Titta

Vägen till Nobelpriset

Vägen till Nobelpriset

Om Vägen till Nobelpriset

Lär känna åtta Nobelpristagare på ett nytt sätt. Vi besöker Japan, USA, Danmark och Frankrike och Norge och möter de pristagare som fortfarande är aktiva. Vi djupdyker i arkiv och research och hittar helt unikt och aldrig publicerat material. Hur har deras väg fram till Nobelpriset sett ut och vilka hinder har de mött? Hur lever deras upptäckter vidare och vad betyder de för oss idag?

Till första programmet

Vägen till Nobelpriset: Marie CurieMaterialDela
  1. Hon var flickan från Polen
    som skulle få två nobelpris.

  2. Hon skulle bli en ikon, en förebild
    som kvinna inom vetenskapen.

  3. Under sitt arbete i vetenskapens namn
    fann hon sitt livs kärlek-

  4. -två nya grundämnen
    och radioaktiviteten.

  5. Detta är berättelsen om Marie Curie-

  6. -den första
    kvinnliga nobelpristagaren.

  7. Här på Radiumhemmet i Solna
    får patienter behandling mot cancer.

  8. Strålning dödar cancercellerna
    och hindrar dem från att sprida sig.

  9. Den här typen av behandling-

  10. -startade tack vare
    Marie Curies upptäckter av radium-

  11. -och utforskande av radioaktivitet.

  12. Upptäckterna blev också starten
    på utvecklandet av kärnkraft-

  13. -och kärnvapen.

  14. Men när hon undersökte
    den mystiska strålningen-

  15. -visste man inte att den kunde
    vara farlig och leda till döden.

  16. Det var i Paris som Marie Curie
    kom att göra sin forskning.

  17. Ett av hennes laboratorier
    och kontor finns bevarat som museum.

  18. Det här är laboratoriet där
    Marie Curie arbetade.

  19. Hon ledde verksamheten här i 20 år.

  20. Nåt ytterst exceptionellt
    i madame Curies liv-

  21. -var hennes kärlek till vetenskapen.

  22. I hela livet
    var det svårt för henne-

  23. -att bli accepterad
    som vetenskapskvinna.

  24. Om hon kunde överbrygga hindren-

  25. -var det för att hon älskade sitt
    arbete.

  26. Men Marie föds inte i Frankrike,
    utan i Warszawa, år 1867.

  27. Sexton år gammal tar hon examen
    som skolans bästa student.

  28. Marie vill studera på universitetet
    i Warszawa-

  29. -men i Polen
    är det förbjudet för kvinnor.

  30. Hon får spara pengar
    för att kunna åka till Paris.

  31. I november 1891 kan den 24-åriga
    Marie sätta sig på tåget.

  32. Det är nu hennes nya liv börjar.

  33. På universitet Sorbonne i Paris
    fick kvinnor studera, men de var få.

  34. Av 2 000 studenter
    var bara 23 kvinnor.

  35. När Maria börjar studera fysik
    blir hon snart årets fysikstudent.

  36. "Det var som om en helt ny värld
    öppnades, vetenskapens värld"-

  37. -"som jag äntligen
    kunde ägna mig åt i frihet."

  38. Under slutet av 1800-talet letar
    många forskare efter de byggstenar-

  39. -som bygger upp allt i vår värld:
    atomerna.

  40. Men alla atomer är inte lika,
    och man vill gärna hitta nya typer.

  41. Nya atomslag.

  42. Den ryske kemisten Dmitrij Mendelejev
    gör en karta över alla atomslag-

  43. -som man känner till:
    det periodiska systemet.

  44. Så här såg hans tidiga anteckningar
    ut, i slutet av 1800-talet.

  45. Då fanns det 79 kända atomslag.

  46. Man hade redan upptäckt många
    atomslag, som syre, kol och väte-

  47. -men forskarna förstår att det
    finns många fler att upptäcka.

