Titta

UR Samtiden - Bokmässan 2015

UR Samtiden - Bokmässan 2015

Om UR Samtiden - Bokmässan 2015

Seminarier och intervjuer från Bokmässan i Göteborg. Inspelat 24-27 september 2015. Plats: Svenska mässan.

Till första programmet

UR Samtiden - Bokmässan 2015: Stå i breddDela
  1. Mycket välkomna till seminariet
    "Stå i bredd".

  2. Jag tycker nästan
    att vi kan tala om...

  3. ..."living her-story", för vi har
    glädjen att ha Märta Tikkanen-

  4. -Ebba Witt-Brattström
    och Tove Folkesson här.

  5. En applåd för dem.

  6. Utgångspunkten för vårt samtal-

  7. -är Ebbas genomgång av 70-talet.

  8. Eller Ebbas urval av 70-talet.

  9. "Stå i bredd: 70-talets kvinnor, män
    och litteratur."

  10. En väldigt rolig essä, tycker jag.

  11. Titeln, "Stå i bredd"-

  12. -har hon hämtat
    från ett klassiskt 70-talsverk.

  13. Jag ska inte föregripa det.
    Det får ni ta själva.

  14. Vi ska, från olika generationers
    synpunkter, belysa det 70-tal-

  15. -då Ebba Witt-Brattström
    och jag, Ulrika Knutson-

  16. -var unga.

  17. Märta var mogen
    och Tove var åtminstone påtänkt.

  18. Vi börjar med...

  19. Jag tänkte be er välja en bok var
    så att vi har något att knåda.

  20. Exakt.

  21. Märta med glasögon.

  22. Vad har du valt? Om du väljer en bok
    från 70-talet, vad blir det?

  23. -Pratar du med mig?
    -Nej, Märta.

  24. Hon får med seniorens rätt börja.

  25. Jag var lättad över mina glasögon.
    Jag varken hör eller ser.

  26. En bok som jag tyckte var viktig
    och som drabbade mig-

  27. -var danska Bente Clods "Uppbrott".

  28. "Brud." Jag kan inte danska.

  29. Jag hade turen-

  30. -att vara gift med en man som hade
    åtta nordiska dagstidningar-

  31. -tack vare sitt arbete på
    finska draken Helsingin Sanomat.

  32. Han fick dem gratis. Så jag kunde
    läsa om allt som hände i Norden.

  33. Det hände fruktansvärt mycket under
    70-talet.

  34. Jag började med min egen tidning,
    och Politiken-

  35. -Norska Dagbladet, DN
    och Svenska Dagbladet.

  36. Allihop. Jag slukade dem.

  37. Dessutom återspeglades
    "Women's lib" i Amerika.

  38. Där hade jag också tur.
    En god vän hade varit i USA-

  39. -och tog med en resväska
    med litteratur.

  40. "Här har du om du är intresserad."
    Om jag var.

  41. Det var Robin Morgan
    och Betty Friedan.

  42. Jag läste och kinderna glödde.

  43. Jag växte upp med känslan
    att man får göra vad man vill.

  44. Skriva och läsa det man vill.

  45. Jag hade fyra barn, en man som tog
    utrymme och mitt jobb tog resten.

  46. Hur skulle jag hinna med
    allt det jag egentligen ville?

  47. Nu har jag nog sagt tillräckligt.
    Ulrika får sparka mig.

  48. Jag ska vara försiktig.
    - Tove. Vad tänker du på?

  49. Framför allt tänker jag på
    att det är fantastiskt-

  50. -och väldigt...

  51. ...spännande
    att sitta här med er två.

  52. Att jag får göra det.
    Jag måste få kommentera det.

  53. Jag vill manifestera min respekt
    inför det ni har gjort för mig.

  54. Personligen
    och hela min generation.

  55. -Jag borde kyssa era fötter.
    -Nej!

  56. Jag fick en stor fin bukett
    med rosor i går.

  57. "Ska jag ge dem rosor?"
    Men jag vågade inte.

  58. Behåll dina rosor.

  59. Jag tänkte göra det ändå, men på väg
    ut från hotellet med rosorna-

  60. -träffade jag städerskan
    och gav dem till henne.

  61. Sen tänkte jag:
    "Nu gjorde ju jag det."

  62. "Jag var kulturmannen
    som gav rosor till städerskan."

  63. Kulturkvinnan, heter det.

  64. Hur som helst. Jag är väldigt drabbad
    av att få vara här med er.

  65. Jag försöker säga något vettigt.

  66. Jag är inspirerad av låtskrivare
    och artister från USA på 70-talet.

  67. Patti Smith. Janis Joplin.
    För deras röst och hållning.

  68. Och framför allt Joni Mitchell.
    För den...

  69. ...kristallklara naiviteten
    och ändå hänsynslösheten.

  70. När jag läste 70-talet såg jag
    att det fanns där i Sonja Åkesson.

  71. Men jag säger Joni Mitchells
    "Both Sides Now".

  72. "Both Sides Now".

  73. Kan du flytta mikrofonen
    lite närmre munnen?

  74. Som ni fattar av detta minerar Tove
    Folkesson språket med ironi-

  75. -och rosor.

  76. Rosor och bröd
    med en ironisk touch.

  77. -Det är vackert.
    -Var det ironiskt?

  78. Rosor och bröd åt var och en
    efter deras behov.

  79. Jag tror att vi behöver...
    Alla får ha sitt för sig, Ebba.

  80. Lite av det ena och av det andra.
    "Both Sides Now". Vad har du valt?

  81. Fullständigt ärligt och inte
    för att Märta sitter här-

  82. -väljer jag den lysande klassikern
    "Århundradets kärlekssaga".

