Titta

UR Samtiden - Skolan möter världen

UR Samtiden - Skolan möter världen

Om UR Samtiden - Skolan möter världen

Föreläsningar om svenskt bistånd och utveckling, med fokus på de globala hållbarhetsmålen. Vi får höra medarbetare på Sida berätta om aktuella frågor för biståndsmyndigheten, representanter för civila samhällsorganisationer, samt Behrang Miri som talar om och läser ur boken "Inte en främling". Inspelat den 8 maj 2015 på Sida, Stockholm. Arrangör: Den Globala Skolan, Universitets- och högskolerådet.

Till första programmet

UR Samtiden - Skolan möter världen : Svenskt bistånd sätter människan i centrumDela
  1. Joachim Beijmo,
    chef på kommunikationsavdelningen.

  2. Jag ska ge er en övergripande bild
    av vad vi gör här på Sida. Biståndet.

  3. Hur det bidrar till en mer rättvis
    och hållbar global utveckling.

  4. Ni har hört om utvecklingsagendan:
    de stora dragen.

  5. De nya globala utvecklingsmålen.

  6. Vi är en liten del i lösningen
    av det, på Sida.

  7. För att göra det
    presenterar jag er för tre personer.

  8. För bistånd handlar ju om personer
    som driver förändring-

  9. -och att vi stöder dem i det arbetet,
    i deras strävan-

  10. -att förbättra sina levnadsvillkor.
    När omständigheterna förbättras-

  11. -kan man förverkliga sina drömmar
    och sig själv.

  12. Varje människa äger
    och driver sin utveckling.

  13. Det är grundbulten i biståndet.

  14. Den första personen går i skolan
    i Mazar-e Sharif i norra Afghanistan.

  15. Kobra Haidari drömmer om
    att bli läkare och är flitig student.

  16. Tio år tidigare hade hon
    aldrig kunnat följa den drömmen.

  17. Då hade hon inte fått börja skolan.

  18. För när talibanerna styrde fick
    färre än en miljon barn börja skolan.

  19. Och det var nästan inga flickor.

  20. Efter talibanstyrets fall
    bestämde många givare-

  21. -att utbildning är en viktig del,
    och så även Sveriges regering.

  22. Sida får uppdraget att genomföra
    strategin i Afghanistan.

  23. I den styrningen ska vi satsa
    på utbildning, särskilt för flickor.

  24. För det är ett extra stort behov
    och utvecklingshinder i framtiden.

  25. Kobra Haidari kan gå i skolan delvis
    för Sveriges stöd till Unicef-

  26. -som bygger och driver skolor
    och skriver läroplaner-

  27. -utbildar lärare i Afghanistan.

  28. Samtidigt ger vi stöd
    till utbildningsdepartementet där-

  29. -genom en världsbanksfond, och
    till Svenska Afghanistankommittén-

  30. -som driver byskolor på landsbygden
    i Afghanistan.

  31. För om det är en stor, snabb
    uppskalning av utbildningssystemet-

  32. -kanske en typ av stöd inte räcker.
    Det kanske behövs på olika nivåer-

  33. -för att klara en så snabb utbyggnad
    och nå så många som möjligt.

  34. I framtiden kan inte Svenska
    Afghanistankommittén driva skolorna.

  35. Kanske inte heller ett FN-organ,
    som Unicef.

  36. I framtiden måste afghanerna själva
    i utbildningsdepartementet göra det.

  37. Men under den här
    snabba utvecklingsperioden-

  38. -när Sverige ska förmedla mycket stöd
    behövs flera olika lösningar.

  39. Det är ett exempel på vår roll
    som myndighet-

  40. -att omsätta en stor ambition Sverige
    har tillsammans med andra länder-

  41. -till konkreta insatser som ger
    resultat för människor i landet.

  42. Till Afghanistan
    går också humanitärt bistånd.

  43. Det pågår strider, och det finns
    människor som inte kan försörja sig.

  44. Det humanitära biståndet
    är en annan del av vår verksamhet-

  45. -som räddar liv och lindrar nöd.