  48. Fram till i dag
    har man upptäckt 118 atomslag.

  49. Det periodiska systemet
    ser nu ut så här.

  50. Varje atomslag har sin egen vikt
    och egna egenskaper.

  51. Guld är ett ganska tungt atomslag
    och hamnar en bit ner i systemet.

  52. Väte är lättast och hamnar högst upp.

  53. Det blir i slutet av 1800-talet
    en tävling bland forskarna-

  54. -att hitta nya atomslag.

  55. Marie vill också hitta nya och
    undersöka dem som redan upptäckts.

  56. Men hon behöver nånstans
    att utföra sina experiment.

  57. Nu träffar Marie en person
    som ska förändra hennes liv.

  58. Pierre Curie.

  59. Han är redan en känd forskare
    och undervisar på ett högre läroverk-

  60. -för fysik och kemi i Paris.

  61. Skolan finns kvar än i dag.

  62. "Jag träffade Pierre Curie
    första gången 1894."

  63. "Jag tyckte
    att han verkade mycket sympatiskt."

  64. Här har han sitt laboratorium,
    där även Marie får vara och forska.

  65. I laboratoriet
    lär Pierre och Marie känna varandra.

  66. "Vårt arbete förde oss allt närmare
    varandra tills vi blev övertygade"-

  67. -"om att ingen av oss kunde hitta
    en bättre livspartner."

  68. "Vi bestämde
    att vi skulle gifta oss."

  69. "Bröllopet hölls i juli 1895."

  70. Det blir
    ett tio år lyckligt äktenskap-

  71. -både i hemmet och i laboratoriet.

  72. Marie vill forska i fysik.

  73. Henri Becquerel har upptäckt
    att stenar som innehåller uran-

  74. -sänder ut strålning.

  75. Hon vill undersöka strålningen-

  76. -och börjar mäta den i alla
    fasta grundämnen och mineraler.

  77. De flesta
    ger inte ifrån sig strålning.

  78. Bland proverna finns en svart sten
    som heter uraninit eller pechblände.

  79. Denna avger
    en mycket stark strålning.

  80. Marie kände till nästan alla ämnen i
    pechblände, och uran var ett av dem.

  81. Men hennes pechblände avgav
    mer strålning än rent uran.

  82. Fanns det en liten mängd av nåt annat
    som strålade väldigt starkt?

  83. Marie verkade vara
    ett nytt grundämne på spåret.

  84. Nåt speciellt måste hända med
    atomerna i ämnen som avger strålning.

  85. Det var en viktig upptäckt.

  86. Forskarna hade tidigare trott
    att en atom var odelbar-

  87. -att den alltid var likadan,
    men så var det inte.

  88. I vissa ämnen verkade
    atomen falla sönder av sig själv-

  89. -och omvandlas
    till andra sorters atomer.

  90. När atomerna föll sönder
    avgav de strålning.

  91. Den var så stark att den kunde gå
    igenom nästan alla andra material.

  92. Den stoppades bara av bly.

  93. Marie hittade på ett ord för det som
    hände med atomerna: radioaktivitet.

  94. Men vad skulle man kunna använda
    strålningen till?

  95. I laboratoriet
    var strålningen väldigt hög.

  96. Radium kan vara farligt
    om man inte är försiktig.

  97. Pierre Curie observerade
    att radium hade intressanta effekter.

  98. Han placerade radioaktivt material
    på sin hud-

  99. -för att beskriva brännmärkena.

  100. De arbetade utan skydd och visste
    inte att ämnena var så farliga.

  101. Nu vet vi
    att radioaktivitet kan döda-

  102. -men också rädda liv.

  103. Marie vill ta reda på vad det är
    i pechblände som är så radioaktivt.

  104. Här stod skjulet där Marie Curie
    försökte få fram det nya grundämnet.

  105. Hon började med att koka pechblände.

  106. "Jag tillbringade hela dagar med
    att blanda en kokande massa"-

  107. -"som var nästan lika stor
    som jag själv."

  108. "Jag var helt slut
    av trötthet vid dagens slut."

  109. Slaggen skulle delas upp,
    malas och finfördelas-

  110. -i olika kemiska processer,
    för att få fram det nya grundämnet.