  83. Den kom ut...

  84. Den kom ut 1978.
    "Stå i bredd" finns med här.

  85. Det finns med
    i nästan alla dina 70-talsromaner.

  86. Det är helt enkelt
    att stå sida vid sida-

  87. -och dela en vision-

  88. -man och kvinna i ett äktenskap.

  89. En vision av jämställdhet.
    Nu lät det genast tråkigt.

  90. Nej. Jättespännande. Jämställdhet i
    arbete och i kärlek.

  91. Jämställdhet i kärlek först,
    och tillit-

  92. -arbete och föräldraskap.
    Det var vår dröm.

  93. Märta sammanfattade den.
    Jag blev så glad när Tove sa...

  94. Den här epoken...
    Jag älskar också Joni Mitchell.

  95. Blandningen av
    "naivitet och hänsynslöshet".

  96. Man skulle kunna säga
    exakt samma sak om denna bok.

  97. Det är ett slags versepos
    som beskriver-

  98. -ur kvinnans synvinkel,
    ett tråkigt, dysfunktionellt-

  99. -familjeliv, men också
    passionerad kärlek, förtvivlan-

  100. -en självironi i förhållande till
    "varför går jag inte?".

  101. "Gör han detta så går jag.
    Men jag gick inte." Så börjar den.

  102. Vad ville jag säga?
    Den är naiv i tron-

  103. -att det ändå skulle hjälpa... Hoppas
    att du berättar om det.

  104. "Det här skulle ju alla män läsa."

  105. "Då skulle de förstå:
    Vad håller jag på med?'"

  106. "'Här finns hon ju.
    Hon är ju här.'"

  107. "'Den mest fantastiska,
    spännande människan i världen.'"

  108. "'Och vi hör ihop. Jag
    behöver bara ta ett litet steg'"-

  109. -"'mot henne. Hon går främst,
    och där vill jag vara.'"

  110. Naiviteten. Hänsynslösheten var att
    ingen skrev mer kritiskt.

  111. Detta är den mest manskritiska
    och njutbara boken från 70-talet-

  112. -då man kunde ta bladet
    från munnen och kritisera-

  113. -strukturerna
    och det patriarkala eländet.

  114. "Kulturmannen" är också med här.

  115. Kulturmannen som förför med...

  116. -...sitt prat om...
    -Om sin viktighet.

  117. Om sin viktighet. Man blir så här
    och går med på vad som helst-

  118. -bara man får egen tid att skriva
    mellan två och fyra på natten.

  119. Allt finns här.
    Därför säger jag...

  120. Ja, Märta. Det var ett storverk.
    Självklart fick den döpa min bok.

  121. Jag såg det här temat.

  122. Det fanns hos manliga författare.
    P.O. Enquist, Sven Lindqvist.

  123. Till och med Ulf Lundell i "Jack"
    hade det.

  124. Ingmar Bergman
    i "Scener ur ett äktenskap".

  125. Det var tiden som talade
    och det var kvinnorna som hade...

  126. Se feminismen som ett bredband. Alla
    kopplade upp sig gratis.

  127. Alla gillade inte utbudet, men
    kopplade upp sig och tänkte så.

  128. Och alla dessa kvinnor som ordsätter
    helt nya erfarenheter.

  129. Helt fantastiskt. Plötsligt vågar man
    säga historiska nyheter-

  130. -som att 50-åriga kvinnor
    har sexuella behov.

  131. Det mest förbjudna.
    Ingen hade hört det tidigare.

  132. Kvinnokättjan hade inte
    beskrivits så tidigare.

  133. Hon blir karaktärsmördad,
    men folk älskade att läsa det.

  134. Hon visar upp
    den drygt 50-åriga kvinnokroppen-

  135. -som svettas och liksom får...

  136. ...oestetiska uttryck
    när hon blir upphetsad.

  137. Tungan svullnar,
    munnen klibbar igen-

  138. -hungerkramp och kräkanfall
    när hon ser en karl hon vill ha.

  139. Och så vidare.
    Och när du gav dina rosor...

  140. Du gav dem till Maja Ekelöf, "Rapport
    från en skurhink".

  141. Där kommer en annan typ av kropp och
    erfarenhet.

  142. Fembarnsmor. Kommunal städerska.

  143. Och skriver så bra. "Är det möjligt?"
    sa Karl Vennberg.

  144. "Invaderas författarförbundet av
    skrivande städerskor?" Vilken tid!

  145. Vad säger ni?
    Det är ju helt otroligt.

  146. -Det var kul!
    -Ebba, din bild...

  147. ...av feminismen som ett bredband är
    fantastiskt bra.

  148. Och att även männen skrev
    revolutionerande feministiskt.

  149. -Där öppnade du ögonen på mig.
    -Jag har inte heller...

  150. Sven Lindqvist, P.O. Enquist
    och inte minst Ingmar Bergman...

  151. -Henrik Tikkanen.
    -...är verkligen uppkopplade.

  152. Henrik också.

  153. Om vi går tillbaka till
    att "stå i bredd"-

  154. -i detta fall kulturkvinnan och
    kulturmannen och deras äktenskap.