  46. Varje människa har rätt att överleva
    och rätt till mat och vatten-

  47. -oavsett vem man är, var man kommer
    ifrån: den humanitära principen.

  48. Cirka fem miljarder per år satsar
    Sverige på det humanitära biståndet-

  49. -av fyrtio miljarder,
    som är den totala biståndsbudgeten.

  50. Då är det delvis ett kärnstöd
    som går till det humanitära systemet:

  51. FN-organ som ska finnas
    och ha en beredskap.

  52. Men det är också att Sida
    har en budget för att kunna svara på-

  53. -när det uppstår kriser.

  54. Så till exempel vid en jordbävning,
    som i Nepal-

  55. -är det första stödet
    som sätts i gång-

  56. -är redan delvis finansierat av
    Sverige. För det finns en struktur.

  57. Det finns ett FN-organ
    som ska koordinera hjälpinsatserna.

  58. Men när man sen gjort en undersökning
    i landet: "Vad händer här?"

  59. Då kommer en förfrågan om mer stöd.
    Då kan Sida svara på den-

  60. -och betala ut stöd
    till organisationen.

  61. Det humanitära biståndet
    bidrar till exempel till att...

  62. Vi räknade på:
    "Vad betyder det här på ett år?"

  63. Tre miljoner människor får matbistånd
    som ett resultat av våra bidrag.

  64. 2,5 miljoner barn får vaccin
    mot mässlingen i krissituationer.

  65. 1,5 miljoner får tillgång
    till rent vatten.

  66. Den andra personen som jag
    presenterar är syster Susanne-

  67. -som jobbar på St. Josephs klinik
    i Zambia

  68. -en bit ifrån Lusaka,
    i koppardistriktet.

  69. Hon ser arg ut på bilden,
    men hon är bara engagerad.

  70. Hon berättar om
    hur de på hennes klinik-

  71. -kan jobba med att stödja människor
    som lever med hiv-infektion.

  72. För hiv och aids
    är ett stort problem i Zambia.

  73. Det hindrar många från
    att förbättra sina levnadsvillkor.

  74. Det är ett annat exempel på
    vad biståndet kan handla om.

  75. Det kan handla om
    att undanröja utvecklingshinder.

  76. Om ett land har många människor
    som lever med hiv-

  77. -är det ett stort utvecklingshinder.
    Andra länder kan ha andra hinder.

  78. Just i Zambia är omkring
    femton procent smittade med hiv-

  79. -i det här distriktet där hon jobbar.

  80. Till kliniken
    kommer 500 personer regelbundet-

  81. -för att hämta medicin
    och kontrollera sina blodvärden.

  82. Så de kan leva normala liv,
    gå till jobbet, och det viktigaste:

  83. I och med att de behandlas,
    undviks smittan att spridas vidare.

  84. Stödet till Zambia visar en annan del
    av hur biståndet fungerar.

  85. När jag besökte den här kliniken
    och träffade den här personen-

  86. -kunde jag som är biståndsbyråkrat
    och kommunikationsperson-

  87. -pricka av tre olika strategier
    som regeringen har gett oss på Sida.

  88. En strategi är
    hur vi ska samarbeta med Zambia.

  89. Vi ska stärka hälsosystemet,
    genom stöd till Zambias hälsosektor.

  90. Så syster Susannes lön
    och den här kliniken-

  91. -är delvis betalad
    med våra investeringar.

  92. Sen visade hon medicinerna
    som de kunde dela ut.

  93. Det är dyra mediciner
    som ska bromsa hiv-infektionen.

  94. De är i lådorna på bilden och är
    levererade genom globala fonden.

  95. Det är en fond som många givare
    satt upp för att betala-

  96. -för mediciner och hälsobehov.

  97. Den tredje strategin som jag prickade
    av, var att i det här distriktet-

  98. -fanns gräsrotsorganisationer
    som jobbade för medvetenhet om hiv-

  99. -och behovet av att söka sig
    till kliniken för att få behandling-

  100. -och inte ta smittan vidare.

  101. Och också jobba mot stigmatiseringen
    av att leva med hiv.

  102. De organisationerna fick stöd
    inom den regionala strategin-

  103. -för hälsoarbete i södra Afrika.

