände ett antal gånger
    innan predikan var slut.

  99. Efteråt kritiserade Merx Skarstedt-

  100. -för att han hade ägnat sig åt
    så mycket artighet.

  101. Och de goda bönderna
    undrade vad det var för figur-

  102. -som reste sig upp och bugade
    gång på gång utan anledning.

  103. Hans första exegetiska avhandling
    handlar om ordlekar i hebreiskan-

  104. -som ofta har en djupare betydelse
    än hos greker och romare.

  105. Den försvarade han i Uppsala 1841-

  106. -och i Lund försvarade han 1847
    under den berömda Melins presidium-

  107. -en andra avhandling där han betonade
    det ljus vi får från ordlekarna.

  108. De luce ex lusibus verborum.

  109. Han bifogade en översättning till
    syriska av en av Prodentius sånger.

  110. Den var rytmiskt fulländad.
    Melin såg den som ett mästerstycke.

  111. Skarstedt blev mycket riktigt
    också docent i Lund.

  112. Ordlekarna var något
    som utmärkte Skarstedt själv.

  113. I den här boken...
    Nej, jag tog inte med mig den.

  114. Den heter: "Predikant och predikan.
    En homiledsk läro- och läsebok."

  115. Den kom 1894. Där säger han
    om predikantens karaktär att:

  116. "Hundra lampor eller genier
    i ett rum"-

  117. -"ger blott ett ljussken,
    men hundra skuggor."

  118. Det vill säga imitatörer.

  119. "Pyramider förblir pyramider,
    även i dalen"-

  120. -"och pygméer pygméer, även om man
    ställer dem på Mont Blanc."

  121. "De som dansar efter varje pipa
    får trötta ben"-

  122. -"och de vilka det fattas anda,
    blir snart andtrutna."

  123. Till sist: "Efteraparhopen
    måste ha något att idissla"-

  124. -"och det är en fördel
    om den som efterapas"-

  125. -"är av genialisk natur."

  126. Arbetet med Skarstedts största verk-

  127. -"Göteborgs stifts herdaminne ur
    kyrkan och skolan" (1878-1885)-

  128. -på 1 273 sidor präglades av
    ett rastlöst insamlingsarbete.

  129. Skarstedt satt inte bara i arkiven,
    utan vandrade på landsbygden-

  130. -mellan pastorsexpeditionerna
    och besökte prästgårdarna-

  131. -för att samla in uppgifter
    från arkiven-

  132. -och ännu levande anekdoter
    om de avlidna.

  133. Genom att ha domkapitelsakterna
    som grund blev han-

  134. -en av de första vetenskapligt
    arbetande stiftshistorikerna-

  135. -och den första i Göteborgs stift.

  136. Genom hans stora nätverk
    tillkom ytterligare material.

  137. Likt en botaniker samlade han växter
    ur den stiftshistoriska floran.

  138. Herdaminnet präglas i hög grad av
    hans intresse för det originella-

  139. -oavsett om det gällde levnadsöden,
    predikoämnen eller församlingsliv.

  140. Hans uppgifter om tjänstedata
    har visat sig vara pålitliga-

  141. -men familjeuppgifterna är ofta
    ofullständiga och ibland felaktiga.

  142. Människor visar sig ha varit födda
    någon annanstans än vad det står.

  143. Hans teologiska värderingar
    får starkt genomslag.

  144. Han var oförstående av den ortodoxa
    kritiken av 1700-talspietismen.

  145. Men anekdoterna som länge ansågs-

  146. -dra ner det vetenskapliga värdet
    av herdaminnet-

  147. -har blivit omvärderade.

  148. De har uppvärderats som belysande
    för mentalitet och tidsläge.

  149. I mitt eget arbete med ett nytt
    Göteborgs stifts herdaminne-

  150. -är det snarast Skarstedts brist på
    källhänvisningar som är bekymmersamt.

  151. En uppgift kan förefalla trovärdig-

  152. -men sen får man själv
    leta fram källan, och i värsta fall-

  153. -komma fram till vad det kan ha varit
    för slags källa och var den finns.

  154. Men när man hittar den
    så visar det sig-

  155. -att han har byggt på korrekta källor
    och återgett dem korrekt-

  156. -men ofta med en viss personlig färg.

  157. Den varierar beroende på
    vad det är för teologi-

  158. -och vad det är för präster
    han stöter på.

  159. Han tillhörde de som med
    uppgiftssamlandet som program-

  160. -tog avstånd från
    den idealistiska historiefilosofin-

  161. -och från den historieskrivning
    som koncentrerade sig på biskoparna.