  155. Om vi skruvar tillbaka 40 år.

  156. Hur var det
    att skriva klassikern, Märta?

  157. Vad tänkte du när du när du
    satte papperet i skrivmaskinen?

  158. När Ebba sa "naiv"...

  159. Det var det viktigaste.
    Var det Tove? Typiskt.

  160. Jag var så kolossalt naiv. Jag
    förstod inte alls vad jag gjorde.

  161. Jag har utgått från små cirklar.

  162. Från mig själv
    i mitt röda soffhörn om nätterna-

  163. -när min familj äntligen sov
    och jag måste försöka lista ut-

  164. -hur jag skulle orka gå vidare
    med livet som jag älskade.

  165. Med barnen och mannen som jag var
    galen i, trots hans omöjlighet.

  166. "Hur ska jag stå ut?
    Hur ska jag bete mig?"

  167. "Hur ska jag skapa rum även för mig?"
    Det kom inifrån mig själv.

  168. Det fanns inga strategier
    eller någon målsättning.

  169. Jag bara stjälpte ur mig.
    Jag tror-

  170. -att det var det som möjliggjorde
    den text som sedan blev boken.

  171. Hade jag börjat tänka efter
    hade jag aldrig vågat skriva det.

  172. Jag hade inte kunnat. Jag visste inte
    hur det var förrän jag läste.

  173. Du får avbryta,
    för nu sätter jag igång.

  174. Jag skrev det här...
    Jag började en snöig nyårsnatt-

  175. -ända till början av augusti-

  176. -då det var ett stort seminarium på
    Hanaholmens kulturcentrum.

  177. Man stod utan program-

  178. -då en "levande finsk författare"
    aldrig dök upp. Hustrun sa:

  179. "Jag har inte sett honom på tre
    veckor. Det är jag lycklig över."

  180. Så kan det vara med manliga levande
    finska författare.

  181. De ringde till mig.
    "Du får göra vad som helst."

  182. Jag tog högen med texter jag inte
    visat för någon och pratade.

  183. "Hur är det att vara gift
    med Henrik Tikkanen?"

  184. "Det kan jag inte uttala mig om,
    men får jag läsa en text?"

  185. Jag åkte hem med glödande kinder.

  186. De frågade när jag skulle ge ut det.
    "Jag ska inte ge ut det."

  187. Jag la bunten på hans arbetsbord när
    han var på resa.

  188. Han kom hem en eftermiddag
    när jag var på arbetet.

  189. Han kom in mitt i natten-

  190. -och kramade mig.
    Han var iskall om näsan.

  191. Och han sa: "Gratulerar. Det är
    storartat. Du ska väl ge ut det?"

  192. Jag hade aldrig tänkt det,
    men det var aktuellt.

  193. "Jag förlåter dig aldrig
    om du inte ger ut det."

  194. Och så tillade han: "Jag är glad att
    jag har inspirerat dig."

  195. Jag har berättat det här
    tiotusen gånger.

  196. Det är så tokigt,
    men det är så typiskt. Så var det.

  197. Han var inte alls omedveten, som Ebba
    skickligt för fram i sin bok.

  198. Henrik var medveten om mycket, men
    uppfostrad till en manschauvinist.

  199. Han blev uppfostrad av sin mormor
    som föddes 1871.

  200. Det gick efter den mallen.

  201. Mannen är här.
    Han stod ensam som kille.

  202. Ska du läsa några rader?
    Kanske om rosor?

  203. Om rosorna? Visst.

  204. Det här exemplaret
    håller knappt ihop.

  205. Jag är så vidskeplig.
    Det måste vara det här exemplaret.

  206. "Behåll dina rosor.
    Duka av bordet istället."

  207. "Behåll dina rosor.
    Ljug lite mindre istället."

  208. "Behåll dina rosor.
    Hör vad jag säger istället."

  209. "Älska mig mindre.
    Tro på mig mera."

  210. "Behåll dina rosor."

  211. När jag läser det här
    måste jag tillägga...

  212. Tack!

  213. I mitt första
    sönderfallande exemplar-

  214. -finns en skruttig liten lapp
    som jag fick med 30 röda rosor-

  215. -när han hade läst manuskriptet.
    Det står:

  216. "Behåll mina rosor i alla fall."

  217. Han var ganska fantastisk också,
    som Ebba framhåller.

  218. Den stora skatten
    i svenskspråkig litteratur-

  219. -är ert parskrivande.

  220. Ni går ständigt i dialog
    med varandra under 70-talet.

  221. Han går till rätta med
    sin maskulinitetskonstruktion-

  222. -som han förstår är omöjlig.
    Samtidigt uttrycker han...

  223. Han var också mycket läst och
    uttrycker något många män kände.

  224. "1939 var vi förberedda."
    Då kriget kom.

  225. Finland var ju i krig.

  226. "Det var vi förberedda på,
    men 1979..."

  227. Nej, 1970. "När kvinnorörelsen
    och feminismen kom."

  228. "Det var värre. Vi visste inte
    vad vi skulle göra."

  229. Män hade lärt sig två saker:
    Att fly och att angripa.

  230. Inget av det fungerade
    i "stå i bredd"-konceptet.

  231. Där skulle man stå kvar i köket
    och laga mat-

  232. -byta blöjor och läsa sagor,
    vilket han aldrig gjort.

  233. Det är en fruktansvärd sorg i
    att inse det.

  234. Jag tror att han formulerade något
    många män kunde gå vidare med.

  235. -Det tror jag också.
    -Rädslan, hoppet och omöjligheten.