  104. Så biståndet behöver jobba på olika
    nivåer för utvecklingsutmaningar.

  105. För lösningarna är på olika nivåer,
    helt enkelt.

  106. En sak man kan undra är: Hur länge
    ska Zambia behöva stöd för det här?

  107. Vi läser i tidningarna att det är
    ett afrikanskt, ekonomiskt under-

  108. -och de har haft tillväxttal
    på åtta procent i tio år.

  109. Borde man inte sluta
    med biståndet då, säger en del.

  110. De har en stark tillväxt.

  111. Är det några mattelärare här,
    förresten?

  112. Då får ni förklara för kollegorna
    sen. Nej, det behöver ni inte.

  113. Om jag förstår, så är det så här:

  114. Om BNP per capita i Zambia
    ligger på 1 900 amerikanska dollar-

  115. -och tillväxten är 10 procent, är det
    en tillväxt med 190 till nästa år.

  116. Och om Sverige har en BNP per capita
    på 47 000 amerikanska dollar-

  117. -och en tillväxt på 0,5 procent
    är det 235 amerikanska dollar.

  118. Så 0,5 procents tillväxt
    i vår ekonomi är mer i pengar-

  119. -än 10 procents tillväxt i Zambia.

  120. Det var ganska enkel matte.
    Det fixar alla. Så man kan inte säga:

  121. "De har en så enorm tillväxt,
    procent på procent, år efter år."

  122. "Kan vi inte sluta nu?" Nej, inte än.

  123. För effekten av tillväxten är
    fördröjd. Utveckling tar lång tid.

  124. Att bygga stabila samhällssystem som
    kan leverera sociala nyttigheter-

  125. -för människor över tid tar lång tid.
    Så otåligheten som finns-

  126. -att det ska gå snabbare, den är
    förklarlig men inte förståelig.

  127. En annan vanlig fråga-

  128. -är ju risken
    om pengarna kommer fram eller inte.

  129. Hur vet vi att pengarna når fram?

  130. I Zambia hade vi en situation
    för några år sen, där man upptäckte-

  131. -korruptionsfall i hälsosektorn.

  132. Det var ett bra exempel
    på samhällelig utveckling-

  133. -för det var landets egna system
    som upptäckte det.

  134. Det var zambiska riksrevisionen
    som upptäckte-

  135. -att det försvann pengar
    i hälsoministeriet, och slog larm.

  136. Sverige, som är en stor givare, kunde
    kräva tillbaks pengar, och få det.

  137. Så en del av biståndet är
    naturligtvis att hantera risken-

  138. -för korruption och missbruk
    av medel. Det är en risk bland många.

  139. Ibland brukar jag säga
    att det är inte så jättesvårt.

  140. Det är egentligen ganska enkelt
    att kontrollera.

  141. Man följer upp avtal
    så pengarna används rätt.

  142. Vi upptäcker över hundra fall
    varje år.

  143. Vi får tips internt eller utifrån,
    och så gör vi utredningar.

  144. Men korruption är framför allt
    ett samhällsproblem i de länderna.

  145. Biståndet kan vara en del av
    lösningen. Problemet med korruption-

  146. -är inte risken att svenska pengar
    försvinner, utan det stora problemet-

  147. -är att det kan hindra utveckling.

  148. Risken att människor måste betala
    för tillstånd att starta företag-

  149. -eller tvingas muta nån för att få
    det man har rätt till enligt lag.

  150. Där kan biståndet bidra
    till lösningen.

  151. Till exempel genom utbildning
    av flickor, kvinnor.

  152. T.ex. genom att stödja institutioner,
    som riksrevisioner-

  153. -eller fria medier
    som granskar makten.

  154. Den sista personen jag presenterar
    träffade jag för några veckor sen-

  155. -som heter Georgiou Alania.

  156. Han är Georgiens svar
    på "Myror i brallan"-Ola.

  157. Han arbetar med en kampanj
    som heter Clean Up Georgia.

  158. Där får de varje år 50 000 personer
    att gå ut och samla ihop-

  159. -1 400 kubikmeter skräp.