  162. Deras ämbeten ifrågasatte han själv
    av principiella skäl-

  163. -även om det finns de som säger
    att om hans eget lilla runda ansikte-

  164. -skulle ha prytts av en biskopsmössa
    så skulle han nog inte ha tackat nej.

  165. Som specimen för professuren
    i praktisk teologi skrev han-

  166. -om den evangeliska sången - den
    första hymnologiska avhandlingen-

  167. -av en svensk författare.

  168. Han skrev själv psalmer
    av vilka en finns i psalmboken-

  169. -från 1986.

  170. Skarstedt medverkade
    i 1849 års upplaga av-

  171. -den Thomander-Wieselgrenska
    psalmboken och bearbetade den senare.

  172. Störst betydelse hade bearbetningarna
    för alla upplagor-

  173. -som gavs ut i Amerika från 1877.

  174. Ännu vid 1900-talets mitt
    användes den vid gudstjänster-

  175. -inom Augustanasynoden.

  176. Skarstedts bearbetningar innebar
    en återgång till 1819 års psalmbok.

  177. Han gav också ut sångsamlingar.
    I "Kristliga missionssånger" 1861-

  178. -infogade han en, jämfört med
    originalet, ny sångkategori:

  179. För de romerska katolikers
    omvändelse.

  180. Man har också gett honom epitetet
    "protestant till ytterlighet".

  181. Skarstedt komponerade även något.

  182. Mest originell är hans rimmade
    översättning av Psaltaren från 1862-

  183. -uppställd och ordnad efter
    den svenska kyrkans koralbok.

  184. Hans mest kända psalm
    har missionen som motiv.

  185. Och i Lars Lindmans bearbetning från
    1980 lyder den så som vi ser här.

  186. Och som vi vet-

  187. -ska en psalm för att kunna förstås,
    sjungas. Det har Bohlin lärt mig.

  188. Därför gör vi ett försök
    att sjunga psalmen.

  189. Så långt som havets bölja går

  190. och solen strålar sänder

  191. varhelst ett mänskohjärta slår

  192. till alla folk och länder

  193. skall ord från Gud med glädjebud

  194. om Kristi rike föras

  195. och hosianna höras

  196. Ty Kristus har rättfärdighet

  197. åt hela världen vunnit

  198. och frid av hans barmhärtighet

  199. hans folk i tron har funnit

  200. För Jesu skull Gud kärleksfull

  201. oss möter när och fjärran

  202. All världen prise Herran

  203. När Skarstedt dog var han
    den äldste professorn i Lund-

  204. -och den äldste prästen
    i svenska kyrkan.

  205. Biskop Gottfrid Billing
    skrev 1892 i sina levnadsminnen:

  206. "Själv synes han ha ansett sig
    som ett geni"-

  207. -"och tycks ha menat
    att utmärkande för ett sådant"-

  208. -"är att ej vara lik någon människa."

  209. "Skarstedt har ej i något, ej i det
    allvarligaste eller obetydligaste"-

  210. -"velat binda sig av några
    bland andra gällande lagar."

  211. "Så varken i sällskapslivet
    eller som vetenskapsman"-

  212. -"eller som predikant
    eller i något annat hänseende."

  213. Senare la han dock till
    att under Skarstedts sista år-

  214. -framträdde det goda hos honom allt
    mer och han sökte gottgöra gamla fel.

  215. Den som vill läsa mer om Skarstedt
    kan göra det-

  216. -i min artikel om honom i Svenskt
    biografiskt lexikon på nätet-

  217. -där också Skarstedts bibliografi-

  218. -och den övriga litteraturen om honom
    är förtecknad.

  219. Tack.

  220. Det är inte om Skarstedt själv,
    men hade han inte en son i Amerika-

  221. -som också var en originell figur.

  222. Han hade inte bara en son i Amerika
    - hela hans bibliotek hamnade där-

  223. -märkligt nog
    i ett baptistiskt seminarium.

  224. Men sonen i Amerika var mycket
    originell. Det är helt riktigt.

  225. Vi hörde om det antikatolska draget
    hos Skarstedt.

  226. Det fanns även hos Thomander,
    men inte hos Reuterdahl vad jag vet.

  227. Jag skulle vilja veta om Skarstedt
    ger en teologisk motivering.

  228. Alltså inte bara politiskt liberal
    oppositionslusta-

  229. -utan en teologisk antikatolicism,
    finns det hos honom?