  236. För du och kvinnorna i dina böcker
    hade fått nog.

  237. Säcken var full.
    Till slut gick det inte.

  238. Han sa att han hade blivit
    "Nordens mönster-monster".

  239. Det var faktiskt ganska rysligt.

  240. Han blev väldigt illa behandlad.
    Han blev modell för förtryckaren.

  241. Största mansgrisen
    sedan Strindberg.

  242. Han gillade det inte.
    Det hedrade honom.

  243. Många hade tyckt
    att det var hedersamt.

  244. Dessvärre.

  245. Jag känner dem.

  246. Du citerar Henrik Tikkanen, Ebba.

  247. Hur det känns
    när det är "payback time".

  248. Ändå...

  249. Då gick ett flöde över kulturen
    och han säger:

  250. "Kvinnan hade övertagit mannens
    privilegier. Jag blev bestulen."

  251. "Alla män hade blivit berövade sina
    hävdvunna rättigheter"-

  252. -"och jag kände många som förlorat
    sitt stånd på kuppen."

  253. Det var naturligtvis det värsta.

  254. Om vi ska gå tillbaka-

  255. -till det faktiska.

  256. Någon stor kastrationsskörd
    var det knappast frågan om-

  257. -om man begärde att kvinnor
    skulle få höja rösten lite oftare.

  258. Med sikte till att stå i bredd.

  259. Men så var det inte på 70-talet,
    om vi tittar på statistiken.

  260. Lönestatistik, anställning,
    utbildning.

  261. Kära vänner, det är en urtid.

  262. Det har faktiskt hänt
    ganska mycket på 40 år.

  263. Vi återkommer till det här,
    men jag vill plocka in Toves röst.

  264. För er som inte vet
    så har Tove skrivit-

  265. -två romaner som handlar om
    unga kvinnors utveckling.

  266. Den första heter
    "Kalmars jägarinnor".

  267. Den andra, som kom i år,
    heter "Sund".

  268. Sundet mellan fastlandet
    och Öland-

  269. -och sundet mellan mycket.

  270. Min fråga till dig är:
    När jag läste dina böcker-

  271. -påmindes jag starkt om-

  272. -att feminismen inte bara är
    något politiskt som vi klarar av.

  273. Det och det och det krävdes på 60-
    och 70-talen och kan bockas av.

  274. I brist på bättre vill jag kalla
    feminismen en existentialism.

  275. Alla måste känna den i sitt liv
    och sin kropp.

  276. Det blev så tydligt när jag läste
    dina mycket roliga böcker.

  277. Hur förhåller sig
    de här flickorna till 70-talet?

  278. Främst i "Kalmars jägarinnor".

  279. De anser att de är
    de enda vettiga på hela planeten.

  280. Fem tjejer bygger en parallell
    verklighet, tycker de själva-

  281. -där de bygger om språket-

  282. -och bildar myter som gör
    att de hamnar högst i hierarkin.

  283. De måste göra allt för att inte hamna
    underst. De är tonårstjejer.

  284. De ser att det finns den där...

  285. De bygger en egen värld
    som blir ganska klaustrofobisk-

  286. -för den försöker rycka sig loss.

  287. Det handlar egentligen om att bli en
    jägarinna istället för kvinna.

  288. Och distansera sig från andra
    kvinnor, som handbollstjejerna.

  289. Huvudpersonen i böckerna, Eva-

  290. -börjar i gymnasiet läsa
    Nina Björk och "Fittstim"-

  291. -men kan inte visa det för
    jägarinnorna, för deras identitet-

  292. -bygger på
    att man upphöjer det feminina.

  293. Omslaget på "Fittstim"
    skulle provocera jägarinnorna.

  294. På 90-talet
    kom en feminism som ville...

  295. Nu är feminismen väldigt rosa.

  296. Tjejig.
    Men då var "tjejig" ett skällsord.

  297. Kalmars jägarinnor lägger tjejigheten
    högst upp i hierarkin.

  298. Den här känslan-

  299. -att bli kvinna,
    med allt vad det medför...

  300. Jag tänker på titeln.
    Jägarinnorna i din titel-

  301. -ekar också
    i ett större litterärt rum.

  302. Edith Södergrans "Violetta
    skymningar", där jägarinnorna...

  303. Där är det ryttarinnor, krigarinnor
    och hjältinnor.

  304. Det är egentligen ett rim på det.
    Det är ett sidosteg.

  305. Var finns det här
    i 70-talet, Ebba?

  306. Svår fråga.

  307. I 70-talet finns ofta...

  308. Mor-dotter... "Dotter till
    en dotter" av Inger Alfvén.

  309. Mor-dotterkonflikter-

  310. -spetsas till
    och tas ut mer tematiskt.

  311. Men unga tjejer som går samman...

  312. 70-talet är lite mer
    den mognare kvinnans-

  313. -kvinnan som redan är...
    Det är hennes decennium.

  314. Det fattades. På 80-talet kom det,
    med Mare Kandre, till exempel.

  315. Man gick in i pubertetseländet.

  316. Det tematiserades. I Germaine Greers
    "Den kvinnliga eunucken"-

  317. -finns en fantastisk
    skildring av pubertet.

  318. Som något nästan
    koncentrationslägerliknande-

  319. -där flickan skulle igenom och komma
    ut som en kvinnlig eunuck-

  320. -en Barbiedocka ungefär,
    i andra ändan och kastreras-

  321. -till den här femininiteten.