  160. Och så gör han tv-program som visas
    i skolorna, för ökad medvetenhet-

  161. -av värdet av hållbarhetsarbete
    och miljö.

  162. Han vill ha med de unga
    i hållbarhetsarbetet-

  163. -för de ska leda de ständiga
    förbättringarna vi behöver-

  164. -för att nå
    de globala utvecklingsmålen.

  165. Georgien är ett medelinkomstland,
    och biståndet är inte så stort.

  166. Också med den här typen av länder
    har Sverige ett utvecklingssamarbete.

  167. Här handlar det i stället om
    att stödja förändring och reformer-

  168. -så man närmar sig EU
    och får mer demokrati-

  169. -och ett bättre samhälle,
    helt enkelt.

  170. Jag ville ta med ett sånt exempel,
    för det visar att-

  171. -biståndet är en del av politiken.
    Man måste komma ihåg att-

  172. -det svenska biståndet
    är väldigt värderingsstyrt.

  173. Vi är väldigt hårt styrda av-

  174. -att det ska vara kvinnors
    deltagande. Jämställdhet är viktigt.

  175. Det ska vara miljömässigt
    hållbar utveckling, klimathänsyn.

  176. Det ska vara demokrati
    och mänskliga rättigheter.

  177. Det betyder att vår uppgift
    som myndighet-

  178. -är att ta styrningen
    från riksdag och regering-

  179. -och matcha det mot behov i landet
    och hitta genomförare-

  180. -som kan genomföra bra program
    som ger utvecklingseffekter.

  181. Ett lyckligt giftermål mellan svenska
    värderingar och landets behov.

  182. Det var tre exempel på
    vad svenska biståndet går till.

  183. När ni går in i era fördjupande pass-

  184. -får ni mer konkreta exempel och
    går mer på djupet i specifika länder-

  185. -eller tematiska områden.

  186. Det är många utmaningar
    i utvecklingssamarbetet.

  187. Men det viktigt att komma ihåg att
    fattigdomen har minskat rätt snabbt.

  188. Bara under min livstid
    - jag är lite över fyrtio år-

  189. -har vi gått från
    3,5 miljarder människor på jorden-

  190. -varav 2 miljarder
    levde i extrem fattigdom.

  191. D.v.s. under 1,25 dollar om dagen.

  192. I dag är vi 7 miljarder, och
    man räknar med att bara 1 miljard-

  193. -lever på mindre än 1,25 dollar
    om dagen.

  194. Det är en extremt snabb utveckling.

  195. Tittar man på utbildningssidan,
    som jag tog ett exempel från-

  196. -börjar i dag nio av tio barn skolan
    i världen.

  197. År 2030-

  198. -kan vi vara nere på 100 miljoner
    som lever i extrem fattigdom.

  199. Det är det mest lyckosamma scenariot
    när man extrapolerar utvecklingen-

  200. -med de nya utvecklingsmålen.

  201. Om vi ska lyckas måste vi
    kunna hantera att vi blir fler.

  202. Att vi ska producera mer energi
    och mer mat.

  203. I den lösningen är biståndet en liten
    del, men inte hela lösningen.

  204. För biståndet har gått från att vara
    en betydande resursöverföring-

  205. -till att vara
    en mindre betydande resursöverföring.

  206. Så andra pengar som flödar i världen
    är mycket större.

  207. Det har ni säkert fått höra om
    tidigare här i dag.

  208. Därför kommer biståndets roll
    att förändras-

  209. -mot att påverka andra
    som har en inverkan på utvecklingen.

  210. Vi kommer fortfarande ha länder
    som behöver stöd-

  211. -för grundläggande
    sociala nyttigheter i samhället.

  212. Men också länder där biståndet
    ska påverka det privata kapitalet-

  213. -företagens hållbarhetsarbete och
    möjligheterna att få skatteintäkter.

  214. Tack så mycket.

  215. Textning: Catarina Palmklint
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Svenskt bistånd sätter människan i centrum

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Joachim Beijmo, kommunikationschef på Sida, berättar om hur deras bistånd bidrar till en hållbar och rättvis utveckling. Inspelat den 8 maj 2015 på Sida, Stockholm. Arrangör: Den Globala Skolan, Universitets- och högskolerådet.