  111. Till slut lyckas de.
    Från provrör och andra glasbehållare-

  112. -strålar det nya ämnet med ett
    blågrönt sken. Det ser magiskt ut.

  113. Men det är inte ett nytt ämne
    som de har upptäckt, utan två.

  114. "I juli 1898 kunde vi tillkännage
    upptäckten av ett nytt ämne"-

  115. -"som jag gav namnet 'polonium'
    efter mitt hemland."

  116. Här är dokumentet där de får fram
    atomvikten för det andra ämnet:

  117. Radium.

  118. Ordet "radium" betyder "stråle".

  119. Marie och Pierre
    kompletterar varandra i laboratoriet.

  120. Han konstruerar olika utrustningar.
    Hon är noggrann och gör mätningar.

  121. En av Pierres mätutrustningar
    finns bevarad och fungerar än i dag.

  122. Den används för att mäta radioaktiv
    strålning i olika ämnen.

  123. Det här är uranmalm,
    med en låg nivå av radioaktivitet.

  124. Genom att se hur ljuset rörde sig
    på en mätare-

  125. -kunde man få fram
    om ämnet var radioaktivt.

  126. Det är oerhört värdefullt
    för Marie Curie.

  127. Strålarna som avges är osynliga.

  128. När Marie Curie
    skulle göra en kemisk separation-

  129. -kollade hon
    var den radioaktiva delen var-

  130. -och koncentrerade de radioaktiva
    element som de hade upptäckt ihop.

  131. Efter många undersökningar-

  132. -får polonium och radium sina platser
    i det periodiska systemet.

  133. Att ta fram de nya grundämnena
    har tagit tio år-

  134. -och tio ton pechblände. Det har gett
    Maries händer brännskador.

  135. Både hon och Pierre
    har sår som inte läker.

  136. Marie och Pierre söker inte patent
    för sin metod at få fram ämnena.

  137. De vill att upptäckten
    ska tillhöra alla.

  138. Det är det enda sättet
    att göra världen bättre.

  139. År 1903 kommer ett brev
    till paret Curie från Stockholm.

  140. De får nobelpriset i fysik
    tillsammans med Henri Becquerel-

  141. -för upptäckten av radioaktivitet.

  142. Pierres föreläsning vid pristalet
    har blivit berömd.

  143. "Är det rätt att utforska naturens
    hemligheter även om det är farligt?"

  144. "Jag tror det. Mänskligheten
    kommer att ha mer gott än ont"-

  145. -"av nya upptäckter."

  146. När Pierre Curie
    höll sin nobelföreläsning-

  147. -jämförde han upptäckten
    av radioaktivitet med Alfred Nobel-

  148. -som upptäckte dynamiten. Den kan
    döda men också vara till stor nytta.

  149. Pierres oro om ämnena
    och radioaktiviteten är befogad.

  150. Kunskaperna
    om hur man kan använda radioaktivet-

  151. -lägger grunden för kärnforskningen-

  152. -och utvecklingen
    av både atombomben och kärnkraft.

  153. Men det
    hinner han inte själv uppleva.

  154. Bara tre år efter nobelpriset,
    den 19 april 1906-

  155. -dör Pierre oväntat i Paris.
    Han blir överkörd av en lastvagn.

  156. Då är han sjuk,
    märkt av arbetet med radiumet.

  157. Marie blir ensam
    med deras två döttrar, Irene och Eve.

  158. "Helt krossad av det hårda slaget
    kunde jag inte tänka på framtiden."

  159. "Jag kunde samtidigt inte glömma
    vad min man brukade säga:"

  160. "Att även utan honom
    måste jag fortsätta mitt arbete."

  161. Marie blir erbjuden att ta över
    Pierres professur på Sorbonne.

  162. Det är första gången en kvinna
    får bli lärare där.

  163. 1911 kommer
    ett nytt brev från Stockholm.

  164. Marie Curie får sitt andra nobelpris,
    den här gången i kemi.

  165. "För andra gången fick jag motta
    ett nobelpris, den här gången ensam."