  322. Det var inte något man kunde
    leka med som man gör i dag.

  323. Rent litterärt...

  324. Nästa bok, "Sund", tycker jag däremot
    är klockrent 70-tal.

  325. På ett vis.

  326. Minns ni Rita Mae Brown
    med "Rubyfruit Jungle".

  327. Det är en pikaresk.
    Det är en roadmovie.

  328. Och historien finns där,
    som är så viktig.

  329. Historiens röster. Vi var
    besatta av det. Kvinnoklassiker.

  330. Hur hade man det tidigare?
    Du har den historiska bakgrunden-

  331. -och den basala
    Ölands-släkthistorien.

  332. Och så en sökande tjej-

  333. -som söker, söker, söker.

  334. Och väldigt lågsniffande.

  335. Det är jätte-70. Grattis!

  336. De lajvar 70-talet mycket.

  337. Alternativrörelsen hon söker sig till
    har som ett 70-talslajv.

  338. Men mormodern finns också där
    hela tiden.

  339. Den handlar om att söka
    ett sammanhang, som kvinna-

  340. -som skapande person
    och som feminist.

  341. Men mormor finns där
    som ett sammanhang.

  342. Mormodern kan
    berätta historien om-

  343. -vad som har hänt
    genom generationerna.

  344. Hon sitter i sitt kök-

  345. -och har inte upplevt Evas frihet.

  346. Eva undrar vad hon ska göra
    med all frihet hon har fått av er.

  347. Vad ska vi göra med all frihet?

  348. Det är ett ansvar-

  349. -att göra det jag vill,
    nu när jag får. Vad händer då?

  350. Det finns en röst från 70-talet,
    som du har med i din bok, Ebba-

  351. -som ändå tangerar
    detta med pubertetseländet-

  352. -och frihetens problem.
    Gun-Britt Sundström.

  353. I många böcker före "Maken".

  354. En del av hennes kärva humor
    känner jag igen hos Tove.

  355. Men du hade inte läst
    Gun-Britt Sundström.

  356. Den kan slå ut ändå. Du är arvtagare
    ändå. Du förvaltar.

  357. Jag började läsa den
    och jag förstår vad du menar.

  358. -Likheten finns.
    -Det är bredbandet.

  359. Hon har också det här naiva
    och hänsynslösa.

  360. Hon går rätt in i den detalj
    som är viktigast för stunden.

  361. Ingen epik, ingen förberedande-

  362. -"nu ska berättelsen läggas upp länge
    och väl."

  363. Hon smackar bara på med det hon måste
    säga, "annars spricker jag."

  364. Det är intressant-

  365. -för det är nästan emblematiskt
    för en kulturman.

  366. Berättelsen ska läggas upp
    länge och väl. Pratar man med en-

  367. -undrar man när han
    kommer till saken. Och man väntar.

  368. Det bygger på självförtroende,
    att man har gott om tid.

  369. Här måste hon säga det nu, för
    i nästa mening slutar de lyssna.

  370. Därför heter min första bok
    "Nu imorron".

  371. Eller Anita Goldmans
    "Allt genast!".

  372. Precis den tanken.

  373. Jag vill ändå påminna om steget från
    mormor som sitter på Öland...

  374. ...omgiven av
    alla dessa ortnamn, örtnamn-

  375. -och namn på åkrar.
    Där ekar Anna Rydstedts poesi.

  376. Det finns mycket i Toves böcker.

  377. Det finns den här starka,
    historiska...

  378. ...upptäckarglädjen
    på 70-talet.

  379. Jag själv erfor intresset
    för kvinnohistoria som ren lycka.

  380. "Titta, de finns!"

  381. Eller som Sara Lidman sa när man
    lyfter på en sten: "Det kryllar!"

  382. Ett författarskap
    som också lyfts i Ebbas bok-

  383. -är förstås Kerstin Ekmans.

  384. Som tar alla dessa steniga åkrar på
    axlarna-

  385. -som bakar ut brödet framför våra
    ögon, som krusar örngottsbanden-

  386. -så att vi fick se
    vad metaforen handlade om.

  387. Och du har kommit tillbaka
    till "Häxringarna".

  388. Bilden av det anonyma-

  389. -det ansiktslösa, men hela tiden
    närvarande våldet mot kvinnor.

  390. Inte minst unga kvinnor. Du har
    använt urscenen ur "Häxringarna"-

  391. -med våldtäkten av
    den unga flickan.

  392. Det är nästan outhärdligt
    att läsa-

  393. -men det är nödvändigt
    att lyfta scenen.

  394. Vad är det Kerstin Ekman gör?

  395. Jag tycker att hon
    med hjälp av vreden uppfinner...

  396. Inte naivitet, men hänsynslöshet.
    Den lågintensiva vreden-

  397. -som också finns hos dig.

  398. Hon...

  399. ...förnyar den historiska realismen
    genom att ta tag i-

  400. -det hon har sagt
    om Selma Lagerlöf.

  401. Skriva om
    historiens underavdelningar.

  402. Sen gör hon Moa-tricket.
    Selma Lagerlöf-tricket.

  403. Se männens värld
    som kvinnorna och flickorna.

  404. Flickan som dör när hon föder
    våldtäktsbarnet är tretton år.

  405. Ur...

  406. Skåda maktens män
    och vad de håller på med.

  407. Ur kvinnornas synvinkel. Underifrån.
    Jättebra.

  408. Selmatricket och Moatricket.

  409. Sexualiteten som ett raster-

  410. -för att se kvinnoförtryckets
    värsta verkningar.

  411. Det tillsammans
    blir så oerhört...

  412. ...drabbande
    och litterärt lysande.