  230. Den politiskt liberala inställningen
    flyter nog samman med den teologiska.

  231. Därmed blir han antiepiskopal.

  232. Eftersom den romersk-katolska kyrkan
    är den mest episkopala enligt honom-

  233. -så är det så att om han är kritisk
    mot biskoparna i svenska kyrkan-

  234. -så måste han vara ännu mer kritisk
    mot den romersk-katolska.

  235. Någon djupare teologisk motivering
    har jag inte sett.

  236. Genomgående i hans författarskap
    finns det en värdering av-

  237. -den personliga,
    individuella friheten-

  238. -som ibland tar överhanden över
    alla andra aspekter.

  239. Den såg han hindrad och bunden-

  240. -av sin tids katolska kyrka.

  241. Med en så stor produktion,
    hur hade han råd att trycka allt?

  242. Fanns det förläggare som trodde
    att det skulle bära sig?

  243. Finns det någon relation mellan
    antalet publicerade-

  244. -och antalet lästa eller köpta sidor?

  245. Man kan lugnt säga att eftersom
    han först kom ut med predikoutkast-

  246. -och tjugo år senare
    med en större samling i tre band-

  247. -så bör ju de första
    ha gått rätt bra.

  248. Därför satsade man på
    att ge ut en ny samling.

  249. Häftena med aforismer
    eller klagomål på orättvisorna-

  250. -med det teologiska doktoratet-

  251. -gick nog bra av andra skäl
    än det vetenskapliga intresset.

  252. Men...

  253. Likaså sålde herdaminnet rätt så bra.

  254. Alla dessa mängder av småtryck
    som han gav ut-

  255. -är väldigt svårt att säga.

  256. Han levde ju på senare tid
    under goda ekonomiska omständigheter.

  257. Han kunde väl satsa något, men
    troligtvis betalade sig det mesta.

  258. Jag har två frågor till.

  259. Herdaminnet, var det ett uppdrag från
    stiftet, eller ett privat företag?

  260. Så vitt jag har förstått är det
    privat, annars hade han nämnt det.

  261. Det hänger ihop med min sista fråga.
    Hade han ingen anhängarkrets?

  262. Ingen grupp där han kände sig hemma
    och folk hälsade honom som geni?

  263. Det hänger samman med det
    individualistiska problemet-

  264. -att han i sin person
    kombinerade lite olika.

  265. På sätt och vis var han det som Ernst
    Newman med en term på 1920-talet-

  266. -kallade för "vänsterschartauan".
    Men han tog intryck av Rosenius-

  267. -och passade inte in i
    avgränsade andliga riktningar.

  268. Flera minnestecknare talar om
    att han inte hade några lärjungar.

  269. Men han måste ha haft några eftersom
    han kunde tillägna den här boken:

  270. "Mina forna akademiska lärjungar."

  271. Det kan ju inte bara ha varit
    utan vidare.

  272. Det talas ju om
    att han gärna tog hand om-

  273. -pojkar från lågkyrkliga hem-

  274. -som inte kände sig hemma
    inom den lundensiska högkyrkligheten.

  275. En gång ska han ha infunnit sig
    hos professor Olbers-

  276. -på en oväntad tidpunkt.

  277. Olbers sa att han inte kunde ta emot
    honom för han skulle ha en tentamen.

  278. "Det är just därför jag har kommit",
    sa Skarstedt.

  279. Det var en av dessa kandidater
    som Olbers misstrodde-

  280. -om att vara riktiga lutheraner. De
    hade inte tagit den ortodoxa supen.

  281. Då skulle Skarstedt vara med
    och se så att allt gick riktigt till.

  282. Då kan man föreställa sig
    att den studenten blev hans lärjunge.

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Den siste romantiske teologen i Lund

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Anders Jarlert är professor i kyrkohistoria och berättar om professorn och teologen Carl Wilhelm Skarstedt i Lund. Under 1800-talet skrev han psalmer och ordlekar och sysslade med botanik. Psalmerna används fortfarande i både Sverige och USA. Inspelat den 17 april 2015 på Lunds universitet. Arrangör: Humanistiska och teologiska fakulteterna vid Lunds universitet.

Ämnen:
Religionskunskap > Kristendom
Ämnesord:
Kristendomen, Kyrkohistoria, Religion, Skarstedt, Carl Wilhelm, 1815-1908
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Humanist- och teologdagarna 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Humanist- och teologdagarna 2015

Biohacking

Moa Goysdotter och Jenny Grönberg-Hernandez är forskare och föreläser om biohacking. En biohackare kan sätta in chip i sin kropp för att hålla koll på sin hälsa eller testa sushin för att se om det är rätt sorts fisk. Det biologiska och det vetenskapliga systemet hackas. Inspelat den 17 april 2015 på Lunds universitet. Arrangör: Humanistiska och teologiska fakulteterna vid Lunds universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Humanist- och teologdagarna 2015

Geniet på bio - Winston Churchill och filmen

Erik Hedling är professor i filmvetenskap och berättar om Winston Churchills syn på film. Churchill såg tidigt filmens potential och möjligheter, både som propaganda och som nöje. Inspelat den 17 april 2015 på Lunds universitet. Arrangör: Humanistiska och teologiska fakulteterna vid Lunds universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Humanist- och teologdagarna 2015

Vad skiljer en galning från ett geni?