  166. "Det var ett erkännande
    av upptäckten av de nya ämnena"-

  167. -"och vår metod
    att framställa radium."

  168. Hon hyllas stort i Stockholm.
    På Högloftet på Skansen-

  169. -ställer 300 betydande kvinnor
    i Sverige till med en fest för henne.

  170. Hon är nu världsberömd.

  171. Flickan från Polen har blivit
    en förebild som forskare och kvinna-

  172. -i en tid då de flesta kvinnor
    inte fick rösta eller var myndiga.

  173. Ämnet radium blir populärt
    i början av 1900-talet.

  174. Det finns i mat, choklad, schampo
    och så kallade radiumspa.

  175. Man tror att ämnet
    är magiskt och undergörande.

  176. Först på 1920-talet inser också
    Marie farorna med strålningen-

  177. -och varnar om ämnet. Hon inför
    skyddsåtgärder i institutet.

  178. Många unga forskare har dött
    av leukemi på grund av strålningen.

  179. Marie förstår att radioaktivitet
    kan användas i sjukvården-

  180. -för till exempel cancerbehandling.

  181. Bredvid laboratoriet öppnas
    ett radiumhem-

  182. -där forskare försöker använda
    strålning i cancerbehandling.

  183. Efter det öppnas radiumhem
    i hela Europa, bland annat i Solna.

  184. Radioaktiviteten från radium
    kunde användas för att hejda cancer.

  185. När man har cancer börjar cellerna
    föröka sig okontrollerat i kroppen.

  186. Med strålningen kunde man få tumörer
    att sluta växa och inte sprida sig.

  187. I dag används inte radium
    i strålbehandlingen.

  188. Behandlingen har utvecklats
    och blivit ännu mer effektiv.

  189. Här arbetade Marie Curie i 20 år-

  190. -som ledare för laboratoriet
    på Institut du radium.

  191. 1934 lämnar Marie institutet.

  192. Hon har blodcancer orsakad
    av långvarig strålning-

  193. -och hon dör
    30 år efter sin älskade Pierre.

  194. Men i radiumhemmet
    som byggdes bredvid laboratoriet-

  195. -fortsätter nya generationer att
    forska vidare på henne upptäckter-

  196. -för att kunna bota cancer.

  197. "Jag anser att vetenskapen
    har en stor skönhet."

  198. "En forskare
    är inte bara en tekniker"-

  199. -"utan som ett barn
    inför olika naturfenomen."

  200. "Fenomen lika spännande som sagor."

  201. Översättning: Richard Schicke
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Marie Curie

Avsnitt 2 av 8

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Marie Curie tilldelades som första kvinna Nobelpriset i fysik 1903. Åtta år senare fick hon även Nobelpriset i kemi. Efter ett både snillrikt och tungt arbete hade hon lyckats hitta två nya grundämnen: polonium och radium. Radium kunde användas för att rädda liv i strålbehandling mot cancer, men det var också ett livsfarligt ämne eftersom man i början inte förstod hur farlig strålningen var. Marie Curie var också den som gav namn åt radioaktiviteten. Hon kom att bli en ikon som kvinna och forskare, en roll hon aldrig trivdes med.

Ämnen:
Fysik > Fysikens historia, Fysik > Strålning, Kemi
Ämnesord:
Biografi, Curie, Marie, 1867-1934, Forskare, Fysik, Fysiker, Kemi, Kemister, Naturvetenskap, Nobelpris, Nobelpriset i fysik, Nobelpriset i kemi, Nobelpristagare
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9

Alla program i Vägen till Nobelpriset

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaVägen till Nobelpriset

Svante Arrhenius

Avsnitt 1 av 8

Svante Arrhenius fick Nobelpriset i kemi 1903. Han förenade kemi och fysik på ett banbrytande sätt. Genom sina experiment med salt i vatten och elektricitet kunde han visa hur och varför kemiska föreningar ändrar egenskaper när de löses upp i ett lösningsmedel. Svante Arrhenius har betytt mycket för både miljö- och läkemedelsforskning. Han var också den första forskaren som förutsåg växthuseffekten.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaVägen till Nobelpriset