  413. Hon får ihop den föreningen.

  414. När man läser boken...
    Jag håller med.

  415. Det är stundvis nästan plågsamt,
    men man kan inte sluta läsa.

  416. Det var hela idén.

  417. Skriva om historien.

  418. Inte skriva om, men komplettera och
    korrigera historien.

  419. Ställa historien i bredd,
    kan man säga.

  420. Medan vi är inne
    på den här tunga avdelningen...

  421. Du har också skrivit...

  422. Vrede var en komponent hos Kerstin
    Ekman när hon skrev om detta.

  423. Det har hon sagt. Jag antar att det
    var så för dig också, Märta.

  424. För flera år före
    "Århundradets kärlekssaga"-

  425. -gav du ut en annan klassiker-

  426. -som har översatts
    till 41 språk eller så-

  427. -och som skakade opinionen, nämligen
    "Män kan inte våldtas".

  428. -Om titeln är bekant. Hur...
    -Jag tror det!

  429. Den gav upphov till en hel genre av
    våldtäkts- och hämndromaner-

  430. -men du var först, internationellt.
    Varför det?

  431. Säg det. Jag blir väldigt förvånad
    när jag hör det så här.

  432. Det är samma sak.
    Det bara dök upp i min skalle.

  433. Jag satt i Västnylands skärgård, mitt
    fosterland på jorden.

  434. Sommar, sol, äng och hav.

  435. Hur skulle jag
    kunna försöka angripa-

  436. -att det var så svårt att få
    stå i bredd och tillsammans?

  437. Då tänkte jag... Jag läste.

  438. Jag läste en artikel
    där jag fick idén.

  439. Det var i den stora danska
    dagstidningen Politiken.

  440. Där fanns en trespaltsrubrik:

  441. "Män kan straffas,
    men inte våldtas."

  442. Journalisten Erik Nørgaard
    hade trillat på en historia.

  443. En man hade gått ut och dansat
    och träffat en kvinna.

  444. Hon bjöd med honom hem,
    bjöd på goda smørrebrød-

  445. -och han sa tack och god natt.
    Då blev hon fullständigt rasande.

  446. "Varför tror du att jag bjöd dig? Nu
    får du göra rätt för dig."

  447. Men han tackade för smørrebrødet och
    sa god natt.

  448. Hon var ett resolut fruntimmer
    och stor och stark.

  449. Hon tog tag i honom och drog av honom
    byxorna och sa: "Varsågod."

  450. Det lyckades inte särskilt bra.

  451. Jag funderade vidare på detta.

  452. Det värsta för mannen
    var kanske inte allt detta-

  453. -utan att hon tvingade med honom till
    polisen-

  454. -för att inför poliserna
    få hans...

  455. -Han nedvärderades som man.
    -Impotens.

  456. Ja, precis. Just det.

  457. Inför en kvinna. Då sa poliserna:

  458. "Lyckans pilt", på danska.
    "Vad är adressen?"

  459. -Adressen?
    -Till kvinnan. "Dit går vi."

  460. Eftersom hon var så robust.
    De skulle dit hela gänget.

  461. Det stod i Politiken. Nu minns jag
    inte om jag har lagt till något.

  462. Allt det var kanske inte med.
    Berättelser förändras.

  463. När man har hittat på något
    minns man inte ursprunget.

  464. Det var ursprunget.

  465. Hur skulle jag kunna skildra
    jämställdhetsproblematiken-

  466. -så att män inser att det också berör
    dem i hög grad?

  467. Hur får man dem att se att det också
    är ett manligt problem?

  468. Man måste dra brallorna av dem
    för att de ska förstå.

  469. Det var utgångspunkten.

  470. Min man blev opp i galoscherna
    när jag berättade det.

  471. Jag satt med min skrivmaskin
    i gräset när han kom klivande.

  472. Han slängde fem fullskrivna sidor på
    min skrivmaskin.

  473. "Här har du ditt nästa kapitel."

  474. "Tack. Jag ska läsa det
    så fort min bok är färdig."

  475. Jag ville faktiskt skriva
    mina böcker själv.

  476. Vad hände när boken kom ut?

  477. Det kanske var det du frågade,
    fast jag glömde.

  478. -Nej.
    -Bra. Det hände förfärliga saker.

  479. Jag var rektor för Helsingfors
    svenska arbetarinstitut-

  480. -med 5 000 anständiga finlandssvenska
    damer.

  481. Det började med att jag blev utskälld
    i Hufvudstadsbladet-

  482. -för min sliskiga chockroman
    där jag tjatar om-

  483. -att kvinnor vill bli våldtagna.
    Ett lätt missförstånd.

  484. Jag skrev tre rader om
    att det var ett lätt missförstånd.

  485. Deras mycket unga
    manliga musikkritiker-

  486. -hade fått ta hand om mitt verk.

  487. Nåja.

  488. Nu tappade jag tråden.
    Vad hände sen? Jo!

  489. På min arbetsplats
    gick en dam efter mig-

  490. -när jag gick till festsalen
    för att inleda en stor debatt.

  491. Hon kom efter mig i trappan
    och sa:

  492. "Fy vad du skriver otäcka böcker.
    Fy och fy och fy!"

  493. Och så slog hon mig.

  494. Det här var en bildad finlandssvensk
    dam.

  495. Ingen hade någonsin slagit mig
    när jag var liten.

  496. Det förekom inte. Jag blev så chockad
    över att hon rörde mig-

  497. -att jag gick ner till kansliet och
    sa till min byråföreståndare:

  498. "Det kom en dam
    och slog mig i trappan."

  499. "Hur såg hon ut?" "Jag minns
    henne bara från midjan och ner."