Historieforskaren Peter K. Andersson har fördjupat sig i bygdeoriginal från den skånska landsbygden. Han föreläser om halvgalna kufar som har mycket gemensamt med dem som åstadkommit viktiga uppfinningar. Bland andra berättar han om Anders "Balzac" Olsson som levde i Perstorp på 1800-talet och ville bygga en ättiksfabrik i miniatyr och om Kuska-Otto som jobbade med en mystisk flygmaskin. Inspelat den 17 april 2015 på Lunds universitet. Arrangör: Humanistiska och teologiska fakulteterna vid Lunds universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Humanist- och teologdagarna 2015

Lånta fjädrar? Om skapande och kreativ återanvändning

Robert Willim är lektor i etnologi och ger en föreläsning om kulturell återanvändning i bild och ljud. Han berättar bland annat om att man på 1800-talet använde tekniker med speglar som bidrog till att ge fotografier en viss sorts färg. Det här kunde anses "förfalska naturen" och kritiserades på samma sätt som filter i sociala medier för bilder. Inspelat den 17 april 2015 på Lunds universitet. Arrangör: Humanistiska och teologiska fakulteterna vid Lunds universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Humanist- och teologdagarna 2015

Den siste romantiske teologen i Lund

Anders Jarlert är professor i kyrkohistoria och berättar om professorn och teologen Carl Wilhelm Skarstedt i Lund. Under 1800-talet skrev han psalmer och ordlekar och sysslade med botanik. Psalmerna används fortfarande i både Sverige och USA. Inspelat den 17 april 2015 på Lunds universitet. Arrangör: Humanistiska och teologiska fakulteterna vid Lunds universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Humanist- och teologdagarna 2015

Litterära celebriteter och mediala genier

Torbjörn Forslid och Anders Ohlsson är professorer i litteraturvetenskap och berättar om kända författare som också är mediala genier. Selma Lagerlöf, Leif GW Persson och många där emellan har jobbat och jobbar aktivt med sitt varumärke. Celebriteter är en produkt av 1800-talet, men de blir bara fler och fler. Inspelat den 17 april 2015 på Lunds universitet. Arrangör: Humanistiska och teologiska fakulteterna vid Lunds universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Humanist- och teologdagarna 2015

Zlatan - ett flerspråkigt bollgeni

Är fotbollsspelaren Zlatan Ibrahimovic inte bara ett bollgeni utan även ett språkgeni? Efter att ha bott i några olika länder pratar han flera språk. Jonas Granfeldt som är professor i franska och Frida Splendido som är doktor i franska föreläser om Zlatans språkkarriär. Inspelat den 17 april 2015 på Lunds universitet. Arrangör: Humanistiska och teologiska fakulteterna vid Lunds universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Humanist- och teologdagarna 2015

Bellman - från källarpoet till nationalskald

Carl Michael Bellman kunde varken sköta sin ekonomi eller hälsa och det var inte tal om att han skulle få plats i nystartade Svenska Akademien. Men efter sin död fick han ett kändisskap som överraskade alla. Det berättar Johan Stenström, professor i litteraturvetenskap, som ger oss en inblick i vad som gjorde Bellman så stor och varför hans minne lever än idag. Inspelat den 17 april 2015 på Lunds universitet. Arrangör: Humanistiska och teologiska fakulteterna vid Lunds universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & religionskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Motion under mikroskop

Daglig träning och andlig tro

Vad finns det för samband mellan en individs andliga tro och ett hälsosamt liv? Takashi Nigorikawa är forskare vid Rikkyo University i Tokyo, Japan och föreläser om sin forskning kring sambanden. Inspelat den 25 juni 2015 på Clarion Hotel & Congress Malmö Live. Arrangör: European sports science conference (ECSS).

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - mänskliga rättigheter

Religionsfrihet

Är fundamentalistiska religiösa grupper ett hot mot religionsfriheten? Vi besöker England där det har pågått en debatt om shariadomstolar under våren 2008.

Fråga oss