Marie Curie

Avsnitt 2 av 8

Marie Curie tilldelades som första kvinna Nobelpriset i fysik 1903. Åtta år senare fick hon även Nobelpriset i kemi. Efter ett både snillrikt och tungt arbete hade hon lyckats hitta två nya grundämnen: polonium och radium. Radium kunde användas för att rädda liv i strålbehandling mot cancer, men det var också ett livsfarligt ämne eftersom man i början inte förstod hur farlig strålningen var. Marie Curie var också den som gav namn åt radioaktiviteten. Hon kom att bli en ikon som kvinna och forskare, en roll hon aldrig trivdes med.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaVägen till Nobelpriset

Robert Wilson och Arno Penzias

Avsnitt 3 av 8

Robert Wilson och Arno Penzias fick Nobelpriset i fysik 1978. Deras upptäckter av mikrovågor bevisade teorin om big bang som nu blev den dominerande förklaringen till universums födelse.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaVägen till Nobelpriset

Gertrude Elion

Avsnitt 4 av 8

Gertrude Elion fick Nobelpriset i medicin 1988 för att ha utvecklat läkemedel mot bland annat leukemi, herpes och malaria. Hennes upptäckter har också bidragit till att förenkla organtransplantationer. Gertrude Elion är ovanlig som Nobelpristagare eftersom hon inte hade någon högre akademisk utbildning och hela sitt liv arbetade på ett läkemedelsföretag.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaVägen till Nobelpriset

Niels Bohr

Avsnitt 5 av 8

När man trodde att man hade upptäckt allt inom den klassiska fysiken dök det upp en ung dansk forskare som bevisade motsatsen. Niels Bohrs atommodell som förklarade hur atomerna är uppbyggda slog ned som en bomb i forskarvärlden och öppnade för utvecklingen av kvantfysiken. Bohrs atommodell används än idag. Niels Bohr fick Nobelpriset i fysik 1922.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaVägen till Nobelpriset

May-Britt Moser

Avsnitt 6 av 8

May-Britt och Edvard Moser fick Nobelpriset i medicin 2014. De hade upptäckt vilka celler som utgör ett positioneringssystem i hjärnan: vår inre kompass. Genom forskning på möss kunde paret Moser och deras team visa vilka delar av hjärnan som samarbetar och styr hur vi kan orientera oss i rummet. Deras upptäckt har stor betydelse för bland annat kampen mot Alzheimers sjukdom.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaVägen till Nobelpriset

Willard Libby

Avsnitt 7 av 8

Willard Libby fick Nobelpriset i kemi 1960 för upptäckten av kol-14-metoden. Hans upptäckt har revolutionerat kunskapen om vår historia och har kallats för naturvetenskapens gåva till humanvetenskapen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaVägen till Nobelpriset

Shinya Yamanaka

Avsnitt 8 av 8

Shinya Yamanaka fick Nobelpriset i medicin 2012. Han har i sin banbrytande forskning lyckats utveckla stamceller från vanliga kroppsceller. Stamceller har två egenskaper som skiljer dem från andra celltyper. De kan dels genomgå ett obegränsat antal celldelningar, dels mogna till flera celltyper. Därför tror man att stamceller kommer att kunna bota många sjukdomar i framtiden. Shinya Yamanakas upptäckt är ett stort steg på vägen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Visa fler

Mer grundskola 7-9 & fysik

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNobels höjdare

Kvantsprång

Det tog många år innan kvantmekaniken blev accepterad. Den handlar om hur mikroskopiska system som molekyler, atomer och elemantarpartiklar fungerar. Nobelpristagarna Max Planck, Albert Einstein, Niels Bohr, Erwin Schrödinger och Carl Heisenberg har gjort upptäckter inom kvantmekanik.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFörstå kunskapskraven - romani chib/arli

Att föra en diskussion framåt

Ett av Skolverkets kunskapskrav i fysik för årskurs 9 förklaras: "I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som för diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem." Berättare: Veli Brijani.

Fråga oss