  500. Jag förträngde henne direkt.
    Jag vet fortfarande inte.

  501. Jag ser henne för mig här. Det var så
    hemskt att hon rörde vid mig.

  502. När jag gick på Helsingfors gator
    gick folk över vägen när jag kom.

  503. Mina två söner, tio och tolv-

  504. -berättade som vuxna att de slogs för
    sin mors ära på skolgården.

  505. Kompisarna gav dem kring öronen-

  506. -för att deras mamma
    skrev så oanständiga böcker.

  507. Det här är bara isbergets topp.

  508. I Sverige hyllades du
    och sen började det rulla.

  509. Våldtäktsdebatten förändrades.

  510. Det blev ett politiskt brott,
    inte ett privat.

  511. -Förlåt.
    -Eller hur?

  512. Absolut. Någonstans...

  513. Det krävs att någon
    sätter stenen i rullning.

  514. Annars händer inget.

  515. Det är så lätt gjort
    att i backspegeln tänka:

  516. "Det hade kommit ändå.
    Tiden hade ändrat det."

  517. Nej, det krävs att någon startar.

  518. Det börjar bli dags att runda av. Vi
    hade behövt tre seminarier.

  519. Jag tänkte fråga... Vi tar chansen.
    Vi har tre minuter.

  520. I din roman, Tove,
    så säger Marja så här:

  521. "Jag är så trött på feminister
    som ska prata om kroppen. Mens"-

  522. -"anorexi, våldtäkter
    och all annan skit."

  523. "När pratar någon om kvinnors
    upplevelser i själ och ande?"

  524. "Sånt får man gå till gubbarna om.
    Lagerkvist och Tranströmer."

  525. -Det är vad Marja säger.
    -Du tar inte ansvar för Marja.

  526. Marja och Eva har en diskussion-

  527. -om vad feminismen ska vara
    för deras generation.

  528. Marjas ikon är Sapfo.

  529. Det är nog ett symtom för
    vad vår generation sysslar med.

  530. Dels att vi håller på med kroppen
    mycket. Man ska bebo den-

  531. -och ta kontroll över den.
    Men också bygga-

  532. -gemenskaper och vara intresserade av
    relationer mellan kvinnor.

  533. Ni vet Bechdeltestet
    som visar att väldigt få filmer-

  534. -har en scen där två kvinnor talar
    med varandra mer än två minuter.

  535. -Om något annat än män.
    -Precis.

  536. Det är chockerande,
    och det fortsätter att vara så.

  537. Vi intresserar oss nog för-

  538. -kvinnors relationer med varandra
    mer än till män-

  539. -som 70-talets feminism
    kanske handlade om.

  540. Det blir inte sista ordet, utan
    nästa ord för nästa diskussion.

  541. Vi avslutar det här seminariet nu,
    men påminner om...

  542. ...att kvinnan är också människa.
    - Tack snälla ni.

  543. Textning: Rosanna Lithgow
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Stå i bredd

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Feminism och feminister i Sverige, hur var det och hur är det? Ebba Witt-Brattström har skrivit "Stå i bredd" som handlar om 1970-talets litteratur. Här samtalar hon med författarna Tove Folkesson och Märta Tikkanen. Moderator: Ulrika Knutsson. Inspelat under Bokmässan den 26 september 2015 på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Norstedts, Weyler förlag och Schildts & Söderströms.

Ämnen:
Svenska > Litteraturhistoria och författarporträtt
Ämnesord:
1970-talet, Feminism, Kvinnolitteratur, Kvinnorörelsen, Litteraturvetenskap, Svensk litteraturhistoria
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Bokmässan 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Stå i bredd

Feminism och feminister i Sverige, hur var det och hur är det? Ebba Witt-Brattström har skrivit "Stå i bredd" som handlar om 1970-talets litteratur. Här samtalar hon med författarna Tove Folkesson och Märta Tikkanen. Moderator: Ulrika Knutsson. Inspelat under Bokmässan den 26 september 2015 på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Norstedts, Weyler förlag och Schildts & Söderströms.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Nujävlarskanifåsepåfan

Som kvinna i Sverige är det tabu att skriva egohistoria och vara självupptagen, menar författaren och historikern Yvonne Hirdman. Här samtalar hon med Birgitta Holm. Inspelat under Bokmässan den 26 september 2015 på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Ordfront förlag.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Förenade i förorten

Spelar det roll var man växer upp? Skådespelaren Kjell Bergqvist och rapparen Sebbe Staxx växte upp i två olika förorter till Stockholm. Båda har skrivit självbiografier och här samtalar de om sina böcker med moderatorn Kattis Ahlström, avgående generalsekreterare för Bris. Inspelat den 27 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Norstedts.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

I känslornas värld

Varför är känslor så viktiga och vad är de egentligen bra för? Här samtalar tre författare som använder känslor som arbetsmaterial i sina verk: författaren Märta Tikkanen, hjärnforskaren Predrag Petrovic och programledaren Eva Funck. Moderator: Ann Lagerström, författare och journalist. Inspelat under Bokmässan den 25 september 2015 på Svenska Mässan, Göteborg. Arrangör: Natur & Kultur, Fri Tanke förlag och Schildts & Söderströms.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Oförnuft och känsla

Vilka val gör vi i kärlekens namn och vilka blir konsekvenserna? När omvandlas passionens positiva laddning till negativa krafter? Författarna Karolina Ramqvist, Gunilla Boëthius och Lena Andersson samtalar om besatthet, makt och beroendeställning. Moderator: Stefan Eklund, chefredaktör Borås Tidning. Inspelat den 25 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Norstedts, Natur & Kultur och Wahlström & Widstrand.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Naturligt material till en biografi