Ämnen:
Miljö > Hållbar utveckling
Ämnesord:
Hållbar utveckling, Internationella relationer, Internationellt bistånd, Internationellt samarbete, Samhällsvetenskap, Sida, Utvecklingsbistånd
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Skolan möter världen

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolan möter världen

Från Millenniemålen till hållbara utvecklingsmål

Michael Hjelmåker är kansliråd på Utrikesdepartementet och samordnare för Sveriges arbete med utvecklingsagendan. Här talar han om det svenska biståndet till olika ändamål ute i världen. Inspelat den 8 maj 2015 på Sida, Stockholm. Arrangör: Den Globala Skolan, Universitets- och högskolerådet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolan möter världen

Svenskt bistånd sätter människan i centrum

Joachim Beijmo, kommunikationschef på Sida, berättar om hur deras bistånd bidrar till en hållbar och rättvis utveckling. Inspelat den 8 maj 2015 på Sida, Stockholm. Arrangör: Den Globala Skolan, Universitets- och högskolerådet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolan möter världen

Bistånd ger bränsle till positiv utveckling

Vi möter Angelica Broman, utvecklingsanalytiker på Sida med Somalia, Zimbabwe och Kenya som främsta arbetsområden. Här berättar hon om sitt arbete med frågor som konfliktförebyggande arbete, mänskliga rättigheter och barns rättigheter. Inspelat den 8 maj 2015 på Sida, Stockholm. Arrangör: Den Globala Skolan, Universitets- och högskolerådet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolan möter världen

Samarbete över gränserna

Dag Sundelin är enhetschef för stödenheten och analyssamordning på Sida. Här talar han om Sidas arbete i Afrika på internationell och lokal nivå och belyser frågor om praktiska problem och lösningar inom detta arbete. Inspelat den 8 maj 2015 på Sida, Stockholm. Arrangör: Den Globala Skolan, Universitets- och högskolerådet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolan möter världen

Inte en främling

Camila Alvarez Cea från Teskedsorden presenterar deras nya projekt, boken "Inte en främling". Behrang Miri, rappare och debattör läser från boken och talar om ämnen den berör, bland annat diskriminering, rasism, och homofobi. Inspelat den 8 maj 2015 på Sida, Stockholm. Arrangör: Den Globala Skolan, Universitets- och högskolerådet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolan möter världen

The Goals

"The Goals handlar om mötet mellan människor" berättar projektledare Torvald Jacobsson. Enligt Torvald måste människor mötas i ett tidigare skede i livet, innan de hinner bli beslutsfattare. Projektet "The Goals" ger via internet barn runt om i världen uppgifter att berätta om hur deras tillvaro och omgivning ser ut. Genom att barnen delar berättelserna med varandra skapar de sitt eget läromedel i realtid, menar Torvald. Inspelat den 8 maj 2015 på Sida, Stockholm. Arrangör: Den Globala Skolan, Universitets- och högskolerådet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolan möter världen

Den globala skolan Finland

Varför har den finska skolan varit framgångsrik och vad finns det att ta till sig? Jari Kivistö från Global Education Finland berättar. Inspelat den 8 maj 2015 på Sida, Stockholm. Arrangör: Den Globala Skolan, Universitets- och högskolerådet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & miljö

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Gruvor i fokus

Vätterns speciella bottengeologi

Rolf Hallberg, professor emeritus i mikrobiell geokemi vid Stockholms universitet, berättar om hur Vättern ser ut, hur den bildades och hur ett eventuellt gruvbygge skulle påverka den. Inspelat i Gränna 28 februari. Arrangörer: Aktion Rädda Vättern (ARV) med flera.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaBildningsbyrån - Kina

Peking på hjul

I det en gång så cykeltäta Peking trängs idag lika många bilar som finns i hela Sverige. Ibland är luftföroreningarna så svåra att flyg får ställas in och motorvägar stängas av. Men nu satsar Peking på att begränsa biltrafiken och bygga ut kollektivtrafiken.

Fråga oss