Författaren Kerstin Ekman har skrivit en biografi om den begåvade Linnélärjungen och bondsonen Clas Bjerkander som kom till Uppsala för att studera under 1700-talet. Här diskuterar hon med sin författarkollega Fredrik Sjöberg om varför just bortglömda vetenskapsmän utgör ett så utmärkt ämne för en biografi. Inspelat den 25 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Albert Bonniers förlag.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Världen brinner - Astrid Lindgrens 40-tal

Panelsamtal om Astrid Lindgrens dagbok om vardagen i Stockholm under andra världskriget. Där skrev hon ner sina tankar om världsläget och om Sveriges agerande under kriget. Dagböckerna ges ut med anledning av att det är 70 år sedan krigslutet. Medverkande i samtalet: Karin Nyman, Kerstin Ekman och Jens Andersen. Moderator: Björn Wiman, kulturchef på Dagens Nyheter. Inspelat den 25 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Salikon förlag, Saltkråkan, Rabén & Sjögren och Norstedts.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Läsundervisning och lustläsning

Man talar om en sjunkande läsförmåga bland unga idag. Men vad får unga att vilja läsa? Vad gör skolan och vad säger forskningen? Här samtalar experter i ämnet om vad man kan göra. Inspelat den 24 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Kulturrådet och Gleerups.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Flickor i barnlitteraturen

Vad är en flicka, och vad förväntas en flicka vara? Författarna Anna Höglund och Pija Lindenbaum är båda aktuella med böcker om just detta ämne. Här samtalar de med moderatorn och förläggaren Erik Titusson. Inspelat under Bokmässan den 24 september 2015 på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Lilla Piratförlaget.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Höstlov blir läslov

För att få ungdomar och barn att börja läsa vill föreningen Läsrörelsen sprida begreppet "läslov". Här samtalar politiker och läsambassadörer om vikten av att läsa. Medverkande: Alice Bah Kuhnke, kultur- och demokratiminister; Gustav Fridolin, utbildningsminister; Johan Unenge, språkrör för satsningen Idrott och läsning; Katti Hoflin, chef för Stockholms stadsbibliotek och Cassi Stankovyc, gymnasiestudent. Moderator: Åsa Sandell. Inspelat den 24 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Nätverket Läslov vecka 44.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Den relativa yttrandefriheten

Hur ser journalisterna och författarna Ian Buruma och Masha Gessen på tillståndet för yttrandefriheten i världen 2015? Vilka är utmaningarna, hoten och möjligheterna? Ian Buruma har skrivit en bok om filmskaparen Theo van Gogh som mördades på öppen gata i Amsterdam 2004. Masha Gessen har bland annat skrivit en bok om den ryska aktivistgruppen Pussy Riot. Inspelat den 25 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Brombergs Bokförlag och Natur & Kultur.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Samtal med Broder Daniel

Pia Landin har skrivit en biografi om popbandet Broder Daniel, vars historia börjar i 1990-talets Göteborg. Per Sinding-Larsen samtalar med författaren och bandmedlemmarna Henrik Berggren, Theodor Jensen och Lars Malmros. Inspelat under Bokmässan den 27 september 2015 på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Eldscript.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Kan man ärva sorg och förtvivlan?

Agneta Pleijel och Astrid Seeberger har båda gett ut självbiografiska romaner. Här samtalar de med journalisten Marianne Rundström. Inspelat under Bokmässan den 26 september 2015 på Svenska Mässan i Göteborg Arrangör: Norstedts och Weyler förlag.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Skräckens psykologi

Psykologen och författaren Jenny Jägerfeld samtalar med några av den svenska litteraturens skräck- och splatterspecialister om tjusningen med att skrämma sina läsare. Medverkande är författarna Mats Strandberg, John Ajvide Lindqvist och Jenny Milewski. Inspelat under Bokmässan den 26 september 2015 på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Norstedts, Ordfront förlag och Styxx Fantasy.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Rim som rockar, leker och lockar

Att skriva en bok på rim kräver att man kan leka med ord, men också att man kan sätta stopp så att det inte blir forcerande. Författarna Åsa Lind och Grethe Rottböll samtalar med Suzanne Öhman. Inspelat under Bokmässan den 25 september 2015 på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Rabén & Sjögren.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & svenska

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Hej litteraturen!

Journalisten och författaren Pia Cederholm berättar om sin bok "Hej litteraturen!". Den består av elva kapitel om litteraturhistoriens olika epoker. Vi får bland annat veta mer om hur författarrollen förändrats från anonym berättare till postmodern poet, samt hur boken som uppfinning utvecklats sedan de allra första lertavlorna. Intervjuare: Kerstin Brunnberg.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaLäs och lev

Få brev! Fatta noll?

Myndigheter kommunicerar oftast med oss på ett krångligt och byråkratiskt språk som kan vara svårt att förstå. Vi ska försöka knäcka koden med myndighetsspråket. Vi träffar Jonas Klintberg som suttit bakom lås och bom. När han insåg att det enda han var bra på var att sälja knark så bestämde han sig för att välja en annan väg. Han gjorde om sin cell till ett kontor där han hjälpte andra intagna att förstå myndighetsspråket. Och det är något han fortsätter med nu när han är fri. Programledare:Tara Moshizi och Karin Andersson.

Fråga oss